Nytt avtal inom Kriminalvården
2008-04-29

Seko har kommit överens med Kriminalvården om den centrala delen av de lokala löneförhandlingarna för landets kriminalvårdare. Avtalet som träder i kraft retroaktivt från den 1 januari i år ger en lägsta lön på 19.000 kronor i månaden för alla fast anställda kriminalvårdare med grundutbildning.

– Vi känner oss nöjda. Vi har haft problem med att det skiljt så fruktansvärt mycket i lönenivå mellan olika delar av landet. Det var en viktig princip för oss att få en grund som är lika i hela landet, säger Christer Henriksson som är förhandlingsansvarig för Seko inom Kriminalvården.
   Tidigare har alla kriminalvårdare haft individuell lönesättning.
   – Enligt myndigheten är det omkring 1.700 av landets cirka 5.000 kriminalvårdare som legat under 19.000 kronor i månaden. Framför allt är det i norra och östra regionen som lönerna legat lägst, medan storstadsområdena legat högst.
   Nu ska löneförhandlingarna ut till varje verksamhetsområde, i princip varje anstalt, häkte och frivårdsenhet. Först när de förhandlingarna är avklarade kommer de nya lönerna att betalas ut.
   Centralt för hela Kriminalvårdsmyndigheten är man också överens om att höja en del ob-tillägg samt att det ska bli möjligt att göra vissa personliga avsättningar till extra pensionssparande i Kåpan.
anita.fors@sekotidningen.se

Klart om hemgaragering på Relacom
2008-03-10

Seko och Relacom har nått en uppgörelse om ny ersättning vid hemgaragering.
   Det nya avtalet som gäller från 1 mars i år berör cirka 900 teletekniker.

En tekniker med hemgarageringsavtal ska vara på plats hos kunden när arbetstiden börjar.
   För tiden det tar att resa från hemmet till kunden, som alltså är fritid då arbetsdagen ännu inte börjat, utgick tidigare en ekonomisk ersättning som kunde uppgå till 1.000-1.500 kronor i månaden.
   Den nya uppgörelsen innebär att den tekniker som accepterar hemgaragering får ett fast lönetillägg på 600 kronor i månaden.
   Tillägget är pensionsgrundande och utgår under årets alla månader oavsett semester eller annan ledighet.
   Avtalet innebär att ersättningen för restid upp till 40 minuter är inkluderad i de månatliga 600 kronorna.
   Restid därefter ersätt med 96,60 kronor per timme, upp till 60 minuter. Det betyder alltså att för den som reser en timme på morgonen täcks de första 40 minuter av månadsersättningen på 600 kronor. För tiden från 40 minuter upp till 60 minuter, som alltså är 20 minuter, utgår ersättning med 96,60 kronor delat i 3 alltså 32,20 kronor. Därefter utgår ersättning enligt gängse avtal. Samma förhållande gäller vid dagens slut.
   Enligt Anders Boman, ordförande för Sekos koncernfack vid Relacom, har man infört 60-minutersregeln för att lägga ett tak för hur långa restiderna kan bli. Om resan tar mer än 60 minuter ska vanlig övertidsersättning utgå.
   Även det nya avtalet är, liksom det gamla, frivilligt och den som inte vill ha bilen hemma ska få en uppställningsplats anvisad vid arbetscentralen.
leif.andersson@sekotidningen.se

Trafficares lokala förhandlingar avgjordes centralt
2008-03-06

1.000 kronor mer i månaden på lokalvårdarnas ingångslöner. 900 kronor mer på fordonsvårdarnas ingångslöner. I övrigt inte ett öre mer än avtalets 3,7 procent.

Det är resultatet av de lokala förhandlingarna för 2007 års löner på Trafficare – som fick avgöras på central nivå, trots att låglönesatsningen inte berörde mer än 40 personer av totalt 1.100 fast anställda.
   – Det är klart vi är besvikna. I början var vi inställda på en rejäl låglönesatsning, men när vi satte oss att förhandla lokalt var vi plötsligt oense om hur vi skulle räkna. Som arbetsgivaren ville räkna skulle de lägst avlönade inte fått något, säger Leif Eriksson, ordförande i företagsfacket.
   Mest tjänade de timanställda på de lokal-centrala förhandlingarna. 370 timanställda fick del av att ingångslönen höjdes med en tusenlapp.
   – Den största andelen folk som städar fick ut 660 kronor i månaden, det är ett par hundra mindre än vad Fastighets fick ut. Det kändes inte bra.
   2007 års löner betalas ut retroaktiv från den 1 september på mars månads löneutbetalning.
anita.fors@sekotidningen.se

Många lokala avtal drar ut på tiden
2007-12-20

De första centrala avtalsuppgörelserna började droppa in i mars månad, det sista skrevs under den 12 december. Några klubbar och företagsfack har varit snabba med att förhandla lokalt, men för det mesta har förhandlingarna dragit ut på tiden.

Vissa Sekomedlemmar får åtta månaders retroaktiv lön lagom till jul. Men långt ifrån alla hinner få ut årets lönehöjning i år.
   Sekotidningen har tagit pulsen på de lokala förhandlingarna runt om i landet.

Mölndal Energi
– Vi var färdiga i vecka 48. Det har varit lite stelt, för företaget blandade in en massa annat än löner i förhandlingarna och ville ha en paketlösning. Vi har fått en sjukvårdsförsäkring, som vi delvis betalade inom ramen. Den kostade oss 0,5 procent. Frågan om hemgaragering har vi lyft ut, eftersom vi inte kunde komma överens. Det blir svårare och svårare att få ut något utöver det centrala avtalet, som snarare blivit tak än grund. Vi tycker att det är lika bra att de kommer överens i Stockholm än att vi ska sitta och tjata om småpengar. Det blev hyfsat i slutändan, totalt fick vi ut 4 procent, men vi hade gärna kommit upp i 4,3-4,4 procent, säger Bertil Lindblom.

Skellefteå Kraft
– Vi gjorde ett tvåårigt upplägg direkt. Vi blev klara tidigare i höstas, så första utbetalningen kom i slutet av oktober. Första året är en låglönesatsning, då vi gjorde upp om ett generellt påslag. Vi la 900 kronor rakt av på allihop, förutom en grupp drifttekniker som fick 1.050 kronor eftersom det knappt finns en tekniker att få tag på. Potten låg på 3,8 procent, men vi fick drygt 4,1 procent. Nästa år gav potten 3,0 procent, men vi fick ut 3,7 procent för att vi gjorde upp nu. Dessutom får vi ut den höjningen från 1 januari, det vill säga fyra månader i förväg. Det blir generella påslag då också, fast räknat i procent på den lön man har, säger Robert Ingberg.

Telia
– Vi är precis färdiga för i år, fast det tog lång tid. Vi har tagit ut det avtalet föreskriver, det blev inte mindre i alla fall. Vi har fått en viss satsning utöver vad avtalet säger på dem som tjänar allra sämst. Vi hade målet högre, men så är det ju alltid i förhandlingar. Det känns rätt så bra. Jag hoppas att folk blir nöjda när de får pengar lagom till jul. Då får de åtta månader retroaktiv lön på en gång, det blir ju en del. Vi är överens med arbetsgivaren om att försöka komma igång med löneförhandlingarna direkt efter helgerna för att få nästa lönehöjning i rätt tid från 1 april 2008, säger Elof Isaksson.

Eltel
– Vi gjorde upp lokalt redan i maj månad. Vi fick ut lite mer än centrala avtalet som gav 3,7 procent, exakt hur mycket det gav har vi inte räknat på. Vi la ut kronpåslag i jämna femtilappar. Någon särskild kvinnosatsning har vi inte gjort. Vårt företag är ganska nytt och vi har så få kvinnor hos oss. Tidigare om åren har kvinnorna tjänat lika bra som männen. Lönekartläggning för i år är inte klar än, säger Kent-Göran Svensson.

EuroMaint
– Vi kommer att bli klara den 18 december. Det blir ett krontalspåslag, lika för alla det första året, baserat på avtalets 3,7 procent. Några låglönesatsningar utöver det blir det inte, vi har ju inte några direkta låglönegrupper. I år blir det inte några lokala förhandlingar ute på de enskilda verkstäderna, men det blir det nog nästa år. Efter uppgörelsen blir det retroaktiva löneutbetalningar i samband januarilönen, säger Torgny Larsson.

Green Cargo
– Det är lite trångt i portgången. Arbetsgivaren vill förändra en del regler i avtalet, som vi har svårt att acceptera. Det är därför det kärvar lite. De vill se över semesterperioderna, helgerna runt ledigheterna är det vi tvistar om. Det är en ständigt återkommande fråga. Vi fick ett erbjudande om att få ett villkorat förskott på 2.000 kronor i december, men det har vi sagt nej till eftersom det handlade just om detta, säger Leif Johansson.

Stockholmståg
– Vi är två klubbar som har förhandlat och båda gjorde bra överenskommelser. Vi lokförare fick 4,38 procent och hamnar på en slutlön på 30.415 kronor i månaden från 1 september. Att det blev så bra beror på att vi flyttade pengar från lönesteg 1 och 2, de får ingenting alls i år. Samtidigt kom vi överens om en helt ny grej. Nyanställda ska kunna tjäna in två ledighetsdagar efter två år i företaget, två dagar till efter fyra år och ytterligare två dagar efter sex år. Vi har bytt bort 10 minuter betald rast och ändrat avbytestiderna för att betala. Det blir retroaktiv lön på decemberlönen, säger Ludvig Eriksson och fortsätter:
   – Det gick bra för pendelklubben också. De fick 6 procents löneökning på slutlön. Deras slutlön blev 21.550 kronor. De behövde inte ta pengar från lönestegen, trots att det centrala avtalet bara gav 3,7 procent. De förhandlade sig också till ledighetsdagar för nyanställda. Skillnaden var att de inte betalade med del av rast, utan dealade bort rätten att vara ledig helgen innan de går på semester istället. Men de ska också justera avbytestider. De får också retroaktiva pengar till jul.

Luftfartsverket
– Vi har inte haft något första möte med arbetsgivarna än, beroende på att de inte träffats internt förrän den 7 december. Vår tanke var ju att åtminstone engångsbeloppet skulle kunna betalas före jul, men det klarar inte lönekontoret. Engångsbeloppet kommer på januarilönen istället. De lokala förhandlingarna kommer vi nog inte att få utbetalda förrän i mars. Arbetsgivarna vill ha en enhetlig syn gentemot alla facken, säger Lars Andersson.

Sjöfartsverket
– Vi har bara hunnit komma överens om att engångsbeloppet ska betalas ut i samband med decemberlönen, det bör innebära att alla får de pengarna före jul. För övrigt kommer vi nog inte att vara klara förrän framåt mars. Arbetsgivaren har sagt att de vill slå ihop lönerevisionerna för år två och tre. Vi kan tänka oss att diskutera att flytta lönerevisionstillfällen, men inte att slå ihop dem, säger Göte Karlsson.

Kriminalvårdsstyrelsen
– Vi hade de första lokala förhandlingarna den 5 december. Det innebär att de fast anställda får engångsbeloppet i januari. Sen blir det ett uppsamlingheat för visstids- och timanställda, som man måste räkna på manuellt, i februari. Hade det inte blivit medling mellan ORF och arbetsgivarna hade vi haft pengar till jul. Kriminalvården har fått ett sparbeting på 3 procent nästa år, så det kan bli kärvt att få något utanför avtalet. Enligt avtalet ska vi också gå igenom frågorna om inpasseringskontroll, ersättning för övertidspass kortare än 15 minuter och ensamarbete under nästa år, säger Christer Henriksson.

Statens institutionsstyrelse
– Vi börjar den 13 december på Sis. I december och januari ska vi komma överens om hur vi ska hantera de lokala löneförhandlingarna inom myndigheten. Som om vi ska ha tre tidpunkter för lönerevisionerna till exempel. Sen ska vi komma överens om tidsplan och minsta löneutrymmet för de lokal-lokala förhandlingarna ute på institutionerna. Och så ska vi göra klart vad som händer om man inte kommer överens därute. Men engångsbeloppet kommer att betalas ut i december. Det har vi redan kommit överens om, säger Reidar Eriksson.

Försvarsmakten
– Vi har gjort upp med Försvarsmakten om att de ska betala ut engångsbeloppet före jul till alla tillsvidareanställda. Sen blir det ett uppsamlingsheat för övriga i februari. Sekos medlemmar är de enda som hinner få några pengar före jul. Nu ska vi diskutera med Försvarshögkvarteret hur vi ska hantera år 2008 och fastställa löneutrymmet, innan de börjar förhandla ute på förbanden. Det är en öppen fråga om vi ska ha ett eller två lönerevisionstillfällen. Under 2008 ska vi också göra en översyn av alla lokala avtal inom Försvarsmakten. Först och främst gäller det arbetstidsavtalet, säger Tommy Salheden.

Räddningsverket
– Det är meningen att engångsbeloppet ska betalas ut den 21 december. Sen startar vi förhandlingarna i januari. Vi kommer först att göra ett grundavtal för alla fyra skolorna inom Räddningsverket, sen förhandlar man sublokalförhandling på varje skola plus vår enda medlem på internationella avdelningen i Kristinehamn, säger Jarl Löfstrand.

Skanska anläggning, västra regionen
– För en gångs skull är vi rätt nöjda... Vi gjorde klart den 22 november, så vi har varit sena. Vi fick ut 7,10 i timmen lokalt i hela västra regionen (Värmland, Halland, Bohuslän, Västra Götaland och Dalsland), utöver de 6,50 som det centrala avtalet gav. Den centrala delen, som gav 1.131 kronor per månad, fick vi ut i maj. Nu till jul får vi den lokala delen, 1.235 kronor i månaden, retroaktivt för åtta månader. Vi hade kommit efter de andra stora företagen, nu har vi kommit upp i närheten av dem. Nu ligger vi på en grundlön på 25.500 i månaden i genomsnitt. Halland har kommit i kapp lite och så ska det vara, säger Lars-Ove Svantesson.

Lunds Universitet
– Vi träffar vår arbetsgivare första gången den 17 december. Det blir inget engångsbelopp förrän i januari, det är inte praktiskt möjligt eftersom förhandlingarna drog ut på tiden på grund av OFR:s medling. Nu kommer vi att förhandla lokalt med varje kansli, det blir ett tiotal olika ställen att förhandla på. Det finns pengar till en kvinnosatsning i år, vi fick ett väldigt bra påslag i kronor och det gagnar oss. Vi brukar kunna plocka ut lite mer pengar lokalt, det är därför det brukar ta tid, säger Ingrid Lagerborg.

Citymail
Avtalet för de Citymailanställda skrevs under den 12 december. De lokala förhandlingarna har inte hunnit starta.

Sjöavtalen
Kollektivavtalen på sjöområdet är rena tariffavtal utan lokala löneförhandlingar.
anita.fors@sekotidningen.se

Fotnot: engångsbeloppet som nämns i texten gäller endast de som jobbar på avtal som tecknats med Statens Arbetsgivarverk.


DÄRFÖR MÅSTE DU VÄNTA PÅ DIN NYA LÖN!
Nyheten om nya avtal kommer snabbt ut i Sekotidningen och på webben, men ändå får man vänta på lönen.
• När får jag min nya lön?
Alla Sekos kollektivavtal – utom sjöavtalen som har centrala lönetariffer – bygger på att man fördelar det överenskomna löneutrymmet i lokala förhandlingar.
• Hur förhandlar man lokalt?
Det skiftar mellan olika företag och olika branscher. Där det finns ett företagsfack eller koncernfack bestämmer de hur man gör. Ibland förhandlar man för hela företaget på en gång – ibland läggs förhandlingarna ut på den lokala fackklubben. I andra företag förhandlar alltid fackklubben. På mindre företag sköter en ombudsman de lokala löneförhandlingarna.
• Hur snabbt går det?
Det kan gå på ett par veckor – eller ta många månader. Det beror på hur oense man är om fördelningen av lönepotten.
• Går jag miste om någon löneökning bara för att det tar lång tid?
Det generella svaret är nej. De nya lönerna betalas ut retroaktivt, från den dag de centrala avtalen trädde i kraft, om man inte kommit överens om något annat.
Men den som är föräldraledig eller sjukskriven får ingen ersättning för lönehöjningar som betalas ut retroaktivt.
anita.fors@sekotidningen.se

Nytt avtal på CityMail
2007-12-12

Seko har kommit överens med arbetsgivarorganisationen Almega om ett nytt avtal för de anställda på Citymail. Avtalet är treårigt och ger för första gången de anställda på Citymail fasta arbetstider.

– Från den 1 januari 2009 måste arbetsgivaren planera och schemalägga arbetstiden. De anställda ska få en starttid och en sluttid som på alla andra arbetsplatser. Det är en jättefråga för de anställda, som nu kan planera sin fritid, säger Christer Rydh som är ombudsman på Seko.
   Med avtalet om fasta arbetstider går en epok i Citymails historia i graven.
   Det nya avtalet ger totalt 10,2 procent fördelat på tre tillfällen. Löneökningsutrymmet är 3,4 procent den 1 september 2007, 2008 och 2009, med en minsta garanterad individuell löneökning på 350 kronor var gång.
   Samtidigt har man kommit överens om att korta lönetrappan, så att det nu ska ta 25 månader till slutlön, istället för 37 månader som tidigare. De som ligger i lönetrappan får en lönehöjning varje halvår, i samband med att de flyttas upp ett steg.
   Från och med 1 september 2007 är den nya lägsta lönen i avtalet 14.625 kronor i månaden. Lönehöjningarna för år 2007 kommer att betalas ut retroaktivt så snart det är möjligt.
   En fråga som varit upphov till många konflikter har nu äntligen fått sin lösning i och med det nya avtalet.
   – Extrapersonal och timavlönade inom Citymail kommer att få löner som ligger på samma nivå som den ordinarie personalens. Det betyder att all personal behandlas likvärdigt när det gäller löner.
   Det nya avtalet omfattar omkring 1.200 anställda på Citymail och gäller för perioden 1 september 2007 till 31 augusti 2010.
anita.fors@sekotidningen.se

Förhandlingar om nya sjöavtal
2007-11-29

Nu har 2008 års avtalsrörelse startat på sjöavtalsområdet. Det är dags att ersätta det rekordkorta avtalet från i våras. I dag hölls en avtalskonferens i Göteborg.

I allt stort står avtalskraven från i våras fast. Det korta avtalet som tecknades då, på grund av osäkerheten kring sjöfolkets jobbavdrag, omfattade enbart en ren lönehöjning.
   På storsjöområdet är städningen fortsatt en het fråga. Seko har krävt att städningen ska begränsas till den egna hytten och allmänna utrymmen ombord, om det inte finns en mässman ombord. Seko har också krävt att det ska finnas en mässman ombord så snart besättningen överstiger 14 man.
   På färjeområdet handlar kraven framför allt om arbetstider. Seko vill maximera arbetstiden till 12 timmar per dygn, istället för dagens 13 timmar. Seko vill också reglera rasterna, så att ingen får arbeta mer än fem timmar utan rast. Idag saknas sådana regler.
   Frågan om jobbskatteavdrag är fortfarande inte slutligt avgjord men lär påverka avtalsförhandlingarna.
   Seko har omkring 8.000 medlemmar på de olika sjöavtalen, där Sjöfartens arbetsgivarförbund, Sarf, är motpart.
   Avtalsdelegationen är inkallad till den 12 december.
anita.fors@sekotidningen.se

Nytt avtal på statliga området
2007-11-23

Seko har kommit överens med statliga Arbetsgivarverket om ett nytt kollektivavtal för omkring 20.000 av Sekos medlemmar på statens område. Avtalet är treårigt och garanterar ett löneökningsutrymme på minst 10,6 procent.

Avtalet innebär att en pott baserad på minst 2.240 kronor per anställd ska fördelas vid tre tillfällen: 610 kronor den 1 januari 2008: 750 kronor den 1 oktober 2008 samt 880 kronor den 1 januari 2010: 880 kronor. Alla garanteras en löneökning på minst 1.050 kronor under perioden.
   Därutöver ska ett engångsbelopp på 3.600 kronor snarast utbetalas till Sekos medlemmar. Beloppet ska även betalas ut till föräldralediga och sjuklediga.
   Uppgörelsen innebär också bättre ekonomiska villkor vid rehabilitering, att semesterlönegarantin höjs med 11,4 procent och att pensionsavsättningarna ökar.
   Det samlade avtalsvärdet beräknas till 11,5 procent.
   Avtalet omfattar bland annat anställda inom Försvaret, Kriminalvården, högskolor/ universitet, Vägverket, Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.
anita.fors@sekotidningen.se

Nytt avtal för anställda vid Novia AB
2007-11-20

Seko har kommit överens med arbetsgivarorganisationen Almega om ett nytt branschavtal som berör de anställda inom Novia AB, som arbetar med servicetjänster inom luftfarten, på Arlanda och Landvetter. Avtalet ger minst 10,2 procent i löneökningsutrymme på tre år.

Det centrala branschavtal som undertecknats av parterna ger ett sammanlagt minsta löneökningsutrymme om 10,2 procent, uppdelat på minst 3,4 procent vart och ett av de tre avtalsåren.
   Inom Novia AB vidtar nu lokala förhandlingar om avtalet för cirka 125 anställda. Om man lokalt inte kommer överens om annat ger det en individgaranti om en lönehöjning på minst 350 kronor vart och ett av de tre avtalsåren.
   Branschavtalet innehåller också förbättrade arbetstidsbestämmelser. I avtalet sänks arbetstiden vid oregelbundet arbetstid och nattarbete till 36 eller 38 timmar. dessutom har parterna kommit överens om att ersätta reglerna i arbetstidslagen med regler i avtalet.
   Avtalet löper till och med den 31 september 2010.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtal klart på Posten
2007-11-19

Seko tecknade i dag, måndag, ett nytt avtal för 24.000 anställda i Posten AB. Avtalet ger ett löneökningsutrymme om 800 kronor per månad under vart och ett av de tre avtalsåren, med en minsta garanterad lönehöjning på 350 kronor för alla.

Avtalet ger också höjda ingångslöner och kortare arbetstider vid nattarbete eller arbete på oregelbundna tider.
   Enligt det nya avtalet är alla garanterade en minsta löneökning på 350 kronor i månaden, vart och ett av de tre avtalsåren. Resterande 450 kronor per anställd och månad ska fördelas i lokala förhandlingar varje år.
   Sekos förbundsordförande, Janne Rudén säger i en kommentar att avtalet innebär en satsning på de lägst avlönade eftersom höjningen fastställts i kronor och inte i procent.
   Låglönesatsningen märks också genom att ingångslönerna höjs från 14.700 kronor till 16.000 kronor per månad. Det införs samtidigt en ny lönetrappa som snabbare leder till slutlön.
   I avtalet sänks arbetstiden vid oregelbundet arbetstid och nattarbete till 38 respektive 36 timmar per vecka. Samtidigt har parterna ersatt arbetstidslagens regler med regler i kollektivavtalet.
   Det nya avtalet ger också kompensation för nationaldagen när den infaller på lördag eller söndag.
   Den samlade kostnaden för avtalen inom Posten – med Seko, ST och Ledarna –  beräknar arbetsgivarorganisationen Almega till 10,2 procent. Det innebär att de lägst avlönade fått ett högre procentuellt påslag. Företagsfacket Seko Posten beräknar att avtalet med Posten ger Sekos medlemmar 12,4 procent.
anita.fors@sekotidningen.se
mats.andersson@sekotidningen.se

Akademikervarsel mot Posten
2007-11-05

De fyra akademikerförbunden har i dag varslat arbetsgivarorganisationen Almega om konflikt på Posten från den 14 november. Varslet har inte med Sekos avtalsförhandlingar att göra.

– Vi berörs inte av varslet men vi kommer att avvakta medlingen som följer av varslet och se hur det går, säger Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman.
   Konfliktvarslet från Akademikerförbunden Civilekonomerna, Jusek, SRAT och Sveriges Ingenjörer omfattar cirka 1.400 akademiker inom Postenkoncernen, som är den största arbetsgivaren inom avtalet för branschområdet Almega Kommunikation.
   Akademikerna har de senaste två avtalsperioder haft ett sifferlöst avtal som bygger helt och hållet på lokal lönebildning. Det har enligt facken inte fungerat som det var tänkt, och då särskilt inte inom Posten. Därför kräver akademikerförbunden nu tydliga överenskommelser om lönebildning och minst 10,2 procent för treårsperioden.
   Seko har inte några sifferlösa avtal och påverkas därför inte.
   Om medlingen inte lyckas kommer varslet att träda ikraft klockan 16.40 den 14 november.
anita.fors@sekotidningen.se

Nytt avtal för skärgårdstrafiken
2007-11-01

Seko har kommit överens med arbetsgivarorganisationen Almega om ett nytt kollektivavtal för skärgårdstrafik. Avtalet är treårigt och ger löneökningar på sammanlagt 11 procent.

Avtalet som gäller från den 1 oktober i år ger ett påslag på 4,1 procent första året, 3,7 procent andra året och 3,2 procent det tredje avtalsåret.
   En särskild låglönesatsning ryms i avtalet genom att ingen lönetariff höjs med mindre än 600 kronor per månad vid varje lönerevisonstillfälle under de tre avtalsåren.
   Seko och Almega är också överens om att kostnaden för LO-SAF:s pensionsöverenskommelse därutöver ingår fullt ut i det treåriga avtalet.
   Parterna har också enats om att rekommendera branschen ett likalydande anställningsavtal. Det ska göra att det blir mindre oklarheter i samband med eventuella lönetvister.
   Avtalet som löper ut den 30 september 2010 omfattar omkring 200 tillsvidareanställda och cirka 700-800 säsongsanställda. De största arbetsgivarna på avtalsområdet är Styrsöbolaget, Blidösundsbolaget och Stockholms sjötrafik.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtalsförhandlingar inledda om Citymail
2007-10-31

Seko har inlett förhandlingar med Almega om ett nytt kollektivavtal för de anställda på Citymail. I måndags bytte parterna yrkanden.

– För vår del handlar det om att harmonisera avtalet med de lönevillkor som gäller på Posten AB. Bland annat gäller det att lyfta de lägsta lönerna, säger Christer Rydh som är ombudsman på Seko.
   Seko kräver också att förhandlingarna ska handla om att förbättra det individuella lönesystemet i Citymail samt att införa fasta arbetstider på företaget.
   – Almega har sagt sig villiga att skriva ett avtal på samma nivå som för den övriga arbetsmarknaden. De har också sagt att de är beredda att diskutera arbetstiderna, men de har inte sagt på vilket sätt, säger Christer Rydh.
anita.fors@sekotidningen.se

Stora förväntningar på lokala löneförhandlingar
2007-10-19

Bristen på lokförare har fått lönerna att öka för lokförare – men också skillnaderna. Medan de gamla bolagen följts åt lönemässigt har de nya uppstickarna tvingats konkurrera om arbetskraften med högre lön.

– Det fattas säkert 500 lokförare per år de närmaste åren. Vi närmar oss en pensionspuckel, samtidigt växer tågtrafiken och kräver mer personal. I de företag som släpar efter med lönerna är förväntningarna på de lokala förhandlingarna stora, säger Sekos ombudsman Robert Westberg.
   Mellan SJ, som är äldst i klassen, och personaluthyrningsföretaget Traindrivers kan det skilja hela 7.340 kronor i grundlön, beroende på antal ordinarie arbetsdagar. Hos Traindrivers är allt arbete över 18 arbetsdagar per månad frivilligt och betalas extra.
   Annars skiljer det cirka 5.000 kronor i månaden i slutlön mellan gamla och nya tågbolag.
   Men inte nog med att slutlönen är högre i de nya bolagen – man kommer dessutom snabbare dit. En del bolag har helt avskaffat lönetrappan, där kommer man direkt in på slutlön.

Hetast är arbetsmarknaden för lokförare i Stockholmsområdet och i Skåne. Där ligger också lönerna i topp, hos Stockholmståg och Arriva. Strax efter kommer stockholmsbaserade A-train, där man just nu håller på att omförhandla ett komplicerat lönesystem med många tillägg.
   – Jag tror inte att SJ och Green cargo kan leva med de stora löneskillnader man har idag. De kan inte vara löneledande, men de kan inte heller ligga lägst, säger Sekos ombudsman Valle Karlsson.
   Pensionsåldern är en annan pusselbit i spelet om lokförarna.
   De som anställdes i SJ och Green cargo före 2001 kan gå hem vid 60 år fyllda. Det är en förmån som många håller fast vid, byter man arbetsgivare så mister man fem års pension. Men från och med 2001 är villkoren lika hos alla tågoperatörer: pension blir det vid 65 år.

– Det kan bli en riktig rysare för SJ och Green cargo. De unga och pigga söker sig till de nya bolagen, sedan står SJ och Green cargo med en allt äldre arbetskår, säger Valle Karlsson.
   Det märks särskilt tydligt i Stockholmsområdet, där SJ redan tidigare tappat de yngsta förarna. De fick flytta över till nystartade Citypendeln den 1 januari 2000 efter att SJ förlorat upphandlingen av pendeltågstrafiken.
   Samtidigt som lönerna för lokförarna sticker iväg ökar glappet i kronor och ören lokförare och tågmästare/tågvärdar. Löneskillnaderna för tågmästare/tågvärdar mellan skiljer inte lika mycket mellan bolagen, knappt 4.000 kronor .
   Inom SJ är dessutom tågmästarna som yrkesgrupp på väg att försvinna, de ersätts av tågvärdar som inte har lika stort ansvar och därför lägre lön.
   Till det kommer teknikutvecklingen som utgör ett hot mot arbetstillfällena för tågvärdar. På flygtåget i Oslo till exempel finns inte längre tågpersonal som säljer eller kontrollerar biljetter.
anita.fors@sekotidningen.se


VAD TYCKER DU OM LÖNENIVÅN I DITT FÖRETAG?
VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR DU PÅ ÅRETS LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGAR?

Göran Holmström, 58 år
lokförare i SJ, Hallsberg
– Den är för låg. Vi släpar efter. När jag började som lokförare 1978 låg vi bra till, hade så bra lön att vi fick fulla ATP-poäng. Nu ligger vi i botten av listan när man jämför lokförarlöner, med ett bra gap till de andra.
– Inga som helst, om jag ska vara ärlig. De som förhandlar för oss är så försiktiga. Vill vi ha något måste vi ju begära något också. Vi borde upp i nivå med dem som ligger i topp, tycker jag.

Anders Eliasson, 48 år
lokförare i Arriva, Helsingborg
– Den är bra. Jag är nöjd. Jag gick över från SJ till Arriva i juni i år och fick en löneförhöjning på strax under 4.000 kronor. Jag trodde inte skillnaden skulle vara så stor.
– Vi får nog 3,7 procent. Jag tror inte det finns mer pengar att hämta lokalt i år. Men jag är nöjd med det, jag har ju fått en stor löneförhöjning för bara några månader sedan.
anita.fors@sekotidningen.se

Nytt spårtrafikavtal för 11.000 medlemmar
2007-10-03

I går kväll kom Seko och arbetsgivarorganisationen Almega överens om ett nytt kollektivavtal på spårtrafikområdet. Avtalet gäller 2 år och 7 månader, omfattar cirka 11.000 medlemmar och ger utrymme för sammanlagt 10,2 procents löneökningar.

Avtalet ger ett löneökningsutrymme på 3,7 procent från 1 september 2007, 3,3 procent från 1 april 2008 och 3,2 procent från 1 april 2009. Om man inte kommer överens om något annat i de lokala löneförhandlingarna garanteras alla en minsta löneökning med 300 kronor per månad vid varje tillfälle.
   Avtalet ersätter det avtal som i maj förlängdes med fem månader över sommaren. Det nya avtalet gäller retroaktivt från den 1 september till och med den 31 mars 2010.
   Avtalet innehåller också en särskild låglönesatsning. Utöver löneökningsutrymmet på 10.2 procent höjs också lägstalönerna för heltidsanställda över 18 år. Den första höjningen, på 8 procent, gäller redan från den 1 september i år. Ytterligare en höjning sker den 1 april nästa år, med 2,2 procent.
   Ersättningen från arbetsgivaren vid föräldraledighet utökas successivt från dagens två månader till fyra månader från den 1 september nästa år.
   Seko och Almega har också kommit överens om att tillsätta en förhandlingsgrupp som ska gå igenom arbetstiderna inom branschen. Förhandlingsgruppens arbete ska vara klart senast den 31 december 2008.  
   Diskussioner fortsätter också om villkoren för den gränsöverskridande trafiken. De nya EU-reglerna vara införda i den svenska lagstiftningen den 4 juli 2008, vilket kommer att påverka den gränsöverskridande trafiken.
   Sista avtalsåret är uppsägningsbart.
   – Uppsägningen av avtalets sista år är kopplat till förhandlingsgruppens arbete om arbetstidsfrågorna och diskussionerna om den gränsöverskridande trafiken, säger Sekos ombudsman Robert Westberg.
   Spårtrafikavtalet gäller bland annat för personal anställd inom SJ, Tågkompaniet, Green Cargo, Euromaint och inom tunnelbane- och pendeltågstrafiken.
anita.fors@sekotidningen.se

Tredje och sista energiavtalet klart
2007-06-20

Seko har kommit överens med arbetsgivarorganisationen Pacta om ett nytt kollektivavtal för energiområdet. Avtalet är treårigt och ger 10,2 procent som de lokala parterna ska fördela.

Löneökningsutrymmet fördelas från den 1 april varje år. För år 2007 utgör det minst 3,8 procent, år 2008 minst 3,2 procent och år 2009 minst 3,2 procent. Det tredje året är emellertid uppsägningsbart.
   Samtidigt fastställdes lägstalönerna för anställda som fyllt 19 år till lägst 14.500 kronor år 2007, lägst 15.000 kronor år den 1 april 2008 och lägst 15.500 kronor från 1 april 2009.
   Nationaldagsfrågan är löst genom att arbetstagare ges en ledig dag om nationaldagen hamnar på en lördag eller söndag.
   Avtalet löper fram till den 31 mars 2010.
   Arbetsgivarorganisationen Pacta är till för privat och offentligt ägda företag som vill ha kommunala avtal.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtal klart på fastighetsområdet
2007-06-04

Seko har skrivit ett nytt kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen Almega för anställda på fastighetsområdet. Avtalet är treårigt och ger 10,2 procent som de lokala parterna har att fördela.

Löneökningsutrymmet uppgår till 3,7 procent retroaktivt från den 1 april i år. Därefter höjs lönerna med 3,5 procent den 1 april 2008 samt 3,0 procent den 1 april 2009.
   Det nya avtalet har också en regel om individgaranti som totalt under avtalsperioden ger 1.050 kronor per månad.
   Man har också löst frågan om nationaldagen, så att anställda får en extra ledig dag de år som nationaldagen infaller på en lördag eller söndag.
   Avtalet omfattar omkring 400 medlemmar, företrädesvis anställda i Akademiska hus.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtal klart för värdepappershantering
2007-06-04

Seko har kommit överens om ett nytt kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen Almega för anställda inom värdepappersområdet.
   Avtalet, som är treårigt, ger totalt 10,2 procent för de lokala parterna att fördela. Det tredje året är dock uppsägningsbart.

Det nya avtalet har också en regel om individgaranti. Individgarantin ger sammanlagt 1.050 kronor per månad under avtalsperioden.
   Löneökningsutrymmet uppgår till 3,7 procent retroaktivt från den 1 april i år, med en individgaranti på 450 kronor per månad.
   Den 1 april 2008 är löneökningsutrymmet 3,5 procent, med en individgaranti på 350 kronor per månad.  
   Den 1 april 2009 är löneökningsutrymmet för det tredje året 3,0 procent, med en individgaranti på 250 kronor per månad.
   Man har också löst frågan om nationaldagen, så att anställda får en extra ledig dag de år som nationaldagen infaller på en lördag eller söndag.
   Avtalet omfattar cirka 150 medlemmar.
anita.fors@sekotidningen.se

Lönetrappan in i avtalet
2007-06-04

Sekos avtalskonferens för arbetsgivarorganisationen Almegas bransch kommunikation, dit bland annat Posten och Novia hör, har enats om kraven inför avtalsförhandlingarna.

I löneökning kräver man 825 kronor mer per månad dock lägst 3,9 procent.
   Avtalskonferensen kräver också att lönetrappan lyfts in i branschavtalet och att arbetstidsreglerna i branschavtalet förstärks.
leif.andersson@sekotidningen.se

Nytt avtal för maskinförare
2007-05-29

Seko har träffat avtal med Maskinentreprenörerna för 3000 maskinförare.
   De utgående lönerna höjs med 557 kr/mån år 1, 557 kr/mån år 2 och 592 kr/mån år 3.

Grundlönen räknas upp med 1 392 kr/mån år 1, 696 kr/mån år 2, och 696 kr/mån år 3
   Lokal lönebildning beräknas till 1,1 procent under avtalsperioden. Avtalets värde är 10,2 procent. De anställda får en nivåhöjning på 574 kr/mån, som kompensation för att lönegranskningspengarna utmönstras. Enligt en separat överenskommelse minskar de från 0,89 procent till 0,51 procent. Efter tre år kan den överenskommelsen sägas upp, som på väg- och banavtalet.
   Uppgörelsen gäller för tiden 1 april 2007- 31 mars 2010. Sista avtalsåret är uppsägningsbart.
   Maskinförarnas säsongsanställningar berörs inte. De sköts genom lokala avtal. Ett system som fungerar bra enligt Thomas Brännström, ombudsman på Seko som är nöjd med avtalets ekonomiska utdelning.
mats.andersson@sekotidningen.se

Nytt avtal för städbranschen
2007-05-28

Seko har tillsammans med Fastighetsanställdas förbund kommit överens med Almega om ett nytt kollektivavtal för städföretag. Avtalet är treårigt och ger 2.360 kronor utslaget på tre år.

Lönerna i det nya serviceentreprenadavtalet justeras den 1 juni varje år och ger 800 kronor år 2007, 800 kronor år 2008 och 760 kronor år 2009. Även lägstalönerna höjs med motsvarande belopp.
   I det nya avtalet införs en ersättning för mertidsarbete på 8,50 per timme. En fråga som är viktig i en bransch med många deltidsanställda.
   Dessutom ändras trappan för branschvanetillägg så att tillägg utgår efter två, tre och fem år.
   De år som nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ger det nya avtalet rätt till åtta timmars extra betald ledighet.
anita.fors@sekotidningen.se

Förlängt avtal för spårtrafikområdet
2007-05-28

Seko och arbetsgivarorganisationen Almega har kommit överens om att förlänga det nuvarande kollektivavtalet för spårtrafikområdet med fem månader.

Samtidigt kom man överens om att arbetsgivarna ska betala ut ett engångsbelopp till alla de omkring 15.000 anställda inom branschen. Alla heltidsanställda får 5.000 kronor, deltidsanställda får en procentandel av den summan i förhållande till arbetstidsmåttet. Utbetalningen sker i samband med junilönen och omfattar även de som är föräldralediga eller sjukskrivna.
   – Vi menar att det finns så många frågor och problem kvar att lösa, att det här var den bästa lösningen, säger Sekos ombudsman Robert Westberg.
   Bland annat återstår lokala frågor om arbetstider inom SJ och ett lokalt avtal för Tågia AB.
   – Dessutom vill vi invänta besked om upphandlingen av Öresundstrafiken, som lär komma i juli-augusti. Eftersom vi har olika avtal i Sverige och Danmark vill vi få in regler om gränsöverskridande trafik i kollektivavtalet.
   I Danmark är parterna överens i avtal om att fördela jobben 50-50 över gränsen. De har också avtalat om särskilda arbetstidsregler för gränsöverskridande trafik. För att få konkurrensneutralitet kräver Seko ett motsvarande avtal i Sverige.
   För de fortsatta förhandlingarna har Seko lagt in en avtalskonferens för spårtrafik den 29 augusti.
   Det förlängda avtalet löper fram till den 31 augusti.
anita.fors@sekotidningen.se

Bra lönelyft i historiskt kort sjöavtal
2007-05-21

En bra löneökning i ett historiskt kort kollektivavtal. Det blev resultatet för Sekos medlemmar på sjöfartsområdet när Seko och Sjöfartens arbetsgivarförbund, SARF, avslutade sina förhandlingar den 18 maj.

Det nya avtalet ger ett lönepåslag om 525 kronor per månad i samtliga tariffer plus en höjning på 200 kronor per månad av ombordtillägget. Höjningarna träder i kraft den 1 juni. (OBS tidpunkten)
   – Det här är ett av de bästa avtal vi tecknat för sjöfolk, med hänsyn till den korta avtalsperioden. Vi sätter oss ner redan i december för att förhandla om nya lönelyft. Avtalet är så kort på grund av den politiska osäkerheten kring jobbavdragen, säger Tomas Abrahamsson som är vice ordförande i Seko.
   Avtalet som omfattar cirka 5.000 medlemmar gäller bara sju månader, fram till den 31 december 2007, och innehåller inget annat än rena löneökningar.
   Den korta avtalsperioden beror alltså på regeringens beslut att undanta sjöfolket från jobbavdraget trots att de drabbats av samma kostnadsökningar som alla andra genom höjd egenavgift till a-kassan och slopad avdragsrätt för fack- och a-kasseavgift.
   Då det fortfarande saknas ett klart besked från regeringen om hur det blir med jobbavdragen innehåller det nya avtalet ingen kompensation för uteblivna avdrag. Utan besked blir det därför inget långsiktigt avtal.
   – Vi lär få besked i höst, i den nya budgeten, om sjöfolket blir involverade eller ej. Gynnande skatteregler kan införas retroaktivt, därför vet vi fortfarande inte hur det blir ens för i år. Om sjöfolket inte får något jobbavdrag kommer vi att kräva kompensation för det i december.
   Under tiden fortsätter såväl sjöfacken som arbetsgivarna att försöka påverka regeringen att ompröva sitt nuvarande beslut.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtal klart för Lernia
2007-05-16

Seko har skrivit avtal med arbetsgivarorganisationen Almega för anställda inom Lernia AB samt Lernia Utbildning AB. Avtalet är treårigt och ger ett löneökningsutrymme på 10,2 procent.

Löneökningsutrymmet har satts till 3,5 procent för 2007, 3,4 procent för 2008 samt 3,3 procent för år 2009. Avtalet innehåller också en individgaranti på 450 kronor för 2007, 350 kronor för 2008 samt 350 kronor för 2009.
   Dessutom har sjuklönen utökats till 360 dagar och föräldratillägget utökats med en månad. Avtalet innehåller också en kompensation för att annandag pingst ersatts med nationaldagen som helgdag.
   Man är överens om att tillsätta partsgemensamma arbetsgrupper som ska se över lönebildningsprocessen, arbetstidsavtalet samt friskvårdsfrågor.
Avtalet gäller till den 31 mars 2010. Det sista året är uppsägningsbart.
anita.fors@sekotidningen.se

Relacom säger upp bonusavtal
2007-05-07

TELE
Relacom har ensidigt sagt upp avtalet med Seko som reglerar personalens bonus.
   Under förra året gav avtalet ett utfall på 30 miljoner kronor.

Företaget har också sagt upp kollektivavtalet som reglerar ersättningen vid extrema arbetsbelastningar.
   Seko har därför begärt förhandling för brott mot kollektivavtalet.
leif.andersson@sekotidningen.se

Arbetsledare stöder varslet
2007-05-07

Sekos krav på årsarbetstid har stöd även utanför den egna organisationen.
   Kent Ericsson, företrädare för Ledarna på Peab, bekräftar Sekos bild.

– Det är helt nödvändigt att vi får ordning på det här med årsarbetstiden.
För mina medlemmar som sitter som chefer är dagens situation mycket besvärlig. De vet ju aldrig vilken personal de får när våren kommer eller om det över huvud taget går att få tag på folk. Om företagen inte är lojala med personalen finns det ju ingen anledning för killarna att vara lojala med företaget.
   Kent Ericsson menar att det är fullt möjligt att organisera arbetet så att det läggs ut bättre under årets alla månader.
leif.andersson@sekotidningen.se

Därför strejkar Seko
2007-05-07

På morgonen den 16 maj går 1.800 väg- och banarbetare ut i strejk – om inte Seko och Byggindustrin kommer överens de närmaste dagarna.
   Strejkvarslet omfattar samtliga beläggningsarbetare på Skanska, NCC och Peab.

Lemcons arbete vid Bjässholmstunneln och Krokbergstunneln på Ådalsbanan stannar, liksom Carrillions på arbetsplatsen Torebo-Heberg.
   Det är framförallt inom fyra områden som Seko och Sveriges byggindustrier (BI) inte kan komma överens.
   Den första frågan gäller säsongsanställningar. Nu blir var tredje anställd i branschen uppsagd under vintern och tvingas att stämpla.
   Enligt Björn-Inge Björnberg, ombudsman på Seko finns det ett stort tryck från medlemmarna för att lösa frågan.
   Lösningen, enligt Seko, heter årsarbetstid. Försök med årsarbetstid görs och har gjorts inom branschen, men det kostar pengar och när alla företag inte är med snedvrids konkurrensen.
   Förutom alla de problem som säsongsarbetslösheten för med sig, så spetsas frågan till nu när a-kassan ska bli striktare i sin tillämpning.
   Björn-Inge Björnberg säger att man inser det problemet ute på företagen men inte centralt.
   Den andra frågan handlar om granskningsavgifter. Dessa har BI tidigare inte sett som ett problem på Sekos område. Nu vill de ha bort avgifterna, som är 1,5 procent av lönesumman.
   Den fråga som arbetsgivarna, enligt Björn-Inge Björnberg, anser viktigast gäller villkoren vid nattarbete som de vill försämra. Seko accepterar inte BI:s förslag på försämringar. Hälften av medlemmarna arbetar natt, mer eller mindre ofta. Inom banbranschen ännu fler.
   Slutligen säger Björn-Inge Björnberg att löneökningarna inte når upp till de drygt 10 procent som blivit norm.
leif.andersson@sekotidningen.se / mats.andersson@sekotidningen.se

Konflikt hotar inom väg- och banbranschen
2007-05-03

Förhandlingarna om ett nytt avtal inom väg- och banbranschen har strandat. I morgon, fredag, tar Seko ställning till om man ska varsla om konflikt.

Förhandlingarna för 8.000 anställda på väg- och banområdet strandade på onsdag kväll efter att ha pågått sedan januari. Det är framför allt inom fyra områden som Seko och Sveriges byggindustrier (BI) inte kan komma överens.
   Den första frågan gäller säsongsanställningar. Nu blir var tredje anställd i branschen uppsagd under vintern och tvingas att stämpla.
   Enligt Björn-Inge Björnberg, ombudsman på Seko finns det ett stort tryck från medlemmarna för att lösa frågan.
   – Det är klockrent, vi har stort stöd för att ta strid mot säsongsanställningarna.
   Lösningen, enligt Seko, heter årsarbetstid. Försök med årsarbetstid görs och har gjorts inom branschen, men det kostar pengar och när alla företag inte är med snedvrids konkurrensen.
   Förutom alla de problem som säsongsarbetslösheten för med sig, så spetsas frågan till nu när a-kassan ska bli striktare i sin tillämpning. Arbetslösa väg- och banarbetare kan tvingas ta jobb i andra branscher och riskerar att gå förlorade för väg- och banbranschen.
   Björn-Inge Björnberg säger att man inser det problemet ute på företagen men inte centralt.
   Den andra frågan handlar om granskningsavgifter. De har BI tidigare inte sett som ett problem på Sekos område. Nu vill de ha bort avgifterna, som är 1,5 procent av lönesumman.
   Den fråga som arbetsgivarna anser viktigast gäller villkoren vid nattarbete, som de vill försämra. Det kan Seko inte acceptera. Hälften av medlemmarna arbetar natt, mer eller mindre ofta. Inom banbranschen ännu fler.
   Slutligen säger Björn-Inge Björnberg att de löneökningar BI inte accepterar ens når upp till de dryga 10 procent som blivit norm.
   Under morgondagen tar Seko beslut om stridsåtgärder.
mats.andersson@sekotidningen.se

Nytt energiavtal på EFA-området
2007-05-03

3.000 anställda i energibranschen fick ett nytt kollektivavtal idag när Seko gjorde upp med Energiföretagens arbetsgivarförening, EFA. Avtalet är treårigt och ger ett löneökningsutrymme på 10,2 procent.

Löneökningsutrymmet fördelar sig med 3,7 procent första året, 3,5 procent andra året och 3,0 procent det tredje året. Om inte det lokala facket kommer överens med arbetsgivaren om något annat ska löneökningen per månad bli 446 kronor, 367 kronor respektive 294 kronor.
   Samtidigt höjs lägstalönerna till 14.105 kronor i år, 14.595 kronor nästa år och 15.035 kronor år 2009.
   Seko och EFA är också överens om att tillsätta tre partsgemensamma arbetsgrupper som ska arbeta med stress, distansarbete samt omställning.
   Det nya avtalet gäller från den 1 april och fram till den 31 mars 2010. Det sista året är dock uppsägningsbart.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtal för väg&ban dröjer
2007-04-26

Förhandlingarna mellan Seko och Sveriges Byggindustrier om nytt väg&banavtal står och väger. Granskningsavgifter och säsongsanställningar är två knäckfrågor.

Frågan om säsongsanställningar är inte ny. Den har man förhandlat om i 30 år utan att komma till någon central lösning. Därför vill Seko ha lokala avtal om någon typ av årsarbetstid.
   Björn Inge Björnberg, ombudsman på Seko, säger att frågan måste få en lösning när möjligheterna för säsongsanställda att få a-kassa försvinner.
   I det förslag som arbetsgivaren funderar över finns även enhetliga regler för nattarbete, förbättrad avtalspension, höjda utgående löner och högre grundlön.
   Granskningsavgifterna har nu även blivit en förhandlingsfråga för Seko. Arbetsgivarna vill ha bort avgiften. Seko vill ha den kvar.
   Förhandlingarna fortsätter den 2 maj.
mats.andersson@sekotidningen.se

Avtal på kommunala elbolag
2007-04-26

Avtalet är klart för cirka 2000 anställda vid de kommunala elbolagen. Avtalet ger ett utrymme för löneökningar på 10,2 procent

Avtalet mellan Seko och KFS (Kommunala Företagens Samorganisation), undertecknandes under gårdags kvällen och gäller i tre år från den 1 april.
   Löneökningsutrymmet för 2007 är 3,8 procent, för de två fölande åren är det 3,0 procent respektive 3,4 procent.
   Avtalets lägstalöner höjs till 14 800 kronor för 2007, 15 300 kronor för 2008 samt 15 800 kronor för 2009.
   En partsgemensam arbetsgrupp tillsätts för att utreda förutsättningarna för långtidssjukas möjligheter att omfattas av Trygghetsfonden.
   I övrigt innehåller avtalet förmåner när det gäller bland annat betald ledighet vid vissa typer av läkar- och tandläkarbesök, föräldraledighet och kompensation vid utbildning.
mats.andersson@sekotidningen.se

”Finansministern bäddar för strejk inom sjöfarten”
2007-04-23

Regeringens beslut att undanta sjöfolket från jobbavdraget står i vägen för det som annars kunde ha blivit en lugn avtalsrörelsen på sjöfartens område. Nu hotar istället strejk.

Det konstaterar Sekos ordförande Janne Rudén och vice ordförande Tomas Abrahamsson i en debattartikel i dag i Göteborgs-Posten.
   De menar att skulden hamnar hos finansminister Anders Borg och att han saknar insikt och kunskap om sjömansskattesystemet.
   Sjöavtalen är uppbyggda kring sjömansskattesystemet, vilket innebär att sjöfolkets nettolöner motsvarar vad landanställda i motsvarande jobb får i plånboken. Undantar man sjöfolket från jobbavdraget drabbas de av alla kostnadsökningar som den borgerliga alliansens politik för med sig – utan den kompensation som andra löntagare får.
   ”Vi står i begrepp att starta upp en avtalsrörelse. Vi kan inte stillatigande se på hur den borgerliga regeringen straffar svenska sjömän. Fortsätter alliansregeringen att öka sjömännens utanförskap kommer detta att leda till ökade kompensationskrav, vilket medför ökad risk för konflikt inom en av Sveriges viktigaste näringar. Detta är inget vi från SEKO eftersträvar men vi kommer att stå upp för våra medlemmars krav.”, skriver Janne Rudén och Tomas Abrahamsson.
anita.fors@sekotidningen.se

Läs hela debattartikeln på Göteborgs-Posten nätupplaga.

Seko har lämnat avtalskrav på sjöområdet
2007-04-03

Seko har idag överlämnat avtalskraven för sjöavtalen till Sjöfartens Arbetsgivarförbund, SARF. Förhandlingarna, som kommer igång först i maj, kommer att påverkas av osäkerheten kring jobbavdrag för sjöfolk.

Avtalskraven följer de allmänna krav som LO-förbunden är överens om, inklusive lägstalöner och kvinnopott. Däremot har inga belopp satts än.
   På storsjöområdet är städningen fortsatt en het fråga. Seko har krävt att städningen ska begränsas till den egna hytten och allmänna utrymmen ombord, det vill säga att även befälen ska städa sina egna hytter. Seko har också krävt att det ska finnas en mässman ombord så snart besättningen överstiger 14 man.
   På färjeområdet handlar kraven framför allt om arbetstider. Seko vill maximera arbetstiden till 12 timmar per dygn, istället för dagens 13 timmar. Seko vill också reglera rasterna, så att ingen får arbeta mer än fem timmar utan rast. Idag saknas sådana regler.
   Arbetsgivarna svarade med att kräva ett treårigt avtal. De vill ändra på reglerna för hur man tar ut ledighet i kontanter och anpassa reglerna för uppsägningstider till samma regler som gäller iland. Särskilda ungdomslöner i skärgårdstrafiken är ytterligare ett arbetsgivarkrav. De säger sig också vara låsta att fortsätta låta manskapet städa befälshytterna på grund av befintliga avtal med befälsförbunden.
   SARF har tidigare begärt att man ska ändra lagen om sjukförmåner till sjöss. En fråga som socialdepartementet nu lovat utreda och som också kan påverka avtalsförhandlingarna.
   Inom avtalsområdet finns såväl färjerederier som rederier med olika typer av lastfartyg. Bland företagen märks Stena Line, Silja Line/Tallink, Wallenius, Broströms med flera. Seko har omkring 8.000 medlemmar på de olika sjöavtalen, varav cirka 34 procent är kvinnor. Motpart är SARF.
   De gamla avtalen löper ut den 31 maj. Först den 7 maj kallas förhandlingsdelegationen in till förhandlingar.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtalsförhandlingar pågår på 12 områden
2007-04-02

I helgen gick en rad av Sekos kollektivavtal ut. Ännu har bara ett nytt kollektivavtal träffats, men förhandlingarna rullar på och under tiden gäller de gamla avtalen tills vidare.

Efter att Seko kom överens om ett nytt avtal för telekomområdet återstår nu tolv kollektivavtal som löpte ut den 31 mars.
   Förhandlingar pågår för spårtrafikområdet, väg&banavtalet och maskinföraravtalet, energiavtal med tre olika motparter (EFA, KFS och Pacta), samt avtal för kommunala flygplatser, kommunal anläggningsverksamhet, data-/teleteknik, Värdepapper, Dalslands kanal och Lernia utbildning.
   Några överenskommelser väntas inte före påskhelgen.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtal klart för telekomområdet
2007-03-29

Seko och Almega kom sent igår eftermiddag överens om ett nytt kollektivavtal för telekomområdet. Avtalet, som är treårigt, ger ett löneutrymme på 10,2 procent.

– Vi har visat att vi står för det vi sagt: rean är inställd. Vi har träffat ett avtal som står väl i nivå med industrin och dessutom har vi löst ett antal frågor som är viktiga för Sekos medlemmar, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
   Det nya avtalet ger ett löneökningsutrymme på 3,7 procent första året, 3,5 procent för andra året och 3,0 procent år 2009. Det innehåller en individgaranti på 446 kronor per månad för 2007, 367 kronor för 2008 och 294 kronor för 2009.
   Samtidigt höjs lägstalönerna till 14.105 kronor för 2007, 14.595 kronor år 2008 samt 15.035 kronor år 2009.
   Sekos huvudkrav, att stärka det centrala avtalet, gick alltså hem. Vikten av ett starkt centralt avtal stod klart efter den senaste avtalsperioden, då Flextronics sa upp de lokala avtalen inför försäljningen till Relacom. Ett problem man nu kommit till rätta med.
   Janne Rudén är särskilt nöjd med att man har reglerat två viktiga frågor i avtalet:
   – Dels har vi fått igenom en skrivning om en lönenämnd, två representanter vardera från fack och arbetsgivare, som ska hjälpa till om man inte kommer överens lokalt. Dels har vi reglerat lönesättningen av nyanställd personal med yrkeserfarenhet, de ska ha den lön som finns för motsvarande befattningar på företaget.
   Att det centrala avtalet stärkts innebär också bättre regler för lönetillägg, en utökad kompensation vid föräldraledighet och att man löst ett antal frågor om arbetstider.
   Avtalet, som omfattar omkring 15.000 sekomedlemmar på telekomområdet, gäller från den 1 april till den 31 mars 2010.
   – Telekomavtalet är det enda avtal hittills som träffats utan inblandning av OPO, branschens opartiska ordförande. Det bevisar att den svenska modellen fungerar, parterna kan lösa avtalsförhandlingarna utan inblandning och ändå bli klara i tid innan avtalet löper ut, säger Janne Rudén.
anita.fors@sekotidningen.se

I-löner illa omtyckta i Citymail
2007-03-26

Individuella löner står lågt i kurs på Citymail i Göteborgsområdet. Bara 17 procent anser att den individuella lönen är rättvis och korrekt. Och endast 4 procent skulle hellre vilja ha individuell lön direkt istället för den treåriga lönetrappa som finns idag.

Det framgår av enkät som den lokala Citymailklubben gjort inför årets avtalsförhandlingar.
   – Nu har vi svart på vitt att folk tycker illa om individuella löner. Det lönar sig inte och ses som något som är ensidigt påtvingat av företaget, säger vice klubbordförande Thomas Gorin, som har sammanställt enkätsvaren.
   Högst på önskelistan inför avtalsförhandlingarna står lägre arbetsbörda, högre lön och schemalagd arbetstid i nu nämnd ordning. 75 procent anser att arbetsbördan inte är rimlig eller hållbar. 69 procent tycker att det vore bra med fasta schemalagda arbetstider, något som saknas idag.
   Drygt 70 procent av alla brevbärare i Göteborgsområdet har svarat på enkäten, som nu kommer att ligga som underlag för avtalsdiskussioner på arbetsplatserna.
anita.fors@sekotidningen.se

Telekomförhandlingar fortsätter nästa vecka
2007-03-20

Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt kollektivavtal på telekomområdet kommer att fortsätta på måndag, den 26 mars.

Almega behöver mer tid för att lämna ett nytt bud till Seko. Budet kommer att presenteras under slutet av veckan. Därefter möts parterna med sina förhandlingsdelegationer den 26 mars.
anita.fors@sekotidningen.se

Direktörer ger draghjälp i lönerörelsen
2007-03-20

När de högsta cheferna för Posten och SJ får löneökningar på över tio procent visar det på ett större löneutrymme även för Sekos medlemmar. Den tolkningen gör Sekos ordförande Janne Rudén

Postens och SJs vd får löneökningar på över tio procent på ett år.
-Finns det utrymme att ge så mycket till dem som redan har, måste det också vara en signal om att företagen har ett större löneutrymme till alla anställda, säger Sekos förbundsordförande, Janne Rudén.
   Samtidigt säger Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega, att det nyligen träffade industriavtalet är på tok för dyrt för att gälla som riktmärke i Almegas branscher.
   - Det är ett oerhört märkligt uttalande. Både SJ och Posten är medlemmar i Almega men Milton verkar inte se något problem med att vd-lönerna på de företagen ökar med över tio procent om året, kommenterar Janne Rudén.
   - Finns det utrymme att ge så mycket till dem som redan har, måste det också vara en signal om att företagen har ett större löneutrymme till alla anställda. Jag utgår ifrån att även Milton förstår att våra medlemmar kommer att föra det resonemanget, säger Rudén.
mats.andersson@sekotidningen.se

Förhandlingarna om telekomavtal fortsätter
2007-03-20

Förhandlingarna mellan Seko och Almega återupptogs igår på telekomområdet, utan de opartiska ordförandena, OPO.

– Just nu ligger en tung boll hos Almega. Förhandlingarna omfattar många detaljer som går in i varandra. Vi väntar en reaktion från Almega i eftermiddag, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
   Almegas bud kommer att behandlas av Sekos förhandlingsdelegation som är inkallad. Om man inte kommer överens kommer de opartiska ordförandena, OPO, att kallas in i ett senare skede för en frivillig medling.
anita.fors@sekotidningen.se

Förhandlingarna för telekomavtalet har brutit samman
2007-03-15

Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt kollektivavtal för telekomområdet bröt samman sent igår kväll, då Almega vände sig till OPO, branschens opartiska ordförande.

– Jag har aldrig mött en arbetsgivare som varit så långt ifrån den verklighet som våra medlemmar arbetar i som Almega. Läget är exceptionellt. Men kan verkligen prata om ”skilda världar”, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
   Efter sex veckors förhandlande står Seko och Almega mycket långt från varandra.
   Igår fick Seko ett bud från Almega på ett treårigt avtal som totalt skulle ge på 7,7 procent.
   – Vi fick deras bud sent, sent i förrgår kväll på mejl. Men jag sover inte med datorn i sängen. Vi hade kontakter med Almega vid lunchtid igår och meddelade att de skulle få vårt besked under eftermiddagen. Lite senare fick vi istället besked om att Almega kallat in de opartiska ordförandena, utan att invänta vårt svar. Det är ett väldigt konstigt sätt att driva förhandlingar på.
   Almegas bud på 7,7 procent ligger avsevärt under det bud arbetsgivarna lagt inom industrin, som nu diskuterar ett avtal som inklusive ett pensionsavtal är värt 9,2 procent.
   Seko, liksom övriga LO-familjen, har krävt ett ettårigt avtal på minst 825 kronor per månad, dock lägst 3,9 procent.
   Det är inte bara lönenivåerna i stort som skiljer parterna. Frågan om höjda lägstalöner är också en stor stötesten. Dessutom kräver Almega att anpassningen till den nya arbetstidslagen ska läggas ut på de lokala parterna, istället för i ett centralt arbetstidsavtal. Något går ligger stick i stäv med Sekos krav om att stärka det centrala avtalet.
   – Det ligger en djup avgrund mellan oss i arbetstidsfrågan, konstaterar Janne Rudén.
   Dagens förhandlingar på telekomområdet, som omfattar cirka 15.000 av Sekos medlemmar, har ställts in. Seko väntar istället på att OPO ska ta kontakt med parterna.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtalskraven klara för sex avtalsområden
2007-02-16

De övergripande kraven om en minsta löneökning på 825 kronor med mera på 2007 års avtalsrörelse togs redan i december. Nu har Sekos förbundsstyrelse fastställt kravlistan på sex avtalsområden som löper ut under våren.

De övergripande kraven, som är lika för alla Sekos avtalsområden, kan du läsa här nedan: Sekos övergripande avtalskrav 2007.
   Bland de avtalsspecifika kraven märks följande:

EFA Energi
Inom avtalsområdet finns bolag som Eon, Fortum och Vattenfall. Seko har omkring 2.800 medlemmar inom avtalsområdet. Motpart är Energiföretagens arbetsgivarförening, EFA. Avtalet löper ut den 31 mars.
   • Under avtalsperioden har man haft en del arbetsgrupper. Bland annat har man redan tecknat ett kollektivavtal för de nya arbetstidsreglerna.

Maskinföraravtalet
Inom avtalsområdet finns cirka 3.000 företag som sysslar med gräv- och schaktarbeten med mera. Seko har cirka 3.500 medlemmar på området. Motpart är Maskinentreprenörerna, ME. Avtalet löper ut 31 mars.
Väg & Banavtalet
Inom avtalsområdet finns företag som Skanska, NCC, PEAB med flera. Seko har omkring 8.000 medlemmar på området. Motpart är Sveriges Byggindustrier, BI. Avtalet löper ut 31 mars.
   • Lägstalöner och nattarbete är de största frågorna, liksom olika typer av tillägg.
   • I förra avtalsrörelsen tillsattes en del arbetsgrupper. En arbetsgrupp har arbetat med frågan om personalutrymmen och har tagit fram ett antal förslag. Frågan om personalutrymmen ser ut att få en lösning. Det finns också en arbetsgrupp som arbetar med arbetstidsfrågorna och det arbetet rullar framåt.

Spårtrafikavtalet
Stora företag på avtalsområdets är Citypendeln, Euromaint, Green Cargo, SJ AB, TraffiCare, Tågkompaniet och Veolia. Avtalet omfattar omkring 11.000 medlemmar. Motpart är Almega Tjänsteförbunden. Avtalet löper ut den 31 mars.
   • Idag regleras det mesta på lokal nivå. Seko vill ha en central reglering av arbetstidsfrågorna i den gränsöverskridande trafiken.

Städentreprenadavtalet
Avtalet omfattar företag som sköter lokalvård på den privata sidan. Stora företag i branschen är till exempel Sodexho och ISS. Avtalet är tecknat mellan Seko, Fastighetsanställdas Förbund och Almega Tjänsteförbunden. Avtalet löper ut den 31 maj.
   • Den stora frågan är de så kallade objektsanställningarna. Seko vill ha ett regelsystem med en garantiregel, som ska ge de anställda garantier att få behålla sitt jobb även när objektet upphandlas av ett annat företag.
   • Seko vill också ha regler som ger en sammanhållen arbetstid. Idag har många en delad arbetsdag, med ett långt uppehåll.
   • Det finns också krav på att få bort många deltider, och ersätta det med regler om att heltid ska vara regel.

Värdepappersavtalet
Inom detta avtalsområde finns Tumba bruk som numera ingår i en Amerikansk koncern som heter Crane, inkluderat dotterbolaget AB Svenska pass i Eskilstuna. Seko har omkring 250 medlemmar på avtalsområdet. Motpart är Almega Tjänsteförbunden. Avtalet löper ut den 31 mars.
   • I värdepappersavtalet har man idag problem med förskjuten arbetstid, som Seko vill lösa i avtalsförhandlingarna.
anita.fors@sekotidningen.se

Många motioner till sjöavtalskonferensen
2007-02-08

Prioritera löneökningarna. Inför en ob-ersättning till sjöss. Begränsa färjerederiernas möjligheter att visstidsanställa.
   Det var några av kraven i det 60-tal motioner från fackklubbarna som avtalskonferensen för sjöavtalsområdet behandlade.

I motionerna ställdes också krav på att man ska ta bort arbetsgivarens möjlighet att deltidsanställa. Flera motioner krävde höjda tillägg och ersättningar, till exempel för övertid. Det fanns även krav på att alla ska få tillgång till internet och e-post ombord.
   Många undrade också hur det gått med frågan om städning av befälens hytter, som var en het potatis i förra avtalsrörelsen. Då lovade arbetsgivarna att ”göra sitt yttersta” för att få en lösning i avtalsförhandlingarna med befälsförbunden.
   Nu ska en förhandlingsdelegation utses, som får till uppgift att prioritera kraven inför behandlingen i förbundsstyrelsen.
   Avtalen på sjöområdet löper ut den 31 maj.
anita.fors@sekotidningen.se

Tuff avtalsrörelse väntar teleanställda
2007-01-18

Minst 825 kronor mer i månaden för heltidsanställda. En garanterad ökning för alla 400 kronor. Lägsta lön ska vara 15.100 kronor. Avtalsperioden är 1 år. Dessutom ska det centrala avtalet stärkas.
   Så lyder Sekos avtalsyrkanden för cirka 14.000 medlemmar på telekomområdet.

Bland kraven finns även den jämställdhetspott som LO beslutat om.
   - Tillsammans med höjningen av lägstalönen innebära det att lågavlönade grupper i allmänhet och kvinnor i synnerhet kommer att få mer än andra, säger SEKOs förbundsordförande Janne Rudén.
   Bakom kravet på starka och konkurrensneutrala avtal finns ambitionen att företag inte ska kunna lönedumpa sig in på marknaden.
   - Här står vi och arbetsgivaren ljusår ifrån varandra, konstaterar Janne Rudén. Arbetsgivaren vill inte utfästa några individgarantier eller fastställa något löneökningstal i det centrala avtalet. Inte heller vill de ha någon reglerad lägstalön centralt. De vill att allt ska regleras lokalt och med individuella lösningar.
   Avtalet löper ut den 31 mars.
mats.andersson@sekotidningen.se

Sekos övergripande krav för avtalsrörelsen 2007
2007-01-10

Seko driver följande avtalskrav för samtliga avtalsområden:

• Löneökningar med minst 825 kronor per månad och heltidsanställd dock med ett lägsta utrymme om 3,9 procent.
   • Utöver det utrymmet ska en särskild jämställdhetspott på minst 205 kr per heltidsanställd, månad och år tillfalla avtalsområden i proportion till andelen kvinnor inom avtalsområdet som har en lön lägre än 20.000 kronor per månad.
   • Mer till dem som har minst. För en mer rättvis fördelning ska avtalens lägstalöner höjs med minst 910 kronor.
   • Samtliga ersättningar i avtalen höjs med minst 3,9 procent.
   • Alla medlemmar ska garanteras en reallöneutveckling under hela avtalsperioden.
   • Reglera nationaldagsfrågan på ett kostnadsneutralt sätt på samtliga avtalsområden. Det kan till exempel ske genom att de år som nationaldagen infaller tisdag respektive torsdag blir måndag respektive fredag lediga klämdagar.
   • Sjuklönefrågan ska regleras så att alla anställda får sjuklön i 360 dagar. I dag har vissa Sekoavtal bara sjuklön i 90 dagar.
   • Arbetstidsfrågan måste lösas så att arbetstider och vilotider överensstämmer med lagstiftningen, som fick en ny tillämpning från årsskiftet. Det gäller särskilt de avtal som har jourtid och beredskapstid.
   • Frågor om övertid ska tas upp i de avtalsområden där man har problem med tillämpningen av övertid.
   • Gemensamma regler inom LO-kollektivets kollektivavtal vid inhyrning av arbetskraft. Reglerna ska begränsa arbetsgivarens möjlighet att utnyttja inhyrd arbetskraft istället för tidigare anställda som har företrädesrätt enligt lagen om anställningsskydd.

Därutöver drivs tre krav som helst ska lösas generellt för hela LO-området genom överenskommelser mellan LO och Svenskt Näringsliv:
   • En ny pensionsöverenskommelse mellan LO och Svenskt Näringsliv som är likvärdig med det nya ITP-avtalet för privata tjänstemän. Det innebär till exempel att premien till avtalspension SAF-LO höjs till 4,5 procent på den del av lönen som ligger under ” taket” och till 30 procent på lön över ”taket” samt att tiden för premieinbetalning under föräldraledighet förlängs från 11 till 13 månader.
   • Ett starkare omställningsförsäkring för återgång i arbetet eller stöd till nytt arbete. Det är en fråga för LO och Svenskt Näringsliv att träffa överenskommelse om en försäkringslösning.
   • Finansieringen av utbildning av skyddsombud och arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser, då den borgerliga regeringen i höstas drog in det statliga bidraget för sådan utbildning.
anita.fors@sekotidningen.se

2007-01-10

Seko har tecknat centralt arbetstidsavtal med EFA
2006-12-21

Seko har idag skrivit ett centralt avtal med Energiföretagens Arbetsgivarförening, EFA, som reglerar arbetstider, nattvila och veckovila. I avtalet ingår också en arbetstidsförkortning.

– Det är ett bra avtal som ger klara regler för arbetstid och vilotid. Tidigare har det ofta reglerats från gång till gång ute på de olika energibolagen. Det här är ett klart regelverk om vad som gäller, säger Christer Carlsson som är ombudsman på Seko.
   Huvudreglerna i det nya avtalet är:
   • Alla ska ha rätt till elva timmars sammanhängande ledig tid per dygn. Man kan dock göra avvikelser för specifika tillfälliga arbeten som inte kunnat förutses och i samband med beredskap och jour.
   • Den arbetstagare som under sådant arbete inte får elva timmars sammanhängande vila skall om övertidsarbetet uppgår till minst tre timmar ha minst åtta timmars sammanhängande vila direkt efter att arbetet avslutas.
   Tiden beräknas efter när arbetet påbörjas och avslutas, dvs från det man åker hemifrån tills att man är tillbaka i hemmet.
   Infaller viloperioden under ordinarie arbetstid ska det inte göras löneavdrag.
   • Alla ska ha rätt till 36 timmars sammanhängande veckovila. Avvikelser får göras under samma villkor som för nattvila. Bryts veckovilan ska detta kompenseras med en dags ledighet utan löneavdrag, som normalt ska förläggas i samband med nästa veckovila.
   • Beräkningsperioden för att räkna ut den genomsnittliga arbetstiden utökas från fyra månader till sex månader. De lokala parterna kan komma överens om en kortare period.
   I samband med arbetstidsavtalet har man också kommit överens om att korta årsarbetstiden med nio timmar, retroaktivt från den 1 januari 2006. Denna arbetstidsförkortning ska kunna omsättas till en pensionspremie istället.
   Det nya arbetstidsavtalet grundar sig på EU:s arbetstidsdirektiv.
   Den 18 januari kommer Seko, Sif, Ledarna, Civilingenjörsförbundet och EFA att ha en gemensam konferens för fackliga företrädare och arbetsgivare inom avtalsområdet för att gå igenom avtalet.
   På energiområdet pågår också förhandlingar om ett centralt arbetstidsavtal med Kommunala företagens samorganisation, KFS, om ett centralt arbetstidsavtal.
anita.fors@sekotidningen.se

Så här funkar avtalsrörelsen
2006-12-15

Nu pågår avtalsrörelsen för fullt. Löner och andra arbetsvillkor bestäms av kollektivavtalen som förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare.

Facket vill ha kollektivavtal för att medlemmarna ska få så bra villkor som möjligt, och arbetsgivarna för att slippa strejker på arbetsmarknaden. Avtalsrörelsen 2007 har redan pågått under en stor del av år 2006. De flesta kollektivavtal som sägs upp under nästa år har löpt under tre år, men inför 2007 kräver LO-förbunden att avtalen blir ettåriga. Avtalen är skrivna för en viss bransch och kan sedan vara anpassade till de olika arbetsplatserna av det lokala facket. Avtalen reglerar förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Avtalsrörelsen består av förhandlingar på olika nivåer, många pågår samtidigt men de följer i stort sett samma mönster. Totalt har Seko cirka 25 olika centrala kollektivavtal med arbetsgivarorganisationerna.
   Så här går det till:
   Avtalsrörelsen börjar med att den lokala fackklubben har möte och bestämmer vilka frågor de tycker är viktigast att driva. Det kan vara kortare arbetstid, bättre ob-tillägg och högre löner för nyanställda.
   Därefter håller Seko allmänna lönekonferenser där förtroendevalda diskuterar övergripande avtalsfrågor, vilka områden som är viktiga. Sekos förbundsstyrelse prioriterar sedan bland kraven och beslutar vilka mål och generella krav förbundet ska driva.
   LO-förbunden sammanträder därefter och försöker samordna sina krav för att få kraft i de kommande förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna. Det är inte alltid alla förbund ställer sig bakom kraven. I år har till exempel IF Metall varit kritiskt till LO:s önskan att driva jämställdhetspotter i avtalsrörelsen.

Efter att LO har kommit fram till ett beslut håller Seko avtalskonferenser där förtroendevalda inom samma avtalsområde diskuterar de konkreta krav man vill ställa till arbetsgivarorganisationerna. Det är de större avtalsområdena som har konferenser, de mindre har möten.
   Seko fattar sedan beslut i förbundsstyrelsen om vilka specifika krav förbundet ska driva inom varje avtalsområde. Kraven lämnas till de olika arbetsgivarorganisationerna som Seko förhandlar med. Arbetsgivarorganisationerna i sin tur lämnar ett motbud. Därefter börjar de förhandla.
   De flesta centrala kollektivavtalen sluts utan konflikter. Om det uppstår konflikter mellan fack och arbetsgivare som parterna inte kan lösa kan en opartisk medlare kallas in för att få fram ett avtal. Seko kan också varsla om stridsåtgärder såsom strejk, övertids- och mertidsblockad och nyanställningsblockad. Arbetsgivarsidan i sin tur kan också ta till stridsåtgärder som lockout. Till slut enas parterna dock, och ett nytt centralt kollektivavtal skrivs under.

När de nya centrala kollektivavtalen är slutna förhandlas det fram lokala kollektivavtal. Sjöfartens område är ett undantag, där förs inga lokala förhandlingar.
   De lokala förhandlingarna bygger på de olika centrala kollektivavtalen. I den lokala förhandlingen tar man hänsyn till varje enskild arbetsplats speciella omständigheter. Det är också först här som varje enskild person kan se vilken lön hon eller han får.
karin.geisler@sekotidningen.se

Då går ditt avtal ut...
2006-12-15

Sekos centrala branschavtal löper ut vid fem olika tillfällen under år 2007.

31 mars
Avtal / Motpart
Telekom / Almega ITA
Dalslands kanal / Almega Tjänsteförbunden
Lernia Utbildning / Almega Tjänsteförbunden
Spårtrafik / Almega Tjänsteförbunden
Värdepapper / Almega Tjänsteförbunden
Energi  / Energiföretagens Arbetsgivarförening, EFA
Data-&Teleteknik / Elektriska Installatörsorganisationen, EIO
Anläggning / Kommunala företagens samorganisation, KFS
Energi / Kommunala företagens samorganisation, KFS
Flygplatser / Kommunala företagens samorganisation, KFS
Väg&banavtalet / Sveriges Byggindustrier, BI
Maskinföraravtalet / Maskinentreprenörerna, ME
Energi / Pacta

31 april
Avtal / Motpart
Bemanningsföretag / Bemanningsföretagen

31 maj
Avtal / Motpart
Göta kanalbolag / Almega Tjänsteförbunden
Fastigheter / Almega Tjänsteförbunden
Serviceentreprenad / Almega Tjänsteförbunden
Sjöavtalen / Sjöfartens Arbetsgivarförbund, SARF
Blåa avtalet / Stål- & Metallförbundet
Gröna avtalet / Stål- & Metallförbundet

31 augusti
Avtal / Motpart
Postdistribution / Almega Tjänsteförbunden

31 september
Avtal / Motpart
Kommunikation / Almega Tjänsteförbunden
Skärgårdstrafik / Almega Tjänsteförbunden
RALS 2004-2007 / Arbetsgivarverket
RALB 2004-2007 / Arbetsgivarverket
anita.fors@sekotidningen.se

”Det är lokalt vi kan få ut extra pengar”
2006-12-15

Ska man ha bättre betalt för att man lär sig jobba med nya tåg – eller är det en belöning i sig att få jobba med nya grejer? Ska alla alltid ha lika mycket betalt – eller ska någras löner få sticka iväg för att sen bli draghjälp uppåt för de övriga?Och vad lägger vi egentligen i begreppet ”lika lön för lika arbete”?

Frågeställningarna var många och diskussionerna häftiga när klubbarna i Euromaints olika verkstäder för första gången samlats till en gemensam utbildning om löner och förhandlingar.
   Inom Euromaint Rail finns 14 verkstäder med cirka 1150 anställda utspridda i hela Sverige. Men det finns också två skilda företagskulturer, minst tre lönesystem och stora löneskillnader mellan olika orter.

Målet är att försöka arbeta fram en gemensam lönemodell. En uppgift som inte är alldeles enkel.
   Men tanken är också att man ska lära av varandra. Som att försöka förstå vad det är som gör att man på vissa verkstäder lyckas förhandla fram extra pengar medan andra verkstäder har ett tokstopp för lönetillägg.
   Att det delvis beror på konkurrens om arbetskraften på vissa orter är svårt att göra något åt. Är det brist på utbildat yrkesfolk på en ort är det möjligt att förhandla fram marknadslönetillägg för att inte konkurrerande företag helt enkelt ska köpa över personalen. För den som slåss för arbetsplatsens överlevnad är utrymmet för lönehöjningar minimalt.

Men det är inte hela sanningen bakom löneskillnaderna, som idag är ända upp till 6000 kronor i månaden för verkstadspersonal. Högst löner har man på Euromaints verkstad i Hagalund – där lyckades klubben till och med under en begränsad tid med konststycket att skapa ett särskilt närvarotillägg för en yrkesgrupp. Lägst är det i verkstäderna i Sundsvall och Vännäs som delar samma chef.
   En av lösningarna för att skapa en löneglidning, där arbetsgivaren skjuter till friska nya pengar som inte ligger i potten, är att ständigt prata lön. Tjata lön. Det verkar klubbarna vara överens om. Ta varje tillfälle att begära högre lön och nya tillägg. Det finns inga generella lösningar som funkar överallt.

Lika överens är man om att inte använda löneförhandlingarna för att straffa någon genom att ge en lägre lönehöjning än de andra får. Problem på arbetsplatsen ska lösas på andra sätt.
   – Det är perfekt att få prata löner och förhandlingar så här. Särskilt nu när vi är på väg in i ett nytt lönesystem, säger Jan-Eric Carlsson som är klubbordförande på ombyggnadsverkstaden i Malmö.
   – De här dagarna har gett en förståelse för varför vi måste förhandla om löner lokalt, säger Tord Söderstrand som är klubbordförande på verkstaden i Luleå. Det är där vi kan få ut extra pengar. Men också för hur vi kan hjälpa varandra. Hos oss har vi jättemycket tillägg, i Malmö har de inga. Det ska vi få att gå ihop i det nya lönesystemet.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtalskrav för telekomområdet
2006-12-06

På telekomområdet vill avtalskonferensen stärka de centrala kollektivavtalen, för att undvika en upprepning av Flextronics/Relacom-affären.

Man vill ha in regler om arbetstid och övertid i det centrala avtalet, liksom regler om jourtid, beredskap och restid. Man tycker också att konstruktionen med en särskild jämställdhetspott och en låglönesatsning är viktig.
   Individgaranti är ett krav, liksom att höja lägstalönerna.
   Kraven ska slutligen fastställas av förbundsstyrelsen.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtalskrav för spårtrafikområdet
2006-12-06

Avtalskonferensen för spårtrafikområdet vill stärka det centrala avtalet och göra de lokala avtalen mer likvärdiga, för att åstadkomma konkurrensneutralitet. Lön och andra anställningsvillkor ska inte vara avgörande vid upphandlingar.

Deltagarna på avtalskonferensen vill höja avtalets lägstalöner och få in regler om bättre företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning.
   Man vill också införa någon form av försäkring för ”lost of license”, eftersom omplaceringsmöjligheterna blivit allt färre för den som inte längre får lov att köra tåg. En mindre grupp jobbar vidare med kraven från klubbarna.
   Det är förbundsstyrelsen som slutgiltigt fastställer kraven.
anita.fors@sekotidningen.se

Avtalskrav för energiområdet
2006-12-06

Avtalskonferensen för energiavtalsområdet vill fortsätta anpassa de tre avtalen på området till varandra, för att skapa branschneutrala avtal. Det handlar till exempel om arbetstider, resor i tjänsten och lägstalöner.

Man vill också att låglönesatsning skulle omfatta både kvinnor och män som tjänar mindre än 20.000 kronor i månaden. En slutlig reglering av nationaldagsfrågan, gemensamma regler för inhyrd arbetskraft och en fortsättning på den påbörjade arbetstidsförkortningen stod på önskelistan.
   Man vill dessutom hitta en försäkringslösning för att få en 10-procentig utfyllnad med sjuklön upp till ett år, istället för de tre månader som den enskilde arbetsgivaren står för idag.
   Kraven ska slutligen fastställas av förbundsstyrelsen.
anita.fors@sekotidningen.se

Alla LO-förbunden bakom samordning
2006-12-01

Alla 15 LO-förbunden har idag ställt sig bakom de gemensamma kraven för en samordnad avtalsrörelse år 2007.

Förbunden har utan reservationer ställt sig bakom kraven som bland annat innebär ökade reallöner, höjda lägstalöner, en särskild jämställdhetspott, en allmän låglönesatsning och bättre pensioner.
   LO-förbunden är överens om att kräva löneökningar med minst 825 kr per månad och heltidsanställd, dock lägst 3,9 procent. Lägstalönerna vill förbunden höja med minst 910 kronor per månad.
   Den nya jämställdhetspotten ska tillfalla kvinnor som tjänar mindre än 20.000 kronor per månad.
   – Jag är glad över att alla förbund nu anslutit sig och accepterat att
kvinnodominerade avtalsområden kan kräva ett större utrymme än
mansdominerade och att insikten om att detta långsiktigt även gagnar
mansdominerade förbund är så stark. Det är ett historiskt beslut, säger
LO:s avtalssekreterare Erland Olauson som lett samordningen.
anita.fors@sekotidningen.se

Seko frågar alla medlemmar i Posten inför lönerörelsen
2006-11-30

Hur hög lön tycker du att du borde ha? Är du nöjd med din arbetstid? Tycker du att det ska vara individuell lönesättning på Posten?
   Det är tre av frågorna i den enkät som alla Sekos cirka 25.000 medlemmar inom Posten nyligen fått i sin brevlåda.

– Vi vill lyssna på alla medlemmar inför avtalsrörelsen nästa år. Det här är framtiden. Vi hoppas att så många som möjligt deltar i enkäten, säger Alf Mellström som är ordförande i koncernfacket på Posten.
   Totalt ställs 17 frågor om löner och avtal i enkäten som alla fackklubbarna inom Posten skickat ut till sina medlemmar. Seko ska stå för sammanställningen av enkätsvaren, innan resultatet sedan skickas tillbaka till Seko Posten.
   – Vi räknar med att använda resultatet av enkäten som underlag för att prata lönefrågor på medlemsmöten ute i klubbarna under våren. Där ska vi ta ytterligare diskussioner om vilka krav vi ska prioritera i avtalsförhandlingarna.
   Med de besluten som stöd går det lättare att möta arbetsgivarna i lönerörelsen, menar koncernfacket.
   – Att vi lyckades så bra som vi gjorde i förra avtalsrörelsen beror på att vi hade prioriterat hårt själva och inte lämnade över en jättelång lista med krav. Och på att vi hade förankrat kraven ute på arbetsplatserna. Med den här enkäten kommer vi att få ett ännu bättre underlag nästa år.
anita.fors@sekotidningen.se

LO-förbundens samordningskrav klara
2006-11-06

Löneökningar på minst 825 kronor per månad och heltidsanställd, dock lägst 3,9 procent räknat på avtalets genomsnittsförtjänst. Det är grunden för de gemensamma avtalskraven inom LO.

LO:s styrelse har idag satt siffror på de gemensamma kraven i avtalsrörelsen för 2007. Men trots att man tidigare varit överens om principerna för samordningen var styrelsen inte enig idag. En ledamot, IF Metalls ordförande Stefan Löfvén, reserverade sig mot beslutet.
   Grundkravet innebär i sig en låglönesatsning, då det genom kronpåslaget avsätts mer än 3,9 procent för alla som tjänar under 21.150 kronor per månad.
   Därutöver ligger också kravet på en särskild jämställdhetspott för att komma tillrätta med de osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Dit ska det avsättas minst 200 kronor per månad och heltidsanställd på varje avtalsområde. Pengar som sedan ska tillfalla de kvinnor på avtalsområdet som tjänar mindre än 20.000 kronor i månaden.
   LO:s styrelse föreslår också att förbunden ska driva kravet på att avtalens lägstalöner höjs med minst 910 kronor per månad.
   LO-styrelsens förslag ska nu behandlas av alla 15 medlemsförbunden, som ska lämna skriftliga svar till LO senast den 1 december.
anita.fors@sekotidningen.se

Samordnade LO-krav om kvinnosatsning
2006-10-30

LO-förbunden ska satsa på en särskild jämställdhetspott i avtalsrörelsen. Det beslutade LO:s representantskap i fredags, då de också enades om att samordna de förbundsvisa löneförhandlingarna med gemensamma krav.

– En jämställdhetspott gagnar inte enbart kvinnor. En ojämlik arbetsmarknad är ett hot mot alla medlemmar, säger Erland Olauson som är LO:s avtalssekreterare.
   Den särskilda jämställdhetspotten ska tas ut utöver de generella löneökningarna på respektive avtalsområde. Potten tas ut i proportion till andelen kvinnor inom avtalsområdet som har en lön som är lägre än 20.000 kronor i månaden. Tidigare försök att komma till rätta med löneskillnader mellan kvinnor och män har enbart byggt på låglönesatsningar.
   Andra krav som de 15 LO-förbunden nu har enats om att driva gemensamt är bland annat en låglönesatsning och en ny pensionsöverenskommelse.
   En samordnad låglönesatsning innebär att man vill höja avtalens lägsta löner och garantera en reallöneutveckling för alla.
   På pensionsområdet kräver förbunden en ny pensionsöverenskommelse mellan LO och Svenskt Näringsliv som motsvarar det nya ITP-avtalet för privata tjänstemän. Det innebär att premien till avtalspensionen SAF-LO höjs och att tiden för premieinbetalning under föräldraledighet förlängs.
   Hur stora generella löneökningar LO-förbunden ska kräva fastställs först den 6 november av LO:s styrelse, som samtidigt ska avgöra hur mycket pengar man ska kräva till jämställdhetspotten.
anita.fors@sekotidningen.se

Anna har tröttnat på sin låga lön
2006-10-18

Satsa på kvinnor, unga och andra lågavlönade. Men säkra samtidigt reallöneökningar för alla. Och se till att vi får starka centrala avtal. Det budskapet skickade lönekonferensen i Karlstad till Sekos förhandlingsavdelning.

– Det är helt vansinnigt att det fortfarande är löneskillnader mellan kvinnor och män som gör samma jobb. Det är ju ändå år 2006.
   Anna Brorsdotter, 23 år, deltar för första gången på en facklig lönekonferens. Hon blir riktigt upprörd när Christer Rydh från Sekos förhandlingsavdelning redogör för löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

– Men det är mycket annat som också är viktigt. Anställningsformer, till exempel. Jag har jobbat av och till fyra år på Trafficare, men aldrig tidigare haft ett fast jobb. Jag har gått på timtid och har nästan fått magsår av att sitta och vänta på besked om jag får jobba eller inte. Jag vill också kunna känna trygghet, kunna planera mitt liv och skaffa egen bostad.
   Den 1 september fick hon äntligen fast jobb på Trafficare, men i slutet av oktober börjar hon utbilda sig till lokförare.
   – Det är ett bristyrke så jag lär få jobb direkt. Det ger bra lön och de vill ha in fler kvinnor. Det känns perfekt.

Ett annat ämne för lönekonferensen var individuella löner, i-löner, och där var man inte helt överens. Flertalet är skeptiska. Däribland Christer Halvorsson på Banverket Produktion:
   – Vi hade tarifflöner förut. Då visste alla vad de fick. Nu har det blivit mera godtyckligt. Jag vill se ett högt golv för alla, sen kan ökad kompetens ge extra påslag.
   Och att döma av deltagarna i Karlstad är intresset för att fortsätta sänka arbetstiderna iskallt. Åtminstone enligt nuvarande modell. Annat vore det om en arbetstidsförkortning kan användas till att öka antalet lediga dagar per år.
   Så gott som alla Sekos kollektivavtal löper ut under år 2007. 16 lönekonferenser har ägt rum inom Seko, alla har haft en stark uppslutning kring att satsa på kvinnor, lägstalönerna och andra låglönegrupper.
   Lönekonferenserna ligger nu till grund för Sekos beslut om samordning med övriga LO-förbund. I november börjar branschvisa avtalskonferenser.
anita.fors@sekotidningen.se

Seko satsar på höjda kvinnolöner
2006-10-18

– Det är illa ställt med jämställdheten i arbetslivet. Det visar nya undersökningar från Seko och LO.

Lönerapporten från LO visar att kvinnornas löner ökat lite mer än männens från 1995 till 2005. Men skillnaden är fortfarande stor mellan mäns och kvinnors löner.
   Enligt Erland Olausson är diskrimineringen i LO-yrken liten när det gäller lika lön för lika arbete. Däremot är det konsekvent så att kvinnodominerade branscher är lågavlönade.

– Skillnaderna går inte mellan förbunden, utan mellan olika avtalsområden. Ska man göra något åt problemet räcker det inte med åtgärder inom ett område. Förbunden måste komma överens om hur problemet ska lösas, säger Olausson.
   Löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän består. Förra året hade tjänstemännen 43 procent högre lön än arbetarna. Omräknat i pengar blir det 8.300 kronor i månaden.
   Seko har låtit göra en egen undersökning som bekräftar uppgifterna från LO.
   I undersökningen får drygt 1.000 personer svara på ett antal frågor om jämställdhet och integration i arbetslivet.

En fjärdedel av kvinnorna uppger att det inte är jämställt på deras arbetsplats och en tredjedel säger att de missgynnats på arbetsmarknaden på grund av sitt kön.
   Janne Rudén, Sekos förbundsordförande tror att en särskild kvinnopott skulle kunna vara lösningen på den lönemässiga diskrimineringen av kvinnor.
   – Till exempel skulle en tiondel mer av varje avtalspott kunna vara vikt till kvinnor, säger Janne Rudén. Det går ju inte att bara fortsätta prata om att kvinnor diskrimineras och sedan inte göra något. Då skriver man under på att man tycker det är rätt. Någon gång måste man ta tag i frågan. Och en särskilt riktad pott kan vara ett sätt.
maria.persson@sekotidningen.se / mats.andersson@sekotidningen.se

Högre lön och bonus i nytt avtal med Arriva Tåg
2006-05-12

Seko har träffat ett nytt kollektivavtal med Arriva Tåg, som i juni nästa år ska ta över Pågatågstrafiken i Skåne. Högre löner och 20.000 kronor i bonus till de som väljer att flytta med till det nya bolaget ingår.

– Avtalet är skitbra. Mest nöjda är vi med de höga lönerna naturligtvis. Och så har vi fått ett fridagssystem som är helt kalas, säger Cristina Nilsson, som är ombudsman i Seko Skåne och den som ansvarat för avtalsförhandlingarna.
   Lokförarna i Arriva Tåg kommer efter 2 år upp i en slutlön på 29.200 kronor i månaden. Tågvärdarna når också slutlön efter 2 år, på 22.700 kronor.
   – I vanliga fall innehåller spåravtalet 104 fridagar per år, nu får de 118. Det innebär att om man vill finns det möjlighet att jobba bara 4 dagar i veckan. En arbetsgrupp ska börja jobba med schemafrågan.
   Till det kommer en bonus på 20.000 kronor från Arriva Tåg till den som idag jobbar i Pågatågstrafiken och senaste den 31 maj i år skriver på för en ny anställning i Arriva Tåg. Bonusen utbetalas efter att man arbetat fyra månader i sin nya anställning, i november 2007.
   – Arriva Tåg är ett helt nytt bolag som inte sysslat med spårtrafik tidigare. De vill på det här sättet säkerställa trafikstarten med en kompetent och utbildad personal, säger Cristina Nilsson.
   Utöver ett förbättrat handledartillägg och utryckningstillägg har man också förbättrat för blivande mammor och föräldralediga.
   – För första gången har vi fått in rätt till betald ledighet för att gå till mödravården. Vi har också öppnat för att kunna få ut den extra föräldraledighetsersättningen från arbetsgivaren på veckobasis.Tidigare har man bara kunnat få den extra ersättningen om man tagit ledigt minst en månad i taget. Arriva Tåg är ett företag som kommer att ha många unga anställda. Det här ger avtalet en ung profil.
   Från SJ har man hämtat regler om att sälja förläggningen av huvudsemestern. Den som väljer att flytta en vecka från huvudsemesterperioden juni-augusti får en veckolön. Den som väljer att flytta alla fyra veckorna man har rätt till under huvudsemesterperioden får en hel månadslön.
   I förhandlingsdelegation har hon haft hjälp av Benny Persson som är klubbordförande för SJ:s lokförare i dagens Pågatågstrafik, Daniel Abalo som är klubbordförande i DSB-ägda Tågvärdbolaget AB, Magdalena Ahlén som är sektionsordförande för tågvärdarna i SJ som kör på Skånebanan som också omfattas av avtalet samt Renaldo Tirone som är ombudsman i Seko Skåne.
anita.fors@seko.se

Seko skriver nytt avtal för skärgårdstrafiken
2006-01-19

Seko har skrivet ett helt nytt branschavtal för skärgårdstrafik med arbetsgivarorganisationen Almega. Avtalet som träder i kraft den 1 april i år löper på 18 månader och ger totalt 3,75 procent. Till det kommer en arbetstidsförkortning.

– Att vi fått ett centralt avtal på sjöfartens område med en annan arbetsgivarorganisation än Sjöfartens arbetsgivarförbund, SARF, är unikt. Vi inledde förhandlingarna med Almega för fem år sedan och det känns bra att vi äntligen lyckats få avtalet klart, säger Mats Ekeklint som är ombudsman på Seko.
   Det nya avtalet omfattar direkt de 21 företag i branschen som finns inom Almega, däribland de två stora; Styrsöbolaget och Stockholms Sjötrafik som lämnat SARF. Till det kommer cirka 60 företag som idag tecknar egna avtal för skärgårdstrafik.
   Antalet anställda varierar kraftigt under året. Från de omkring 200 tillsvidareanställningar som finns på avtalsområdet, till uppåt 1.000 anställda under högsäsong.
   Slutlönen för ombordanställda ligger i det nya avtalet på 19.768 kronor och höjs den 1 oktober till 20.509 kronor. Begynnelselönen ligger idag på 13.419 kronor och höjs 1 oktober till 13.922 kronor. Till det kommer diverse tillägg.
   Arbetstiden förkortas från 37 timmar per vecka till 35 timmar per vecka, delvis genom att de så kallade lätthelgdagarna lösts in. Lätthelgdagar kallas de helgdagar som infaller på vardagar.
anita.fors@seko.se

2005
2005-12-31

Seko har stämt Citymail till AD
2005-12-16

Den 1 september i fjol skulle det nya avtalet mellan Seko och Citymail börja gälla. Men ännu har man inte kommit överens om hur löneutrymmet ska beräknas. Nu stämmer Seko Citymail till Arbetsdomstolen.

– De anställda i Citymail har fått ut för lite pengar. Företaget har ensidigt lagt ut lönehöjningar efter eget tycke. Dessutom har de bara betalat ut 1,3 procent istället för de 2,4 procent som vi var överens om, säger Jens Saverstam som är ombudsman på Seko.
   I stämningen har Seko begärt att AD ska slå fast att Sekos beräkningsmodell är den rätta.
   – Det är en knepig tvist. Citymail har tagit pengar från potten för dem som har individuell lön för att höja löner till nivåerna för den lönetrappa som gäller de första åren.
Lönetrappan utgör också lägstalön för de individuella lönerna, i-lönerna. En löneökning som Seko menar redan är betald i samband med att avtalet skrevs.
   Om Citymail fortsätter beräkna i-lönerna på samma sätt resten av den treåriga avtalsperioden kommer personalen att få lägre löneökningar varje år. Konsekvensen skulle bli att avtalet skulle ge mindre än 1 procent sista avtalsåret.
   – Hade vi kunnat föreställa oss att arbetsgivarna tolkade avtalet så här hade vi aldrig skrivit på. Vi tror att de först i efterhand förstod hur mycket avtalet skulle kosta.
   Förhandlingarna om årets löneförhöjningar har också brutit samman och läggs nu på is tills AD kommit med sitt beslut, något som kan ta upp till ett år.
   Vinner Seko i AD kommer retroaktiva löner att betalas ut från och med den 1 september 2004. Annars kommer 2007 års löneförhandlingar att föras i ett väldigt hårt klimat.
   Seko har nu två tvister med Citymail i Arbetsdomstolen. I november stämde Seko företaget för att löneutvecklingen för de timanställda vikarierna inte följer löneutvecklingen för de fast anställda. Det innebär till exempel att en vikarierande brevbärare redan efter sex månader tjänar fem kronor mindre i timmen än de borde göra enligt Sekos tolkning.
   Jens Saverstam tycker att företaget agerar konstigt.
   – Citymail säger att de vill ha individuella löner rakt av. Men de kan ju inte hantera i-löner utan vill bestämma allt själva. Jag tror inte att de förstår att de förstör hela lönesystemet på det här sättet. Får brevbärarna på Citymail inte ut några pengar kommer de att kräva att vi ska ta bort i-lönesystem i nästa avtalsrörelse.
anita.fors@seko.se

Seko hotar säga upp teleavtalet
2005-12-01

Seko överväger att säga upp det sista avtalsåret på teleområdet. Utlösande faktor är det sätt som försäljningen av Flextronics Network Services skötts på. Seko anser att branschen medvetet utnyttjar försäljningar och avknoppningar för att slippa leva upp till ingångna avtal.

– Flextronics sa upp de lokala avtalen i samband med försäljningen till Relacom, ett företag där dessutom Flextronics har intressen. De ville få ut mer pengar genom inte belasta köparen med ett ganska omfattande avtal. Vi kan inte bara sitta på ändan och se på när företag beter sig svinaktigt mot våra medlemmar. Vi måste agera.
   Det säger Sekos ordförande Janne Rudén.
   Sekos förbundsstyrelse har idag gett honom och de övriga ledamöterna i verkställande utskottet mandat att ta beslut om att säga upp det tredje och sista avtalsåret på teleområdet med Almega.
   Men först ska man träffa arbetsgivarorganisationen Almega för att diskutera läget.
   – Arbetsgivarna säger att vi hotar kollektivavtalen så fort vi gör något, men det är de själva som är största hotet. Vill de ha en mer kontinental modell med fler konflikter så tvekar vi inte, det ska vi bjuda på i så fall. Bollen ligger hos arbetsgivarna.
   För att förhindra att anställningsvillkoren dumpas lokalt krävs starkare centrala branschavtal, tycker Seko.  
   Avtalet med Almega omfattar omkring 15.000 medlemmar på teleområdet.
anita.fors@seko.se

Nytt avtal för maskinförare
2005-11-23

Seko har träffat ett nytt kollektivavtal med Maskinentreprenörerna för omkring 5.000 maskinförare. Avtalet gäller 17 månader fram till den 31 mars 2007.

Grundlönen höjs från den 1 januari 2006 med 557 kronor till 19.488 kronor per månad. Från samma tid räknas lönetilläggen upp med 2,8 procent.
   Arbetsgivaren kommer också att ta ett större ansvar för övernattningar som sker i samband med arbetet. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda ett godtagbart boende ska ett särskild förrättningstillägg betalas ut. Tillägget är 105 kronor per dygn de första 90 dagarna och sjunker därefter till 60 kronor per dygn.
   I avtalet finns också en uppgörelse om att klämdagar som uppstår i samband med nationaldagen nu görs om till fridagar. Då nationaldagen infaller en tisdag blir måndagen fridag och då nationaldagen infaller en torsdag blir fredagen fridag.
   Därutöver har sju arbetsgrupper tillsatts. De ska bland annat arbeta med frågor som rör godtagbart boende, yrkesutbildning och arbetstider.
anita.fors@seko.se

Nytt avtal för väg- och banarbetare
2005-11-18

Seko har tidigt i morse träffat ett nytt kollektivavtal med Sveriges Byggindustrier för omkring 10.000 anställda väg- och banarbetare. Avtalet gäller 17 månader fram till den 31 mars 2007.

Från den 1 januari 2006 är lägsta grundlön 112 kronor i timmen eller 19.490 i månaden. En löneökning som är i nivå med övriga avtalsområden.
   – Vi är nöjda. Kostnaderna kring övernattningarna har varit den viktigaste frågan för medlemmarna. Det känns bra att arbetsgivarna nu medgivit att de ska ta ett stort ansvar. Vi tar nu steg nummer ett och inför ett system som sätter större press på arbetsgivarna att ordna boende för sina anställa, annars får han betala extra, säger Björn-Inge Björnberg som är förhandlingsombudsman på Seko.
   I det nya avtalet införs ett särskilt förrättningstillägg. Tillägget uppgår till 105 kronor per dygn de första 90 dagarna, därefter sjunker det till 60 kronor.
   – Målsättningen att arbetsgivarna ska ta ännu större ansvar. Därför har vi tillsatt en partssammansatt arbetsgrupp som ska titta boendefrågan.
   De väg- och banarbetare som arbetar under Maskinentreprenadavtalet omfattas inte av dagens uppgörelse. Ett sådant kollektivavtal väntas dock vara klart inom kort.
anita.fors@seko.se

Inget avtal för tunnelbyggare
2005-11-11

Bråket mellan Seko och Byggnads om vem som ska få organisera arbetarna vid tunneln genom Hallandsåsen fortsätter, trots att bygget pågår för fullt.

Seko hävdar att deras väg- och banavtal ska gälla medan Byggnads pekar på att vägarna ska kläs med betong och att det därför ligger inom deras avtalsområde. Enligt Björn-Inge Björnberg på Seko hoppas båda parterna fortfarande komma fram till en snar lösning. Om inte, blir det LO som får avgöra vem som har rätt. Under tiden gäller Sekos avtal.
staffan.lindberg@seko.se

Seko stämmer Citymail till arbetsdomstolen
2005-11-11

Citymail anser inte att de timanställda vikariernas löner ska följa löneutvecklingen för de fast anställda. Seko stämmer därför Citymail till arbetsdomstolen, AD.

– Vikarierna borde ligga i samma lönetrappa som alla andra. Deras timlön ska baseras på anställningstid. Istället behandlar Citymail alla vikarier lika oavsett hur länge de arbetat i företaget, säger Anna Sternerup i företagsfacket på Citymail.
   Efter fjolårets löneuppgörelse beslutade Citymail ensidigt att höja timlönerna med 2 kronor för brevbärarna, i strid med det lokala fackets tolkning av löneuppgörelsen. När årets löner skulle läggas ut från 1 september fortsatte Citymail enligt sin tolkning med ett ensidigt lönepåslag, lika för alla vikarier.
   Det innebär att en vikarierande brevbärare redan efter sex månader tjänar 5 kronor mindre i timmen än de borde göra, enligt Sekos tolkning av avtalet.
   Nu får AD avgöra vems tolkning som är den rätta.
anita.fors@seko.se

Avtalskrav på väg & ban
2005-09-16

Seko och Sveriges byggindustrier har bytt avtalsyrkanden för 8.000 medlemmar inom väg & banbranschen. En viktig fråga för Seko är villkoren vid övernattning hemifrån.

Den fråga som Seko kommer att driva hårdast gäller förrättningsvillkoren. Enligt en enkät som förbundet gjort är det 53 procent av medlemmarna i branschen som någon gång övernattat på annan ort. 27 procent har fler än hundra övernattningar årligen.
   Seko yrkar att arbetsgivaren ska stå för deras boende och att det ska ha en acceptabel standard, vilket inte alltid är fallet för närvarande. De medlemmar som själva ordnar bostad, oavsett om det är rum eller husvagn, ska få full kompensation för kostnaderna.
   – Det är orimligt att medlemmar ska betala mellan 10.000 och 30.000 kronor extra om året för bostad, säger Björn-Inge Björnberg, ombudsman på Seko.
   Seko yrkar också att alla väg & banarbetare ska ha möjlighet att duscha efter arbetstid. Nu finns ett undantag i avtalet som säger att dusch inte behöver finnas vid kortvariga arbeten.
   Seko vill ha löneökningar på samma nivå som för övriga LO-förbund.
mats.andersson@seko.se

Posten håller inne löneökning
2005-08-11

Postanställda med tidsbegränsad anställning har fått vänta extra länge på fjolårets löneökning. Posten har hävdat att de inte skulle ha del av lönetrappan i höstens avtal.

Efter centrala förhandlingar vill Posten försöka lösa frågan lokalt.
   – De stora problemen finns på Tomteboda paketterminal och inom brevbäringen i Göteborg. Men det kan finnas andra personer ute i landet som inte har fått några pengar, säger Tom Tillman som är förhandlingsansvarig i Seko Posten.
   Posten har hävdat att det bara finns en garantinivå för de tidsbegränsat anställda; den lägstalön på 14.000 kronor som sattes i det nya avtalet den 1 oktober 2004. De skulle inte ens omfattas av avtalets individgaranti, som skulle ge ett minsta påslag på 240 kronor i månaden.
   – Vi kräver att de ska flyttas upp till närmaste steg uppåt i lönetrappan med utgångspunkt från den lön de hade den sista september då det gamla avtalet gick ut. Och att det ska ge minst 240 kronor.
   Seko Posten har nu fått en lista över alla som var tidsbegränsat anställda i Göteborg den 1 oktober i fjol.
   – Vi håller nu på att gå igenom vilka av dem som är medlemmar, det är dem vi ska företräda. Det är förbjudet enligt lag att diskriminera tidsbegränsat anställda, säger Tom Tillman.
anita.fors@seko.se

Omförhandlat postavtal ger högre lön
2005-03-24

Mer pengar till medlemmarna på Posten. Det blir resultatet när Seko Posten och Posten nu har omförhandlat det centrala avtalet för postbranschen som Seko och Almega kom överens om i oktober.

– Det känns som en revansch för parternas mindre goda hantering av hur man skulle beräkna lönepotterna i avtalet. Nu har vi fått ut cirka 6-7 miljoner mer till löner för de tre åren som omfattas av avtalet, säger Alf Mellström på Seko Postens koncernfack.
   – Men viktigast av allt är att vi har slagit fast medarbetaravtalsprincipen, att alla postanställda ska ha samma löneutrymme och villkor oavsett facktillhörighet. Avtalet har skrivits under av såväl Posten som Seko Post och ST inom Posten.
   Det centrala avtalet mellan Seko och Almega skulle ge de postanställda 7,1 procent fram till den 30 september 2007. Nu får man istället ut 7,24 procent för samma period.
   Första året höjs löneutrymmet från 2,4 till 2,47 procent. Andra året är det oförändrat 2,4 procent. Tredje året höjs löneutrymmet från 2,3 till 2,37 procent.
anita.fors@seko.se

Överenskommelse om lönepott klar på Posten
2005-03-08

Det blir ingen mer strid om beräkningen av lönepotter inom Posten. Sekos förhandlingsdelegation för postavtalet beslutade igår kväll att acceptera Postens tolkning av hur det lokala löneutrymmet ska räknas fram.

– För att komma ur det här dödläget har vi beslutat att gå vidare genom att acceptera Postens tolkning, utan att erkänna att de har rätt.
   Det säger Tom Tillman som är förhandlingsansvarig på Seko Posten.
   – Om vi hade valt att stå på oss hade nästa steg varit att stämma till Arbetsdomstolen. Det hade inneburit en process på mellan sex och tolv månader till. Vår bedömning är att medlemmarna vill ha sin löneförhöjning nu.
   Frågan om hur det lokala löneutrymmet ska räknas fram har varit en segdragen fråga inom Posten. Trots att avtalet skrevs redan i oktober har man inte lyckats nå enighet om tolkningen av det centrala avtalet.
   Seko Posten hävdar att löneutrymmet ska beräknas som det gjorde förr, det vill säga att alla som ligger på sista steget i lönetrappan ska räknas in i underlaget för den lokala lönepotten.
   Posten har valt en ny tolkning, där färre anställda räknas in. Posten menar att det inte är rimligt att de som får pengar enligt trappan också genererar pengar till lönepotten.
   – Enligt våra beräkningar ger de olika sätten att räkna en skillnad på 10-15 miljoner per år för hela landet. Vår tolkning hade skapat ett större löneutrymme.
   – Men man ska komma ihåg att lönehöjningarna i den nya trappan inte kostar något från lönepotten. Den är redan finansierad i det centrala avtalet. Vi tycker fortfarande att vi hade träffat ett bra avtal. Hade vi fått gehör för vår syn hade vi tyckt att det varit ännu bättre, det hade varit grädde på moset, säger Tom Tillman.
   Förhandlingsdelegationens beslut att acceptera Postens tolkning innebär att de lokala löneförhandlingarna nu kan starta i stort sett omgående.
anita.fors@seko.se

Fortfarande oenighet om postavtalet
2005-03-03

I oktober förra året skrev Seko och arbetsgivarförbundet Almega ett nytt kollektivavtal för de anställda på Posten. Trots det har ännu ingen fått sin löneförhöjning. Igår förhandlade Seko och Almega igen – men kom inte överens.

– Den centrala förhandlingen avslutades i oenighet i går kväll. Nu ska Sekos förhandlingsdelegation på Posten kallas in. Det blir den som får ta ställning till vad som ska göras nu, säger Gabriella Lavecchia som är biträdande avtalssekreterare i Seko.
   Oenigheten består i att Posten och Seko Posten lokalt inte är överens om hur lönepotten i avtalet ska beräknas. Innan lönepotten är beräknad kan inte de egentliga lokala förhandlingarna komma igång.
   – Det finns en väldigt enkel förklaring till tvisten. Postavtalet är förhandlat med medlare som hade en väldig tidspress på sig. Vi satt till söndag natt och varslet skulle ha lösts ut på måndag morgon.
   – Oavsett problemen ska man inte glömma att det är den bästa avtalsrörelsen i mannaminne inom Posten. Det finns enskilda individer som kommer att gå upp i lön med 2.500 kronor på två år.
anita.fors@seko.se

2004
2004-12-31

Avtal klart för Citymail
2004-11-23

Seko skrev i natt under ett treårigt avtal med Almega för de anställda i Citymail. Avtalet garanterar en lägsta lön på 13.475 kronor. Samtidigt införs en lägsta arbetstid om tre timmar per dag.

– Vi är nöjda med avtalet, även om vi inte nådde hela vägen fram till schemalagd arbetstid direkt. Nu blir det en arbetsgrupp som ska jobba med frågan, säger Jens Saverstam på Sekos förhandlingsavdelning.
   Avtalet för Citymail garanterar en lönetrappa för de första tre årens anställning. Efter 37 månaders anställning övergår lönesättningen till att bli individuell.
   Enligt lönetrappan höjs lönen var sjätte månad. Årets lägstalön är 13.475 kronor, årets slutlön 16.800 kronor. Från den 1 september 2006 kommer lägstalönen att vara 14.145 kronor och lönen efter tre år 17.600 kronor. Det övriga löneutrymmet uppgår till 2,4 procent 2004, 2,4 procent 2005 och 2,5 procent 2006.
   Under nästa år kommer en partssammansatt arbetsgrupp att utreda förutsättningarna för att schemalägga arbetstiden för Citymails brevbärare. Ytterligare en arbetsgrupp ska förbättra arbetsmiljöarbetet i företaget, där målsättningen är ett arbetsmiljöavtal.
   Avtalet gäller från den 1 september i år till den 31 augusti 2007. Sista året är uppsägningsbart.
anita.fors@seko.se

Därför måste du vänta på din löneökning
2004-11-20

”Seko har idag träffat avtal med...” Nyheten om nya avtal kommer snabbt ut i media, men ändå får man vänta på lönen.

• När får jag min nya lön?
   Alla Sekos kollektivavtal – utom i sjöavtalen – bygger på att man fördelar det överenskomna löneutrymmet i lokala förhandlingar. Sjöavtalen har istället lönetariffer som görs upp centralt.
• Hur förhandlar man lokalt?
   Det skiftar mellan olika företag och olika branscher.
På företag där det finns ett företagsfack eller koncernfack bestämmer de hur man gör. Ibland förhandlar man för hela företaget på en gång – ibland läggs förhandlingarna ut på den lokala fackklubben.
Där det finns en fackklubb förhandlar den, ibland med hjälp av en ombudsman. På mindre företag sköter en ombudsman de lokala löneförhandlingarna. Finns det ett fackombud brukar han/hon vara med.
• Hur snabbt går det?
   Det kan gå på ett par veckor – eller ta många månader. Det beror på hur oense man är om fördelningen av lönepotten.
• Går jag miste om någon löneökning bara för att det tar lång tid?
   Det generella svaret är nej. De nya lönerna ska betalas ut retroaktivt, från den dag de centrala avtalen trädde i kraft.
   Men den som är föräldraledig eller sjukskriven får ingen ersättning för retroaktiva ersättningar. Däremot kan de få en uppjustering redan när det centrala avtalet är klart – under förutsättning att det innehåller en individgaranti. Om inte, kommer höjningen först när det lokala avtalet är färdigt.
anita.fors@seko.se

Läget i de lokala förhandlingarna
2004-11-20



EUROMAINT
– Vi la hela löneutrymmet i grundlönehöjningen och har inte höjt några tillägg. Så gott som alla i hela företaget fick 490 kronor i månaden, 2,3 procent. Vi är nöjda med vår låglönesatsning, säger Bertil  Hallén, ordförande i företagsfacket.
De nya lönerna betalas ut med novemberlönen, retroaktivt från 1 april.
– Den här gången förhandlade vi allt företagscentralt, även för de cirka 100 som har individuell lön. Det ska vi aldrig göra om. I-lönerna måste köras lokalt, man måste känna personerna.

SJ
– Vi räknar med att bli klara under november så att 2004 års lön ska kunna betalas ut på decemberlönen. Vi är mer eller mindre överens om tarifferna, men har inte börjat med i-lönerna än, säger Valle Karlsson i företagsfacket.
De lokala förhandlingarna startade först i oktober, eftersom man väntade in ST. Den nya lönen betalas ut retroaktivt från 1 april.

CITYPENDELN
– Vi är inte klara än. En orsak är att klubben kräver mer än det centrala avtalet. Vi anser att det centrala avtalet inte räcker för att upprätthålla reallönerna, säger Rainer Andersson klubb 104 som har 450 medlemmar.
På Citypendeln finns tre klubbar som förhandlar var för sig. De lokala förhandlingarna startade den 8 oktober, trots att klubben ville börja redan i augusti.

POSTEN AB
– Det centrala avtalet är just klart, teoretiskt borde vi kunna starta de lokala förhandlingarna i mitten av november. Alla som har lön över 16.100 genererar pengar till den lokala potten. De som har en lön under 16.100 går in i lönetrappan, säger Mats Lööv i koncernfacket.
De nya lönerna ska gälla retroaktivt från 1 oktober.
– Det brukar vara väldigt olika hur lång tid det tar. I bästa fall kan man få den nya lönen i decemberutbetalningen.

ENERGI
– Problemen finns framför allt i Fortum och Sydkraftkoncernen som har utländskt ägande. Där är det oerhört svårt att göra upp och hantera lokal lönebildning. Man låser nivåerna högt upp och de chefer som förhandlar har inte fullt mandat. Följden är att de börjat halka efter branschen, säger Christer Carlsson som är ombudsman i Seko Energi Syd.
Parterna klara 3 maj, avtalet gäller från 1 april. I de 74 energibolag som finns i avdelningen delar förhandlar den lokala klubben i hälften och avdelningens ombudsman i hälften. Nu återstår ett fåtal.

KFS - ENERGI
Jönköping energi
– Vi blev färdiga i mitten av oktober. Vi tycker som vanligt att det blev dåligt, även om vi fick upp lönepotten 0,5 procent över det centrala avtalet. Vi har ett bra förhandlingsklimat men vår chef hade fått ett tak, vi är ju ett kommunalt bolag, säger klubbordförande Dennis Lilja.
De flesta av de närmare 50 anställda fick ett påslag på mellan 570 och 670 kronor i månaden. Lönemässigt ligger vi cirka 500 kronor under rikssnittet. Vi vill komma upp till snittet.

VÄG&BAN-avtalet
MASKINFÖRARAVTALET
– Utbetalningen av den centrala höjningen, 2,30  i timmen eller 400 kronor i månaden, var klart före midsommar i hela Västsverige med något enstaka undantag. Så länge vi inte har de hemska individuella systemen så är det bara att pytsa ut pengarna, säger Åke Wänström som är ombudsman på Seko Väg&Ban väst.
Väg- och banavtalet liksom maskinföraravtalet skrevs under natten till den 28 april efter några dagars strejk. I Västsverige finns omkring 300 maskin- och entreprenadföretag.
– Med de lokala löneförhandlingarna har det varit lite blandat, somliga höll på in i september. Lite extra pengar har man lyckats få ut nästan överallt.

NCC
– Vi har ju inga lönepotter som på statliga sidan. Vi förhandlar i varje region, eller arbetschefsområde. Ibland kan man lyfta upp någon och ibland får man någon krona extra, säger Karl-Olov Fransson i företagsfacket.
Inom NCC pågår en övergång från tidlön till månadslön.
– Vi gick över till månadslön i juli i år. Vissa grupper har blivit kompenserade, det finns de som fått ett påslag på 1.000 kronor. Förut hade vi tre olika grupper, nu bara en, så vi har fått mer lika lön än vi hade innan. Den genomsnittliga månadslönen ligger på 23.980 nu.

TELIASONERA
– Vi blev klara den 3 november. Det har tagit tid eftersom det centrala avtalet bygger på en lägsta löneökning. Företaget vill se det som den enda löneökningen, det vill inte vi, säger Anki Gerdin på Teliasonera.
Alla i Teliasonera har individuella löner, men ingen kommer att få under 210 kronor i månaden.
– Slutnivån ligger nog strax över 2,2 procent, men vi har inte fått en slutlig sammanställning än. De nya lönerna betalas ut i november tillsammans med retroaktiv lön från april.

FLEXTRONICS
– Vi gjorde en deluppgörelse inom Flextronics som innebar att medlemmarna fick bottenplattan för 2004, 210 kronor i månaden, till junilönen, säger Rolf Carlsson i företagsfacket.
– Vi har gjort en knixig grej... Vi har slagit ihop resterande löneutrymme 2004 med hela utrymmet 2005 till en förhandling, där vi tar bort retroaktiviteten för 2004 och tidigarelägger utbetalningen av 2005 års löner. De nya lönerna ska vara klara att börja gälla 1 december. Alla är garanterade bottenplattan 2005, minst 240 kronor, om vi inte kommer överens om annat. Men eftersom vi förhandlar om båda potterna får de flesta medlemmarna mer.
– Vi har väldigt svårt att få ut någon löneglidning. Vi ser inte någon vilja från företaget att bjuda till, företagsledningen har stängt kassan.

TELEENTREPRENADFÖRETAG
– I de mindre bolagen brukar vi vara överens om att lägga löneökningarna generellt över alla. Där har man inga individuella löner. I år har det gått att få en halv procent till eller så, på en del ställen, säger ombudsman Christer Klingener på Seko Göteborg.
Redan före semestern hade han förhandlat på nästan alla av de 25 teleentreprenörsföretag inom avdelningens område. Snittlönerna ligger mellan 20.000 och 22.000 kronor i månaden.
– Många anställda på de här ställena är de inte förtjusta i i-löner.
anita.fors@seko.se

Seko har skrivit avtal med Arbetsgivarverket
2004-11-15

Seko har skrivit avtal med Arbetsgivarverket för 22.000 medlemmar på statens område. Avtalet, som är treårigt, omfattar försvaret, kriminalvården, högskolorna och universiteten, Vägverket, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och övrig civil förvaltning.

Alla garanteras en löneökning på minst 700 kronor under treårsperioden.
   Semesterlönegarantin höjs från 935 kronor till 1.055 under avtalsperioden, vilket motsvarar 12,8 procent.
   – Avtalet har en tydlig låglöneprofil, dels genom en höjning av semesterlönegarantin, dels genom de så kallade krontalsskivorna som innebär att insamlingen till lönepotten ger mer än 2,4 procent. Pengar som sedan ska fördelas, säger Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman.
   Insamlingsmodellen till lönepotten ger 2,4 procent eller lägst 465 kronor år 2004, 2,4 procent eller lägst 475 kronor år 2005 och 2,5 procent eller lägst 505 kronor år 2006. Det samlade värdet av avtalet beräknas emellertid till 8,3 procent.
   Avtalet gäller till den 30 september 2007.
anita.fors@seko.se

Nu börjar förhandlingarna för Citymail
2004-11-08

I dag börjar Seko förhandla med arbetsgivarorganisationen Almega om nytt kollektivavtal för anställda i Citymail. Förhandlingarna omfattar cirka 650 Sekomedlemmar.

– Arbetsgivaren vill ta bort den lönetrappa som finns i Citymail, den slutar efter 36 månader och skiljer sig lite från Postens trappa. Vi har yrkat att den ska räknas upp istället, så att man får samma värde som på lönetrappan i Posten, säger Jens Saverstam på Sekos förhandlingsavdelning.
   Den stora frågan är arbetstidsförläggningen. De anställda i Citymail vet idag inte hur arbetstidsschemat ser ut dag för dag.
   – Förut styrde postmängden arbetstiden, nu kan man bli hemskickad i förtid en dag för att företaget vill slippa betala övertid för andra dagar. Det finns exempel på att man skickat hem en person som har en timmas restid till jobbet efter bara två timmars arbete, utan att personen ifråga vetat om det i förväg. Två timmars restid för två timmars jobb. Så kan man inte ha det.
anita.fors@seko.se

Många frågor om nya postavtalet
2004-10-27

Drygt 100 telefonsamtal och ett 50-tal mejl med frågor. Det var resultatet av det telefonväkteri som förhandlingsdelegationen för Sekos postavtal ordnade igår.

– Tidvis blev det lång kö till de telefoner vi hade tillgång till, så en del kom inte fram. Men annars gick det bra. Vi fick blandat ris och ros. Det var en lärdom som stärkte delegationen; att alla aktivt var med och redovisade det avtal man varit med om att förhandla fram, säger Mats Lööf som deltog i telefonväkteriet.
   Somliga ringde för att tacka. Men föga förvånande var det inte alla som tyckte som förhandlingsdelegationen i alla frågor. Nu fick man tillfälle att förklara.
   – Den vanligaste frågan jag fick var att man inte förstod inplaceringsreglerna för lönetrappan. Många frågade: var hamnar jag? Andra tyckte det var orättvist att de nyanställda skulle få högre lön så snabbt, när de själva haft så långsam löneutveckling. Men vår utgångspunkt har varit lika lön för lika arbete. Alla tjänar på att vi får upp den totala lönesumman, eftersom det system vi har för lokala löneförhandlingar bygger på en pott som beräknas på den totala lönesumman. Det ger mer pengar att dela på nästa år.
   Frågeställningarna kommer förhandlingsdelegationen att ta med när man fortsätter att informera om det nya kollektivavtalet.
anita.fors@seko.se

Telefonväkteri om nya postavtalet
2004-10-26

Idag mellan klockan 10.00 och 16.00 kommer förhandlingsdelegationen från Seko Posten att ha ett telefonväkteri och svara på frågor från förtroendevalda och medlemmar om det nya avtalet.

– Det ska bli spännande att se vad vi får för frågor. Att ordna ett telefonväkteri är en helt egen idé som vi aldrig har provat förut, säger Mats Lööf på Seko Posten som är en av dem som ingått i årets förhandlingsdelegation och kommer att svara på frågor.
   – Vi vill ha någon slags reaktion direkt. Vi vill förklara överenskommelsen medan den är färsk - så att medlemmarna får en riktig bild av vad avtalet innebär.
   Vill du ställa frågor till Seko Postens förhandlingsdelegation når du dem på nummer 08- 791 41 53, 08- 791 41 08, 08- 791 42 28 och 08- 791 42 14.
   Det går också bra att skicka ett mejl med frågor. Skriv då till mats.loof@posten.se .
   Efter telefonväkteriet kommer man att samla ihop de vanligaste frågeställningarna och ta med det i den skriftliga information som kommer gå ut till Sekos medlemmar på Posten.
anita.fors@seko.se

Ingen poststrejk
2004-10-25

På natten till måndag accepterade Seko och arbetsgivarförbundet Almega ett medlarbud som innebär en höjning av lägstalönerna och ett stopp för försämringar i Trygghetsavtalet.

– Det här är ett avtal vi kan stå för, säger Janne Rudén, förbundsordförande i Seko.
   Han är mest nöjd med att Seko har fått igenom en satsning på de lägsta lönerna.
   Avtalet gäller knappt 30.000 Seko-medlemmar på Posten, det är treårigt och löper till 30 september 2007.
   Avtalet innehåller en lönetrappa som börjar på 14.000 kronor i månaden det första året och som slutar på 17.500 kronor i månaden det tredje året. Den tidigare lägstalönen låg på 12.700 kronor.  
   För de medlemmar som inte omfattas av låglönetrappan skapas ett löneutrymme om 2,4 procent år 1, 2,4 procent år 2 samt 2,3 procent år 3. De garanteras en löneökning på 240 kronor/månad per avtalsår.
Värdet på avtalet beräknas till 7,9 procent.
   Arbetsgivarna har klagat över att lönetrappan minskar utrymmet för individuella löner. Janne Rudén välkomnar däremot den effekten.
   – Det har varit för stora löneskillnader inom Posten, säger han.
   Seko lyckades också stoppa försämringar i trygghetsavtalet, som en förkortning av uppsägningstiden.
mats.andersson@seko.se

Ännu inget bud i postförhandlingarna
2004-10-22

Postförhandlingarna med medlarna fortsätter. Samtidigt har arbetsgivarorganisationen Almega anmält strejken på brevterminalerna i Årsta och Tomteboda för att de anser att den delen av varslet hotar vitala samhällsintressen.

– Arbetsgivarna tror att de ska kunna slippa konflikten genom ett beslut i nämnden, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
   Gemensamma nämnden är en partssammansatt grupp, där två representanter utses av LO och två av Svenskt Näringsliv. De ska nu granska om strejken på brevterminalerna riskerar skydd för ”vitala samhällsintressen i samband med arbetsmarknadskonflikt”.
   Posten varnar också för att strejken kan få stora effekter för allmänheten, inte bara vad gäller postgången utan också inom betaltjänstområdet.
   – Varslet syftar ju inte till att jävlas med allmänheten. Vi vill bara få till stånd ett avtal. Vi har sagt att är det så att Posten kommer in med en begäran om att vi ska undanta betaltjänsterna så är vi beredda att göra det. Men det är Posten som måste göra den bedömningen, säger Janne Rudén.
anita.fors@seko.se

Möten med medlarna i postförhandlingarna
2004-10-20

Det går långsamt i förhandlingarna på postområdet. Sedan medlarna Gunnar Grenfors och Jan Sjölin utsågs i fredags har de träffat parterna vid flera tillfällen, dock utan att lägga något bud.

Idag är Sekos förhandlingsdelegation inkallad för att få mer information om medlarnas arbete.
   Medan medlarförhandlingarna pågår fortsätter Sekos planering inför den varslade konflikten, som bryter ut på måndag om ingen uppgörelse görs innan dess.
   Samtidigt har LO-distriktet i Stockholm uttalat sitt stöd för de postanställda inom Seko. ”Det är oacceptabelt att ett statligt bolag som Posten vill försämra sina medarbetares arbetsförhållanden”, skriver de bland annat i sitt uttalande.
anita.fors@seko.se

Fortsatta förhandlingar för statligt anställda
2004-10-20

Något avtal är ännu inte i sikte för de 23.000 Seko-medlemmarna på statens område.

Seko och arbetsgivarverket hade en förhandling igår, tisdag, och man träffas nästa gång på torsdag eftermiddag.
   Den viktigaste frågan är lönen; hur stor ska ökningen vara och hur ska den fördelas. Förhandlingarna gäller även Arbetsgivarverkets krav på förändringar av trygghetsavtalet.
mats.andersson@seko.se

Medlare har utsetts för postförhandlingarna
2004-10-15

Medlingsinstitutet har idag utsett medlare i förhandlingarna mellan Seko och arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteförbunden.

Medlarna, som ska bistå i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för postområdet, heter Gunnar Grenfors och Jan Sjölin.
anita.fors@seko.se

Starkt stöd för Sekos krav
2004-10-14

– Vi har verkligen ett starkt stöd för kravet på en fast lönetrappa här på terminalen. Medlemmarna är beredd att gå i strejk för den.
   Det säger Murat Tok, klubbordförande på Postens paketterminal i Segeltorp.

Paketterminalen i Segeltorp är en av de arbetsplatser där Seko varslat om total arbetsnedläggelse. Där arbetar drygt 120 anställda.
   – På terminalen är det ett stort problem att begynnelselönerna är så låga. Det gör att de som har hyfsade löner inte får ut det de ska ha.
   Varje år tvingas de som har lite högre löner avstå löneutrymme för att de lägst avlönade ska få lite extra. Det gör att många inte fått ut det överenskomna lägsta lönepåslaget för att de lågavlönade är för många, berättar Murat.
   – Dessutom brukar de lägst avlönade, som fått mest ur lönepotten, inte stanna så länge. På det viset försvinner det hela tiden pengar ur lönepotten. I nästa löneförhandling är det återigen många nyanställda som ska kompenseras för sina låga ingångslöner. En lönetrappa skulle ändra på det.
anita.fors@seko.se

”På tiden att vi tar strid”
2004-10-14

– Medlemmarna tycker att det är på tiden att vi tar strid. I Umeå är Sekos krav i avtalsförhandlingarna väl förankrade bland medlemmarna.

Det säger Maria Mannberg, som är klubbordförande på postterminalen i Umeå.
   I Umeå kommer konflikten att handla om blockad mot mertid, övertid, nyanställningar och inhyrning av personal. Den blockaden gäller för övrigt hela Posten AB och alla dotterbolag.
   – Stödet gäller både lönetrappan och motståndet mot de försämringar som Posten vill göra i bland annat 58+ och Futurum. Många kommer in och jobbar bara ett kort tag i Posten. Lönerna är ju så låga att de inte går att leva på.
anita.fors@seko.se

Seko varslar om strejk inom Posten
2004-10-14

Seko har idag sagt upp avtalet med arbetsgivarorganisationen Almega på postområdet. Samtidigt varslar Seko om konflikt på tre postterminaler i Stockholm och tar ut 2.000 medlemmar i strejk den 25 oktober.

– Vi upplever att Posten bedriver en medveten politik för att hålla nere lönerna. Det visar sig i låga ingångslöner, många tillfälliga anställningar och många deltidsanställningar. Däremot har man inga bekymmer med att öppna plånboken för cheferna. Utfallet för chefernas löneglidning under 2003 är 180 miljoner kronor. Våra medlemmar har ingen löneglidning alls. Trenden är snarare den motsatta, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
   – I och med att vi inte kommer någonstans i förhandlingarna måste vi vidta någon form av åtgärder. Vi säger upp avtalet och varslar om total arbetsnedläggelse på tre postterminaler i Stockholm.
   Konflikten handlar om två saker.
   Det ena är att Posten kräver försämringar i de avtalsom handlar om de postanställdas trygghet, till exempel vid uppsägning.
   Det andra är den lönetrappa som Seko krävt. En sådan lönetrappa skulle höja ingångslönen från dagens 12.657 kronor i månaden till 14.000 kronor. Seko har krävt att lönetrappan slutar på 18.000 kronor. Idag når man efter 2,5 år en slutlön på 14.920 kronor och får därefter en individuell lönesättning.
   – Den individuella lönesättningen gör att många inte ens får en reallöneökning. Det är en ohållbar situation. Postarbetare har under flera år haft en sämre löneutveckling än andra grupper på arbetsmarknaden. Det måste det bli ändring på.

Sekos varsel träder i kraft den 25 oktober 16.00 och omfattar följande arbetsplatser:
• Blockad mot övertid, mertid, nyanställningar samt inhyrning av personal Posten Sverige AB med tillhörande dotterbolag.
• Total arbetsnedläggelse, strejk, för samtliga medlemmar i Seko inom Produktion vid Brev och Paketterminal Tomteboda.
• Total arbetsnedläggelse, strejk, för samtliga medlemmar i Seko inom Produktion vid Brevterminal Årsta.
• Total arbetsnedläggelse, strejk, för samtliga medlemmar i Seko inom Produktion vid Paketterminal Segeltorp.
• Samtliga ovannämnda arbeten och arbetsplatser förklaras samtidigt i blockad.
   Om arbetsgivaren åsidosätter de varslade stridsåtgärderna kommer Seko att överväga att utvidga konfliktåtgärderna.
anita.fors@seko.se

Statliga trygghetsavtalet kvar
2004-10-12

Det blir inga försämringar av trygghetsavtalet för de statligt anställda, i alla fall inte nu.

– Arbetsgivarsidan har insett att det är omöjligt att försämra trygghetsavtalet nu när det behövs som mest i samband med de kommande uppsägningarna inom försvaret.
   Det säger Sven-Olof Hellman, Sekos förhandlingschef, med anledning av att arbetsgivarverkets krävt försämringar i avtalet.
   Arbetsgivarsidan har dock inte gett upp kravet på försämringar men har skjutit fram ikraftträdandet till 2008 då uppsägningarna inom försvaret ska vara avslutade.
leif.andersson@seko.se

Nytt avtal dröjer inom staten
2004-09-30

Idag löper avtalen ut på det statliga område och kommunikationsområdet, där Posten ingår, utan att något nytt avtal är klart. Därmed dröjer de nya lönerna för omkring 45.000 av Sekos medlemmar.

Eftersom avtalen inte är klara har Arbetsgivarverket och facken kommit överens om att förlänga de gamla avtalen, men en veckas uppsägningstid, och fortsätta förhandla.
   Det som gjort det svårt att komma överens om ett nytt avtal för de anställda på statliga myndigheter och verk är bland annat Arbetsgivarverkets krav på sifferlösa avtal, förändringar i trygghetsavtalet och pensionsavtalet.
   I förhandlingarna med Almega om kommunikationsbranschen är den svåraste frågan den lönetrappa som Seko kräver. Det avtalet löper automatiskt vidare med en veckas uppsägningstid under förhandlingarna.
anita.fors@seko.se

Avtal klart för städentreprenadföretag
2004-09-28

Seko har tecknat ett nytt avtal med Almega för städentreprenadföretag. Avtalet som har en tydlig låglöneprofil gäller för 35 månader, fram till den 31 maj 2007.

Lönerna i avtalet höjs första gången den 1 november. Månadslönen höjs då med 400 kronor. Ytterligare 500 kronor per månad blir det den 1 maj 2005. 1 maj 2006 höjs månadslönen igen, med 600 kronor.
   För perioden 1 juli till 31 oktober i år utgår ett engångsbelopp på 1.075 kronor för heltidsanställda.
   Vid företag som har överenskommelse om lokal lönebildning utgör halva det årliga beloppet en lokal lönepott.
   Det tidigare anställningstidtillägget har i årets avtal omvandlats till ett branschvanetillägg. Parterna är dessutom överens om att en arbetsgrupp får arbeta vidare med vissa frågor, däribland avtalets lönesystem.
anita.fors@seko.se

Avtalskraven för postområdet
2004-08-24

Ett löneutrymme på minst 650 kronor i månaden per heltidsanställd. Det kräver Seko när förhandlingarna nu startar för postområdet, som omfattar drygt 35.000 medlemmar.

Seko kräver ett ettårigt avtal där löneökningarna ska motsvara lägst 3,2 procent. Avtalet ska ge alla anställda en generell höjning med 350 kronor per heltidsanställd.
   Dagens lägstalöner vill Seko ersätta med en minimilönetrappa, som börjar på 14.000 kronor per månad och slutar på 18.000 kronor.
   Seko kräver också att avtalet ska få en ny regel om att heltidsarbete är en rättighet medan deltidsarbete är en möjlighet. Ett annat krav är att de anställda på postområdet ska få full ersättning för inkomstförlust vid arbetsskador.
   Likaså kräver Seko att det nya avtalet ska utformas så att postföretagen inte får lov att använda bemannings- och uthyrningsföretag, om det samtidigt finns personer med förtur till återanställning som kan utföra arbetet.
   Det nuvarande avtalet löper ut den 30 september.
anita.fors@seko.se

Avtal klart för järnvägsbranschen
2004-06-30

Seko och Almega svarade igår ja till medlarnas slutbud i förhandlingarna på spårtrafikområdet. Därmed är avtalet klart för 15.000 Seko-medlemmar i järnvägsbranschen.

– Vi har träffat en uppgörelse som ligger i nivå med de avtal som träffats på den övriga arbetsmarknaden samtidigt görs en satsning på de lägst avlönade på avtalsområdet. Dessutom har vi tecknat ett arbetsmiljöavtal om riktlinjer för arbetsmiljön, säger Sekos förbundsordförande Janne Rudén i en kommentar.
   Det nya avtalet är treårigt och gäller från 1 april 2004 till 31 mars 2007.
   Löneökningar ska omfatta ett utrymme om 450 kronor per heltidsanställd. Dock lägst 2,3 % år 2004, 2,4 % år 2005 och 2,5 % år 2006. Varje heltidsanställd ska ha en löneökning om minst 240 kronor år 2004, 230 kronor år 2005 samt 230 kronor år 2006.
   Lägstalöner för heltidsanställda som fyllt 18 år ska i det nya avtalet vara 12.970 kronor per månad från 1 april 2004, 13.260 från 1 april 2005 samt 13.700 från 1 april 2006. För den som har två års relevant yrkeserfarenhet ska lägstalönerna istället vara 14.500 kronor per månad 2004, 14.800 2005 samt 15.200 2006.
   Seko och Almega har också tecknat ett nytt arbetsmiljöavtal med riktlinjer för arbetsmiljö och samverkan i arbetsmiljöfrågor.
anita.fors@seko.se

Avtal klart för fastighetsområdet
2004-06-29

Seko har kommit överens med Almega Tjänsteförbunden om ett treårigt fastighetsavtal, där lönebildningen ska skötas lokalt.

Parterna är överens om att lönebildningen ska bygga på företagets affärs- och verksamhetsidé samt dess lönsamhet, produktivitetsutveckling och utvecklingskraft med uppsatta övergripande mål, nedbrutna på delmål och individmål.
   Om man inte lyckas komma överens lokalt ska en heltidsanställd arbetstagare ha fått en löneökning om 230 kronor 2004, 230 kronor 2005 och 240 kronor 2006. Det totala löneutrymmet för treårsperioden motsvarar 7,3 procent.
   Lägstalöner för heltidsanställda som fyllt 18 år ska vara 12.970 kronor från den1 juni 2004, 13.260 kronor från den 1 juni 2005 och 13.700 kronor från den 1 juni 2006.
   Avtalet löper till den 31 maj 2007.
anita.fors@seko.se

Skambud från Arbetsgivarverket
2004-06-14

Lönen ska sättas av arbetsgivaren, utan att facket lägger sig i. Det är innebörden av Arbetsgivarverkets öppningsbud i förhandlingarna på det statliga området.
   – Det kan vi givetvis inte acceptera, säger Sven-Olof Hellman, Seko:s förhandlingschefsom tror att det kommer att bli en svår avtalsrörelse.

Idag har Arbetsgivarverket och facken på den statliga sidan bytt yrkanden med varandra. Centrala frågor för Seko och de övriga facken är lönesättning på sakliga grunder, jämställdhet, ledarskap, inflytande och att det lokala partsarbetet måste fungera bättre.
   Om det inte går att komma överens om lönerna lokalt ska det finnas ett lägsta löneutrymme. Löneutvecklingen ska vara likvärdig med privat, konkurrensutsatt industri.
   Arbetsgivarverkets yrkanden innebär försämringar i pensionsavtalet, försämringar i trygghetsavtalet och ett avtal helt utan fastställda löneökningar.
   Förhandlingarna på det statliga området kommer igång under hösten.
mats.andersson@seko.se

Avtal klart för sjöfarten
2004-06-10

Det blir ingen strejk på svenska färjor och lastfartyg. Bara några timmar innan Sekos varslade strejk bröt ut, skrev Sjöfartens arbetsgivarförbund, Sarf, under det avtal som i stort sett legat klart sedan i fredags.

Avtalet, som gäller för omkring 7.500 ombordanställda, löper på drygt tre år fram till den 31 maj 2007.
   Slutlönerna i avtalets månadslönetariffer höjs med 500 kronor, varje år i tre år.
   Dessutom införs ett ombordtillägg som baseras på antalet arbetade timmar under ordinarie arbetstid. Ombordtillägget ger ett påslag på 100 kronor i månaden, varje år i tre år.
   – Vi är nöjda med uppgörelsen. Avtalet ligger väl i linje med vad motsvarande grupper på arbetsmarknaden fått. Sjöfolket har relativt sett en låg genomsnittslön men kommer med denna uppgörelse att närma sig andra grupper på arbetsmarknaden, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
   Frågan om befälens rätt att beordra driftpersonal att städa deras hytter i de fartyg där det inte finns särskild personal anställd för sådana uppgifter ser också ut att få en lösning.
   – Vi har fått gehör för vår inställning av arbetsgivarna och ska gemensamt söka en lösning, säger Janne Rudén.
anita.fors@seko.se

Seko varslar om utvidgad strejk för sjöfarten
2004-06-09

Imorgon bitti, klockan 05.00 den 10 juni, går mellan 400 och 500 ombordanställda på tre passagerarfärjor och sex lastfartyg ut i  strejk. Nu varslar Seko dessutom om utökade stridsåtgärder.

– Vi har varit överens med Sjöarbetsgivarna om innehållet i ett avtal sedan i fredags. Vi har dessutom skrivit under en uppgörelse men arbetsgivarnas namnteckning saknas. Vi är nu inne på femte dagen och inget händer. Vi ser därför ingen annan väg än att utöka våra stridsåtgärder för att få ett avtal i hamn för sjöfolket , säger Sekos förbundsordförande Janne Rudén.  
   I morgon träder den av medlarna uppskjutna strejken i kraft på passagerarfärjorna Huckleberry Finn (TT-line på linjen Trelleborg–Rostock), Gotlandia (Destination Gotland på linjen Nynäshamn–Visby) och Stena Jutlandica (Stena Line på linjen Göteborg–Fredrikshamn). Strejk blir det också på Wallenius lastfartyg Don Quijote, Falstaff, Boheme, Mignon och Elektra, liksom Gorthon Lines lastfartyg Obbola.

Det utökade varlset är lagt till den 18 juni klockan12.00. Då går Sekos medlemmar på följande fartyg ut i strejk:  
• Stena Lines passagerarfärjor Stena Germanica och Stena Scandinavia
• Silja Lines passagerarfärjor Silja Symphony och Silja Festival
• Scandlines passagerarfärja Skåne
• Destination Gotlands passagerarfärja Visby
• B&N Nordsjöfrakt / lastfartygen Atlantic Compass, Atlantic Companion, Atlantic Concert, Atlantic Conveyor och Atlantic Cartier
• Nordö Link Management / lastfartyget Malmö Link
• Broströms / tankfartygen Pandion, Alcedo, Engelsberg, Framnäs och Bro Tony.

Totalt berörs cirka 2000 Seko-medlemmar av strejken. Därutöver gäller blockad mot övertid, mertid och nyanställningar inom hela sjöområdet som träder i kraft i morgon.
anita.fors@seko.se

Avtal klart för försvarsindustrin
2004-06-02

Seko har gjort upp med Stål- och Metallförbundet om de två kollektivavtalen på försvarsindustriområdet. Avtalen är treåriga och omfattar totalt 850 medlemmar.

Det Blå avtalet omfattar för Sekos räkning Karlskronavarvet och 600 medlemmar.
   Det Gröna avtalet omfattar cirka 250 medlemmar i företag som kommer från den gamla FFV-koncernen.
   Avtalen ger en lönepott på 445 kronor per månad första året, 465 kronor det andra året och 480 kronor det tredje året. Tredje året har också 0,5 procent reserverats för de lokala parterna till arbetstidsförkortning, avsättning till pensionspremie eller lön. Tredje året är uppsägningsbart.
   Totalt motsvarar löneökningarna 7,3 procent under treårsperioden. De nya avtalen löper till den 31 maj 2007.
anita.fors@seko.se

Sjöfartsstrejken skjuts upp
2004-05-26

Det blir ingen strejk för de ombordanställda imorgon, torsdag. Medlingsinstitutet har beslutat skjuta på Sekos varsel om stridsåtgärder i 14 dagar.

Medlingsinstitutets beslut kommer efter att Sjöfartens arbetsgivarförbund, Sarf, igår begärt att stridsåtgärderna skulle skjutas upp. Det är första gången som Medlingsinstitutet beslutat skjuta på en varslad stridsåtgärd sedan myndigheten kom till, hösten 2000.
   – Medlingsinstitutets agerande är minst sagt anmärkningsvärt. Vi sa direkt nej till att få Claes Stråth och Gunnar A Karlsson till medlare, men blev överkörda. Det bud som medlarna sedan la upplever vi som ett rent arbetsgivarbud. Och nu skjuter de upp konflikten på arbetsgivarnas begäran, efter att medlarna sagt att det funnits möjligheter att göra upp. Det har inte vi sett, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
   Förhandlingarna om ett nytt avtal för ombordanställda mellan Seko och Sarf fortsätter under tiden tillsammans med medlarna. Först den 10 juni kan Sekos strejk träda i kraft, om man inte kommit överens innan dess.
anita.fors@seko.se

Seko säger nej till medlarnas bud
2004-05-25

Seko har idag sagt nej till medlarnas bud i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för ombordanställda inom sjöfarten med motiveringen att budet var sämre än det arbetsgivarna lagt.

– Medlarbudet skulle innebära försämringar i de allmänna anställningsvillkoren och marginellt högre löneökningar i förhållande till det bud som arbetsgivarnas tidigare lagt. Det innebär enligt vår mening sammantaget en faktisk försämring av arbetsgivarbudet som vi tidigare förkastat. Därför svarade vi nej till medlarna, säger Janne Rudén som är Sekos förbundsordförande.
   Medlarnas bud tog heller inte upp frågan om vem som ska städa befälens hytter. Seko accepterar inte att driftsbesättningen kan beordras att städa befälens hytter, vilket var en av orsakerna till att förhandlingarna strandade i mitten av maj.
   – Svensk sjöfart har idag en stabil grund och en positiv utveckling. Den har vi åstadkommit med gemensamma krafter. Mot den bakgrunden är det uppseendeväckande att inte redarna kan acceptera att sjöfolket ska ha samma andel i välståndsutvecklingen som andra motsvarande grupper på arbetsmarknaden, säger Janne Rudén.
   Klockan 05.00 torsdagen den 27 maj kommer mellan 400 och 500 ombordanställda på tre passagerarfärjor och sex lastfartyg att gå ut i strejk om man inte hittar en lösning i förhandlingarna innan dess.
anita.fors@seko.se

Medlarna kräver svar 13.00
2004-05-25

Klockan 13.00 idag ska Seko och Sjöfartens arbetsgivarförbund, Sarf, lämna besked till medlarna om det bud parterna fick i går kväll.

Medlarbudet innehåller ett förslag till uppgörelse om ett nytt kollektivavtal för cirka 7.500 ombordanställda.
   Seko har varslat om strejk på tre passagerarfärjor och sex lastfartyg från den 27 maj om ingen uppgörelse nås innan dess.
anita.fors@seko.se

Medlarbud väntas under kvällen
2004-05-24

Efter att Seko och Sjöfartens arbetsgivarorganisation, Sarf, träffat medlarna ett flertal gånger under gårdagen och idag väntar man nu på ett bud.

Efter att förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för ombordanställda strandade för tio dagar sedan varslade Seko om konflikt till den 27 maj. Medlarna har efter dagens samtal utlovat ett medlarbud under kvällen.
   Sekos förhandlingsdelegation finns nu på plats i Stockholm för att ta ställning till budet.
anita.fors@seko.se

Medlare utsedda på sjöfartsområdet
2004-05-18

Medlingsinstitutet har utsett Claes Stråth och Gunnar A Karlsson att medla i förhandlingarna mellan Seko och Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Sarf.

Medlarna ska bistå i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal med löner och allmänna anställningsvillkor för ombordanställda. Oenigheten gäller framför allt lönenivåerna.
anita.fors@seko.se

Lågt lönebud orsak till konflikten
2004-05-14

– Vi har så låga bruttolöner att vi vill prata lönehöjning i kronor och ören, inte i procent.  Det är inte procent vi går ut och köper vår korv för. Det är dags att sätta ner foten!

Det säger Kenny Reinhold, som är ordförande för Seko Sjöfolk och ingår i förhandlingsdelegationen.
   Genomsnittslönen på sjöfartens område ligger på 16.400 kronor i månaden.
   Enligt Sekos beräkningar motsvarar arbetsgivarnas bud 6,4 procent på tre år. Sjöfartens arbetsgivarförbund, SARF, menar att budet är värt 7,3 procent.
   Alltför lite, menar Kenny Reinhold.
   – Redarnas bud kostar dessutom inte rederierna så mycket. De kan dra av 32 procent på påslaget, eftersom de får tillbaka de sociala avgifterna till skillnad mot arbetsgivarna iland som måste lägga på kostnaderna för sociala avgifter.
   I år har dessutom städningen av befälens hytter blivit en principfråga.
   – År 2004 kan var och en ombord städa sin hytt själv. Vi pratar hela tiden om "slimmade besättningar", då kan det inte vara rimligt att ha folk som ska städa befälens hytter. Många rederier sätter ombord TAP-anställda och låter dem städa. Det är på gränsen till diskriminering.
   (TAP står för tillfälligt anställd personal, vilket innebär utländska medborgare på särskilda avtal som tecknas av Seko.)
anita.fors@seko.se

Seko varslar om sjöfartsstrejk
2004-05-14

Torsdagen den 27 maj går närmare 500 Sekomedlemmar på sjöfartens område i strejk om man inte kommer överens med Sjöfartens arbetsgivarförbund, SARF, innan dess.

– Arbetsgivarnas bud när det gäller löneökningar är oacceptabelt och ligger under de uppgörelser som träffats på övrig arbetsmarknad. Detta i en tid då man varje dag påminns om att svensk sjöfart upplever en sällan skådad högkonjunktur, säger Sekos förbundsordförande Janne Rudén.
   Seko varslar idag om stridsåtgärder efter att ha strandat förhandlingarna på sjöfartens område, som omfattar omkring 7.500 medlemmar.
   Ett för lågt lönebud ligger till grund för varslet, men frågan om städning av befälens hytter har också blivit en het potatis.
   Sekos varsel träder i kraft klockan 05.00 den 27 maj, eller så snart de fartyg som tagits ut i strejk kommer i hamn. Samtidigt blockerar Seko varje form av ersättningstrafik.

Varslet innebär total arbetsnedläggelse för samtliga medlemmar på följande arbetsplatser:
   • TT-Line AB med arbetsplats på fartyget m/s Huckleberry Finn (Trelleborg-Rostock)
   • Destination Gotland AB med arbetsplats på fartyget HSC Gotlandia. (Nynäshamn-Visby)
   • Stena Line Scandinavia AB med arbetsplats på fartyget m/s Stena Jutlandica. (Göteborg-Fredrikshamn)
   • Wallenius Marine AB med arbetsplats på fartygen m/s Don Quijote, m/s Falstaff, m/s Boheme, m/s Mignon och m/s Elektra.
   • Gorthon Lines AB med arbetsplats på fartyget m/s Obbola.
anita.fors@seko.se

Strejken är över
2004-04-28

Seko har fått igenom sina krav i konflikten med Sveriges Byggindustrier, BI, och i natt avblåstes strejken. Samma överenskommelse har träffats med Maskinentreprenörerna och varslet har dragits tillbaka.

Konflikten har gällt avtalets punkt 2 som stadgar att den lokala MB-gruppen ska förhandla i en rad frågor, bland annat om löner och arbetstider. Seko ville ha bort den och arbetsgivarna ha den kvar. Nu har BI, med egna ord, lagt sig platt och kapitulerat.
   – Detta var en viktig seger. Nu är ordningen återställd, och det var värt en konflikt, säger Sekos förbundsordförande, Janne Rudén.
   Att det andra stycket i avtalet nu är borta betyder att det fortsättningsvis är Seko som avgör vem som ska företräda förbundet i förhandlingar. Enligt Thomas Brännström, ombudsman på förbundskontoret, innebär det inte att de lokala medbestämmandegrupperna försvinner. Han tror tvärtom att det blir lättare att få folk att ställa upp där.
   I och med nattens uppgörelse är avtalet klart för de 8.000 medlemmarna inom Väg & ban-branschen och för 2.000 medlemmar på Maskinentreprenörernas område.
   Avtalet ger en löneökning med 2,30 kronor från den 1 april i år och med ytterligare 1,75 kronor från den 1 april nästa år. Grundlönen höjs med 3 kronor under det första året. Arbetstiden förkortas med en dag från och med den 1 april 2006. Tillägget för förskjuten arbetstid och arbete i bergrum höjs med 2,8 procent det första året.
   Avtalet gäller från den 1 april i år och 19 månader framåt.
mats.andersson@seko.se

Janne Rudén om konflikten
2004-04-27

Arbetsgivarna hävdar att konflikten inom väg & ban är politisk, och de anser att det medlarbud som Seko förkastade tillgodosåg fackets krav. Sekos förbundsordförande, Janne Rudén, skakar på huvudet åt båda påståendena.

Frågan är enkel för Janne Rudén; Seko ska bestämma vilka som förhandlar för förbundets räkning.
   – Som det nu är innebär avtalet ett hinder för oss att peka ut den vi anser ska förhandla.
   Enligt väg & ban-avtalet avgörs många viktiga frågor lokalt, som arbetstider och löner. Därför är det viktigt att de lokala förhandlingarna genomförs på bästa sätt..
   Klarar inte de lokalt förtroendevalda det?
   – De har inte alltid kraft att stå emot företaget, och det har jag full förståelse för. Experter från region- och huvudkontor åker runt och förhandlar med våra MB ombud. De ringer dag ett och begär förhandlingar dag två. Det är svårt att hinna förbereda sig och svårt att hinna be om hjälp. I en bransch med säsongsanställning är det också svårt att utbilda människor, för vem återkommer till nästa säsong…
   – Det handlar om att försvara kollektivavtalets värde – inte om att ombudsmän ska sitta i Stockholm och fjärrstyra förhandlingarna.
   Enligt arbetsgivarna tillgodosåg medlarbudet Sekos krav?
   – Medlarbudet var egentligen sämre än nuvarande avtal eftersom man där pekar ut två frågor som kan lyftas upp, skiftgång och övertidsdispenser. Det innebär att man samtidigt pekar ut att övriga frågor ska förhandlas av de lokala MB ombuden.
   Borde det här avtalet aldrig ha skrivits.
   – Med facit i handen kan man säga nej, men då vi anade inte den här utvecklingen där arbetsgivaren utnyttjar sitt övertag.
   Enligt arbetsgivaren är det en politisk konflikt där ni vill svälta ut privata företag?
   – Jag begriper inte hur vi ska kunna svälta ut någon. Dessutom stödjer vi den senaste infrastruktursatsningen och har sagt att den är viktig för hela byggbranschen – som ju domineras av privata företag.
   Konflikten är nu inne på sin femte dag och för närvarande finns inga träffar inplanerade vare sig med medlare eller motpart.
   – Vi väntar, säger Janne Rudén
mats.andersson@seko.se

Seko varslar om strejk för maskinförare
2004-04-23

Seko har i dag sagt upp kollektivavtalet för maskinförare efter att förhandlingarna strandade i onsdags.Samtidigt varslar man arbetsgivarna, Maskinentreprenörerna, om konflikt.

Maskinföraravtalet har idag en skrivning som påminner om den som ligger till grund för Sekos konflikt på väg- och banavtalsområdet som bröt ut idag. Arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna vill också att arbetsgivarna ska ha rätt att bestämma vilka fackliga företrädare man ska förhandla med.
   Det kan Seko inte acceptera och lägger därför ett varsel om en ny konflikt, nu för maskinföraravtalet, till onsdagen den 5 maj, klockan 05.00.
   Strejken inom maskinförarområdet kommer att omfatta omkring 1.000 Sekomedlemmar.
   Samtidigt lägger Seko blockad mot övertid, mertid, nyanställningar, in- och utlåning av personal samt inhyrning av personal vid samtliga företag anslutna till Maskinentreprenörerna och som omfattas av maskinföraravtalet.
anita.fors@seko.se


Följande arbetsgivare omfattas av den nya strejken:

AB Hägglunds Last & Schakt
Andersson & Hultkrantz Transport AB
BCA Entreprenad AB
BCL Lastmaskiner AB
BEFAB Schakt AB
Bernt-Olofs Schakt
B-G Öhmans gräv i Vitå AB
Björn Hägglunds maskiner AB
Bjöörns maskin i Bygdeå AB
Degeberga Grus & Schakt
Elfuddens Schakt AB
Emtbjörks AB
Engströms Grävmaskiner AB
Enstaberg Last och Gräv
Entr. Dickson Oscar
Entreprenad AB L. Rogne
Erik Karlströms Åkeri AB
Erixon Entreprenad AB
Flygts Gräv och Transport AB
Forsås Grävmaskiner AB
Frölander Entreprenad AB
Frölen Kross AB
Fälts Grävmaskiner AB
GDL Ballast AB
Gisslens Entreprenad AB
Grusschakt i Umeå AB
Hallstaviks Schakt AB
Hedins Hjulgrävmaskiner AB
Herman Eriksson Schakt AB
Hesselius Entreprenad AB
Häggs Maskinstation, Ingvar
Ivar Lundqvist Entreprenad
Janssons Entreprenad AB
JEMAB Jönköpings Entreprenad och Markbyggnads AB
JH Spårservice AB
Johanssons Åkeri AB, Kaj
Jonsson Entreprenad, Lars
Jönssons Sydgräv i Trelleborg AB
Kevab
KEWAB Kenneth Walström AB
Kindbergs Maskin AB, Björn
Kullingers AB
Kuskatorpet Entreprenad AB
L Karlssons Grävmaskiner AB
LTH Traktor AB
Lunds Schakt och Planering
Lunds Åkeri & Entreprenad AB, G
Mark och Bygg Gullspångs Grävmaskiner AB
Mikaels Grävtjänst i Stranderäng AB
Miljöplanering i Tumba AB
Niclas Bäckströms Compani AB
Niklassons Grävmaskiner AB
Nor-Schakt AB
Nyströms AB, Rune
Närlunda Schakt och Transport AB
Ohlsson AB
Perssons Entreprenad AB, KÅ
Perssons Grävmaskiner AB
Reab
Roland Gustavsson
Rosenqvist Entreprenad
Schweden Splitt AB
Sigurd Sand AB
Sjöstedt Entreprenad AB
Sme´n Skaraborgs Smidesverkstad AB
Stig Gustavssons Maskin AB
Svanbergs Gräv AB, LÅ
Tjällmo Grävmaskiner AB
Transschakt
Trollenäs Schakt AB
Två Grävare AB
Veka Entreprenad AB
Värmdö Schaktmaskiner
Värmlands Maskin & Transport Konsult AB
Älmby Entreprenad AB
anita.fors@seko.se

SEKO utökar varslet i väg- och bankonflikten
2004-04-23

I morse gick cirka 250 Sekomedlemmar på 21 asfaltverk och sex stora byggprojekt ut i strejk. Nu ökar Seko pressen på arbetsgivarna, Sveriges Byggindustrier, genom att varsla om att utöka konflikten.

Den 5 maj, klockan 05.00, kommer Sekomedlemmarna vid följande arbetsplatser att lägga ner arbetet och gå ut i strejk:
   • Swerock AB region Clifton AB
   • Schakt och Transport AB
   • NCC Roads ABs Asfaltverk i Mjölby, Norrköping , Folkesta i Eskilstuna samt Akalla
   • NCC Construction Sverige AB Planskild korsning Söderleden-Skarphagsgatan i Norrköping
   • Skanska Sverige AB, Asfalt och Betong Asfaltverk Arlanda, Ludden i Norrköping, Högvalla i Nyköping
   • Skanska Sverige AB vägbygge Rv 35 Åtvidaberg
   • PEAB Sverige AB Göteborg, motorvägsbygge E-20 Härda-Järsta Strängnäs
   • PEABs Asfaltverk i Strängnäs objekt nr 8609300
   • Kvalitetsasfalt i Mellansverige ABs Asfaltverk i Vidbo
Seko förklarar samtidigt de arbetsplatser där ovan angivna arbetsgivare är verksamma i blockad såvitt gäller arbetsuppgifter som omfattas av avtalet för väg- och banområdet.
anita.fors@seko.se

Arbetsgivarna uppmanar Byggnads till strejkbryteri
2004-04-23

På vissa håll berörs Byggnads medlemmar av Sekos konflikt på väg- och banområdet. Det har fått företrädare för Svensk Byggindustri att försöka tvinga Byggnads medlemmar till strejkbryteri.

– Där vi har strejk deltar Byggnads medlemmar aktivt i konflikten. Allt arbete på de arbetsplatser som är i strejk är ju samtidigt satt i blockad. Under morgonen har Bo Antoni, som är vd för Svensk Byggindustri, och förhandlingschefen Per Helgesson varit ute på arbetsplatser i Stockholmsområdet och försökt tvinga Byggnads medlemmar att arbeta, säger ombudsman Thomas Brännström i Sekos centrala konfliktgrupp.
   – Svensk Byggindustri har till och med hotat att stämma Byggnads.
anita.fors@seko.se

Sekos strejk bröt ut i morse
2004-04-23

Klockan 05.00 bröt den varslade konflikten på väg- och banområdet ut. Parterna hade strax före midnatt fått ett förslag från medlarna, ett förslag som Seko sa nej till då det inte skulle lösa det problem som var grunden för Sekos konfliktvarsel.

– Detta är en principfråga för oss. Vi vill ha ordning och reda. Självfallet måste det vara så att det är den fackliga organisationen som väljer de personer som ska företräda medlemmarna i förhandlingar, det är inte arbetsgivarna som ska peka ut våra förhandlare.  Uppenbarligen tjänar arbetsgivarna mycket pengar på den nuvarande ordningen eftersom de är beredda att utlösa en konflikt med det produktionsbortfall en sådan innebär, säger Sekos ordförande Janne Rudén.

Sedan i morse har arbetet lagts ner helt vid:
   • NCC Roads ABs asfaltverk Arlöv, Kvidinge, Södra Sandby, Biskopstorp, Kärraverket, Solna och Vårby.
   • Skanska Sverige ABs asfaltverk Önnestad, Dalby, Sperlingsholm, Valinge, Räppe, Kållered, Vikan Kross & Asfalt och Vällsta.
   • PEAB Asfalt ABs asfaltverk Bjersgård, Landskrona, Angeredsverket, Hornsberg, Olunda och Rikssten.
   • Skanska – Vinci HB arbetsplats Hallandsåsen.
Mark Väg och Bygg MVB AB arbetsplats vattenledning Åsljunga – Skånes Fagerhult.
   • Sh bygg sten och anläggning ABs arbetsplats Liljeholmstorget.
   • Skanska Sverige ABs objekt Björnböle och Varvsbergstunneln.
   • NCC International ABs objekt Trollhättetunneln.

Samtidigt förklarades alla ovannämnda arbeten och arbetsplatser i blockad.
   Blockad råder också mot övertid, mertid, nyanställningar, in- och utlåning av personal samt inhyrning av personal vid samtliga företag anslutna till Sveriges Byggindustrier och som omfattas av Avtalet för Väg & Ban.
   Fram till i morse hade Seko fått in cirka 20 dispensansökningar.
   Dispens har generellt beviljats för säkerhetsarbete, vilket oftast är kopplat till tunnelprojekt, där det finns risk för skador på egendom eller tredje man.
   Seko har också beviljat dispens för övertidsblockaden på Svensk Banproduktion eftersom en sådan blockad skulle kunna påverka beredskapen för kollektivtrafiken i Storstockholm.
anita.fors@seko.se

Seko vill inte slå mot kollektivtrafiken
2004-04-22

En konflikt på väg- och banområdet hotar tunnelbanetrafiken i Stockholm. Det hävdar arbetsgivarsidan. Men Seko är beredda att bevilja en dispens för att säkra  tunnelbanan.

– Vår avsikt är inte att skapa kaos i kollektivtrafiken i Stockholm, säger Sekos förbundsordförande, Janne Rudén i en kommentar.
   Det är övertidsblockaden som, vid sidan om strejken, gäller alla företag som är anslutna till Sveriges Byggindustrier och som omfattas av Avtalet för Väg & Ban. Där finns bland andra Svensk Banproduktion som svarar för underhållet av Storstockholms Lokaltrafiks tunnelbanenät. En övertidsblockad skulle kunna påverka arbetssituationen för företagets beredskapspersonal.
   För att undanröja risken för stopp i kollektivtrafiken bör Svensk Banproduktion lämna in en dispensansökan, menar Seko, som också lovar att behandla en sådan ansökan välvilligt.
anita.fors@seko.se

Bara timmar kvar till Seko-strejk
2004-04-22

I dag träffar Seko medlarna i byggkonflikten. Om ingen överenskommelse träffas, bryter strejken ut klockan 05.00 i morgon bitti (fredag).  Men vad handlar konflikten om egentligen?

– Allt fler blir utsatta för påtryckningar från arbetsgivaren. Det handlar både om enskilda fackliga förtroendemän och ledamöter i MB-grupper. Företaget pressar dem att förhandla i frågor de egentligen inte är utsedda att hantera.
   Ombudsman Åke Wänström på Sekos väg- och banavdelning i Västsverige ser tydligt resultatet av arbetsgivarnas strategi – och vill ha ändring.
   – När vi utser folk till fackliga uppdrag, så har vi tillsammans en uppfattning om vilken typ av frågor de ska arbeta med. Men företagen trycker på och tycker att de ska ta alla frågor.
   – I en MB-grupp handlar det om medbestämmandefrågor, anställningsskydd och arbetsmiljöfrågor. Men arbetstidsfrågor, avtal om övertid, nattarbete, frågor om att övergå till individuella lönesystem och såna saker det är sånt som en MB-grupp inte ska ha på sitt bord om man inte tar ett särskilt beslut om det.
   Resultatet blir att många upplever att de hamnar i en korseld, tappar sugen och hoppar av sina uppdrag.
   – Vi kallade till överläggning med ett av de stora företagen i december för att tona ner läget. Men det gick inte alls. Det blev bara värre. Det går inte att ha det så. Den här frågan förgiftar klimatet. Vi hamnar alltför ofta i diskussioner om formalia istället för att lösa konkreta frågar.
   Åke Wänström har flera exempel där det blivit problem.
   – På ett av de stora entreprenadföretagen skulle de ha en del nattjobb i höstas. Allmänt sett har vi nattarbetsförbud i avtalet. Man kan göra överenskommelser om att frångå det förbudet och det gör vi ombudsmän ibland, med vissa restriktioner som förkortad arbetstid till exempel. Men företaget upplever att det är enklare att prata med arbetslaget utan att blanda in oss. Då är det enkelt för dem att sätta press på killarna. Nu sa de att gör ni inte det här jobbet så lämnar vi ut det till konkurrenten. Det är klart att killarna gjorde jobbet utan någon särskild överenskommelse då..
   – Ett annat av de stora företagen hade kallat in hela styrkan till en träff där de själva utsåg en grupp killar som inte hade några fackliga uppdrag alls, och så sa företaget att ska ni ha någon extra löneökning i år så får ni gå med på individuella löner. Då har man ju inte alls tagit till sig det som borde vara grunden för individuella löner, med fasta och genomtänkta kriterier.
anita.fors@seko.se

Strandade förhandlingar för maskinföraravtalet
2004-04-21

Igår strandade förhandlingarna om ett nytt maskinföraravtal mellan Seko och Maskinentreprenörerna.

Stridsfrågan är densamma som för väg- och banavtalet mellan Seko och Sveriges Byggindustrier; att arbetsgivarsidan vill bestämma över vilka fackliga företrädare de ska förhandla med.
   För väg- och banavtalet ligger ett strejkvarsel från Seko som löser ut på fredag om man inte nått en överenskommelse innan dess.
   Hur Seko kommer att agera när det gäller maskinföraravtalet är ännu inte bestämt.
anita.fors@seko.se

"Viktigt slåss för principen"
2004-04-19

På Vikans Kross och Asfalt i Göteborg jobbar Per-Olof Åberg, som en av två maskinister. På fredag går de i strejk – om inte Seko och Sveriges Byggindustrier kommit överens innan dess.

– På vår arbetsplats har vi inte haft några problem med arbetsgivarsidans tolkning av avtalet. En del förhandlingar sköter vi förtroendevalda, en del tar ombudsmännen på avdelningen. Vi kommer överens om hur vi vill ha våra avtal ihop med ombudsmännen på avdelningen utan att arbetsgivaren har synpunkter på vårt sätt att arbeta, konstaterar Per-Olof Åberg som är en av de två maskinisterna.
   Trots att de inte själva haft problem på grund av den omtvistade delen i väg- och banavtalet, tycker han att strejken är befogad.
   – Det är viktigt att vi slåss för principen. Jag tycker absolut inte att vi ska släppa igenom arbetsgivarnas krav. De vill ju ta ifrån oss vissa rättigheter, men det får inte ske. Då blir vi överkörda.
anita.fors@seko.se

Medlare i byggkonflikten
2004-04-15

I förrgår kväll utsågs tre medlare för förhandlingarna mellan Seko och Sveriges Byggindustrier om väg- och banavtalet. I går träffade parterna medlarna för första gången.

– Medlarna kan inte göra någon nytta i det här läget. Det är ingen vanlig förlikning, det ger inga pengar. Istället handlar det om en maktfråga, säger Sekos biträdande förhandlingschef Karl-Göran Mattsson.
   Konflikten i förhandlingarna går tillbaka till en enda mening i avtalet:
   "Med lokal facklig organisation avses, om annat inte särskilt anges, i prioritetsordning följande: fackklubb, MB-grupp eller facklig förtroendeman i företaget – som utses av SEKO – eller, om sådan saknas, lokalavdelning inom SEKO."
   Den meningen vill Seko ta bort. Arbetsgivarna vill ha den kvar.
   – Arbetsgivarna ska inte lägga sig i våra stadgar. Det är vi  som, i varje given situation, ska avgöra vem som ska förhandla för oss. Som det är nu så håller vi på och tjafsar om vem som ska förhandla, säger Karl-Göran Mattsson.
   Inga fler träffar med medlarna är inplanerade just nu, men kan bokas med kort varsel. Om parterna inte kommer överens utbryter strejken den 23 april.
   De tre medlarna som utsetts av Medlingsinstitutet är Claes Stråth, Gunnar Björklund och Gunnar A Karlsson.
anita.fors@seko.se

Byggnads stödjer Sekos krav
2004-04-14

– Vi vill uttrycka vårt fulla stöd för Seko när de nu varslat om strejk och övertidsblockad bland sina 8.000 medlemmar inom väg- och banområdet.
   Det säger Byggnads förbundsordförande Hans Tilly i en kommentar med anledning av Sekos strejkvarsel.

Konflikten gäller att Seko vill ha rätt att låta de lokala ombudsmännen förhandla. Den rätten har Byggnads och Hans Tilly säger att man kämpade med näbbar och klor för att få behålla den vid förbundets senaste förhandlingar.
   – Sveriges Byggindustrier var beredda att betala flera procent för att få bort våra ombudsmän från de lokala förhandlingarna.
   – Vi håller tummarna för Seko och hoppas att de får tillbaka det inflytande som vi fick kämpa så hårt för att behålla, säger Hans Tilly.
mats.andersson@seko.se

Alla strejkvarslade arbetsplatser
2004-04-14

Strejken som Seko varslade om igår omfattar drygt 20 asfaltverk samt några speciella projekt. Här är hela listan på arbetsplatser där Seko varslat om total arbetsnedläggelse för alla medlemmar.

• NCC Roads ABs asfaltverk Arlöv, Kvidinge, Södra Sandby, Biskopstorp, Kärraverket, Solna och Vårby.
   • Skanska Sverige ABs asfaltverk Önnestad, Dalby, Sperlingsholm, Valinge, Räppe, Kållered, Vikan Kross & Asfalt och Vällsta.
   • PEAB Asfalt ABs asfaltverk Bjersgård, Landskrona, Angeredsverket, Hornsberg, Olunda och Rikssten.
   • Skanska – Vinci HB arbetsplats Hallandsåsen.
   • Mark Väg och Bygg MVB AB arbetsplats vattenledning Åsljunga – Skånes Fagerhult.
   • Oden Anläggning ABs objekt E 3431 Åskottstunneln samt objekt Törnskogstunneln.
   • Sh bygg sten och anläggning ABs arbetsplats Liljeholmstorget.
   • Skanska Sverige ABs objekt Björnböle och Varvsbergstunneln.
   • NCC International ABs objekt Trollhättetunneln.
Samtidigt som strejken utbryter kommer alla arbeten och arbetsplatser där jobbet läggs ner att förklaras i blockad. Det gäller också alla asfaltleveranser till de arbetsplatser som skulle ha fått leveranser från de asfaltverk som tas ut i strejk.
   Samtliga stridsåtgärder träder ikraft fredagen den 23 april 2004 kl. 05.00.
anita.fors@seko.se

Seko varslar om strejk
2004-04-13

Seko varslar om strejk på ett antal byggarbetsplatser i södra Sverige från den 23 april.

Det är främst asfaltverk men också tunnelbyggen som det genom Hallandsåsen berörs av varslet.
   Förutom strejk varslar Seko även om blockad mot övertid, nyanställningar samt in- och utlåning av personal vid samtliga företag anslutna till Sveriges byggindustrier och som omfattas av väg och banavtalet.
   De strandade förhandlingarna berör 8.000 väg och järnvägsarbetare.
   Anledningen till konflikten är enligt Sekos biträdande förhandlingschef Karl-Göran Matsson att arbetsgivarna vill bestämma över vilka fackliga företrädare de ska förhandla med.
   – Detta är helt oacceptabelt. Självfallet ska det vara den fackliga organisationen som utser de personer som ska företräda medlemmarna, inte arbetsgivarna, säger han.
leif.andersson@seko.se

Strandade byggförhandlingar
2004-04-08

Förhandlingarna mellan Sveriges Byggindustrier och Seko för 8.000 väg- och järnvägsarbetare har strandat.
   På tisdag kommer Seko att säga upp avtalet och varsla om stridsåtgärder.

Anledningen är enligt Sekos biträdande förhandlingschef Karl-Göran Matsson att arbetsgivarna vill bestämma över vilka fackliga företrädare de ska förhandla med.
   – Detta är helt oacceptabelt. Självfallet ska det vara den fackliga organisationen som utser de personer som ska företräda medlemmarna, inte arbetsgivarna. Vissa arbetsgivare, bland annat Skanska, försöker kringgå avtalet och blandar sig i vilka fackliga företrädare de ska förhandla med. Detta kommer vi aldrig att acceptera, säger Karl-Göran Mattsson.
leif.andersson@seko.se

Elavtal klart
2004-04-08

Seko har skrivit ett nytt treårigt avtal med EFA, Energiföretagens arbetsgivareförening.

Avtalet ger sammanlagt 7,3 procent fördelat på 2,6 procent första året, 2,6 andra året och 2,1 det tredje året.
   Arbetstidsfrågorna har hänskjutits till en partssammansatt arbetsgrupp.
   Avtalet gäller från 1 april i år till sista mars 2007.
   Seko och Efa har även slutit avtal om ett nytt arbetsmiljöavtal som bland annat innehåller skrivningar om hur företagshälsovården ska bedrivas.
leif.andersson@seko.se

Avtalet klart för 15.000 teleanställda
2004-04-05

Under helgen träffade Seko avtal om lönerna för medlemmarna inom Telebranschen.

Uppgörelsen för de cirka 15.000 anställda på bland annat Telia, Flextronics och Eniro ligger på minst samma nivå som avtalen på övriga arbetsmarknaden.
   Uppgörelsen ger 2,2 % i år, 2,3 % nästa år och 2,3 % för 2006. Löneökningar som samlas i en pott och fördelas. För de tre åren finns en lägsta löneökning på 210 kr 2004, 240 kr för 2005 och lika mycket 2006.
   Den lägsta lönen höjs till 12.970 kronor, 13.260 kronor respektive 13.700 kronor för de tre åren.
   För 2005 finns ett utrymme om 0,5 % att användas till arbetstidsförkortning. Det motsvarar en arbetsdag, men eftersom företagen har valt en rad olika modeller för arbetstidsförkortning så innebär det att inte att alla får just en dag i arbetstidsförkortningen.
   Ett särskilt ”Avtal om kompetensutveckling i företagen” har tecknats. Gabriella Lavvecchia, förhandlingsansvarig för Sekos teleavtal, säger att det pekar ut företagens ansvar.
   – Det ska inte vara så att man dumpar personalen när tekniken utvecklas, företagen ska istället ta ansvar för kompetensutvecklingen.
   Från början vill arbetsgivarna ha ett avtal helt utan siffror och med den utgångspunkten tycker Gabriella Lavvecchia att man kommit långt.
   – Vi har fått vad alla andra har fått och kanske lite mer.
   En arbetsgrupp ska under året se över villkoren för telefonister och anställda på callcenter. Det handlar om löner, arbetsmiljö och deltidstjänster.
mats.andersson@seko.se

Avtalsförhandlingarna inledda på telekomområdet
2004-02-05

Minst 350 kronor i månaden och en lägstalön på 14.500 kronor i ett ettårigt avtal. Det kräver Seko för sina medlemmar i telekombranschen.

Den 3 februari överlämnade Seko avtalskraven för telekomområdet till Almega. Ramen för löneökningar sätter Seko till lägst 3,2 procent.
   Seko kräver bland annat att den arbetstidsförkortning som påbörjades 1998 ska fortsätta genom att 15 minuter per vecka avsätts i en personlig "bank". Man vill också ha gemensamma ersättningsnivåer för ob, jour och beredskap i branschen.
   Arbetsgivarsidan har svarat att de anser att det saknas utrymme för centrala lönepåslag i branschen. De har också framfört önskemål om att ändra tillämpningen av turordningsreglerna då man anser att branschen kräver mer av lokala och flexibla lösningar.
   Det nuvarande avtalet löper ut den 31 mars.
anita.fors@seko.se

Avtalskraven för sjöfartsområdet
2004-02-05

Ett garanterat minsta personligt påslag på 350 kronor och ett ettårigt avtal. Det kräver avtalskonferensen på sjöfartsområdet.

Andra krav är ett löneutrymme på 3,2 procent. Liksom regler om kvalitetssäkrad företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning i kollektivavtalet samt regler som stärker fackliga inflytandet över rehabilitering och bemanning.
   Avtalskonferensen vill också se förbättringar i arbetstidsreglerna i sjöavtalen, bland annat när det gäller på- och avmönstringsdagarna. Man vill också höja diverse olika tillägg, däribland övertidsersättningen. Därutöver vill man ha bättre regler kring visstidsanställningar och vikariat.
   Avtalskraven ska slutligen fastställas av förbundsstyrelsen innan de överlämnas till arbetsgivaresidan den 4 mars.
   Nuvarande avtal går ut den 31 mars.
anita.fors@seko.se

2003
2003-12-31

Avtalskrav för spårtrafikområdet
2003-12-19

Högst procentuell ökning till de lägst avlönade, det kräver avtalskonferensen på spårtrafikens område.

Andra krav är att en garanterad lägsta lön skall skrivas in i avtalet, avtalets lägstlön måste höjas rejält från dagens 12.650 kr. Nivån på löneutrymmet skall anpassas så att alla erhåller reallöneökning.
   Avtalskonferensen vill se åtgärder på många områden för att förbättra hälsosituationen i arbetslivet. Bland annat vill man få regler i spåravtalet som ger en förbättring av företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning.
   Kraven ska slutligen fastställas av förbundsstyrelsen.
mats.andersson@seko.se

Avtalskrav för energibranschen, KFS och EFA-avtalen
2003-12-05

De centrala kraven i årets avtalsrörelse innehåller en garanterad löneökning. Det välkomnas inom energiområdet där det inte finns garantier och där arbetsgivarna ofta varit ointresserade av att förhandla och av att diskutera på vilka grunder man sätter lönen.

Avtalskonferensen vill också ha ett centralt reseavtal, eftersom det blir allt fler resor i tjänsten för medlemmarna.
   De skrivningar om lägstlöner som finns, överensstämmer dåligt med de faktiska lönerna och det centrala avtalet bör kompletteras med lägsta löner för yrkesarbetare, ansåg deltagarna.
   Yrkanden från avtalskonferensen kommer att formuleras till yrkanden som Sekos förbundsstyrelse ska ta ställning till.
mats.andersson@seko.se

Avtalskrav för väg&ban- och maskinföraravtalen
2003-12-05

Förutom att godkänna de centrala kraven diskuterade avtalskonferensen regler i branschavtalet om arbetstidsfrågor. Framför allt är nattarbetet ett växande problem, både på väg och järnväg.

Ams utreder på regeringens uppdrag möjligheten att begränsa a-kassan vid säsongsarbetslöshet. Mot den bakgrunden tog avtalskonferensen upp frågan om årsanställning / tillsvidareanställning. Försvinner rätten till a-kassa kan inte säsongsanställningarna fortsätta.
   Ett krav som avtalskonferensen lade stor vikt vid var att få in ett förbud i avtalet mot inhyrning av enmansföretagare med F-skattesedel. Allt oftare kräver företagen att de ”anställda” ska ha F-skattesedel för att få jobb.
   Ytterligare en fråga man vill ha löst är företagshälsovården, den fungerar dåligt på de stora företagen och praktiskt taget inte alls på de små.
   Dessa, och övriga, förslag från avtalskonferensen kommer att formuleras till yrkanden som Sekos förbundsstyrelse ska ta ställning till.
mats.andersson@seko.se

De som tjänar MINST ska få MEST
2003-11-17

Största satsning på de lägst avlönade. Så ska den kommande lönerörelsen se ut. Det har Seko och det har resten av LO bestämt sig för.
   – Låglönesatsningen backar vi inte på, säger Sven-Olof Hellman, Sekos avtalssekreterare.

Kraven som Sekos förbundsstyrelse klubbade den 11 november ska komma ut som högre löner och bättre villkor lagom till semestern, när de lokala förhandlingarna är avslutade. Och det är de lägst avlönade som har mest att se fram mot.
   – Att vi satsar på dem innebär att vi satsar på att få upp kvinnornas löner, eftersom de i allmänhet tjänar sämst, säger Sven-Olof Hellman.
   Men har man inte allid sagt sig kämpa för de lågavlönade?
   – Jo, men man kan inte lösa allt i ett svep, vi måste ta det stegvis. Och den här gången är alla LO-förbund eniga om satsningen, det har inte varit så här tydligt tidigare.

Sekos yrkanden inför nästa års avtal innehåller två uttryckliga krav: alla ska ha en löneökning på minst 350 kronor och den lägsta lönen ska ligga på minst 14.000 kronor i månaden på heltid.
   Löneförhandlingar nuförtiden är en mestadels lokal affär, och principerna för lönesättning är ett återkommande stridsämne.
   – Vissa arbetsgivare är hysteriska om individuella och differentierade löner, de ska ha differentierade löner till varje pris, säger Sven-Olof och konstaterar att det behövs bättre centrala regler för hur de individuella lönerna ska sättas.
   – Nu hanterar många arbetsgivare det här på ett väldigt godtyckligt sätt.
   Sven-Olof Hellman är inte motståndare till individuella löner men han anser att det måste finnas utarbetade principer som alla är eniga om och som är rättvisa.
   – Det funkar där arbetsgivaren satt sig med facket och blivit överens om ett arbetsvärderingssystem.
   Ytterligare ett sätt att underlätta de lokala förhandlingarna är väl utbildade förhandlare, beredda att ta ansvar – och Seko ska nu satsa på utbildning, och särskilt försöka få fler kvinnliga förhandlare.
   – Det är viktigt att man på alla nivåer tar frågan om kvinnliga förhandlare på allvar, säger Sven-Olof Hellman.
mats.andersson@seko.se


DROG IGÅNG I AUGUSTI
Lönerörelsen började i mitten av augusti, då Seko genomförde lönepolitiska möten på 17 orter, öppna för alla. På de mötena lades grunden för kraven som nu formulerats.
   Lönerörelsen fortsatte med att först LO och sedan Sekos förbundsstyrelse spikade sina krav.
   Nu har avtalskonferenserna börjat där de olika branscherna kan lägga till egna förslag på yrkanden – som måste godkännas av förbundsstyrelsen. Under januari byter man yrkanden med arbetsgivarna och förhandlingarna på branschnivå börjar. Större delen av de nya avtalen ska vara undertecknade den sista mars. Efter det ska pengarna fördelas på lokal nivå.
   För de anställda inom staten och på Posten löper avtalen ut i september
mats.andersson@seko.se


FLERA KRAV RÖR HÄLSAN PÅ JOBBET
Seko yrkar att insamlingsmodellen, det vill säga hur mycket pengar det finns att förhandla om och fördela, uttrycks i kronor och procent. Löneökningarna ska motsvara minst 650 kronor per heltidsanställd inom respektive avtalsområde, det innebär att ett avtalsområde med tio anställda ger 6500 kronor att fördela. Samtidigt är kravet löneutrymmet inte får vara mindre än 3,2 procent av genomsnittsförtjänsten.
   Den så kallade brytpunkten är 20 300 kronor i månaden. Vid den inkomsten är 650 kronor lika med 3,2 procent. För områden där genomsnittslönen ligger under brytpunkten blir det procentuella påslaget större och där lönen ligger över brtytpunkten ökar kronpåslaget.
   Det är de lågavlönade som tjänar på att löneökningarna anges i kronor.
   I de gemensamma yrkandena finns också ett krav på att samtliga ersättningar höjs lika mycket som lönen.
   Det finns också flera krav som rör hälsan på jobbet. Bland annat krav på allas rätt till företagshälsovård och en starkare ställning för skyddsombuden.
   Förutom de krav som är gemensamma med LO vill Seko:
   • Utveckla/förbättra de centrala reglerna som styr lönesättningen.
   • Träffa avtal om full ersättning för inkomstförlust vid arbetsskada, framför allt i samband med hot och våld.
   • Att den som är drabbats av arbetssjukdom inte ska behöva bevisa att arbetsgivaren varit vållande.
   • Att den avtalade sjuklönen ska gälla i 360 kalenderdagar. (För områden som saknar AGS-försäkring, det vill säga inom staten och Almega-området.)
   • Att övertiden begränsas inom områden som har problem med högt övertidsuttag.
   • Att heltid ska vara en rättighet – deltid en möjlighet.
mats.andersson@seko.se

"Höj lägstalönerna"
2003-09-02

Stärk reallönen. Skriv inga ettåriga avtal. Satsa på att höja avtalens lägstalöner. Låt inte säsongsarbetstid innebära reallönesänkningar.

Det är budskapet till Sekos förhandlingsavdelning från Värmland.
   Drygt 50 förtroendevalda och vanliga medlemmar hade samlats i Karlstad för att diskutera lönepolitik med Thomas Brännström från Sekos förhandlingsavdelning. Samtalet var ett av 19 möten som ordnas runt om i landet och är starten på nästa avtalsrörelse. Under 2004 går alla Sekos kollektivavtal ut.

De allt större löneskillnaderna oroade värmlänningarna, liksom individuella löner och stressen på arbetsplatserna. Däremot fanns inget intresse för att driva på om arbetstidsförkortningar.
   – Den arbetstidsförkortning vi fick i förra avtalet innebar bara att vi brevbärare fick springa fortare i trapporna. På vissa håll förlängde man samtidigt rasterna, så att man fick gå hem senare än man gjort förut. Vi har också ett stort missnöje med de individuella lönerna inom Posten. Jag vill se mer centralt fastlagda regler i nästa avtal, säger brevbärare Per Grundéus.
   Alf Olofsson, som är klubbordförande inom Kriminalvården i Värmland vill se en ökad satsning på lägstalönerna:
   – Därigenom höjer vi statusen i yrket. Dessutom ger den procentuella fördelningen bättre genomslag på sikt. Sen måste vi göra något åt stressen. Högre lön hjälper inte om folk stressar ihjäl sig.
anita.fors@seko.se

SEKOTIDNINGENS
ORDLISTA för
avtalsrörelsen

Övergripande
avtalskrav
2007

Avtalsperioder