Länkar till alla temareportage

senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko


December 2002

Politisk vanmakt kan ge elbrist

I vinter hotas Sverige av elbrist om det blir kallt. Vattenmagasinen är inte mer än drygt halvfyllda samtidigt som Vattenfall säljer sin el till högstbjudande och kärnkraften ska avvecklas. Seko-magasinet har besökt vattenmagasinet Tjaktjajaure vid Lilla Lule älv och kärnkraftverket Barsebäck.




November 2002

Svart och vitt när marknaden tog över

När staten gjorde bolag av sina affärsverk så fick Posten, Televerket, SJ och Vattenfall konkurrens. De fick slåss om kunder och inkomster. Lönsamhet blev lika viktigt som service.
   För de anställda blev det otryggare, ibland sämre pensioner och färre semesterdagar, men kanske också högre lön och större frihet.




Oktober 2002

Snuvad på pensionen

Britt Mari Hillström har gett Telia 32 år av sitt liv. Tacken blev att hon fick sparken och förlorade flera år av pensionen. Hon är inte ensam om att drabbas.




September 2002

Hur hamnade Du på Just det här Jobbet?

Vad ville du bli när du var liten? Och vad blev det av drömmarna? Vi har frågat sex sekoiter hur det gick till när de hamnade på just sitt jobb.




Augusti 2002

3 bilder av Sverige

Valrörelsen är över oss med målande beskrivningar över tillståndet i landet. Om det är gott eller inte beror på vilket parti som står för beskrivningen.
   I tre reportage låter Seko-magasinet Helene, Tommy, Harriet och Tage beskriva frågor viktiga för dem. Det handlar om skolan, postservicen och åldringsvården.



senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
Juni 2002

FRISKVÅRD

Nu är det gymmet som gäller tre timmar i veckan för Anna-Lena. På betald arbetstid. För på brevterminalen i Sundsvall satsar man på friskvård. En satsning som lönar sig.




Maj 2002

S E M E S T E R

Semestern kan handla om en bok hemma i soffan, en stuga i Danmark eller en resa till Kuba. För många handlar det om att stanna hemma, eftersom pengarna inte räcker till annat.




April 2002

Telia & Sonera – Vad tycker personalen?

Per-Olof på Sonera och Viktoria på Telia jobbar snart i samma företag. Det blir Nordens största i telebranschen. Vad tycker personalen om det som händer. Och vad säger facket?




Mars 2002

Gärna bonus men först en rejäl lön

Allt fler företag betalar ut bonus till anställda och chefer. En omdebatterad guldkant som kan variera i värde, från tiotusen upp till flera miljoner kronor på ett år. Mest får givetvis de högsta cheferna. Vi går igenom vilka och vad de får. Vi besöker Vasakronan där en överhettad fastighetsmarknad betyder bonusvinst för Sekomedlemmarna. På paketterminalen i Malmö är bonusen till viss del ersättning för högre lön.




Februari 2002

Har Posten en framtid för oss?

Margreth, Inger och Lisbet är postkassörer. De har alltid varit stolta över sitt jobb. För kunderna symboliserade de service och trygghet.
   Men nu är de gamla postkontoren borta, kunderna är arga och förvirrade. Och framtiden mer än oviss för kassörerna.




Januari 2002

När snön föll stod tågen stilla

Tusentals inställda och försenade tåg. Hundratusentals försenade och förbittrade resenärer och hårt prövade anställda. Det är resultatet av vinterns tågkaos när temperaturen har fallit under nollstrecket. Underhållet av växlar och spår är
eftersatt och de som ska hålla snö och is borta blir allt färre. I Bergslagen har 50 tåg per dag ställts in och Katarina, Lena och Mikael har fått ta bussen i stället.



senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
December 2001

Rederiet på riktigt

Glada människor, fnittriga väninnor på må bra-dagar, fulla ensamma män och hemtrevliga familjer. Alla samsas de på Silja Festivals nio däck.
   Vi var med under 24 timmar på resan Åbo tur och retur en helt vanlig novembermåndag.




November 2001

Drömmar om en bättre arbetsplats

Drömmen om den perfekta arbetsplatsen, hur ser den ut? Vi frågade några anställda i olika branscher. Svaren visar att inga större förändringar behövs för att skapa en ”drömarbetsplats”.
   Det mesta verkar vara ganska bra och människor verkar trivas, oavsett om arbetsplatsen är maskinrummet i en båt, en verkstad, en kriminalvårdsanstalt eller något annat.




Oktober 2001

Med bruten vinge

På 1970-talet var skyddsombudet kung på jobbet.
   Han jagade olycksfall och skador och kunde stoppa varje farligt arbete. Oavsett vad chefen tyckte. Aldrig tidigare hade någon löntagare haft en sådan makt.
   I dag är skyddsombuden mer anonyma. Tuffa besparingar, uppstyckade företag och att dagens problem mer handlar om att människor inte trivs har gjort att lagen inte fungerar som tidigare.




September 2001

När våldet slår till

Allt fler skadas fysiskt eller psykiskt, när de rånas, misshandlas eller hotas på arbetet.
   Vi har besökt Posten i Strängnäs, där Göran Stääf och hans arbetskamrater ställdes öga mot öga med beväpnade rånare, och Tunnelbanan där Magnus Eriksson arbetar i en miljö med ständiga hot och påhopp.
   Arbetsgivaren tar inte alltid sitt ansvar för den som blivit utsatt.




Augusti 2001

Lärandets lön

Högre lön, intressantare jobb och tryggare anställning. Det är vad kompetensutveckling, i bästa fall, handlar om.
   Inom telebranschen kräver ny teknik ständigt ny kompetens. Nya kunskaper kan också ge helt nya arbetsuppgifter, viktigt för lokalvårdare och andra grupper där förslitningsskador är vanliga.



senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
Juni 2001

Att komma tillbaka efter skadan

Två personer som inte längre klarar sina vanliga jobb. Två arbetsgivare och två helt olika sätt att tackla problemen. Leif Fundin skickades ut i arbetslöshet. Torsten Anderssons arbetsgivare tog sitt ansvar för rehabilitering och ordnade en anpassad tjänst åt honom.



Maj 2001

Arbetets mode – Jag och min uniform

Arbetsgivaren bestämmer vad vi ska ägna våra arbetsdagar åt. I de flesta fall bestämmer han också hur vi ska vara klädda. Vissa arbetskläder behövs som skydd, andra måste också synas och är underkastade lagregler.
   Dessutom ska kläderna ofta säga något om den grupp man tillhör – det är svårt att tänka sig kriminalvårdare i röd velouruniform eller en tågmästare på X2000 som byter kläder med en “vildmarkskollega” på Tågkompaniet.
   Arbetskläder ska vara praktiska att använda och de ska vara sköna. Men är de snygga? Vi bad en modereporter avgöra det.



April 2001

Drogtester - till vems nytta?

Fler och fler arbetsplatser drogtestar sin personal. Men ingen vet riktigt till vilken nytta. Peter fastnade upprepade gånger i drogtest och blev av med jobbet. Marita tröttnade själv på sitt supande och fick hjälp av arbetsgivaren. Vi besöker kliniken där 80 procent av landets tester görs.



Mars 2001

När du behöver hjälp

Allt går sin gilla gång, tills den dag du blir sjuk och hotas av uppsägning, inte får ut din lön eller hamnar i bråk med Försäkringskassan om din ersättning.
   När alla andra möjligheter att få rätt är uttömda, då kan du söka rättshjälp från förbundet.



Februari 2001

Vattenkraft byts mot kol och kärnkraft

Kärnkraften blir allt viktigare för svenska Vattenfall. Produktionen ökar och ”vårt” största kärnkraftverk ligger utanför Hamburg. I Tyskland har Vattenfall också köpt brunkolsfält för miljarder samtidigt som man säljer sina svenska kraftverk. Vi har besökt det nya Vattenfall; med namn som Krümmel och Laubak.



Januari 2001

Nattjobbet sliter hårt

När Anders Magnusson och hans arbetskamrater reparerar rälsen så lyser natten upp av svetslågor. Samtidigt dundrar postbilen fram i mörkret. Breven ska fram och chauffören Kenneth Harju har kört på natten i 20 år. Det är samhällets behov av service som ställer krav på att en del jobbar när de flesta av oss sover.



© Seko-magasinet

senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
December 2000

Blandad giv i löneleken

De flesta vet vad de har i månadslön. Betydligt färre vet varför, eller vad som krävs för att höja den. Vi har besökt tre arbetsplatser för att prata löner. Även den som inte lyckas i lokala förhandlingar ska få en reallöneökning, om Sekos förhandlingschef får som han vill.



November 2000

Flytten går söderut

Under de senaste åren har flyttlassen börjat rulla tätt igen genom Sverige. De allra flesta styr mot storstäderna eller universitetsorterna.
   Vi har träffat tre av flyttarna. Glenn och Karin har flyttat från Sollefteå till Skövde för att inte riskera att bli arbetslösa, och Veronica har flyttat in från landet till Stockholm. Alla tre tycker att de gjort ett riktigt val, även om det finns problem med att bryta upp och starta om.



Oktober 2000

Utbränd

Tempot har ökat snabbt under 90-talet. Otrygghet, nedskärningar, krav på ökad flexibilitet, dåligt inflytande, oro att förlora jobbet, oklara arbetsuppgifter, mobiltelefonen, orimliga prestationskrav... Listan kan göras lång över det som till slut gör att det brister för allt fler av oss. En dag orkar varken huvud eller kropp med längre. Allt säger stopp. Stress har blivit utbrändhet.



September 2000

Utan jobb i flera år

Tomas, Janeth och Ann-Katrin är tre av 250.000 svenskar som är arbetslösa. Deras jobb har försvunnit. De har alla pluggat för att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden. Men trots högkonjunkturen finns det inte jobb för alla – och inte heller i alla delar av landet.



Augusti 2000

Skadad utan bevis

Allt färre slits ut i sitt arbete – enligt statistiken.
   Men verkligheten är en annan. Allt fler går hem med värkande leder utan att lyckas bevisa att skadan beror på arbetet, deras besvär sägs bero på åldern.
   Seko och många andra kräver att arbetsskadelagen ändras.



Juni 2000

Drömjobbet - är det bara en dröm?

När vi väljer yrke är det sällan ambitionen att få Drömjobbet som styr, slumpen har ofta ett större inflytande. Vi har träffat några som faktiskt tycker att de fått ett drömjobb, och andra som trivs ändå.
   Dagens unga killar drömmer om ett IT-jobb och tjejerna om att jobba med design.



Maj 2000

Trafiken som spårade ur

Kaos, trängsel och hundratals miljoner kronor i samhällskostnad. Det är facit av Citypendelns tid som entreprenör för pendeltågen i Stockholm. Pendlarna är förbannade och desperata. I rusningstrafik är det ibland omöjligt att ens komma på tåget.




April 2000

Allt fler knarkare och psyksjuka på kåken

Narkomaner och psykopater gör kriminalvårdsjobbet extra svårt. Vi har besökt Hågaanstalten där knarket flödar och Fosieanstalten där man jobbar med gravt personlighetsstörda fångar.
   På båda ställena är ambitionen hög men bristen på pengar ställer till problem. Resultatet blir sämre vård och fångar som knarkar och tar till våld.



Mars 2000

Ett förmånligt jobb

Billiga datorer, billiga stugor, möjlighet att låna bil, och framför allt - olika former av friskvård. Det är en del av de förmåner som arbetsgivarna erbjuder sina anställda. En del mer, andra mindre, några knappt alls. Eller som någon sa: En spark i röven och en bulle till Lucia, är vad vi får.
   Eva Hammargren på Posten i Uppsala får 300 kronor om året att använda till friskvård.




Februari 2000

Det stundar bättre deltider

Nästan 18.000 sekoiter jobbar deltid. En del för att de vill. Andra för att de är tvingade. Fördelen är att man får mer fritid. Nackdelen är sämre ekonomi. Många är dessutom kvinnor med låg lön.
   Nästa år kan det bli bättre för deltidarna när ett EU-direktiv om lika rättigheter börjar gälla.




Januari 2000

Den nya tågordningen

Med upphandlingen av persontrafik på järnväg har en ny marknad öppnats för privata företag. Vi presenterar de nya entreprenörerna.
   Avregleringen sägs vara bra för kunderna. Är den också bra för de anställda? Vi granskar de olika företagens anställningsavtal.




senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
December 1999

Barn av 1900-talet

Waldemar, Inga-Lisa, Lars, Ingemar och Yusuf. Agneta, Peter, Kristina, Linda och Fredrik. Alla är de födda under samma sekel, men på varsitt årtionde. Möt dem här på nätet.
   Seklet som gått - år för år.




November 1999

Makten på jobbet

Porrtidningar i fikarummet. Att bli kallad luder, att få skamliga förslag, att bli tafsad på brösten eller i häcken.
   Många kvinnor utsätts för sexuella trakasserier på jobbet. Vi har träffat två av dem - Peggy och Tove.




Oktober 1999

Storsjöodjuret lever

Snart försvinner kanske postkontoret. Men Trångsviken fortsätter att leva. Så blev det när järnvägsstationen stängde. Om inte staten vill driva post och järnväg så tar man saken i egna händer.
   Snart har man också tillgång till bredband - den nya tidens motorväg. Samhällen som ska leva behöver kommunikationer och service. Det har man förstått i Trångsviken. Och behövs det tar man hjälp av Storsjoödjuret.




September 1999

Makten på jobbet

"Förr var vi dumma i huvudet om vi sa nåt. Nu lyssnar de."
   "Vi diskuterar och bestämmer tillsammans. Kommer vi inte överens blir det som majoriteten vill."
   Röster från två arbetsplatser om inflytande i arbetslivet. Vi har besökt en kriminalvårdsanstalt och ett anläggningsgäng där orden blivit mer än vackra.




Augusti 1999

Barn - och sedan?

Förr eller senare händer det de flesta kvinnor, och många män, de tar föräldraledigt, byter arbetsvardagen mot en ny tillvaro. Frågan är om man samtidigt ska behöva bryta kontakten med sin arbetsplats, och bli bortglömd av sina chefer.
   Hur är det att vara gravid på jobbet, att vara barnledig, att återvända till sitt arbete? Vi har frågat tre kvinnor.




Juni 1999

s    T    R    e    S    S

Pulsen dunkar och adrenalinet stiger. Så är det när stressen ökar. Ibland är det en skön utmaning. Men ofta känns det jobbigt. För Åsa, Marja, Janne och Marianne är stressen en del av arbetet. Så är det för många. Arbetslivet har blivit allt stressigare.




Maj 1999

När jobbet tystar munnen

Hellre dåliga arbetsförhållanden än inget jobb alls. Därför är det bäst att tiga. Hellre dålig arbetsmiljö än uteblivna lönelyft. Därför är det bäst att hålla inne med kritiken.




April 1999

Vad ska vi med facket till?

Vad ska Seko göra för sina medlemmar? Inte vad de gör nu i alla fall. Så kan man sammanfatta en medlemsenkät som Seko genomfört.
   Seko-magasinet har frågat några medlemmar vad de tycker att facket ska göra. Svaren skiljer sig, men genomgående är att alla vill se mer av sitt förbund.




Mars 1999

Att vårda värstingar

De är samhällets värstingbarn. Ett tusen flickor och pojkar mellan 12 och 20 år. De är dömda till vård på särskilda ungdomshem. Alla har de misslyckats många gånger.
   De anställdas jobb är att ge ungdomarna en ny framtid. Det är tufft och svårt. Ofta misslyckas man, men då är det bara att börja om.




Februari 1999

Vad får du när du blir sparkad?

Det gäller att ha valt rätt arbetsgivare för den som blir uppsagd. Arbetsgivarnas engagemang varierar i stort sett från en klapp på axeln till hjälp med studier eller nytt jobb.
   Vad erbjuder din arbetsgivare och vad kan det finnas för idéer att hämta hos andra?




Januari 1999

Vägen tillbaka

Äntligen någon som bryr sig. Så reagerar många arbetslösa på att facket sentomsider börjat höra av sig för att hjälpa dem att hitta nya jobb.
   Här presenterar vi Sekos arbetslöshetsprojekt Från varsel till nytt jobb, och möter två av deltagarna.




senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
December 1998

Ett evigt pusslande

Hämta och lämna på dagis, barn som blir sjuka och stressade föräldrar. Alla har tider att passa och det är ofta ett pussel för att få ihop arbetet med ett vettigt familjeliv. Vi har träffat tre familjer som kan berätta om både problem och lösningar i en snabbt rullande tillvaro.




November 1998

Vreden stiger vid Norrlands älvar

Längs de norrländska älvdalarna hotas hela samhällen när Vattenfall ska spara. Med hänvisning till den avreglerade elmarknaden vill Vattenfall säga upp 500 personer och omskola eller förtidspensionera 500. Neddragningarna drabbar hela landet, framför allt på nätsidan, men även inom produktionen.




Oktober 1998

Varför måste någon dö först?

Sensommaren 1996 dödades två av SLs spårsvetsare under ett arbetspass. De blev påkörda av ett tunnelbanetåg. Arbetet bedrevs i strid med företagets egna föreskrifter och arbetsmiljölagen. Trots det väljer åklagaren att inte väcka åtal.
   Nu fungerar skyddsarbetet bättre vid SL, men Yrkesinspektionen och Seko vill ändå driva frågan vidare.




September 1998

När kommer våra pengar?

Om lönen inte kommer när den ska, då rör facket upp himmel och jord. Men hur är det när a-kasseersättningen inte kommer i tid? I sommar har väntetiderna på kassaersättningen blivit allt längre - och trycket på en redan utsatt grupp har blivit större.
   Förnedring. Maktlöshet. Tärande oro. Det är några av de känslor Dan, Britt-Marie, Ellinor och Jim talar om på de följande sidorna. Alla har de fått vänta på pengarna. Pengar, som när de väl kommer, också måste räcka till påminnelseavgifter och dröjsmålsräntor.




Augusti 1998

När kroppen ger upp

Allt färre förslitningsskador godkänns som arbetsskador. Åldersförändringar, heter det nu. En diagnos som ger miljardvinster till staten - och lägre ersättning till den drabbade.
   På följande sidor träffar vi tre personer som drabbats. Vi går också igenom dagens regler och det förslag på nya som presenteras i höst.




senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
Juni 1998

Knockad på jobbet

Ett brutalt slag över höger tinning förändrade vårdaren Lars-Åke Wallmans liv. Han är långt ifrån den enda som blivit nerslagen, hotad eller kränkt på sin arbetsplats. Mer än tusen personer anmäler hot eller våld som arbetsskada varje år.
   Framtidens arbetsmiljöproblem kommer alltmer att handla om att lösa mänskliga konflikter än om buller, förgiftningar och belastningsskador.




Maj 1998

Spelet om din lön

Individuella löner, kortare arbetstid, kompetensutveckling och inflytande, det är några viktig frågor när de lokala förhandlingarna nu drar igång. Vi besöker en arbetsplats där kortare arbetstid blivit verklighet och en med lång erfarenhet av individuella löner.
   I de centrala avtal som skrivits under hittar Sekos förhandlingschef inslag av såväl vin som vatten. Men börja med avtalsspelet här ovan och följ den snirkliga vägen fram till målet.




April 1998

Kraftlös elpolitik leder snett

Snart ska en reaktor i Barsebäck stängas. För regeringen är det första steget i avvecklingen av all svensk kärnkraft.
   Andra hävdar att Barsebäck offras i ett politiskt spel där kärnkraften avförs från den politiska dagordningen. Så kan övriga kärnkraftverk drivas vidare.
   För trots att kärnkraftsomröstningen var redan 1980 så har man ännu inte förmått skapa ett alternativt och hållbart energisystem.
   Att nu avveckla kärnkraften kan därför hota miljön, sysselsättningen och landets ekonomi. Åtminstone enligt kritikerna. Enligt andra för det oss närmare ett energisnålare samhälle.




Mars 1998

Med framtiden i egna händer

Arbetslösheten sjunker, men fortfarande är 470.000 personer utan jobb. Många av dem återfinns nu i olika utbildningar. På de följande sidorna presenterar vi alla de olika former av åtgärder som finns för de arbetslösa. Vi har också träffat några av dem arbetslöshetsstatistiken handlar om.




Februari 1998

Arboga - ett år senare

Det har gått över ett år sedan den januaridag beskedet kom. Beskedet att Volvo lämnar Arboga och att 640 personer blir utan jobb. Vi besöker Volvo Aero i Arboga, ett företag där alla nu väntar, på nya jobb, på arbetslöshet, på pension, på studier. Några har flyttat med sina gamla arbeten till Trollhättan. Vi besöker en av dem på den nya arbetsplatsen.




Januari 1998

SÖKES: SAMARBETE

Postkontoren får allt färre kunder och Posten hårdbantar. För 20 år sedan fanns det nästan 2.000 postkontor. Om tio år finns kanske bara 400 kvar. Framför allt på landsbygden återuppstår kontoren i form av post-i-butik. I storstäderna får ofta nedläggningarna större konsekvenser.




senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
December 1997

P-DIVISIONEN - mygel eller möjlighet

Ett cyniskt sätt av arbetsgivaren att komma runt lagen om anställningsskydd och handplocka den personal som han vill ha kvar. Eller en ovanligt framsynt och human metod för att lösa övertalighet inom företaget och ge de anställda en ny chans i yrkeslivet. Vad man än tycker, Telias sätt att lösa problemet med övertalig personal är unikt såväl i Sverige som internationellt.




November 1997

Tunnelbygget som blev en GIFTSKANDAL

"Planera för det oplanerade" står det på förre projektcefen Per Marelds rum på Skanskas kontor vid Hallandsåsen. Nu står bygget stilla. Ett antal utredningar håller på att fördela skulden för giftspridningen, men ingen kan ta ifrån Skanska det ansvar för arbetsmiljön de har enligt lagen.
   Vi har besökt Hallandsåsen, träffat arbetare, chefer och ombudsmän och frågat hur arbetarna kunde bli förgiftade utan att någon brydde sig.




Oktober 1997

Hänvisade till gatan

Hänvisade till gatan. De flesta kvinnor som säljer sin kropp på Malmskillnadsgatan är narkotikamissbrukare. Polisen kontrollerar dem och folk från kyrkan bjuder på kaffe. Men sedan kommunerna fick börja bestämma vem som ska tvångsvårdas har antalet platser på LVM-hemmen mer än halverats. Därför hamnar fler missbrukare på gatan.




September 1997

Telia trixar med timanställningar

- När de ringde, fick man släppa allt, försöka ordna barnpassning och sticka iväg.
   Eva Mohlin drömde om ett fast jobb, men när hon insåg hur arbetsgivaren trixade för att slippa fastanställa, sa hon upp sig från Telias callcenter i Sollefteå.
   Företaget tillhör en bransch som expanderar kraftigt, ibland på bekostnad av de anställdas trygghet.




Augusti 1997

Fiffel på anstalt

Kriminalvård är en verksamhet som ofta skapar rubriker. Vi har kunnat läsa om mygel och oegentligheter. Om våld och knark på anstalterna. Ibland kan rubriker vara lite hårt vinklade, men faktum är att flera chefer fått gå och en hotas av åtal, Björn Erickson på Fosie.
   Högste chef för svensk kriminalvård är Bertel Österdahl. Han inser problemen men försvarar cheferna. När det gäller vårdarna trycker han på ord som kompetens, yrkesstolthet och utbildning.




senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
Juni 1997

Republiken som behöver kungadömet

Östersund, vacker natur och närhet till backarna i Åre, huvudstad i den granskogsbeklädda glesbygdsrepubliken Jämtland. Här har centralmakten aldrig stått högt i kurs. Men nu hörs krav på att politikerna i Stockholm ska agera, ta sitt ansvar och använda den makt de fått. Annars finns risken att Östersund tynar bort.




Maj 1997

Vad ska vi göra med facket?




April 1997

"Jag tror att vi får en verkligt bred diskussion om arbetstiden"

Så säger biträdande arbetsmarknadsminister Ulrika Messing om den debatt som regeringen efterlyser inför arbetstidsreformen.
   På följande sidor ger hon och några Seko-medlemmar sin syn på arbetstiden.




Mars 1997

Som ett brev på posten

Dela ut brev är dyrt och besvärligt. Så Posten vill helst att vi slutar med det. Om vi ändå envisas, så får vi finna oss i att det kostar. Den senaste portohöjningen kom blixtsnabbt och postkassörerna har fått höra ett och annat från förbittrade medborgare.
   Postens ekonomi blir allt sämre och man letar områden som kan löna sig. Den elektroniska mötesplatsen Torget är ett sådant. Än så länge vet ingen om det kommer att ge någon vinst. Elektronisk postbefordran är ett annat, men lönsamt, område som körde igång på allvar i början av 90-talet.




Februari 1997

Kraften väck från Barsebäck

Kanske trodde ingen att de faktiskt skulle göra det. Stänga ett kärnkraftverk, alltså. Så när det stod klart att Barsebäcks saga är all, blev chocken desto större. LO och näringslivet höjde sina röster, och alla människor undrade vad som ska hända med elpriserna.
   I Ringhals och i Porjus är man luttrade. Seko-magasinet reste dit.




Januari 1997

Två år med EU

Det har gått två år sedan Sverige blev medlem i EU och kampanjen inför folkomröstningen tystnade. Det finns mycket prat och visioner om vad som komma skall. Men vad har hänt under dessa år? Vi har gjort en genomgång av hur Sekos branscher påverkats av EU-medlemskapet och frågat några medlemmar vad de tycker.
   Vi börjar med ett reportage från Landvetter...




senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
December 1996

Spår av kris

Under hösten har SJ hamnat i kris - igen. För fem år sedan hade SJ 21.000 anställda, förra året var de 15.000. Nu ska 1.500 tjänster bort, sägs det och i fikarummen sitter de anställda och räknar tjänsteår. Persontrafik och godstrafik, biljettexpeditioner och verkstäder drabbas. Och i lokaltidningarna talar svarta rubriker om döende samhällen.
   Först i början av 1997 vet vi hur många som får gå och vad som läggs ner. Enligt Stig Larsson, SJ:s generaldirektör, är SJ inte i kris, det hela är en tillfällig svacka. Han tror på en ny trafikpolitik om ett par år - som inte missgynnar järnvägen och han tror på fler resenärer när de nya banorna är invigda - om ett par år.
   Vi har också gjort en resa på västkustbanan mellan Göteborg och Malmö, där trafiken kan komma att halveras nästa år.




November 1996

Tre år efter sparken

Seko-magasinet har träffat flera Televerkare som blev uppsagda 1992, slutade på Televerket 1993. Vi ställde frågan vad de gör i dag.




Oktober 1996

När mörkret faller

Nattarbetet i Sverige har mer än fördubblats under de senaste 15 åren. Nästan var tionde jobbar på nätterna. En del bara ibland, andra för jämnan. Många har oregelbundna arbetstider, de kan börja och sluta när som helst på dygnet. Den här utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta - vi är på väg mot ett 24-timmarssamhälle.




September 1996

Skadad för livet

Om det här inte är en arbetsskada, så vet jag inte vad en arbetsskada är. Så sa läkaren på vårdcentralen till Anita Wiklund. Men försäkringskassans läkare tycker annorlunda.
   Ändrade regler och ändrad praxis har gjort att allt färre arbetsskador noteras. På papperet. I verkligheten är vi lika slitna som förut. Fast med sämre ekonomi.




Augusti 1996

Tre arbetsplatser - tre lönesystem

Glöm tarifflönerna. Nu är det personliga egenskaper, snarare än antalet tjänsteår, som gäller i löneförhandlingarna.
   Inom alla Sekos branscher och inom alla typer av företag, myndigheter och affärsverk är det gamla lönesystemet på väg ut. Vad som är på väg in är mer oklart. Men det kommer att handla mycket om personlig kompetens. Centrala avtal blir alltmer av ramar och en brokig flora av lokala uppgörelser ser dagens ljus.
   Seko-magasinet har besökt tre arbetsplatser för att se vad som kan gälla idag. Och vi har pratat med förbundets förhandlingschef, som slår ett slag för "motiverade" löneskillnader.




senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
Juni 1996

Framtiden flyttar in på landsbygden

IT säger alla; politiker, tjänstemän och utredningar som inte vet vad de annars skulle ha sagt. I Blekinge handlar det mycket om IT, mer än på många andra platser. Äntligen finns det ett svar på alla våra böner. En väg bort från arbetslöshet och elände och fram mot en blomstrande landsbygd.
   Vi har besökt Ringamåla i väster och Älmtamåla i öster och diskuterat problem och möjligheter på landsbygden. Och vi har träffat landshövdingen, som tycker att det forna Östeuropa är viktigare för Blekinge än vad Stockholm är.




Maj 1996

Leva sitt eget liv

Att bli rik är inte världens viktigaste. Det handlar mycket mer om att leva fritt. På det sätt man valt själv. Det tycker 80 procent av alla 20-24-åringar i Sverige.
   Nästan 600.000 människor i Sverige är mellan 20 och 25 år gamla. Möt tre av dem: Mikael Björkman, 21, som bygger nya Vedabron och Patrik Torstensson, 20, specialist på dataservrar och Linda, 24, vårdare på häktet i Göteborg.




April 1996

På väg bort från välfärden

"Kan du inte skaffa ett alu-jobb själv, så blir du utstämplad 31 maj och får leva på socialbidrag". När Ulla Mattsson andra arbetslöshetsperiod närmade sig slutet fick hon ett rakt besked. Som tur var fixade hon ett alu-jobb. Men ovissheten - den skjuts bara på framtiden.




Mars 1996

Jobben försvinner när försvaret ska spara
  • Sista striden för Fårösund
  • Många jobb försvinner i ett anpassat försvar 1.500 Seko-jobb hotas
  • Inga hotande skuggor i Britt Bohlins värld Britt Bohlin är ordförande i förvsvarsutskottet.



senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
länkar
redaktionen
sök
faktabank
temarep
web-redaktören
Seko
Februari 1996

Rehabilitering

  • Var finns det plats för en sliten brevbärare?
  • Facket hjälper till att hitta lösningarna
  • "Jag kan inte trolla" säger produktionschef Leif Hallquist
  • Alla utvägar måste prövas
  • Varje postkontor har eget ansvar



Januari 1996

Flextid, mertid, timtid, övertid...

Åtta timmars arbetsdag på väg att bli historia

  • Tillfälligt anställd i mer än fem år
  • Lösa förbindelser arbetsgivarnas dröm
  • "Gärna kortare arbetstid, men först en säker välfärd"

    Kontakt

    Seko-magasinets webredaktör
    Tipsa Seko-magasinet


    © Seko-magasinet. Citera gärna våra web-sidor, men glöm inte ange källan.