För långsamma för Posten
2010-01-22
Sex trotjänare sägs upp från postterminalen i Umeå. Anledningen är att de utför en av sina arbetsuppgifter lite för långsamt.
– Vi mår jättedåligt alla sex. Jag vill helst inte gå till jobbet men man får bita ihop, säger Lars Hansson som sägs upp efter 22 år på Posten.
De sex uppsagda terminalarbetarna har jobbat länge, mellan tio och 39 år, inom Posten.
– Det är en djävligt tråkig historia, ett obehagligt trendbrott i Postens hantering av övertalighet, säger Lars-Olof Engdahl ordförande för Sekos postklubb i Umeå.
Enligt arbetsgivaren är de för långsamma när det gäller ett arbetsmoment som kallas videokodning – när adressen på en försändelse inte kan läsas maskinellt så ska en anställd tolka vad som står och skriva in en kod.
Uppsägningarna motiveras med att det är en liten arbetsplats där alla måste kunna utföra alla arbetsuppgifter och det klarar inte de sex uppsagda. I alla fall inte tillräckligt snabbt.
– Vi var för långsamma på kodningsprovet. Då får man 500 bilder som man ska knappa in koderna för på 20 minuter, därför får vi sparken. Men så snabbt går det aldrig när man gör det på riktigt, säger Lars Hansson.
Redan i dagsläget är han och de fem andra bortplockade från kodningen men arbetet flyter på ändå, det finns tillräckligt med anställda som är snabba nog.
– Videokodning är bara en av många arbetsuppgifter och utgör ungefär 15 procent av arbetstiden. På en terminal med över 200 anställda borde man kunna hitta andra uppgifter för de här sex personerna, säger Alf Mellström, ordförande för Seko koncernfack på Posten.
Även Alf Mellström är mycket upprörd och talar om ett trendbrott i Postens hantering av övertalighet.
– Tidigare har det funnits ett handslag mellan parterna, en överenskommelse där Posten behandlat dem som blivit övertaliga med respekt, speciellt om man jobbat länge.
Enligt Mellström är det är en sak om en lokal chef spårar ur och gör tokigheter men då måste det finnas någon högre upp inom Posten som styr upp det hela.
– Tyvärr så försvarar ju produktionschefen för Posten Sverige, Peter Brännström, beslutet. Men jag har fortfarande förhoppning att det finns någon över honom som är klokare än han.
Seko betraktar uppsägningarna som ett brott mot turordningsreglerna och har begärt centrala förhandlingar.
– Jag tror att de kommer ta sitt förnuft till fånga i förhandlingarna. Om inte så tar vi det här vidare till arbetsdomstolen och där är jag övertygad om att vi vinner, säger Lars-Olof Engdahl.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Inget vite för Euromaint
2010-01-20
Alla X60-tåg i trafik har nu fått de gångbryggor på taket som Arbetsmiljöverket krävt och hotet om vite är undanröjt.
Efter en anmälan av skyddsombuden vid Euoromaint gjordes en arbetsmiljöinspektion hösten 2007. Där framkom att det behövdes extra gångbryggor på taken till tågsätten då reparatörernas arbetsställningar var mycket besvärliga.
Kravet på åtgärder ställdes till Euromaint, eftersom det var deras skyddsombud som uppmärksammat problemen.
Enligt Ilona Östlund, kommunikationsdirektör på Euromaint gick beställningen sedan via SL som äger fordonen, vidare till Alstom, tillverkaren. Ilona Östlund säger att det är hos Alstom den försening skett som ledde till Arbetsmiljöverkets hot om vite.
Arbetsmiljöverkets beslut fick avsedd effekt och nu har Alstom åtgärdat alla fordon i trafik och de har blivit godkända av skyddsombudet. Slutbesiktning görs den 25 januari.
mats.andersson@sekotidningen.se
Vite på 500 000 kronor väntar Euromaint
2010-01-18
Euromaint förbjuds av Arbetsmiljöverket att utföra takarbeten på pendeltågen X60 i Stockholmsområdet efter den 29 januari. Dessutom hotas företaget av ett vite på 500 000 kronor.
Det var i november 2007 som Arbetsmiljöverket inspekterade Euromaints verkstad i Älvsjö.
Anledningen var att skyddsombudet vänt sig till inspektionen då han ansåg att den ergonomiska arbetsmiljön vid arbeten på fordonens tak var dålig.
Vid inspektionen framkom att det behövdes extra gångbryggor på taken till tågsätten då reparatörernas arbetsställningar var mycket besvärliga.
Arbetsmiljöverket gav skyddsombudet rätt och Euromaint ålades att montera extra gångbryggor på fordonstaken.
Arbetet med att montera bryggorna har dock tagit mycket längre tid än beräknat vilket nu fått Arbetsmiljöverket att tröttna.
Man menar att det finns risk för att personalen skadar sig på grund av tunga lyft och vridna arbetsställningar som de tvingas till vid arbeten påfordonstaken.
Därför förbjuds alla former av takarbeten på X60-fordonen efter den 29 januari om inte fordonen är utrustade med extra fotsteg. Dessutom ska Euromanit betala ett vite på 500 000 kronor om arbetet inte är färdigt.
Förbudet mot takarbete på X60-fordonen gäller i verkstäderna i Bro, Älvsjö och Södertälje.
Leif Andersson
redaktionen@sekotidningen.se
Posten lägger ner företagscenter
2010-01-14
Posten lägger ner alla företagscenter över hela landet. Totalt handlar det om 585 tjänster på 337 företagscenter som ska bort under en treårsperiod.
Anledningen till nedläggningen är att kunderna överger företagscentren till förmån för postombud och Postens internettjänster. Därför vill man satsa mer på dessa verksamheter och styra över företagskunderna dit.
– Det är mycket tråkigt men vi har inga avgörande invändningar mot nedläggningen eftersom verkligheten ser ut som den gör. Vi kommer i stället att koncentrera oss på att stötta de som drabbas, säger Alf Mellström, ordförande för Seko Posten.
Enligt Alf Mellström är det i dag omöjligt att säga hur många som slutligen tvingas ut i arbetslöshet. Hans förhoppning är att det kommer lösa sig för de allra flesta genom omplaceringar inom Posten, naturliga avgångar och övergångar till postombuden.
– Även om det inte handlar om ett övertagande av verksamheten så borde ju ett ökat tryck på ombuden innebära att de behöver kompetent personal. Därför hoppas vi att många kan få nya jobb där.
För de som fyllt 60 år finns möjlighet att gå i pension i förtid, vilket också kommer att minska den ofrivilliga övertaligheten.
De som ändå tvingas sluta får lön under 12 månader för utbildning och jobbsökning inom Postens omställningsorganisation Futurum.
– Det är tragiskt för alla som drabbas. Därför är det viktigt med bra kollektivavtal som tar hand om dem. Och det har vi på Posten – utan tvekan, säger Alf Mellström.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Posten hotas av vite
2010-01-12
Posten måste se till att personalen inte riskerar att trilla ner mellan kajkanten och de nya postvagnarna LGSS vid Tomtebodaterminalen.
Senast den 26 februari ska problemen vara åtgärdade, annars hotar Arbetsmiljöverket med ett vite på 250 000 kronor.
– Jag är nöjd med att man gått på vår linje, säger Anders Bergström, huvudskyddsombud vid Tomtebodaterminalen i Stockholm. Men det hade varit ännu bättre om detta hade gått ordna inom företaget istället.
Det var efter att han i oktober förra året vänt sig till Arbetsmiljöverket med anledning av problemen med postvagnarna LGSS, som en inspektion gjordes av Arbetsmjljöverket.
– Problemet är att LGSS-vagnarna är betydligt smalare jämfört med traditionella järnvägsvagnar. Det medför att det blir en 50 centimeter bred öppning mellan vagnen och lastkajen, berättar Anders Bergström.
Anledningen är att vagnarna har ett slags växelflak som kan placeras på antingen ett underrede för järnväg eller på ett lastbilschassi. För att passa på en lastbil har de gjorts smalare än en traditionell järnvägsvagn och därför uppstår det stora mellanrummet mellan vagn och kajkant vid terminalerna.
Ett annat problem med vagnen uppstår då man ska öppna sidodörren eftersom låsanordningen är placerat i fothöjd.
Det betyder att den som ska öppna dörren måste ligga framstupa med den 50 centimeter breda öppningen mellan vagn och kaj framför sig.
– Det är en mycket obekväm arbetsställning och samtidigt finns risken att man tappar balansen och trillar ner mellan kajen och vagnen, säger Anders Bergström.
Arbetsmiljöverket kräver därför att Posten undanröjer risken för att falla ner mellan vagnen och kajen. Vidare ska Posten göra en ergonomisk riskbedömning av personalens arbetsställning när man tvingas låsa upp låset som är placerat i fothöjd.
Leif Andersson redaktionen@sekotidningen.se
Euromaint står fast vid uppsägningarna i Malmö
2009-12-18
Euromaint Rail står fast vid sina planer att säga upp 91 anställda i Malmö och istället hyra in personal via bemanningsföretag. Den centrala förhandling som Seko och Almega hade igår förändrade inget.
–Det är ingen rolig julklapp till personalen. Det är så att nackhåren reser sig, säger Valle Karlsson, ombudsman på Seko och den som höll i den centrala förhandlingen.
Euromaint hänvisar till företagsekonomiska skäl, att företaget inte har råd att ha anställda när det är en ojämn beläggning av arbete på ombyggnadsverkstaden. Argument som Seko avvisar. Det finns arbete för ett år framåt, enligt facket.
Av de 91 erbjuds 20, främst tjänstemän, att stanna kvar i den nya organisationen. Resten sägs upp. Enligt Euromaint erbjuds de jobb i bemanningsföretaget.
I januari börjar sedvanliga förhandlingar om uppsägning och turordning. Sekos linje är att strikt följa lagen om anställningsskydd och hänvisa till att Euromaint har tre verkstäder i Malmö och att samtliga dessa ska utgöra en turordningskrets. Många på ombyggnadsverkstaden har lång anställningstid och kan då slå ut personal på andra verkstäder.
– Sådan är lagen. Den som har längst anställningstid ska få ha kvar sitt jobb, säger Bertil Hallén, ordförande i företagsfacket.
Seko kommer, enligt Valle Karlsson, att vända på varje sten för att se vad facket kan göra för att stoppa uppsägningarna.
– När vi kommer dit kan det bli så att uppsägningar ogiltigförklaras, säger han.
Bertil Hallén säger att Euromaint hänvisar till en dom från Arbetsdomstolen om företaget Abu Garcia, som sade upp folk och tog in bemanningsföretag. AD godtog förfarandet.
– Vi tycker inte att det är helt jämförbart. Abu Garcia hade inga inhyrda alls, vi har haft det hela tiden och är inte motståndare till det, säger Bertil Hallén. Skillnaden nu är att personal sägs upp för att ta in bemanningsföretag. Det har inte hänt förut.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Förhandlingar om brandmäns arbetstider bröt samman
2009-12-18
Förhandlingarna om brandmännens arbetstider på Landvetter har brutit samman. Sekos klubbordförande Göran Falk vill att en löntagarkonsult kallas in.
- Arbetsgivaren har inte kommit med någon riktig förklaring till varför arbetstiderna ska förändras från dygnspass till 12-timmarspass, säger han. En konsult kanske kan hitta en lösning.
Annika Hilmersson är informationschef på Landvetters flygplats. Hon säger att Lfv tagit ett inriktningsbeslut för Landvetter.
– Vi ska följa lagar och avtal och det arbetstidsschema vi tagit fram gör just det. För oss är det viktigt att poängtera att det är arbetsgivarens riktlinjer som gäller.
Göran Falk delar uppfattningen att förändringen följer kollektivavtalet och lagstiftningen.
– Det här handlar inte om avtalsbrott, det är en arbetsmiljöfråga, säger Göran Falk.
Frågan om arbetstiderna har varit föremål för flera förhandlingar, först på lokal nivå, sedan på central nivå och nu senaste åter på lokal nivå. Utan att parterna kunder komma överens.
Lars Andersson är ordförande i koncernfacket vid Lfv och den som höll i den centrala förhandlingen. Han håller med Göran Falk om att det inte finns någon rimlig förklaring till det nya schemat.
– Arbetsgivaren struntar i reglerna om delaktighet och dialog, enligt arbetsmiljölagen, säger han.
För en vecka sedan var flera brandmän sjukskrivna, delvis på grund av konflikten. Alla är tillbaka i jobb. Lfv har begärt förstadagsintyg. Facket har sagt nej och frågan går till central förhandling.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Sjöbefäl varslar om konflikt
2009-12-17
Sjöbefälen varslar om strejk på 30 färjor från 1 april 2010. Orsaken är att fack och arbetsgivaren inte kan komma överens om ett nytt pensionsavtal.
Sjöbefälsförbundet och Sverige fartygsbefälsförbund har sedan 1970 ett pensionsavtal som ger möjlighet att som tidigast gå i pension vid 60 års ålder. Arbetsgivarna i Sjöfartens Arbetsgivarförbund har sagt upp avtalet och har föreslagit en höjning till lägst 62 år. Enligt Sjöbefälsförbundet är det inte hela sanningen, eftersom de pengar som sätts av inte skulle räcka.
Om en konflikt träder i kraft påverkas även Sekos medlemmar inom Sjöfolk.
– Vi är neutrala i konflikten, men båtarna ligger ju stilla så länge konflikten pågår, säger Seko Sjöfolks ordförande Kenny Reinhold. Blir det en lång konflikt påverkas våra medlemmar.
Samtliga färjor runt kusterna omfattas av varslet, med undantag för några Gotlandsfärjor.
Kenny Reinhold tror att det omfattande varslet innebär att parterna löser tvisten i god tid före 1 april.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Strejkkaos på parispendel
2009-12-14
Över 500 förare på Paris största pendeltåglinje har strejkat i snart en vecka.
De kräver mer betalt. Resultatet är kalabalik i den franska huvudstaden.
Linjen RER A är välkänd, eller ökänd om man så föredrar. Det handlar om en av Europas mest trafikerade. Hälften av årets dagar överstiger antalet passagerare en miljon. Linjen går både över och under jord tvärsöver hela Parisregionen. Den stannar bland annat vid kontorskvarteret La Défense och affärscentrumet Hallarna och vid ena ändhållplatsen ligger Eurodisneyland.
Under rusningstid går tågen varannan minut. Trots detta behöver resenärerna ibland hjälp med att puttas in i vagnarna. Strejk på RER A betyder därför stor oreda i Paris, trots att arbetsgivaren skickar ut chefer att köra tåg under rusningstrafiken.
Sedan den 10:e december ligger förarna i konflikt för att få mer betalt. Av 550 förare deltar alla i strejken utom fyra.
– Ja, det är exceptionellt. Men missnöjet med både med lönerna och med arbetsförhållandena är också ovanligt stort, berättar Olivier Cots i facket SUD. Förutom hans fack står fem andra fackliga organisationer hos det offentligägda pendeltågsbolaget RATP bakom konflikten.
De kräver en särskild premie på mellan 1200 och 1500 kronor i månaden. Idag tjänar de flesta omkring 24 000 kronor före skatt.
– Men det handlar om en grupp som har mycket i bagaget, berättar Olivier Cots.
Att det är tufft att jobba på linjen är ett faktum. Tågen körs manuellt och pressen är hög.
För att köra RER måste man ha arbetat i tunnelbanan i minst tio år. Därtill kommer att lönerna har legat still under flera år.
– Det finns överlag en ilska över lönenivån i Frankrike idag. Alla märker ju att pengarna räcker till mindre och mindre. Varje år har arbetsgivarna nya ursäkter för att inte gå med på höjningar, säger Olivier Cots.
RATP:s ledning säger att kraven är irrealistiska och att man inte förhandlar så länge facken inte sätter stopp för strejken.
Men istället tycks konflikten utvidgas. Förarna på pendeltåglinjen RER B har varslat om solidaritetsaktioner från tisdagen den 15:e december.
Anna Trenning-Himmelsbach
redaktionen@sekotidningen.se
Kriminalvårdare fällda för tjänstefel
2009-12-11
Tre kriminalvårdare på häktet i Mariestad fälls för tjänstefel. De döms till 80 dagsböter var för att de inte försökte rädda en intagen som hängt sig på toaletten.
Det var på kvällen den 1 februari 2008 som vårdarna som upptäckte mannen. De gjorde bedömningen att han redan var död men fälls för att de, enlig domen, inte kunde vara ”uppenbart” säkra på att så var fallet och att de därför skulle ha skurit ner mannen.
Under rättegången framkom att det rådde osäkerhet om vilka föreskrifter som gällde och hur de skulle tolkas. Men som en av de åtalade hävdade, det viktiga är att försöka rädda liv, inte förhålla sig till vad föreskrifterna säger. Han berättar också i förhöret hur han flera gånger räddat livet på intagna, skurit ner de som hängt sig, hållit för sönderskurna handleder i väntan på ambulans och hindrat de som försökt ta livet av sig genom springa med huvudet in i en vägg.
Denna gång anser han att det var annorlunda och berättar om ansiktsfärg och annat som visar att den hängde redan hade avlidit.
– Jag är förvånad och förbannad, säger Roal Nilssen på Seko som följt historien från början.Han anser att domen är fel och att vårdarna agerade som de skulle, eftersom de var övertygade om att mannen var död.
– Även ambulanspersonalen och polisen som vittnade höll med om att han var död.
Han anser att cheferna, som är ansvariga för regler, föreskrifter, utbildning och beredskapsplaneborde borde ta sin del ansvaret.
– Nu gör de som vanligt och lägger ansvaret längst ut i organisationen.
Enligt en av de dömdas advokater kommer domen sannolikt att överklagas.
mats.andersson@sekotidningen.se
Åtal för dödsolycka
2009-12-11
Fyra personer åtalas för grovt vållande till annans död efter arbetsplatsolyckan utanför Kramfors i maj 2008 då två personer omkom och tre skadades när ett brobygge rasade.
– Det är två anställda på Skanska och två ansvariga för träkonstruktionen som åtalas, säger kammaråklagare Christer Jarlås.
Det var den 21 maj förra året som olyckan inträffade. Som en del av bygget av Ådalsbanan pågick arbetet med att bygga en järnvägsbro över Älandsfjärden utanför Kramfors.
När själva farbanan till bron skulle gjutas rasade plötsligt ena sidan av gjutformen som var byggd av trä och en arbetare som befann sig på gjutformen föll cirka 20 meter till marken. Två av dem omkom medan tre skadades, varav två mycket svårt.
Kammaråklagar Christer Jarlås har nu beslutat åtala sammanlagt fyra personer för grovt vållande till annans död.
Det är den Skanskaanställda produktionschefen samt Skanskas arbetsledare på arbetsplatsen som åtalas för grovt arbetsmiljöbrott.
Vidare är det den ansvariga vid företaget som konstruerat de träknektar som gav vika och orsakade olyckan som åtalas samt den ansvarige vid företaget som tillverkat träknektarna. Anledningen är att åklagaren anser att konstruktionen och tillverkningen varit bristfälligt.
Förutom åtal mot de fyra personerna yrkar åklagaren företagsbot för Skanska på 6 miljoner kronor. För Construction Software Center Europé som ansvarade för konstruktionen av de bristfälliga träknektarna yrkar han på en företagsbot på 3 miljoner kronor.
Leif Andersson redaktionen@sekotidningen.se
Brandmän sjukskrivna på Landvetter
2009-12-09
Arbetsmiljöproblem ligger bakom sjukskrivningarna bland brandmännen på Landvetters flygplats de senaste dagarna. Det uppger Göran Falk, ordförande i Seko-klubben på flygplatsen.
Minst ett av skiften sjukskrev sig i helgen samt måndag och tisdag. Flygplatsen fick begära hjälp av den kommunala räddningstjänsten för att täcka upp frånvaron.
Hur många som är borta i dag onsdag vet inte Göran Falk.
– Förhandlingar pågår om brandmännens arbetstider, som är en del av arbetsmiljön på flygplatsen. Arbetsgivaren ajournerade sig i dag, men vi fortsätter i morgon, säger han.
Övriga arbetsmiljöfrågor finns det ett program för som ännu inte kommit igång.
Fack och arbetsgivaren Lfv började förhandla om arbetstider och arbetsmiljö redan i somras.
– Det har varit centrala förhandlingar, där brandmännen fick nej på sina önskemål, säger Göran Falk..
För att lösa frågan har Lfv och facket börjat förhandla lokalt igen.
I grova drag handlar tvisten om att Lfv vill utnyttja en skrivning i ett gammalt kollektivavtal. Regeln innebär att brandmännens istället för att arbeta hela dygn ska tjänstgöra 12 timmar åt gången. Det blir 35 fler inställelser på ett år. Samtidigt halveras värdet av den tid som personalen sover. Resultatet blir att Lfv kan minska antalet skift och därmed minska antalet anställda. De som blir kvar får helt enkelt arbeta mer.
Seko organiserar hälften av de 30 brandmännen på Landvetter.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
AD avgör pensionstvist
2009-12-08
Var de tidigare Teliaanställdas möjlighet att gå i pension vid 60-års ålder enligt anställningsavtalen eller fanns rätten bara i kollektivavtalet?
Det är den frågan ska Arbetsdomstolen nu ta ställning till.
Den långdragna tvisten om möjligheten för anställda som tidigare arbetade vid det gamla Televerket att gå i pension vid 60-år, så kallad ERB, har nu avhandlats i Arbetsdomstolen.
På rättegångens sista dag förhördes Relacoms VD Johan Ek och ekonomichefen Klas Tikkanen som båda, inte helt oväntat, höll fast vid att pensionsrätten var borta.
Dagen innan hade 19 teletekniker som idag arbetar vid Relacom och som alla förlorat rätten till 60-års pension förhörts.
Teknikerna hade alla olika personliga avtal från Teliatiden där det framgick att de har rätt att gå i pension vid 60-års ålder.
Enligt förbundsjurist Stellan Gärde från LO-TCO Rättsskydd, som på Seko och Unionens uppdrag företräder teleteknikerna, är rätten till 60-års pension knuten till var och ens anställningsavtal. Dessa anställningsavtal har vid varje ägarbyte bara flyttats över till det nya bolaget och därmed ska rätten att gå i pension vid 60 finnas kvar för de personer som uppfyller kraven.
Från arbetsgivarsidan hävdar man istället att rätten att gå i pension vid 60 års ålder enbart var reglerat i det nu uppsagda kollektivavtalet ITP-Tele. I och med uppsägningen har rätten till ERB upphört.
Tvisten har sin upprinnelse i att Telia 2001 sålde sin nätverksamhet till Flextronics. Rätten till 60-års pension följde då med till det nya bolaget. Några år senare sålde dock Flextronics verksamheten till Relacom men strax innan försäljningen sa Flextronics upp det gällande kollektivavtalet.
I och med att kollektivavtalet sagt upp menar Relacom och arbetsgivarorganisationen Almega att rätten till 60-års pensionering försvann. Den skulle bara gälla ytterligare ett år enligt reglerna för övertagande av verksamhet och de sista 60-års pensioneringarna gjordes i augusti 2006. Sedan var det stopp.
Relacoms agerande väckte ett enormt missnöje bland personalen och många som började i det gamla Televerket och sedan följt med till Telia, Flextronics och slutligen Relacom har känt sig grundlurade.
Den 10 februari kommer Arbetsdomstolens avgörande.
Leif Andersson
redaktionen@sekotidningen.se
Trafficare och Seko kan göra upp
2009-12-08
Det kan bli en uppgörelse mellan Seko och Trafficare om de 42 medlemmar som blev uppsagda den 1 juli 2009. Förhandlingar pågår om en förlikning.
Som Sekotidningen tidigare berättat har Seko stämt företaget till Arbetsdomstolen för att få uppsägningarna ogiltigförklarade.
Vid en förlikning dras stämningen tillbaka. Först måste dock medlemmarna säga att det är okej.
Enligt Seko har Trafficare inte gjort tillräckligt för att utreda om det fanns möjlighet till omplaceringar innan personalen sade upp. Ett bevis för det är att dagen efter uppsägningarna blev nästan samtliga erbjudna att komma tillbaka som visstidsanställda. Ytterligare ett antal fick tillbaka sina jobb.
Trafficare, som hänvisat till arbetsbrist, hävdar att allt gått rätt till.
Så länge ärendet inte är avgjort har de uppsagda kvar sina anställningar och villkor.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Posten får kritik för sättet att spara
2009-12-03
Posten Norden, den nya dansk-svenska postkoncernen, drar ner mer på personalen i produktionen än på huvudkontoret. Det stör Seko Postens ordförande Alf Mellström.
– Det går snabbt att anpassa produktionen till de minskade intäkterna. Det går inte lika snabbt att dra ner på den administrativa personalen, säger han.
I år blir det 1 000 färre anställda. De som blir uppsagda omfattas av ett särskilt kollektivavtal som ger möjlighet till avtalspension och andra lösningar.
Enligt Alf Mellström borde Posten ha kommit längre med effektiviseringen av administrationen.
Alf Mellström förutsätter att den kommande affärsplanen för Posten Norden, som ska behandlas i styrelsen i mitten av december, innehåller en plan för hur de så kallade overheadkostnaderna ska minska.
Postens nedåtgående trend, med minskade intäkter, fortsätter och samgåendet mellan svenska och danska Posten har inte förbättrat läget, men inte heller försämrat det.
Alf Mellström anser att argumentet för att bilda ett gemensamt företag fortfarande håller. Ett bolag är starkare än två, anser han,
Arbetet med att slå samman företagen, formellt blev det ett bolag i juni i år, fortsätter. Personalen märker mycket lite av samgåendet, enligt facket. Och ska inte heller göra det.
– Det viktiga är att vi får ett starkt företag, säger Alf Mellström.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Telepensioner i AD
2009-12-02
Har de anställda på Relacom, som en gång arbetade på Televerket, rätt till samma pensionsålder som under televerkstiden? Denna vecka behandlas tvisten i Arbetsdomstolen.
Möjligheten att gå i pension vid 60 eller 63 års ålder har följt de anställda under många år. Från Televerket till det bolagiserade Telia och Orbiantgruppen, som blev uppköpt först av Flextronic och sedan av Relacom. För varje ägarbyte har pensionsvillkoren följt med, ända fram till att Relacom tog över på våren 2005.
Stellan Gärde på LO–TCO Rättsskydd, som driver frågan i AD, anser att villkoren fortfarande gäller. Han presenterar en rad dokument till stöd för sin sak. Det handlar om brev och handlingar som, enligt gärde, visar att möjligheten till förtida pension fortfarande gäller för de gamla televerksarbetarna.
Relacom representeras av IT&Telecomföretagen inom Almega och deras linje är enkel, Relacom är inte bundet av vare sig kollektivavtal eller individuella överenskommelser som ger någon rätt till förtida pension. Bland annat pekar de på att Flextronic sa upp alla avtal precis innan Relacom tog över.
Det är 19 personer som Seko förhandlar för i AD. Alla har de sökt, och fått avslag på sin begäran om att få gå hem tidigare. Totalt är över 100 personer berörda.
I morgon, torsdag hålls slutpläderingar.
mats.andersson@sekotidningen.se
Fler sjömän arbetslösa
2009-12-02
I år har ett hundratal medlemmar inom Seko Sjöfolk varslats om uppsägning. Det senaste större varslet i branschen var 2005. De senaste åren har det varit brist på personal.
Sedan 2008 har även antalet öppet arbetslösa sjömän ökat kraftigt. 256 personer var anmälda arbetslösa i början av december, en ökning med 50 procent. Samtidigt har antalet anmälda lediga jobb halverats. Det visar siffror från arbetsförmedlingen sjöfart.
Uppgifterna gäller svenska rederier och samtliga yrken.
– Det är en enorm uppgång i arbetslöshet, men inte så många i absoluta tal, säger Kent Gammal, chef för arbetsförmedlingen sjöfart.
Störst övertalighet på manskapssidan är det för matroser och motormän, enligt arbetsförmedlingen.
Normalt sett brukar det finnas många lediga jobb på sommaren, men 2009 var ett undantag. Enligt Kent Gammal var det betydligt färre lediga jobb i somras.
Finanskrisen är inte ensam förklaring till varslen, säger Kenny Renhold, ordförande för Seko Sjöfolk. En del fartyg och linjer har gått dåligt länge.
– Men det är en klar försämring av läget i år jämfört med tidigare, säger han. Nu går vi och väntar på vad som ska hända med de rederier som inte går så bra.
Samtidigt som antalet varsel ökat har utflaggningen av svenska båtar fortsatt. Det leder dock inte omedelbart till att jobb försvinner. Enligt ombudsman Mats Ekeklint på Seko är det bara på en av de utflaggade båtarna som personal fått sluta. I takt med att svenska besättningar lämnar utflaggade båtar försvinner dock arbetstillfällen.
Enligt arbetsförmedlingens prognos är rekryteringsbehovet inom sjöfarten stort på lång sikt, men det kan vara svårt att få jobb det närmaste året.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Färre fasta jobb för vägarbetare
2009-12-01
Ett par hundra fast anställda vägarbetare har sagts upp under hösten. Sedan juni har ett 60-tal fått gå från NCC Roads och Skanska har sagt upp mellan 20 och 30 i norra Sverige.
Det ligger utöver den säsongsvariation som branschen alltid har och ses som allvarligt av fackligt aktiva inom Seko.
Att anställda med årsarbetstidsavtal sägs upp betecknas som ett uttryck för lågkonjunkturen.
En rundringning som Sekotidningen gjort bland klubbar och avdelningar ger en något splittrad bild av arbetsmarknadsläget i väg och anläggning.
De stora företagen oroar sig över kommunernas ekonomiska situation och förväntar sig färre beställningar därifrån. När de väl dyker upp är det ofta med mycket kort varsel.
Många mindre företag tar det säkra före det osäkra och varslar för säkerhets skull. Det betyder att en hel del varsel inte blir verklighet.
Antalet varsel skiljer sig åt över landet, även inom de stora företagen. Skanska har exempelvis mycket jobb i västra Sverige och lite i norr. I Stockholm är det hyfsat inom Skanska, men fler varsel än vanligt i andra företag.
Ronnie Bergmark, ombudsman för privata väg och anläggning tycker att varslen ökat betydligt under hösten. Å andra sidan är han optimistisk inför våren.
– Det känns som vi har det lite skakigt, säger Moody Israelsson på företagsfacket vid Svevia. Det satsas visserligen på infrastruktur, men orderingången är inte lysande.
Moody Israelsson sammanfattar den allmänna inställningen bland dem som Sekotidningen talat med. Något fler har varslats jämfört med förra året. Å andra sidan var 2008 ett ovanligt bra år. De flesta tror dessutom att jobben kommer till våren, om än i något mindre omfattning.
– Det är flera stora projekt på gång, E4 utanför Sundsvall exempelvis. Det är värt fyra miljarder och attraktivt. Skanska har lagt anbud men vi vet inte ännu hur det går, säger Per-Erik Eriksson, företagsfacket vid Skanska.
Värmland, Örebro och norra Norrland verkar vara undantagna från varsel utöver det vanliga.
– Det är ingen skillnad mot normalt, säger Per-Åke Persson, ombudsman på Sekos avdelning Västra Svealand.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se