Hotade villkor för sjöfolk
2010-02-02
Förbud mot eller inskränkningar att teckna kollektivavtal, diskriminerande lagstiftning för utlänningar och inskränkningar i den nationella arbetsrätten. Detta, tillsammans med massuppsägningar, hotar om Sverige inför ett internationellt fartygsregister.
I riksdagen debatterades under dagen det internationella fartygsregister som regeringen vill ha och som man nu ska låta utreda.
Claes-Göran Brandin (S) frågade infrastrukturminister Åsa Torstensson om hon var beredd att lägga förslaget med de negativa konsekvenser det innebär för de svenska sjömännen.
Åsa Torstensson hade inget annat svar att ge än att kollektivavtalslösningar och internationella konventioner särskilt ska beaktas.
Claes-Göran Brandin tyckte inte att han fått något svar på frågan och han konstaterade att det här handlar om en utredning som via lagstiftning leder till innebär förändringar i rätten att teckna kollektivavtal.
Vänsterpartiets Peder Pedersen höll med och frågade om inte själva idén med ett register är just försämrade villkor. Han hävdade också att registret inte är något sätt att rädda jobben åt svenska sjömän. Som exempel nämnde han Norge, där tusentals norska sjömän blev av jobbet, när landet blev först med ett internationellt register.
Utredningen ska vara klar i oktober i år, efter valet.
– Jag hoppas innerligt på en ny regering som kommer att stoppa detta, sa Claes-Göran Brandin som hävdade att en röd-grön regering aldrig kommer att rösta igenom försämringar av kollektivavtalet.
Även Seko är mycket kritiskt till tanken på ett internationellt register. Man har kallat det en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen och ett sätt komma förbi den svenska arbetsrätten.
Ett internationellt fartygsregister innebär i korthet att sjömän anställs på samma villkor som i sina hemländer, att kollektivavtalen kan rivas upp och svenska sjömän sägas upp.
mats.andersson@sekotidningen.se
Snöröjare död i tågolycka
2010-02-01
En 58-årig man omkom i dag när han röjde snö i en växel vid Linghems station nära Linköping.
Två man arbetade med röjningen när ett X 2000-tåg, enligt uppgift utan passagerare, körde in på stationsområdet. Det är ännu oklart vad som orsakade olyckan.
Båda snöröjarna är anställda på Strukton, som har underhållsansvaret för södra stambanan på entreprenad från Banverket, och har utbildning för att arbeta på järnvägsspår.
Arbetsmiljöverket har fått en anmälan och startar en utredning så snart det är möjligt. Inspektör Bertil Sandberg har varit på olycksplatsen, men säger att inte går att dra några slutsatser av besöket.
- Jag åkte förbi men ingen var på plats. Vi får vänta till dess att de som är inblandade mår lite bättre. Tre psykologer arbetar med de drabbade, säger Bertil Sandberg.
Även Statens Haverikommission tittar på olyckan och startar eventuellt en utredning.
- Det är inte obligatoriskt för oss att utreda detta. Kollisioner och urspårningar måste vi utreda, säger avdelningschef Otto Nilsson. Men det här är en allvarlig händelse och det kan räcka för oss.
Sven Kristiansen är informationsansvarig på Strukton. Han är skakad över olyckan och har idag ingen förklaring. Det var två erfarna medarbetare som drabbades, säger han.
Trond Blomberg är facklig företrädare för Seko. Han vill inte göra något uttalande i dagsläget.
Banverket har ansvaret för säkerheten på järnvägsspåren medan entreprenörerna har arbetsmiljöansvaret.
Det är Banverket och det blivande Trafikverket som bestämmer vilka krav som ska ställas på dem som arbetar på spåren.
Säkerhetschef Jörgen Nicklassson säger att det finns två sätt att arbeta på spåret. Antingen stängs spåret av eller också arbetar man med tågvarning. En person ska då varna när tåg närmar sig. Ingen hänsyn tas till tidtabell.
- Det var tågvarning som användes i Linghem. Den som är tågvarnare får en särskild utbildning och har ansvar för dem som uppehåller sig på spåret, säger han.
Banverket ska göra en egen utredning av det som hänt och även ta hänsyn till andra snöröjningsolyckor, som inträffat den senaste tiden, en i Stockholm och en i Linköping.
I Stockholm använde Infranord (tidigare
Banverket Produktion) en underentreprenör som i sin tur anlitade ett bemanningsföretag. En 20-åring skadades lindrigt vid olyckan.
Finns det tillräckligt med resurser för snöröjning?
- Vi ska redan i dag titta över resurser och hur arbetstiderna är för personalen. Mycket övertid kan påverka säkerheten.
Jörgen Nicklasson anser att säkerhetsmedvetande inom järnvägen är högt. Oavsett hur mycket kritik som riktas mot försenade tåg får inte säkerheten åsidosättas.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
För långsamma för Posten
2010-01-22
Sex trotjänare sägs upp från postterminalen i Umeå. Anledningen är att de utför en av sina arbetsuppgifter lite för långsamt.
– Vi mår jättedåligt alla sex. Jag vill helst inte gå till jobbet men man får bita ihop, säger Lars Hansson som sägs upp efter 22 år på Posten.
De sex uppsagda terminalarbetarna har jobbat länge, mellan tio och 39 år, inom Posten.
– Det är en djävligt tråkig historia, ett obehagligt trendbrott i Postens hantering av övertalighet, säger Lars-Olof Engdahl ordförande för Sekos postklubb i Umeå.
Enligt arbetsgivaren är de för långsamma när det gäller ett arbetsmoment som kallas videokodning – när adressen på en försändelse inte kan läsas maskinellt så ska en anställd tolka vad som står och skriva in en kod.
Uppsägningarna motiveras med att det är en liten arbetsplats där alla måste kunna utföra alla arbetsuppgifter och det klarar inte de sex uppsagda. I alla fall inte tillräckligt snabbt.
– Vi var för långsamma på kodningsprovet. Då får man 500 bilder som man ska knappa in koderna för på 20 minuter, därför får vi sparken. Men så snabbt går det aldrig när man gör det på riktigt, säger Lars Hansson.
Redan i dagsläget är han och de fem andra bortplockade från kodningen men arbetet flyter på ändå, det finns tillräckligt med anställda som är snabba nog.
– Videokodning är bara en av många arbetsuppgifter och utgör ungefär 15 procent av arbetstiden. På en terminal med över 200 anställda borde man kunna hitta andra uppgifter för de här sex personerna, säger Alf Mellström, ordförande för Seko koncernfack på Posten.
Även Alf Mellström är mycket upprörd och talar om ett trendbrott i Postens hantering av övertalighet.
– Tidigare har det funnits ett handslag mellan parterna, en överenskommelse där Posten behandlat dem som blivit övertaliga med respekt, speciellt om man jobbat länge.
Enligt Mellström är det är en sak om en lokal chef spårar ur och gör tokigheter men då måste det finnas någon högre upp inom Posten som styr upp det hela.
– Tyvärr så försvarar ju produktionschefen för Posten Sverige, Peter Brännström, beslutet. Men jag har fortfarande förhoppning att det finns någon över honom som är klokare än han.
Seko betraktar uppsägningarna som ett brott mot turordningsreglerna och har begärt centrala förhandlingar.
– Jag tror att de kommer ta sitt förnuft till fånga i förhandlingarna. Om inte så tar vi det här vidare till arbetsdomstolen och där är jag övertygad om att vi vinner, säger Lars-Olof Engdahl.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Inget vite för Euromaint
2010-01-20
Alla X60-tåg i trafik har nu fått de gångbryggor på taket som Arbetsmiljöverket krävt och hotet om vite är undanröjt.
Efter en anmälan av skyddsombuden vid Euoromaint gjordes en arbetsmiljöinspektion hösten 2007. Där framkom att det behövdes extra gångbryggor på taken till tågsätten då reparatörernas arbetsställningar var mycket besvärliga.
Kravet på åtgärder ställdes till Euromaint, eftersom det var deras skyddsombud som uppmärksammat problemen.
Enligt Ilona Östlund, kommunikationsdirektör på Euromaint gick beställningen sedan via SL som äger fordonen, vidare till Alstom, tillverkaren. Ilona Östlund säger att det är hos Alstom den försening skett som ledde till Arbetsmiljöverkets hot om vite.
Arbetsmiljöverkets beslut fick avsedd effekt och nu har Alstom åtgärdat alla fordon i trafik och de har blivit godkända av skyddsombudet. Slutbesiktning görs den 25 januari.
mats.andersson@sekotidningen.se
Vite på 500 000 kronor väntar Euromaint
2010-01-18
Euromaint förbjuds av Arbetsmiljöverket att utföra takarbeten på pendeltågen X60 i Stockholmsområdet efter den 29 januari. Dessutom hotas företaget av ett vite på 500 000 kronor.
Det var i november 2007 som Arbetsmiljöverket inspekterade Euromaints verkstad i Älvsjö.
Anledningen var att skyddsombudet vänt sig till inspektionen då han ansåg att den ergonomiska arbetsmiljön vid arbeten på fordonens tak var dålig.
Vid inspektionen framkom att det behövdes extra gångbryggor på taken till tågsätten då reparatörernas arbetsställningar var mycket besvärliga.
Arbetsmiljöverket gav skyddsombudet rätt och Euromaint ålades att montera extra gångbryggor på fordonstaken.
Arbetet med att montera bryggorna har dock tagit mycket längre tid än beräknat vilket nu fått Arbetsmiljöverket att tröttna.
Man menar att det finns risk för att personalen skadar sig på grund av tunga lyft och vridna arbetsställningar som de tvingas till vid arbeten påfordonstaken.
Därför förbjuds alla former av takarbeten på X60-fordonen efter den 29 januari om inte fordonen är utrustade med extra fotsteg. Dessutom ska Euromanit betala ett vite på 500 000 kronor om arbetet inte är färdigt.
Förbudet mot takarbete på X60-fordonen gäller i verkstäderna i Bro, Älvsjö och Södertälje.
Leif Andersson
redaktionen@sekotidningen.se
Posten lägger ner företagscenter
2010-01-14
Posten lägger ner alla företagscenter över hela landet. Totalt handlar det om 585 tjänster på 337 företagscenter som ska bort under en treårsperiod.
Anledningen till nedläggningen är att kunderna överger företagscentren till förmån för postombud och Postens internettjänster. Därför vill man satsa mer på dessa verksamheter och styra över företagskunderna dit.
– Det är mycket tråkigt men vi har inga avgörande invändningar mot nedläggningen eftersom verkligheten ser ut som den gör. Vi kommer i stället att koncentrera oss på att stötta de som drabbas, säger Alf Mellström, ordförande för Seko Posten.
Enligt Alf Mellström är det i dag omöjligt att säga hur många som slutligen tvingas ut i arbetslöshet. Hans förhoppning är att det kommer lösa sig för de allra flesta genom omplaceringar inom Posten, naturliga avgångar och övergångar till postombuden.
– Även om det inte handlar om ett övertagande av verksamheten så borde ju ett ökat tryck på ombuden innebära att de behöver kompetent personal. Därför hoppas vi att många kan få nya jobb där.
För de som fyllt 60 år finns möjlighet att gå i pension i förtid, vilket också kommer att minska den ofrivilliga övertaligheten.
De som ändå tvingas sluta får lön under 12 månader för utbildning och jobbsökning inom Postens omställningsorganisation Futurum.
– Det är tragiskt för alla som drabbas. Därför är det viktigt med bra kollektivavtal som tar hand om dem. Och det har vi på Posten – utan tvekan, säger Alf Mellström.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Posten hotas av vite
2010-01-12
Posten måste se till att personalen inte riskerar att trilla ner mellan kajkanten och de nya postvagnarna LGSS vid Tomtebodaterminalen.
Senast den 26 februari ska problemen vara åtgärdade, annars hotar Arbetsmiljöverket med ett vite på 250 000 kronor.
– Jag är nöjd med att man gått på vår linje, säger Anders Bergström, huvudskyddsombud vid Tomtebodaterminalen i Stockholm. Men det hade varit ännu bättre om detta hade gått ordna inom företaget istället.
Det var efter att han i oktober förra året vänt sig till Arbetsmiljöverket med anledning av problemen med postvagnarna LGSS, som en inspektion gjordes av Arbetsmjljöverket.
– Problemet är att LGSS-vagnarna är betydligt smalare jämfört med traditionella järnvägsvagnar. Det medför att det blir en 50 centimeter bred öppning mellan vagnen och lastkajen, berättar Anders Bergström.
Anledningen är att vagnarna har ett slags växelflak som kan placeras på antingen ett underrede för järnväg eller på ett lastbilschassi. För att passa på en lastbil har de gjorts smalare än en traditionell järnvägsvagn och därför uppstår det stora mellanrummet mellan vagn och kajkant vid terminalerna.
Ett annat problem med vagnen uppstår då man ska öppna sidodörren eftersom låsanordningen är placerat i fothöjd.
Det betyder att den som ska öppna dörren måste ligga framstupa med den 50 centimeter breda öppningen mellan vagn och kaj framför sig.
– Det är en mycket obekväm arbetsställning och samtidigt finns risken att man tappar balansen och trillar ner mellan kajen och vagnen, säger Anders Bergström.
Arbetsmiljöverket kräver därför att Posten undanröjer risken för att falla ner mellan vagnen och kajen. Vidare ska Posten göra en ergonomisk riskbedömning av personalens arbetsställning när man tvingas låsa upp låset som är placerat i fothöjd.
Leif Andersson redaktionen@sekotidningen.se