Seko och ME tillbaka till förhandlingsbordet
2010-04-30
Nästa vecka återupptas de förhandlingar mellan Seko och Maskinentreprenörerna (ME) som avbröts i tisdags.
Nästa vecka ska parterna träffas igen efter att Seko lämnade förhandlingarna i tisdags. Nu överväger Seko att säga upp avtalet, som gick ut den 31 mars men fortsätter gälla tills vidare, för att ha möjlighet att vidta stridsåtgärder.
– Det är åt helvete det ME föreslagit. De vill inte ens ge samma villkor som för övriga anställda i branschen, säger Björn Inge Björnberg, ombudsman på Seko.
Från Sekos sida är man upprörd över att ME vill försämra kollektivavtalet. Bland annat vill arbetsgivarsidan försämra LAS-reglerna genom att göra det möjligt att undanta fler anställda vid uppsägningar.
Även när det gäller lönenivåer är oenigheten stor. Maskinentreprenörerna vill sänka såväl lärlingslönen som ingångslönen för nyutbildade maskinförare, något Seko inte kan acceptera.
– Sedan är vi även oeniga om den lokala lönebildningen som de anser fungerar medan vi hävdar att den inte existerar, säger Björn Inge Björnberg.
Seko organiserar omkring 5000 medlemmar på maskinförarområdet.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Högt betyg till a-kassan
2010-04-28
Seko:s a-kassa får högt betyg av de arbetslösa. En undersökning som a-kassan gjort bland medlemmarna som får ersättning visar att nära sju av tio ger högsta betyg.
Det är en ökning från de senaste två mätningarna, 2006 och 2008 då bara hälften var mycket nöjda.
De arbetslösa är framförallt nöjda med bemötande, service och internetkassan.Handläggningstiderna är fortfarande lite för långa men andelen missnöjda har minskat och närmar sig resultatet från 2005, ett bra år för a-kassorna och samtidigt startår för Sekos undersökningar.
Roal Nilssen är kassaföreståndare och mycket glad över resultatet. Trots att det varit en svår tid för a-kassorna, med många nya regler, försämringar och fler arbetslösa har förtroendet för kassan ökat.
– Det visar att vi gör det jobb vi ska göra. Vi har kompetent personal och vi har haft tillräckigt med resurser för att klara förändringarna, säger han. Vi har kunnat anställa folk efter hand som det har behövts.
Personalen på Seko:s a-kassa är snabba på att ta till sig förändringar och det underlättar för de arbetslösa.
Det är undersökningsföretaget Ipsos som gjort undersökningen bland 300 av 4 500 arbetslösa. 69 procent har svarat på intervjufrågorna.
En lärdom av undersökningen är att de som fått komplettera sin ansökan, exempelvis med arbetsgivarintyg och anställningsbevis, är mindre nöjda än övriga.
Det framgår också att 86 procent av de arbetslösa som deklarerar på papperskort har tillgång till internet. Cirka hälften av de arbetslösa är registrerade på internetkassan.
Seko:a a-kassa har 93 000 medlemmar, av dem är 89 procent även medlemmar i Seko.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Underbemannad ungdomsvård
2010-04-27
I söndags kväll blev en behandlingsassistent på Granhults behandlingshem svårt misshandlad av en eller flera ungdomar. Mannen är allvarligt skadad, men inte livshotande, enligt institutionschef Kenneth Augustsson.
Behandlingsassistenten är inte medlem i Seko men Seko:s ordförande på Statens institutionsstyrelse, Ulla Thörnqvist anser att händelsen belyser ett viktigt problem.
– Besparingsivern inom SiS har gjort att institutionerna är kraftigt underbemannade. Om någon i personalen larmar finns det ingen som kan komma till undsättning, säger hon.
– Det har blivit livsfarligt att arbeta på institutionerna. Ledningen tullar på säkerheten. Vi hade ett mord för inte så länge sedan, säger Ulla Thörnqvist.
Granhult är ett behandlingshem för ungdomar mellan 16 och 20 år som är omhändertagna enligt Lagen om vård av unga, ofta med missbruksproblem. Det finns en öppen och en sluten avdelning.
Misshandeln ägde rum på den öppna avdelningen som den aktuella kvällen hade två vikarier på plats, på fem ungdomar, varav tre var i samma rum som behandlingsassistenten.
Kenneth Augustsson försvarar bemanningen och tror inte att den spelade någon roll för händelseutvecklingen.
– Det hade kunnat hända även om vi varit fyra behandlare på plats. Det är en öppen avdelning, vi kan inte bevaka ungdomarna så tätt, säger han.
En av de anställda, som vill vara anonym, säger att situationen på Granhult är ohållbar, att det inte går att bedriva behandling med den bemanning som är idag. 30 fast anställda, inklusive all personal, på 10 ungdomar räcker inte. Det är dessutom överbeläggning, enligt den anställde.
Kenneth Augustsson håller inte med om att inte räcker, på dagtid när det är behandling är det tillräckligt, anser han. Men han oroar sig för framtiden. Det finns ett besparingskrav på Granhult på flera miljoner.
– Jag kan tvingas dra ner på bemanningen. Jag önskar att det gick att få mer resurser, men vi har en finansiering som bygger på att kommunerna köper platser och har de inga pengar står vi utan resurser, säger han. I höstas hade jag två elever.
– Vi behöver en diskussion inom SiS om detta.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
SJ och DB på Botniabanan
2010-04-26
När Botniabanan öppnas för persontrafik i augusti är det SJ som tillsammans med DB Regio driver trafiken i det gemensamma bolaget Botniatåg.
Avtalet löper fram till augusti 2016 och är värt 270 miljoner kronor om året och gäller all regional trafik från Sundsvall och norrut med början på Botniabanan i höst. Övrig trafik startar augusti 2011.
Botniatågs anbud var cirka 50 miljoner kronor billigare än de två övriga anbuden som lämnades av Veolia respektive Tågkompaniet.
Huvudman för trafiken på Botniabanan är Norrtåg, som ägs av trafikhuvudmännen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
DB Regio som är en del av det tyska järnvägsbolaget Deutsche Bahn har redan vunnit upphandlingen av Östgötapendeln, som de börjar köra i december i år.Vd för det nybildade Botniatåg blir Michael Almenäs, nu vd för DB Regio
mats.andersson@sekotidningen.se
Hopp om fler fasta jobb
2010-04-26
Den nya väg- och banavtalet mellan Seko och Sveriges Byggindustrier, BI, innebär hopp om framtiden för den som är säsongsanställd och vill ha fast jobb.
Säsongsanställningar är en av flera frågor som parterna ska diskutera vidare i olika arbetsgrupper.
Karl-Johan Andersson, ordförande för Seko NCC Roads, hade hoppats på tuffare skrivningar redan i årets avtal.
– Nu går det att fortsätta säsongsanställa, säger han. Seko har dock fått löften om att arbetsgivarna ska göra allt för att begränsa säsongsjobben.
Urban Svensson är facklig företrädare för Seko på Peab. Han håller med Karl-Johan Andersson om att det borde blivit mer tvingande regler om tillsvidareanställningar.
– Vi har avtal om årsarbetstid och tillsvidareanställningar som fler företag skulle kunna använda. Jag hoppas arbetsgruppen hittar de en lösning så blir det lika för alla.
Urban Svensson är också besviken över bemanningsfrågan, som han tycker öppnar för arbetsgivarna att tricksa. I avtalet är det en femveckorsgräns innan arbetsgivaren behöver förhandla.
– Jag tycker det är för lång tid. Det ska inte förekomma att man hyr in folk när det finns någon med återanställningsrätt, säger han.
Lönehöjningarna finns det inget att säga om, anser Urban Svensson och Karl-Johan Andersson. De är på samma nivå som andra avtal. Avtalet ger 287 kronor per månad i år och 461 nästa år. Avtalet löper ut den 29 februari 2012 och höjningarna läggs i de flesta fall ut generellt.
– Vi har några företag med lönebildningsavtal och där ska hälften av höjning läggas i en pott, säger Karl-Johan Andersson.
I branschen pågår en dragkamp mellan BI och Almega när det gäller vilken arbetsgivarorganisation som ska organisera arbetsgivare inom väg- och järnvägsanläggning.
Svevia, tidigare Vägverket produktion är kvar i Arbetsgivarverket, medan Infranord, tidigare Banverket produktion, valt att gå med i Almega. Seko vill helst att alla företag går på samma avtal och lösningen skulle kunna vara ett infrastrukturavtal inom BI som är gemensamt med tjänstemännen.
En arbetsgrupp ska även försöka arbeta fram ett nytt infrastrukturavtal på BI:s område.
– Vi har inte haft medarbetaravtal tidigare, säger Karl-Johan Andersson. Arbetsgivarna tror gärna att det betyder att de kan göra upp med var och en, men så är det ju inte.
Ett annat inslag i avtalet är en arbetstidsförkortning med 16 timmar, totalt 32 timmar att plocka ut när det passar.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Telekomavtalet får godkänt
2010-04-26
Jämfört med andra har Seko fått ett bra avtal med Almega på Telekom-området. Det säger några lokala företrädare i en kommentar till det nya avtalet, som tecknades i fredags.
- Det gäller både nivåer och bemanningsfrågan, säger Hans F Gustavsson, ordförande för Seko teleklubb Östra och anställd på Teliasonera.
– Jag är inte missnöjd, sen kan man alltid önska sig mer.
Hans F Gustavsson säger att förutsättningarna för att hitta en lösning på bemanningsfrågan inte var de bästa. Arbetsgivarna stretade emot länge.
– Det blev ett avtal som, förhoppningsvis, ger oss mer kontroll över situationen. Vi måste hela tiden hålla koll på vad som händer när de gäller inhyrning. I det arbetet är vi beroende av att medlemmar hör av sig till oss.
Även Roland Eriksson, styrelseledamot i klubb Telaros och anställd på Skanova ger avtalet godkänt. Att det saknas en invidigaranti kan det bli diskussion om, tror han.
– I de flesta fall får alla ändå en löneökning, säger Roland Eriksson.
Även Anders Boman på Relacom är till freds med avtalets innehåll och något liknande kan man ana hos Björn Wigren, ordförande i företagsfacket på Eltel Networks. Han har suttit med i förhandlingsdelegationen och vill först berätta för medlemmarna innan han uttalar sig för Sekotidningen.
Ombudsman Roger Andersson tycker för sin del att det viktigaste med överenskommelsen är att de allmänna villkoren stärkts på flera punkter. Det centrala avtalet har därmed blivit starkare.
I avtalet ingår en uppgörelse om restidsersättning, något som vissa företag har i dag, andra inte. Restidsersättningen börjar ticka efter en halvtimme och gäller för den som har sin tjänstebil hemma.
Även ett höjdrisktillägg har tillkommit, när man arbetar minst 13 meter över marken. utomhus. 70 kronor per timme ger det.
Roger Andersson är också nöjd med hur bemanningsfrågan löstes till sist. Vid inhyrning mer än fem veckor ska arbetsgivaren förhandla med facket. Arbetsgivaren ska motivera varför ett bemanningsföretag ska anlitas. Förhandlingen ska också beröra om det finns personer med företrädesrätt att anställa i stället. Och om dessa har tillräckliga kvalifikationer. Vid oenighet blir det central förhandling och i nästa steg avgör en skiljenämnd.
När det gäller löneökningar ger avtalet 3,7 procent på 24 månader, från 1 juni i år, 1,1 procent i år och 2,6 nästa år. I detta ligger en kompensation med 0,2 procent för att Seko avstår från indivigaranti.
– Det finns fördelar med att inte ha individgaranti, säger Roger Andersson. Då tvingas arbetsgivaren motivera sina förslag.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Flyget klarade vintern
2010-04-23
Till skillnad från järnvägen har flygtrafiken klarat vinterns snökaos utan problem.
Förklaringen är en sammanhållen verksamhet, goda rutiner och välutbildad personal, anser Arlandas fälthållningschef Ingemar Österlind.
- Vi har inte outsourcat och kan styra resurserna dit de behövs. Inför vintern anställer vi alltid folk så att vi kan klara det mest extrema, säger han.
Att flygplatserna bolagiserats från 1 april oroar inte. Varken Agne Lindbom, Sekos ordförande på Arlanda, eller Ingemar Österlind tror att nästa steg är konkurrensutsättning.
Per Kvick, samordnare för upphandlingen av underhåll och snöröjning på Trafikverket tror inte att problemen blivit mindre med underhållet i egen regi.
- Det snöade mer än normalt i år och vår beredskapsplan fungerade inte i det läget.
Även SJ:s depåchef Tomas Wintzell är tveksam till att felet ligger i konkurrensutsättningen. Samtidigt medger han att det är svårt att samordna alla inblandade aktörer.
- Ett tecken på det är att bangårdar och depåer inte blev tillräckligt snöröjda.
En annan förklaring till snökaoset är att Trafikverket och trafikbolagen i sin planering utgår från ”normala” vintrar. Så ser också ersättningsmodellerna ut för Trafikverkets entreprenörer: fast pris i norr, efter behov i mellersta landet och per snöfall i söder.
SJ utgår från att tågen ska bli av med isen i Malmö.
- Vi brukar kunna tina tågen i Skåne. Men i år var det minusgrader även där, säger Tomas Wintzell.
Samtidigt har inte depåernas avisningsanläggningar tillräcklig kapacitet att klara en riktigt snörik vinter.
- Vi letar nu efter bra metoder för avisning. Frågan har varit eftersatt, säger han.
Jernhusen, som äger depåerna, uppger att trafikbolagen sagt nej till erbjudanden om att uppgradera avisningsutrustningen.
- Vi har inte fått några konkreta erbjudanden och vi vet inte vilken metod som är bäst, säger Tomas Wintzell.
Professor Stefan Östlund, tågteknikforskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, tror att det brustit i organisationen.
Järnvägens olika aktörer måste börja öva inför katastrofsituationer. I år blev det allt för mycket ad hoc-lösningar, säger han.
Det håller Tomas Wintzell med om.
- Vi måste planera för vintern, reducera trafiken i god tid. Kanske glesa ut trafiken på vintern.
Regeringen har tillsatt en utredning av vinterns störningar. Utredare är landshövding Per Unckel och han ska vara klar den 15 oktober 2010.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Svevias vd fick lönelyft på 135 procent
2010-04-23
Sekotidningen har granskat vd-lönerna i Sekos branscher, och har funnit en bitvis häpnadsväckande löneutveckling.
Arbetsgivarna gick ut med nollbud i årets avtalsrörelse. Samtidigt är det vinst varje gång för vd:n när hon eller han (oftast han) öppnar lönekuvertet.
Sekotidningen har granskat chefslönerna hos de största företagen inom Sekos branscher. Resultatet visar att man för att tjäna stora pengar ska bli vd för ett helt eller delvis statligt ägt bolag.
Extra skjuts i löneutvecklingen ger dessutom en nyligen genomförd bolagisering. I topp när det gäller löneökning ligger nämligen vd:n för Svevia, före detta Vägverket produktion, Per Olof Wedin.
År 2007 när han tillträdde hade direktören, som högste chefen då kallades, en årslön på knappt 1,4 miljoner. År 2009 när bolagiseringen är genomförd får man för samma tjänst 3,3 miljoner – en ökning med 135 procent.
Ordföranden för Sveviasektionen i Skåne, Ronny Gustafsson, tappar hakan när han får höra om chefens lönelyft.
– Det är skandal ju. Och så sitter de där och säger att vi ska ha noll procent, det är en ren skandal.
Går det inte att motivera hans löneökning med att ansvaret blir större med bolagiseringen?
– Det finns inte en enda rimlig motivering till att någon människa skulle få en sådan ökning, säger han mycket upprört.
Och någon motivering bjuder inte Per Olof Wedin på i alla fall.
– Han kommenterar inte sin egen lön. Den sätts av styrelsen, är det kortfattade svaret som informationschefen på Svevia, Charlotte Sandström, ger när Sekotidningen ber om en kommentar.
Styrelsens ordförande, Christina Rogestam, har däremot en förklaring.
– Han rekryterades till Vägverket produktion 2007 för att bli vd efter bolagiseringen. Han gick då ner i lön från sitt förra jobb och man bestämde redan då vad hans lön som vd skulle bli. Regeringen har bestämt att statliga bolag ska ha marknadsmässiga löner för cheferna men inte vara löneledande. Och där ligger han i dag.
Snittlönen för en anställd inom väg- och banbranschen var 26.000 kronor i månaden förra året med en löneökning på 6,7 procent under samma period som Wedin ökade med 135 procent.
– Och jag tyckte att vi fick mycket senaste året, säger Ronny Gustafsson uppgivet.
En annan statligt anställd vd med god förtjänst är Vattenfalls Lars G. Josefsson. Han toppar löneligan i vår granskning med en årslön på drygt 12 miljoner kronor.
– Ingen människa gör sig förtjänt av en sådan lön och framförallt inte Lars G. Josefsson, säger Jan Palmqvist, ordförande för Sekos koncernfack på Vattenfall.
Han är mycket upprörd, både över chefens lön och hur han styrt bolaget. Nyligen plockade Seko bort sina två representanter från Vattenfalls styrelse med motiveringen att man saknade förtroende för Josefsson.
– De säger att man måste betala de här nivåerna för att få kompetenta människor till vd-posterna, men den här mannen är otroligt inkompetent och destruktiv. Han har förstört bolaget under sina tio år.
Kan inte lönen motiveras med att det är en stor koncern med hög omsättning och bra vinst?
– Det sker ju per automatik med ett bolag av den här typen. Du skulle kunna sätta mig som koncernchef och det skulle gå lika bra. Du kan aldrig motivera en sådan lön bland vanliga löntagare – inte ens för en otroligt bra chef.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
|
Regeringen öppnar spåren i förtid
2010-04-22
Det isländska vulkanutbrottet skyndar på avregleringen av tågtrafiken. Regeringen beslutade att från och med i dag ge Trafikverket möjlighet att släppa in andra operatörer på sträckor där SJ hittills haft ensamrätt.
Från den 1 oktober var det egentligen tänkt att spåren skulle öppnas för konkurrens. Nu tidigareläggs avregleringen på grund av flygtrafikens genomklappning efter Eyjafjallajökulls utbrott.
– Vi vet att till exempel Veolia har lediga tågsätt till sitt förfogande. Då skulle det vara dumt om de blev stående när så många behöver resa, säger Henrik Hansson, politiskt sakkunnig hos infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Dagens beslut är tillfälligt men gäller fram till att den nya lagstiftningen träder i kraft.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Seko stämmer Euromaint på 24,5 miljoner
2010-04-22
Seko och fackförbundet ST drar Euromaint till Arbetsdomstolen för kollektivavtalsbrott. Förbunden kräver skadestånd på 24,5 miljoner kronor för att 235 anställda blir blåsta på tidig pension.
Ytterligare ett fall där tidigare statligt anställda blir av med rätten att gå i pension vid 60 års ålder hamnar nu i Arbetsdomstolen. Det är Euromaint Rail, tidigare en del av SJ, numera privat, som flyttat över de anställda från det statliga pensionsavtalet till ITP-planen där möjligheten till tidig pension saknas.
Problemet uppstod då Ratos köpte bolaget. Enligt Arbetsgivarverket kunde inte Euromaint då stå kvar i den statliga pensionsplanen eftersom det saknades statlig anknytning.
– Euromaint har faktiskt försökt stå kvar i den statliga pensionsplanen men det är alltså Arbetsgivarverket som sätter sig på tvären. Men vi menar att det inte kan vara våra medlemmars problem eftersom de har det reglerat i kollektivavtalet, säger Valle Karlsson, ombudsman på Seko.
Därför riktar nu förbundet tillsammans med ST alltså skadeståndskrav på 24,5 miljoner kronor mot Euromaint för brott mot kollektivavtalet.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Strukton får kritik efter dödsolycka
2010-04-22
Strukton måste säkerställa att rutinerna för riskbedömning vid snabba jobb, som snöröjning, följs. Och att det framgår vad som händer om personalen inte följer reglerna.
Idag finns det ingen som kontrollerar om riskbedömningen är gjord.
Det kräver Arbetsmiljöverket efter att en snöröjare omkom på spåret vid Linghem i februari.
– De har missat att följa rutinerna för direktplanering, där en särskild blankett ska fyllas i som en påminnelse om riskerna, säger arbetsmiljöinspektör Bertil Sandberg. Företaget har inte redovisat någon sådan blankett.
Struktons säkerhetschef Niklas Andersson säger att det är för tidigt att ta ställning till om rutinerna för direktplaneringen ska ändras.
– Först måste vi bli klara med utredningen av olyckan, säger han.
Efter olyckan införde Strukton ett förbud mot att använda tågvarning vid underhållsarbete. Tågvarning innebär att en person håller koll på om det kommer tåg och varnar den som utför arbetet så att han eller hon kan lämna området. Istället ska underhåll ske när det inte är någon trafik på spåren.
– Vi hade en trend med flera olyckor, det är ett sätt att bromsa den, säger Niklas Andersson. Om det är rätt får vi se.
Även Statens haverikommission och Trafikverket utreder Linghemolyckan. Haverikommissionen hoppas bli färdig till vintern. Just nu pågår faktainsamling.
– Det är särskilt viktigt om vi hittar något viktigt att ta lärdom av, säger utredningschef
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Flygstoppet ger mer jobb
2010-04-21
Vulkanaskan från Island får naturligtvis effekter även för personalen på landets flygplatser. Några arbetar mer intensivt än planerat, andra är sysslolösa.
Mensis, företaget som sköter lastning och lossning av bagage på flygplanen vid Arlanda och Landvetter, har velat skicka hem personal utan att betala lön.
– Men det har Seko sagt nej till, säger Göran Falk, Sekos ordförande på Landvetter.
Bagagepersonalen har inte haft något att göra under flygstoppet, enligt Agne Lindbom, ordförande för Seko på Arlanda och Bromma.
– Vi har en lönetvist med Mensis och det gör inte saken lättare, säger han. Personalen har ingen lust att gå hem.
Ännu har ingen tvingats ta ut semester och kompledigheter, enligt Sekos företrädare. Några medlemmar har valt att göra det ändå.
– Än så länge handlar det om sex dagar. Många har mycket komp att ta ut, tid som det är svårt att ta ut annars, säger Agne Lindbom.
Flygstoppet, som kan hävas i eftermiddag, har också gjort det möjligt att städa terminaler och underhålla landningsbanor på dagtid, något som annars är omöjligt.
– Trafiken är ju igång hela tiden och underhåll brukar klämmas in där det finns en lucka, säger Göran Falk.
Agne Lindbom säger att Arlanda till och med hyrt in extra personal för att storstäda terminalerna.
Hur länge verksamheten kan klara ett flygstopp är omöjligt att säga, enligt Agne Lindbom och Göran Falk.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Seko förlorar avtal på Xzakt
2010-04-20
Xzakt Kundrelation i Skellefteå med 150 anställda har sagt upp kollektivavtalet med Seko och tecknar inget nytt.
Företaget har gått med i Almega tjänsteförbunden och blir därmed bundet till callcenteravtalet som Unionen tecknar.
– De vill komma billigare undan. Vårt avtal kostar mer, säger Sekos ombudsman Kurs Karlsson. Ingångslönerna är högre och det är andra ersättningar vid övertid.
De 80 medlemmarna har hittills valt att vara kvar i Seko och har protesterat mot avtalsbytet. Sedan 10 år tillbaka har Seko haft ett direktavtal med Xzakt, som hittills inte varit med i någon arbetsgivarorganisation. Direktavtalet har byggt på telekomavtalet.
Kurt Karlsson hade hoppats att Seko skulle ta strid för att få behålla avtalet på Xzakt,
Ombudsman Roger Andersson, ansvarig för telekomsidan på Seko, säger dock att en sådan strid hade varit förgäves.
– Arbetsgivarna kan fritt välja vilken organisation de ska vara med i. Vi har gjort bedömningen att företaget inte hade gått med på några andra lösningar, hängavtal till exempel. De ville bli av med oss, säger Roger Andersson.
Kurt Karlsson förstår argumentet, men för medlemmarnas skull anser han att Seko borde ha försökt komma överens om en lösning.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Avtal närmar sig för Seko
2010-04-15
I slutet av nästa vecka räknar Seko med att det kan bli ett avtal på väg och ban-området. Byggnads tecknade i veckan ett nytt avtal med byggarbetsgivarna och det har delvis banat väg för Seko.
Telekom och spårtrafikförhandlingarna fortsätter nästa vecka.
– Det går trögt, säger Sekos ordförande Janne Rudén. Så kan man sammanfatta läget.
Inom Telekom rullar förhandlingarna på. Ingen fråga är svårare än någon annan, enligt Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman.
– Vi ska få ihop ett paket av de olika delarna och det är där vi befinner oss just nu, säger han.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Sekomedlemmar dras in i elkonflikt
2010-04-14
Elektrikerförbundet sa i dag på eftermiddagen nej till det andra medlarbudet på kraftverksområdet. Därmed blir det sannolikt strejk från och med den 23 april.
Strejken påverkar också de Sekomedlemmar som arbetar på kraftverksavtalets område. I första hand ska man hålla sig neutral och utföra sina vanliga arbetsuppgifter. Det finns ingen skyldighet att utföra jobb som är föremål för konflikt.
De medlemmar som gör samma jobb som Elektrikerförbundets strejkande medlemmar har tvärtom rätt att delta i konflikten och få ersättning från Seko.
– Förbundsstyrelsen fattar beslut om konfliktersättning, men det är bara en formalitet, säger ombudsman Mats Ekeklint.
Det är avdelningen som anmäler ersättningsanspråken till förbundsstyrelsen.
Hur många Sekomedlemmar som kan beröras är osäkert.
– Vi vet inte. En del är felorganiserade, andra kanske arbetar tillfälligt på området, säger Mats Ekeklint.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Gamla televerkare förlorade förtida pensioner i AD
2010-04-14
De tidigare televerksanställda förlorade rätten till förtida pension när de anställdes av Relacom. Det blev Arbetsdomstolens slutsats i det så kallade ERB-målet.
Dessutom döms Seko och Unionen att betala rättegångskostnader på 1,4 miljoner kronor.
Seko har drivit frågan om de teletekniker som började i Televerket och då hade rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Enligt förbundet ingår rätten i anställningsavtalet som följt med från Televerket till det bolagiserade Telia, sedan till Flextronics och slutligen till Relacom som tog verksamheten 2005.
Arbetsgivaren har hävdat att rätten bara fanns i ett uppsagt kollektivavtal.
Nu går alltså Arbetsdomstolen på Relacoms linje och avslår kraven som Seko tillsammans med Unionen ställt på företaget. De både förbunden tvingas betala rättegångskostnader på närmare 1,4 miljoner kronor.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Häktet i Östersund blir kvar till hösten
2010-04-14
Det tillfälliga häktet i polisens lokaler i Östersund blir kvar tills vidare, eller åtminstone till den sista oktober.
Regeringen beslutade i dag att behovet av häktesplatser i norra Sverige ska ses över och under utredningstiden blir häktet kvar.
– Det är positivt för vår del, säger Christer Henriksson, central samordnare för Seko inom kriminalvården. Våra medlemmar har varit beredda att sluta före sommaren och i bästa fall kan häktet bli stadigvarande. Att regeringen gör en analys tyder på att man inser att det finns ett behov.
Seko anser att det behövs häktesplatser i Östersund och protesterade när det fasta häktet lades ner på 1990-talet. Det var den förra regeringen som öppnade ett provisoriskt häkte i väntan på att Kriminalvården skulle bygga en ny anstalt. Det bygget är lagt på is av ekonomiska skäl. Eventuellt kan det bli av med ett regeringsskifte.
– Häkten och anstalter är överbelagda, men Kriminalvården har inte råd att bygga nytt eftersom regeringen inte anslår tillräckligt med pengar. En ny regering kanske lyssnar mer på oss, säger Christer Henriksson.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Protest mot timanställningar på SJ
2010-04-14
På tågstationer runt om i landet genomförde Seko på tisdagen protestaktioner mot SJ:s personalpolitik. Det är ökningen av andelen timanställda som sticker i ögonen.
Protesterna gällde bland annat för att de timanställda inte får någon lön och är inte försäkrade under utbildningstiden som dessutom är kortare än för de fast anställda.
Vidare är Seko kritiskt till att de rings in vid behov och har därför svårt att planera sin tid och kan aldrig vara säkra på hur mycket de kommer att tjäna under en månad. Något som också sätter spår i trygghetssystemen med lägre a-kassan, sjukpeng och pension som följd.
– Det största problemet är ju för de timanställda. Det är en form av livegenskap där de sitter fjättrade vid telefonen och väntar på jobb, säger Erik Johannesson, ordförande för Sekos företagsfack på SJ.
SJ:s målsättning är att 20 procent av ombordpersonalen ska vara timanställda, men Seko befarar att det i framtiden kommer att röra sig om ännu fler.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Seko förhandlar vidare
2010-04-12
Medan en strejk rycker närmare för LO-förbundet Pappers och Elektrikerförbundet sagt nej till medlarbud fortsätter Sekos avtalsförhandlingar utan konfliktvarsel än så länge,
I dag är det förhandlingar med Almega inom spårtrafik och telekom. Näst vecka fortsätter väg och ban att förhandla med Sveriges Byggindustrier.
I fredags valde Almega att skicka hem förhandlingsdelegation inom Telekom istället för att fortsätta samtalen med Seko över helgen.
– Oerhört provocerande, kommenterade Sekos ordförande Janne Rudén. Vi var redo att förhandla hela helgen för att komma till ett resultat.
Näst i tur att förhandla på Sekos områden är de så kallade blå och gröna avtalen på Karlskronavarvet respektive försvarsindustrin, samt de två små områdena värdepapper och Dalslands kanal. Det senare har en handfull medlemmar. I april löper också LO-förbundens avtal med bemanningsföretagen ut.
– Vi förhandlar gemensamt, alla förbundsföreträdare sitter vid förhandlingsbordet, säger Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
SJ fortsätter Idol-rekrytera
2010-03-29
SJ fortsätter att rekrytera timanställda tågvärdar med hjälp av audition på Wallmans salonger i Stockholm. Den här gången handlar det om ett trettiotal jobb.
Precis som förra året protesterar Seko mot att SJ anställer personal med betydligt sämre anställningsvillkor än de fast anställda har.
Då uppgav Håkan Ahl, chef för division service på SJ, att företaget provade olika sätt att rekrytera och att antalet timanställda inte skulle öka betydligt.
Daniel Wallmark är Sekoombud vid SJ i Stockholm. Han säger att det framkommit att SJ har som mål att var femte tågvärd ska vara timanställd. SJ vill byta ut många fasta jobb mot timanställningar.
– I Stockholm blir det 50 timanställda efter den här omgången och det betyder att var sjätte får en osäker anställning, säger Daniel Wallmark, som uppmanar alla klubbar att vara med vid nyrekryteringar för att förhindra att det skrivs dåliga anställningsavtal.
Många av de 18 som rekryterades förra gången har, enligt facket, utnyttjats under snökaoset och fått arbete alldeles för mycket. Trots att de saknar ordentlig säkerhetsutbildning.
– De kan inte säga nej till jobb och det vet SJ.
Från början var det tänkt att de timanställda skulle bekosta sina uniformer själva, men efter att facket protesterat backade SJ på den punkten.
Företrädare för Seko står i dag måndag, tisdag och onsdag utanför salongerna i Stockholm och delar ut flygblad med information om vilka arbetsvillkor som väntar.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Ja till Lavallagen
2010-03-25
Riksdagen röstade på onsdagen ja till Lavallagen som bland annat begränsar fackets rätt att ta till stridsåtgärder.
Som vänta röstade de borgerliga ledamöterna för och de röd-gröna emot. Den omstridda lagen börjar därmed gälla den 15 april.
Oppositionen har in i det längsta försökt skjuta upp omröstningen genom att hävda att den strider mot grundlagen. Både lagrådet och konstitutionsutskottet har dock avfärdat att så är fallet.
Den röd-gröna oppositionen ger inte upp för det utan säger att lagen kommer att rivas upp vid ett eventuellt maktskifte i höstens val.
Enligt lagen får stridsåtgärder inte vidtas om den utländska arbetsgivaren kan visa upp att man uppfyller minimikraven i det svenska kollektivavtalet för branschen.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Anläggning för avisning nerpackad
2010-03-22
För ett par år sedan köpte SJtvå nya av-isningsanläggningar. En står i Hagalund och fungerar hjälpligt. Den andra var tänkt för Göteborg men står fortfarande nerpackad.
Kjell Lindberg är depåchef i Hagalund och samordningsansvarig för anläggningen. Han vet inte varför glykolanläggningen står oanvänd. Planerna är att den ska till Västerås.
Varför satte ni inte upp den när snön och isen var som värst?
– Det är inte så enkelt att göra det. Den ska grävas ner under spåren och det ska finnas en ordentlig avrinningszon för glykolen.
– Dessutom har anläggningen för låg kapacitet, den klarade inte vinterns kyla.
Sekos företagsfack på SJ är kritiska till att inte båda glykolanläggningarna används. Facket anser att det borde gå att få ut mer av den anläggning som finns i Hagalund.
– SJ har inte sett till att ha alla driftrutiner på plats, säger Erik Johannesson, ordförande i företagsfacket. Vi har hört att det fungerar hyfsat i Norge. SJ har inte lärt sig att sköta den ordentligt.
Kjell Lindberg säger att Norge haft samma problem med att anläggningen inte klarat stark kyla. I Norge används den i förebyggande syfte. Dit har dock inte SJ kommit ännu.
Att SJ inte klarar av att sköta anläggningen avfärdar Kjell Lindberg.
Samordningen verkar ha fungerat dåligt under den värsta krisen. Varför har ni inte tränat på en sådan här situation?
– Det går inte att förutse vad som ska ske. All planering fick läggas åt sidan. 20 procent av tågen som kom hit var i tid, resten var försenade.
Vilken är den bästa av-isningsmetoden?
– Det vet vi inte. Norrmännen använder varmvatten. SJ har tillsatt en utredning och det är bra att vi reder ut det här ordentligt innan våren kommer. Då finns det risk att vi glömmer hur det var, säger Kjell Lindberg.
Han har själv varit lokförare och minns hur det var när det stod en snöskottare vid varje växel på spåret.
– Det fattas resurser och det problemet är vi inte ensamma om, säger Kjell Lindberg.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Seko säger nej till avtal om soldaters anställningar
2010-03-18
Regeringen vill att parterna inom försvaret tecknar avtal om anställningsvillkoren för de soldater, befäl och sjömän som ska ersätta värnpliktiga.
Seko säger nej till ett sådant avtal.
Arbetsgivarverket och Officersförbundet är överens om ett avtal som innebär att bland annat soldater kan vara visstidsanställda i upp till 16 år, med 6 månaders provanställning.
– Vi anser att verksamheten inom försvaret är något som politikerna ska fatta beslut om, säger Janne Rudén, Sekos förbundsordförande. Den uppfattningen har vi stöd för hos oppositionen.
Den 23 mars fattar riksdagen beslut om försvarets framtida organisation och det betyder av allt att döma att värnplikten avskaffas och ersätts med visstidsanställda och kontrakterade soldater. Samtidigt undersöker en statlig utredning om det går att lagstifta om undantag från lagen om anställningsskydd, las. En utredning som ska vara klar i december, ett halvår efter att värnplikten upphört och rekryteringen till de nya tjänsterna börjat.
– För att soldater och sjömän ska veta vad som gäller kan vi tänka oss att träffa avtal som utgår från gällande regler i las, säger Janne Rudén. Det är möjligt att vara visstidsanställd i två år och då är utredningen klar.
För en soldat som skriver på kontrakt i sommar finns det inga tydliga regler om vad som ska gälla. Eftersom Seko säger nej till avtal kan inte Officersförbundet och arbetsgivarverket gå vidare.
–Nu ligger bollen hos arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin, säger Janne Rudén.
Det är Sekos ambition att organisera de sjömän och soldater som ska ingå i den nya försvarsorganisationen.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Manifestation för kollektivavtalet
2010-03-17
Under parollen svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige manifesterade bland annat Seko i dag på Sergels Torg i Stockholm.
Förutom Seko deltog LO-fack som Byggnads, Fastighets, Målarna och Elektrikerna.
LO:s avtalssekreterare Per Bardh kritiserade i ett anförande det som han uppfattar som ett falskt stöd för kollektivavtal som regeringen och arbetsgivarna visar upp.
– Regeringen säger sig stödja kollektivavtal, men vill minska deras betydelse genom att införa Lavallagen. De vill inte att det ska bli bättre villkor för arbetarna, sa Per Bardh.
– Arbetsgivarna säger att de gillar centrala kollektivavtal, men vill förhandla lokalt och erbjuder noll kronor i de centrala avtalen.
Per Bardh sa också att arbetsgivarna hittills inte visat någon förhandlingsvilja och att de bud som industrins parter fått i avtalsrörelsen är omöjliga att säga ja till.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Strid om arbetstider i nya flygplatsbolaget
2010-03-17
Den första april tar det statliga bolaget Swedavia över driften av Luftfartsverkets flygplatser. Men fack och arbetsgivare är ännu inte klara med förhandlingarna om personalens villkor i det nya bolaget.
Lönerna blir desamma som i dag eftersom det räknas som verksamhetsövergång.
Lars Andersson är ordförande för Seko i koncernfacket på Lfv. Han tror inte att parterna blir överens före 1 april och så länge det saknas ett nytt avtal gäller det gamla.
Den stora stötestenen är arbetstidsfrågan där Swedavia vill anpassa arbetstiden helt efter produktionen. Något som Seko har sagt nej till.
– De vill meddela på fredagen hur arbetstiden ser ut på måndag. Det gör det omöjligt att planera för exempelvis en barnfamilj, säger Lars Andersson.
Han säger vidare att det finns en konflikt i synen på hur verksamheten ska planeras.
– Ekonomerna använder rent teoretiska modeller och tror att de kan flytta runt personalen hur som helst. De tar ingen hänsyn till arbetsmiljölagens krav på att arbetet ska organiseras på ett sätt som gynnar personalens anställda.
Cirka 700 Sekomedlemmar går över till Swedavia den 1 april. 10 medlemmar blir kvar i Luftfartsverket, som enbart kommer att ha ansvar för flygledning och viss administration. Det blir inga neddragningar i samband med bolagseringen.
– Nej snarare tvärtom. Det blir mer administration när två arbetsgivare ska sköta det som ett affärsverk gjort, säger Lars Andersson.
Bolagiseringen är beslutad av regeringen som inte anser att staten ska sköta driften av flygplatser.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Ingen färjestrejk
2010-03-16
Det blir ingen färjestrejk under påsken. Arbetsgivarna har tagit tillbaka sin uppsägning av pensionsavtalet för sjöbefälen och de båda sjöbefälsfacken drar därmed tillbaka sitt strejkvarsel mot 30 färjor.
Konflikten rör sjöbefälens pensionsålder. Arbetsgivarna har sagt upp avtalet som ger rätt till pension vid 60 år utan att först förhandla.
Facken har sagt nej till de förslag som kommit från medlarna i konflikten, med hänvisning till att medlemmarna inte får någon kompensation. Medlarnas senaste förslag innebar en höjning av pensionsåldern till 62 år under en övergångsperiod femårsperiod.
Arbetsgivarna hade sagt ja till medlarbudet men svarade till sist med att ta tillbaka uppsägningen av avtalet. Resultatet blir, enligt Sjöfartens Arbetsgivarförbund, att fler svenska båtar flaggas ut.
Parterna kommer nu att sätta sig ner och förhandla om ett nytt pensionsavtal.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
SJ struntar i MBL
2010-03-12
SJ har brutit mot MBL genom att hyra in personal från bemanningsföretag utan att först ha förhandlat med facket. Därför begär nu Seko skadestånd från arbetsgivaren.
Snö och kyla har som bekant ställt till det för tågtrafiken den senaste tiden. Det har lett till en anstormning av samtal till SJ:s kundtjänst. För att klara av att ta emot alla klagomål har SJ tagit in personal från ett bemanningsföretag till kundtjänstcentren i Ånge och Tranås.
– Vi fick veta det genom ett veckobrev från vd. Då var allt klart med bemanningsföretagen utan att de sagt ett ord till oss, säger Leif Redius som är sitter i styrelsen för Sekos företagskommitté på SJ.
Enligt medbestämmandelagen, MBL, måste arbetsgivaren förhandla med facket innan man hyr in personal. Lagen ger också facket viss vetorätt i sådana fall.
Nu har Seko begärt tvisteförhandling, som kommer att äga rum den 22 mars, där förbundet kommer att kräva skadestånd från arbetsgivaren.
– SJ skyller på att det varit så bråttom och bad oss vara lite schyssta. Men varför skulle vi vara det när vi aldrig får någonting tillbaka. Dessutom kan det inte ha varit så bråttom eftersom de hann sluta avtal, hämta utrustning och börja utbilda den inhyrda personalen innan de hörde av.
Samtidigt som SJ hyr in personal i Ånge och Tranås håller man som bäst på att lägga ned sitt kundtjänstcenter i Avesta med ett 60-tal anställda som sagts upp. Något som gör inhyrningen av personal extra upprörande enligt Leif Redius.
– Kunde man inte låtit dem få vara kvar ett tag till för att klara av topparna i stället för att ta in bemanningsföretag?
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Jobben räddade på Euromaint
2010-03-11
Samtliga 91 varslade på Euromaints ombyggnadsverkstad i Malmö får behålla jobben. Enligt företaget har orderläget vänt. Enligt Seko-klubben ligger fackligt arbete bakom beslutet.
Euromaint beslutade idag att dra tillbaka sina varsel med hänvisning till ett förbättrat orderläge jämfört med i december då varslet lades. Och därmed behöver inte de anställda söka jobb på bemanningsföretag för att, eventuellt, komma tillbaka till sin tidigare arbetsplats.
När Euromaint varslade var det med tanken att de som sagts upp, eller så många som man för tillfället behövde, skulle hyras in igen via ett bemanningsföretag.
Jan-Eric Carlsson, klubbordförande på Euromaint i Malmö, tror inte riktigt på företagets förklaring att ett förbättrat orderläge ligger bakom dagens beslut.
– Jag tror att det handlar om att vårt fackliga arbete givit resultat. Och att frågan om bemanningsföretag varit het bland politiker och i media. Orderläget nu är inte annorlunda än när varslen kom. Vi har aldrig haft så mycket jobb som nu.
Jan-Eric Carlsson säger att alla givetvis är glada på företaget men att man blivit lite härdade efter fem varsel på åtta år.
– Men vi var inte härdade för att bli utkastade och sedan inhyrda.
Euromaints verkstad i Malmö har 91 fast anställda och för dagen cirka 150 inhyrda. Företaget ägs av riskkapitalbolaget Ratos, var affärsidé är att köpa företag som inte finns på börsen för att utveckla och sedan sälja dem.
mats.andersson@sekotidningen.se
Delseger för a-kassan
2010-03-11
En dom i kammarrätten ökar hoppet för Sekos a-kassa att få tillbaka närmare en miljon kronor från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
År 2007 var det många som lämnade a-kassan efter att regeringen infört förhöjda egenavgifter. En stor del av dem gjorde det genom att sluta betala medlemsavgiften varpå de uteslöts efter tre månder.
Problemet för kassorna är att de ändå måste betala in avgift för dessa till IAF under den period de varit medlemmar men inte betalat. För Sekos a-kassa handlar det alltså om närmare en miljon kronor som man inte fått in men varit tvungen att betala ut.
Orättvist tyckte a-kassan som överklagade beslutet och krävde tillbaka pengarna. IAF kontrade med att det inte handlar om ett beslut som kan överklagas. A-kassan gick då vidare till länsrätten men där gick man på IAF:s linje. Men nu har alltså nästa instans, kammarrätten, ändrat det domslutet. Kammarrätten slår fast att det visst handlar om ett beslut som kan överklagas vilket innebär att IAF måste pröva Seko-kassans begäran.
– Tidigare har IAF avvisat oss helt. Men nu har kammarrätten ändrat status på frågan och vi är självklart nöjda med att IAF nu tvingas att pröva beslutet, säger Roal Nilssen, föreståndare för Sekos a-kassa.
Frågan är principiellt viktig och utgången bevakas noga av alla a-kassor då dessa har likadana fodringar på IAF.
– Ryggmärgskänslan är ju att det är orimligt att låta de medlemmar som är kvar betala för dem som struntat i att göra rätt för sig, säger Roal Nilssen.
Nu har IAF tre veckor på sig att överklaga kammarrättens dom till regeringsrätten.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Bemanningsföretag på sjön hotar säkerheten
2010-03-11
Regeringen vill införa nya sjukregler för sjömän som, enligt Seko, i värsta fall innebär att den enskilde förlorar mellan 4 000 och 5 000 kronor per månad.
Samtidigt föreslår regeringen att bemanningsföretag ska släppas in i branschen. I dag är det främst redaren som har ansvar för att anställa personal och det ger ett samlat säkerhetsansvar.
Seko och befälsförbunden är överens om att en öppning för bemanningsföretag äventyrar säkerheten. I ett gemensamt remissvar skriver organisationerna att en befälhavare kan få problem med ordergivningen vid en nödsituation om personalen ombord har olika arbetsgivare.
Enligt Seko är båda förändringarna ett önskemål från arbetsgivarorganisationen Almega, som vill minska sina kostnader och ta in underentreprenörer i branschen, framförallt i skärgårdstrafik.
Hittills har sjömän haft full lön från första dagen vid sjukdom och enligt avtal 100 procents ersättning i 150 dagar. Regeringens förslag innebär att sjömän som arbetar i så kallad inre fart, det vill säga skärgårdstrafik och liknande, inte längre ska ha full ersättning. Samma sjukregler ska gälla för sjömän som för andra. Även sjömän som ligger ute långa perioder påverkas av förslaget. För dem ska de gamla reglerna bara gälla när de är ombord.
– Det betyder att de förlorar rätten till full ersättning om de blir sjuka när de är hemma och lediga, säger Mats Ekeklint.
Kollektivavtalet om full lön i 150 dagar kan strida mot de nya lagreglerna, men Seko gör bedömningen att det håller.
De nya sjukreglerna föreslås träda i kraft 1 februari 2011 och de nya anställningsreglerna
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Lavallagen stoppad
2010-03-10
Den rödgröna oppositionen lyckades i dag stoppa ett beslut om Lavallagen. Riksdagen lämnar nu arbetsmarknadsutskottets förslag till Konstitutionsutskottet, KU, som ska ta ställning till om en så kallad vilandeförklaring är tillämplig.
Det sannolika är att riksdagen så småningom lämnar tillbaka ärendet till arbetsmarknadsutskottet där det får vila i ett år. Under tiden är det val och oppositionen hoppas kunna förändra lagförslaget innan det är dags att fatta beslut.
Oppositionen är mycket kritisk till regeringens förslag som man menar går längre än EU-domen kräver. De rödgröna ogillar bland annat förbudet mot att av utländska företag kräva
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Strejkvarsel mot färjetrafiken
2010-03-10
Sjöbefälsfacken har på nytt avvisat arbetsgivarnas krav på höjd pensionsålder. Om parterna inte kommer överens innan den 1 april tas alla befäl på ett 30-tal passagerarfärjor ut i strejk.
Fartygsarbetsgivarna vill höja pensionsåldern för befälen. I det senaste budet från medlarna föreslås en höjning från 60 till 62 år. Sjöbefälsfacken, Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet, säger mycket bestämt nej och svarar i stället med ett mycket omfattande varsel.
Seko Sjöfolk förhåller sig neutrala i konflikten, men medlemmarna kommer att beröras av en eventuell strejk.
– Fartygen kommer ju inte gå en meter utan befäl så det är klart att de kommer att märkas. Eftersom det handlar om nästan alla passagerarfärjor så är det någonstans mellan 5000-6000 Sekomedlemmar som berörs, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk.
Vad dessa ska göra vid en eventuell strejk är inte klart. Eftersom befälsförbunden inte begärt några sympatiåtgärder från Seko är inte förbundet inblandat i konflikten och kan därmed inte lockoutas av arbetsgivaren.
Enligt Kenny Reinhold kan dock en del säkerhetsarbete utföras ombord när fartygen ligger vid kaj utan att inkräkta på befälens arbetsuppgifter.
– Men omkring 75 procent av våra medlemmar arbetar i intendenturen – hotell, restaurang och så vidare – och för dem finns det inga arbetsuppgifter alls.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Unik protestdag i Frankrike
2010-03-09
Hela rättsväsendet håller på att gå åt fanders!
Det säger fängelsevakter, advokater och domare i Frankrike.
Det är ovanligt att franska fängelsevakter och advokater skanderar slagord tillsammans.
Men det har de gjort den här veckan. 18 fack, som organiserar olika yrkesgrupper inom rättsväsendet, gick ut i gemensamma protester på tisdagen.
– Ja, det är unikt, vilket är ett bevis på hur allvarlig situationen är, säger Céline Verzeletti på väg till en uppvaktning av justitieministern.
Hon är ordförande i CGT:s federation för fängelsepersonalen, och säger att anställda inom hela kedjan från domstolarna till fängelserna är nertyngda av arbete. En del franska fångvårdsanstalter har nästan dubbelt så många interner, som de är byggda för.
Förra året väckte också en självmordsvåg bakom murarna stor uppmärksamhet.
Räknat per invånare är det franska justitiedepartementets budget knappt hälften så stor som till exempel Tysklands.
– Trots löften om förbättringar blir arbetsvillkoren allt sämre, säger Céline Verzeletti.
Men veckans protester gäller inte bara situationen för personalen. Facken hävdar att rättsäkerheten är i fara, och är missnöjda med flera reformer som högerregeringen har satt i rullning.
Det handlar om allt från en sammanslagning av domstolar, till förändringar i lagstiftningen och en ny ordning i domstolarnas arbete. Domarna anser till exempel att högerregeringen motarbetar deras oberoende ställning gentemot den politiska makten.
Fängelsepersonalen är orolig för att en allt större del av deras jobb ska övergå i privat regi. Och mot planer på en stor omstrukturering av landets fängelser.
– Ja, man vill lägga ner små fängelser och istället bygga större enheter. De kräver mindre personal och innebär en ännu värre avhumanisering av institutionerna, säger Céline Verzeletti.
Anna Trenning-Himmelsbach, frilansjournalist Frankrike
ERB-domen skjuts upp
2010-03-09
Domen i det så kallade ERB-målet i Arbetsdomstolen skjuts upp ytterligare. Det nya datumet är den 24 mars 2010.
Orsaken är hög arbetsbelastning. Carina Gunnarsson är domare i målet. Hon har haft flera omfattande mål, bland annat ett uppsägningsärende, som fått gå före.
– Det är helt enkelt av praktiska skäl som vi skjuter upp avgörandet. Tiden räcker inte till, säger Carina Gunnarsson.
Stellan Gärde, förbundsjurist vid LO-TCO Rättsskydd och den som företräder Seko och Unionen, ger samma förklaring.
ERB-målet handlar om huruvida tidigare Telia-anställda har kvar sin rätt att gå i pension vid 60 år, efter att deras företag sålts till nya ägare, först Flextronics och senare Relacom. Facket menar att pensionsrätten finns i anställningsavtalet och att det därmed gäller fortfarande. Relacom hävdar att rätten till lägre pensionsålder fanns i ett uppsagt kollektivavtal.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Få fackliga 8 mars-evenemang
2010-03-08
Den som vill fira 100-årsjubileet för internationella kvinnodagen den 8 mars får i första hand leta sig utanför de fackliga leden för att hitta evenemang.
En sökning som Sekotidningen gjort visar att LO och LO-distrikten ligger lågt detta jubileumsår. Inte heller Seko arrangerar något för att fira de 100 åren.
LO fick ställa in ett frukostmöte i morse på grund av för få anmälningar. Ointresse eller helt enkelt tidsbrist på grund av pågående avtalsrörelse, är LO:s förklaringar.
LO-distriktet i Mellersta norrland planerade ett möte om diskriminering, men det blev inte av.
– Vi brukar alltid ha något seminarium eller så, säger ombudsman Eva Olovsson, men de vi bjöd in hade inte tid att komma. När det bara återstod okända namn gav vi upp.
Kvinnodagen 8 mars uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och instiftades 1910 av den socialistiska andra internationalen på initiativ av Clara Zetkin, tysk kommunist och kvinnorättskämpe.
Sedan 1977 rekommenderar Förenta Nationerna ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.
För er som längtar efter att manifestera finns följande tips för resten av dagen:
I Stockholm manifesterar och demonstrerar de rödgröna partierna på Södermalmstorg klockan 18. På samma torg samlas anarkafeministerna för en nattaktion. En något lugnare tillställning äger rum på Polstjärnan vid Odenplan där Kommunal diskuterar under rubriken ”Vem ska vårda din mamma?”
I Göteborg har 8 mars-kommittén demonstration vid Gustaf Adolfs torg klockan 18. Världens största armbrytartävling äger rum på Världskulturmuseet och i Nordstan har Feministiskt initiativ en heldag.
I Malmö demonstreras det på på Gustaf Adolfs torg klockan 18. Kvinnodagen firas också under parollen ”Kvinnors rättigheter har inga gränser” med bland annat en demonstration klockan 14.
Arbetets museum i Norrköping har både kvällsarrangemang mellan 18 och 22, deltar gör Nour El-Refai, och dagtidsseminarium om bristen på kvinnor i skolans historieböcker. Det börjar klockan 15.
Borlänges Peace & Love-cafe har ett arrangemang där bland annat ABF och S-kvinnor deltar. Klockan 17 är det After Work-soppa med sång av Suzana Barmani.
ABF är också aktiva i Sundbyberg med en manifestation klockan 18 på Esplanaden 3C.
S-kvinnor i Tranås arrangerar möte på ABF om Kvinnans väg till rösträtt. Klockan 18.
ABF Piteå har föreläsning om trafficking, samt sång och musik. Klockan 18:30.
Umeå bokcafé Pilgatan, 18:30. Ellen och Jenka i Bombettes berättar hur de tog plats i musikvärlden.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Brakförlust leder till slopad lördagsutdelning
2010-03-04
Den amerikanska posten US Postal Service går dåligt. En prognos visar att verksamheten kommer att förlora 238 miljarder dollar de närmaste tio åren, rapporterar nyhetskanalen CNN.
Förra året gick USPS med 3,8 miljarder dollar i förlust. Orsaken är att amerikanerna, som så många andra, i allt högre utsträckning gått över till mejl.
Posten har 600 000 anställda och är en av USA:s största arbetsgivare. Förra året fick 40 000 lämna sina jobb och 50 000 riskerar att bli av med arbetet i år. De flesta med så kallad naturlig avgång, som pension.
För att lösa krisen har Postens ledning flera förslag. I ett senatsförhör lyfte Postens chef Jack Potter fram slopad lördagsutdelning och försämringar av sjukförsäkringen.
Andra förslag är fler deltider för de anställda, minskad övertid, utbyggnad av självbetjäningsställen i matbutiker och andra populära butiker. Förändringar som inte kräver kongressbeslut.
Med 32 000 postkontor över hela USA har Posten i dag fler försäljningsställen än Mc Donalds, Starbucks och Wal-Mart.
Kongressen måste besluta om portohöjning, minskade sjukförmåner för personalen och verksamhetens inriktning. Kongressen har redan godkänt försämringar i sjukförsäkringen för pensionerade medarbetare. I dag får U S Postal Service enbart syssla med kärnverksamheten, postdistribution.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Väg- och ban kräver höjd grundlön
2010-03-04
Höjd grundlön för alla yrkeskategorier på väg- och banområdet och fortsatt utveckling av årsarbetstiden. Det är ett par av de avtalsyrkanden som Seko i dag växlat med Sveriges Byggindustrier, BI.
De allmänna lönekraven är, i enlighet med LO-samordningen, 620 kronor mer per heltidsanställd och månad, dock lägst 2,6 procent.
Seko organiserar 15 000 medlemmar som bygger och underhåller vägar och järnvägar. Allt fler arbetar i mindre företag, på en konkurrensutsatt marknad. Lönerna sätts ofta, helt enligt avtalet, ute på företagen och tendensen är att arbetsgivaren bestämmer lönen och att den blir lägre än genomsnittet. Därför anser Seko att grundlönerna behöver höjas.
Arbetstidsförkortning och ökad anställningstrygghet finns också med bland avtalskraven. I södra Sverige har branschen fått en norm om tillsvidareanställning, en norm som Seko gärna vill sprida till resten av landet.
Sveriges Byggindustrier vill, liksom hela arbetsgivarkollektivet, ha sifferlöst centralt avtal och lokal lönebildning.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Parterna väntar på första avtalet
2010-03-03
Bara några veckor innan många avtal löper ut är det stiltje i förhandlingarna. Alla parter väntar på att det första avtalet ska bli klart. Av tradition brukar det vara industrin som går först.
– När det sker kommer avtalen på löpande band, säger Christer Carlsson, ombudsman på Seko för energiområdet.
Medlare har kallats in i förhandlingarna mellan industrin parter och det har just börjat sitt arbete.
På energiområdet lämnade Seko över sina yrkanden redan i december och januari. Än har inte mycket hänt. Parterna har träffats några gånger för att gå igenom sina respektive krav.
Arbetsgivarna inom EFA överraskade Seko genom att tidigt gå ut med önskemål om kort avtalsperiod. Å andra sidan förutsätter det nollavtal och lokal lönebildning, vilket Seko säger nej till.
Även inom energibranschen utgår fackets krav från den gemensamma LO-plattformen. De tre arbetsgivarorganisationerna EFA, KFS och Pacta har fått näst intill likalydande krav på bland annat löneökningar med minst 620 kronor per heltidsanställd med ett lägsta utrymme på 2,6 procent. Rätt till heltid, trygga anställningar och begränsningar i inhyrning av arbetskraft finns med i kravlistan. Branschspecifika krav handlar om nytt reseavtal, för de som reser mycket i arbetet, samt nya grundlöner. I dag finns en grundlön i avtalet på cirka 15 000 kronor. I praktiken anställs ingen på den lönen. Ingångslönerna ligger mellan 18 000 och 20 000 kronor.
– Det är viktigt att få upp grundlönen, bland annat för att de utländska bolag som kommer hit inte ska hamna för lågt i sina löner, säger Christer Karlsson.
Nästa vecka fortsätter förhandlingarna på energiområdet.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Allt fler får a-kassa
2010-03-02
I februari fick 177.000 personer ersättning från en a-kassa. Det är en ökning med 25.000 jämfört med för ett år sedan.
En förödande majoritet av ökningen utgörs av män. De är 23.000 fler i dag jämfört med februari 2009. Motsvarande siffra för kvinnor är 2.000.
– Det är inom tillverkningsindustrin som de stora varslen kommit och den har ju traditionellt dominerats av män. Till exempel har inflödet till IF-metalls a-kassa sexdubblades i slutet av 2008 och början av 2009, säger Kristian Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).
Under februari 2010 betalades närmare 1,9 miljarder ut i arbetslöshetsersättning, vilket är en ökning med 415 miljoner eller 28 procent jämfört med februari 2009. Den manliga dominansen märks också på utbetalningarnas storlek.
– Den genomsnittliga dagpenningen som vi betalar ut har aldrig varit så hög. Mäns löner är generellt högre än kvinnors så när de blir arbetslösa får de följaktligen också en högre ersättning, säger Roal Nilssen föreståndare för Sekos a-kassa.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se