Ny kontrollantklubb på SL
2006-09-29
Kontrollanterna på tunnelbanan och pendeltågen har bildat en ny fackklubb, klubb 107.
Att bilda en ny klubb blev aktuellt i våras när SL, Stockholms lokaltrafik, tog över kontrollantverksamheten från Connex och Stockholmståg. Medlemmarna hör till SL:s kundtjänst och ordföranden i den nya klubben är Kaj Eriksson.
– Vi ska börja jobba för en säkrare arbetsmiljö, med ökad bemanning när vi är ute och kontrollerar, säger Kaj Eriksson.
karin.persson@sekotidningen.se
SKI godkänner återstart på Forsmark
2006-09-28
Statens kärnkraftsinspektion, SKI, har idag tagit beslut om att reaktor 1 och 2 i Forsmark får starta igen. Samtidigt kräver de att ledningen för kärnkraftverket förbättrar säkerhetskulturen på Forsmark.
Det var efter en incident på Forsmark den 25 juli i år som SKI bestämde att fyra reaktorer på kärnkraftverken Forsmark och Oskarshamn skulle ställas av. En kortslutning i ett ställverk utanför Forsmark utlöste en komplicerad kedja av händelser inne i kärnkraftverket, vars säkerhetssystem inte fungerade som de skulle.
Sedan dess har Forsmark Kraftgrupp genomfört en rad åtgärder för att förhindra att händelsen upprepas.
Idag har Forsmark fått tillstånd att start igen. Men SKI passar samtidigt på att kräva en åtgärdsplan för hur företaget ska stärka personalens förmåga att bedöma och vidta åtgärder om en reaktor fungerar på ett oväntat sätt. SKI kräver också bättre rutiner och processer i samband med bland annat underhåll.
Forsmark beräknar inkomstbortfallet på grund av de avställda reaktorerna till omkring 1,5 miljarder kronor.
anita.fors@sekotidningen.se
Seko kräver att EU slutar sälja ut offentliga tjänster
2006-09-28
EU bör stoppa medlemsländerna från att liberalisera viktiga samhällstjänster. Det menar Seko. En fråga där Seko har stöd från europaparlamentarikern Jan Andersson (s).
Samhällets offentliga tjänster handlar inte bara om skola och sjukvård. Det handlar också om frågor som kriminalvård och vattenförsörjning. Områden som varken Seko eller Jan Andersson vill konkurrensutsätta.
Det är dessutom tjänster som i dag inte omfattas av någon gemensam EU-lagstiftning. De omfattas inte heller av förslaget till tjänstedirektiv. Omständigheter som har det fått bland andra Europafacket att ställa krav på att dessa tjänster ska skyddas av lagstiftning
Efter den borgerliga valsegern är Sekos ordförande Janne Rudén orolig för vad som ska hända med samhällets offentliga tjänster:
– Tidigare avregleringar och liberaliseringar har sällan lett till förväntade resultat. Vi är rädda för att man inte värnar om de samhällsomfattande tjänsterna och att EU framtvingar ytterligare liberaliseringar.
Tidigare i veckan behandlade Europaparlamentet frågan om vad de kallar ”tjänster i allmänhetens intresse”. EU-parlamentet tog med stor majoritet beslut om att uppmana EU-kommissionen att definiera dessa tjänster och ta fram förslag till lagstiftning på området. Parlamentet kräver också att EU-kommissionen gör en omfattande analys av effekterna av den avreglering som skett, med särskild tonvikt på konsumenter och anställda.
Under debatten i EU-parlamentet sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso att kommissionen har för avsikt att före årsskiftet komma med besked om vilka åtgärder de planerar.
anita.fors@sekotidningen.se
Rättegången mot företagen i asfaltkartellen inledd
2006-09-28
Nu har slutligen rättegången mot de företag som misstänks för kartellbildning inom asfaltmarknaden inletts. Under 44 dagar ska nio byggföretag grillas i Stockholms tingsrätt i det största konkurrensmålet någonsin i Sverige.
Allt uppdagades 2001 när tre före detta anställda i byggföretaget NCC läckte om kartellbildningen till Konkurrensverket. Konkurrensverket hade under en längre tid misstänkt att det förekom uppdelning av marknaden mellan de stora aktörerna. De gjorde en snabb gryningsräd och fann material som visade på ett organiserat samarbete mellan företagen.
Företagen stäms på 1.2 miljarder kronor i konkurrensskadeavgift. De fyra största företagen, NCC Skanska, Vägverket och Peab, ska tillsammans betala merparten 1.1 miljarder.
birgitta.forssell@sekotidningen.se
Alkolås ur spår
2006-09-27
Alla fordon som används i den upphandlade kollektivtrafiken i Östergötland ska vara utrustade med alkolås vilket ställer till problem i tågtrafiken.
– På vissa turer skulle föraren tvingas blåsa upp till 13 gånger i samband med att han byter ände på tåget, säger Valle Karlsson, förhandlingsansvarig för Seko vid SJAB.
Det är trafikhuvudmannen i Östergötland, Östgötatrafiken, som bestämt att alla fordon som används i den upphandlade trafiken ska vara utrustade med alkolås. Det gäller bussar, bilar, spårvagnar och tåg.
Den utrustning som används i vägtrafiken fungerar så att man blåser innan första turen för dagen och sedan efter varje rast som är längre än 30 minuter.
När alkolåset skulle införas i tågtrafiken köptes samma slags utrustning in. Vad man inte tänkte på var att varje gång föraren byter ände i ett tåg måste han eller hon blåsa på nytt. Ett irriterande moment för föraren som många gånger har bråttom att komma iväg igen från ändstationen eller i samband med växlingsrörelser.
Enligt VD:n för företaget Alkolås skulle det tekniskt gå att lösa problemet och järnvägsanpassa systemet för dubbla förarhytter, men ingen har beställt något sådant system.
– Det är typiskt. SJ inför ny teknik och nya rutiner utan att fack, skyddsombud och övrig personal får möjlighet att yttra sig, säger Valle Karlsson.
Han kan acceptera att alkolåsen införs med påpekar att det inte finns något som tyder på att alkoholpåverkan är ett problem inom lokförarkåren.
Trots många år av slumpvisa drogtester där 25 procent av lokförarkollektivet årligen testats har man ännu inte funnit någon som varit påverkad.
Valle Karlsson menar att införandet snarast är ett utslag av vad han kallar ”..populistiskt muskelvisande av politiker och beslutsfattare.”
Om man verkligen vill öka säkerheten på järnvägen så är det viktigare att titta på arbetstiderna. Tidiga mornar, korta nattvila och långa arbetspass är ett större säkerhetsproblem, men där har arbetsgivaren inte varit lika mån om säkerheten under de senaste årens förhandlingar.
– Forskningsresultat visar att 20 timmars vakenhet ger en försämrad reaktionsförmåga som motsvarar en alkoholhalt på 0,8 promille, säger Valle Karlsson.
Arbetet med att anpassa alkolåsen till tåg pågår för närvarande och ännu har inte systemet kommit igång.
leif.andersson@sekotidningen.se
Fortum säljer industriunderhåll
2006-09-27
Fortum säljer sin verksamhet inom industriellt underhåll till det finska riskkapitalbolaget Capman.
Den största delen av Fortum Service finns i Finland där cirka 700 personer berörs. I Sverige arbetar 200 personer, de flesta i Karlskoga och några i Arboga, i verksamheten som nu säljs.
Inga av de berörda i Sverige är Seko-medlemmar, det är IF Metall som organiserar de kollektivanställda.
leif.andersson@sekotidningen.se
Skyddsombudskrav på Citymail i Göteborg
2006-09-25
Bemanningssituationen på Citymail i Göteborg har blivit allt mer ansträngd. Nu har huvudskyddsombudet tröttnat på kaoset och krävt övertidsstopp på flera kontor.
– Jag kräver att Citymail ser över bemanningen utifrån arbetsmiljölagen och att all övertid upphör omedelbart, säger Ann-Sofie Olausson som är huvudskyddsombud på Citymail i Göteborgsområdet.
Grundproblemet är oförmågan att hantera den snabba expansionen. Man har helt enkelt för mycket post att hantera i förhållande till bemanningen. Till det kommer en hög personalomsättning.
– Företaget har mer eller mindre satt i system att låta folk jobba tio timmar varje dag. De vet att alla jobbar tills posten är ute. Men ingen orkar jobba så vecka efter vecka. Det måste finnas tid för att återhämta sig.
Hittills har två av 14 kontor i Göteborg fått skriftliga krav från huvudskyddsombudet på att redovisa hur man ska lösa situationen. Ytterligare två kontor har krav att vänta inom kort. Enligt arbetsmiljölagen måste arbetsgivaren nu lämna besked ”utan dröjsmål”, annars går frågan vidare till Arbetsmiljöverket.
Utöver övertidsstoppet kräver Ann-Sofie Olausson att helgarbete inte får förekomma och att företaget ska sluta lägga extrajobb på kollegorna när en brevbärare är sjuk eller ledig.
– Citymail måste anställa vikarier istället, så att det finns tillräckligt med personal för att klara jobbet. Jag har också krävt att de ska ta in en utomstående konsult för att se över de psykosociala effekterna. De måste vidta åtgärder för att motverka utmattning.
anita.fors@sekotidningen.se
Seko Sjöfolks kulturpris till Bosdotter och Wiehe
2006-09-22
Kjersti Bosdotter och Mikael Wiehe fick igår motta Seko Sjöfolks kulturpris på vardera 20.000 kronor på Bok&Biblioteksmässan i Göteborg.
Kjersti Bosdotter är till vardags kulturombudsman på Industrifacket Metall. Mikael Wiehe är känd för de flesta och har skrivit många sånger med politiskt budskap.
Kjersti Bosdotter är tydlig med att kulturen i fackföreningsrörelsen ska vara integrerad med den fackliga verksamheten.
– Kulturen får inte bara en tröst. Den är ett viktigt politiskt vapen, säger hon.
För Kjersti Bosdotter betyder det extra mycket att få just Seko Sjöfolks kulturpris.
– Seko Sjöfolk har alltid bedrivit ett konsekvent kulturarbete.
maria.persson@sekotidningen.se
Seko förlorade diskrimineringsfall i AD
2006-09-21
Det är svårt att vinna diskrimineringsfall i arbetsdomstolen. Igår förlorade Seko målet för kriminalvårdaren Elvira Grabovac.
– Vi hävdar att Elvira var och är den överlägset bäst meriterade för tjänsten. Det är tråkigt att vi inte lyckades övertyga domstolen om det. Det var viktigt för oss att få frågan prövad i arbetsdomstolen eftersom vi anser att det är uppenbart att hon diskriminerats, säger Sekos ombudsman Roal Nilssen.
2003 sökte Elvira Grabovac en tjänst som klientinspektör på Kronobergshäktet. Enligt annonsen sökte man en högskoleutbildad kvinna med mångkulturell erfarenhet. Trots det gick jobbet istället till en svensk man med lägre utbildning.
Seko stämde arbetsgivaren, Kriminalvårdsstyrelsen, till arbetsdomstolen, AD, för diskriminering på grund av kön och etnicitet. (Se ”Elviras kamp mot kriminalvården” 2006-02-14)
Men Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje och avslog talan.
karin.persson@sekotidningen.se
Fortsatt vinstökning i de statliga bolagen
2006-09-19
De statliga företagen drar in allt större vinster. 27,8 miljarder i vinst efter skatt är resultatet för årets sex första månader, vilket är 44 procent mer än samma period i fjol. Det stod klart när regeringskansliet idag redovisade det statliga ägandet under första halvåret i år.
Framför allt är det Vattenfall och Teliasonera som står för de största vinsterna; tillsammans förbättrade de redan goda resultat från i fjol med 8,8 miljarder. Förbättringar i den tyska verksamheten gjorde att Vattenfall ensamt redovisar en total vinst före skatt på 17,5 miljarder kronor bara under årets sex första månader.
Posten, som ökade sin omsättning med sex procent första halvåret, visar också på en kraftig vinstökning jämfört med i fjol.
Totalt visade 31 bolag upp vinst eller oförändrat resultat jämfört med första halvåret år 2005. Däribland tidigare sorgebarn som SJ, Green Cargo och Teracom. Akademiska hus och Vasakronan är andra företag som går mycket bra.
Totalt sysselsätter de statliga företagen 190.000 anställda.
anita.fors@sekotidningen.se
Mätaravläsarna försvinner som yrke
2006-09-18
Om tre år finns inga som åker runt och läser av elmätare längre. Riksdagens beslut om fjärravläsning innebär att en yrkeskår försvinner.
Kim Boberg arbetar på Umeå Energi sedan 16 år tillbaka. Hans arbetsuppgifter som mätaravläsare försvinner. Idag började han och hans kollegor att installera de nya mätarna.
– Det känns tudelat. Men nu rullar allt på, vi kommer att arbeta med att byta mätare i tre år. Sedan vet vi inte hur det blir, säger Kim Boberg.
Riksdagsbeslutet innebär att alla elabonnenter senast 1 juli 2009 ska få sin el fjärravläst.
karin.persson@sekotidningen.se
Vd-byte i Teliasonera Sverige
2006-09-18
Anders Bruse har idag utsetts som ny vd för Teliasonera Sverige. Han ersätter Marie Ehrling, som avgår på egen begäran.
Marie Ehrling blev Teliasonera Sveriges förste vd efter sammanslagningen av Telia och Sonera. När hon nu väljer att avgå, utan att presentera några framtidsplaner, har hon varit vd för företaget i nästan fyra år.
Anders Bruse har jobbat inom Telia/Teliasonera sedan 1989. Han var bland annat projektledare för sammanslagningen av Telia och Sonera. Senast var han vd för Products and Services inom Teliasonera Sverige.
anita.fors@sekotidningen.se
"Valet försvårar avtalsrörelsen"
2006-09-18
Medlemmarna kommer kräva kompensation för neddragningar i a-kassan och högre egenavgifter. Det säger Sekos ordförande Janne Rudén, som också öppnar för kortare avtalsperioder.
Valutgången kan försvåra den kommande avtalsrörelsen. Det säger Sekos ordförande Janne Rudén i en kommentar till den borgerliga valsegern.
– Den borgerliga alliansen har deklarerat att man tänker göra en rivstart med försämringar i a-kassan och höjda egenavgifter. Redan innan valet fanns det ett antal komplicerade frågor i avtalsrörelsen. Det blir inte enklare nu. Medlemmarna kommer kräva att nedskärningarna från den borgerliga regeringen lyfts in i avtalsrörelsen. Parterna kommer stå väldigt långt ifrån varandra när förhandlingarna börjar, säger Janne Rudén.
Och vad händer om de får kompensation genom skattesänkningar?
– Det kommer inte alls räcka som kompensation. A-kassan kommer ju inte från ovan. Det ärpengar som medlemmarna avstått i sitt tidigare löneutrymme. Det är självklart att den frågan kommer upp i löneförhandlingarna om a-kassan sänks.
En annan fråga som kan komma upp i avtalsrörelsen är avtalstidens längd. Hittills har Sekos avtal varit treåriga. Det skulle betyda att nästa avtal löper över i princip hela den kommande mandatperioden.
– Jag vill inte föregripa avtalsrörelsen, men det är nog rimligt att se över avtalstiden. Det skulle bara ta ett halvår för den borgerliga regeringen att driva igenom kraftiga försämringar för våra medlemmar. Då håller det kanske inte att sitta med så långa avtal.
Tror du arbetsgivarna kan gå med på det?
– Det är svårt att säga. Alliansen har deklarerat att de ska undergräva fackets makt, och det är möjligt att det får kammen att växa på arbetsgivarna. Det kan bli svårare att förhandla.
Betyder det även att vi får se en mer aktivistisk fackföreningsrörelse?
– Borgarna har just vunnit ett demokratiskt val och det måste vi respektera. Att lova konflikter bara för att vi bytt regering är självklart inte seriöst. Vi gillar den svenska modellen med dialog mellan parterna, och den utgångspunkten ändrar vi inte. Men om den nya regeringen tänker trycka tillbaka facket, då bryter de med den svenska modellen, och då kommer de i förlängningen att få en mer aktivistisk fackföreningsrörelse.
Jesper Bengtsson
jesper.bengtsson@sekotidningen.se
Telia kan komma att styckas
2006-09-14
Om det blir en valseger för den borgerliga alliansen kan Telia komma att styckas.
- Det är tankar vi inom centern har diskuterat, att behålla Telias infrastrukturdelar, men att sälja resten, säger centerns näringspolitiske talesman Roger Tiefensee till nyhetsbyrån PS.
En styckning av Teliasonera skulle kunna ske efter Banverksmodellen där hela infrastrukturen lyftes bort från SJ och lades i det då nybildade Banverket medan SJ enbart skulle ägna sig åt trafikverksamhet.
En annan möjlighet kan vara att staten säljer ut hela eller delar av sitt aktieinnehav på 45,3 procent i Teliasonera.
leif.andersson@sekotidningen.se
Röda rosor till medlemmar
2006-09-14
Seko-sossen med Katja Marttinen i spetsen tänker dela ut 10.000 röda rosor till medlemmar i Stockholm. Rosorna med ett politiskt budskap kommer att delas ut på arbetsplatser i morgon fredag. Betalar gör Seko Stockholms avdelning.
Foto: Karin Persson
karin.persson@sekotidningen.se
Krångligt med alkolås i tåg
2006-09-13
Alla fordon som används i den upphandlade kollektivtrafiken i Östergötland ska vara utrustade med alkolås vilket ställer till problem i tågtrafiken.
- På vissa turer skulle föraren tvingas blåsa upp till 13 gånger i samband med att han byter ändepå tåget, säger Valle Karlsson, förhandlingsansvarig för Seko vid SJAB.
Det är trafikhuvudmannen i Östergötland, Östgötatrafiken, som bestämt att alla fordon som används i den upphandlade trafiken ska vara utrustade med alkolås. Det gäller bussar, bilar, spårvagnar och tåg.
Den utrustning som används i vägtrafiken fungerar så att man blåser innan första turen för dagen och sedan efter varje rast som är längre än 30 minuter.
När alkolåset skulle införas i tågtrafiken köptes samma slags utrustning in. Vad man inte tänkte på var att varje gång föraren byter ände i ett tåg måste han eller hon blåsa på nytt. Ett irriterande moment för föraren som många gånger har bråttom att komma iväg igen från ändstationen eller i samband med växlingsrörelser.
Enligt VD:n för företaget Alkolås skulle det tekniskt gå att lösa problemet och järnvägsanpassa systemet för dubbla förarhytter, men ingen har beställt något sådant system.
- Det är typiskt. SJ inför ny teknik och nya rutiner utan att fack, skyddsombud och övrig personal får möjlighet att yttra sig, säger Valle Karlsson.
Han kan acceptera att alkolåsen införs med påpekar att det inte finns något som tyder på att alkoholpåverkan är ett problem inom lokförarkåren.
Trots många år av slumpvisa drogtester där 25 procent av lokförarkollektivet årligen testats har man ännu inte funnit någon som varit påverkad.
Valle Karlsson menar att införandet snarast är ett utslag av vad han kallar ”..populistiskt muskelvisande av politiker och beslutsfattare.”
Om man verkligen vill öka säkerheten på järnvägen så är det viktigare att titta på arbetstiderna. Tidiga mornar, korta nattvila och långa arbetspass är ett större säkerhetsproblem, men där har arbetsgivaren inte varit lika mån om säkerheten under de senaste årens förhandlingar.
- Forskningsresultat visar att 20 timmars vakenhet ger en försämrad reaktionsförmåga som motsvarar en alkoholhalt på 0,8 promille, säger Valle Karlsson.
Arbetet med att anpassa alkolåsen till tåg pågår för närvarande och ännu har inte systemet kommit igång.
leif.andersson@sekotidningen.se
Öresundsfärjor kolliderade
2006-09-11
Två Öresundsfärjor kolliderade på måndagsmorgonen utanför Helsingör och fyra personer har förts till sjukhus med lindrigare skador.
Det var Sundsbussarna Pernille och HH Ferries Mercandia IV som i tät dimma kolliderade vid halv sju tiden i hamninloppet till Helsingör.
Pernille, som är ett betydligt mindre fartyg än Mercandia, fick omfattande plåtskador i fören och på kommandobryggan.
Pernille ligger kvar i hamn i Helsingör och Sekos klubbordförande Jan Ibsen har besökt personalen ombord.
- Pernille har fått en rejäl smäll men lyckligtvis är ingen allvarligt fysiskt skadad. För personalens del väntar vi nu på krispsykologer som ska tala med dem som var med vid olyckan, berättar han.
leif.andersson@sekotidningen.se
Sista färjan till England
2006-09-07
Färjetrafiken mellan Göteborg och Newcastle upphör efter den sista oktober i år. Cirka 80 personer förlorar sina jobb när den sista svenska färjelinjen till England försvinner.
Det är rederiet DFDS Seaways som nu tvingas lägga ner trafiken på England. Orsaken är bland annat höga oljepriser och konkurrens från lågprisflyget.
De ombordanställda på färjorna Princess och Scandinavia får behålla sina arbeten men flyttas över till Fjord Norway som DFDS har köpt. Fartyget ska trafikera rutten Bergen-Haugesund-Stavanger –Newcastle från och med november i år.
Däremot kommer cirka 30 fast anställda och ett 50-tal timanställda vid terminalen i Göteborg att sägas upp.
leif.andersson@sekotidningen.se
Botniabanbygget ska fotodokumenteras
2006-09-07
Väg- och banarbetare längs Botniabanan ska genom kameraögat få möjlighet att visa sin arbetsvardag. Seko har fått 200.000 kronor av Kulturrådet för projektet.
Konstnären Göta Svensson från Holmsund som leder projektet vill engagera hundra väg- och banarbetare som ska fotografera från sina inifrån perspektiv.
– Jag lägger inga aspekter på vad man fotograferar. Det kan bli bilder från sprängningar, fester och trasiga toaletter. Men inga tjusiga flygbilder.
Bilderna är tänkta att visa alla olika delar av bygget, från Ångermanälven till Umeå och under alla årstider.
Bilderna kommer förhoppnings att bli en bok om projektet får mer pengar. Fotograferingen beräknas vara klar till försommaren år 2007.
Jobbar du på Botniabanan och är intresserad av att vara med, ta kontakt med Göta Svensson på: gota@myway.com
karin.persson@sekotidningen.se
Mänskliga faktorn ledde till pendeltågskrock
2006-09-06
Det var den mänskliga faktorn som orsakade tågolyckan i Märsta den 8 juli i år då ett 20-tal resenärer skadades lindrigt. Det framgår av Banverkets olycksrapport.
Det var två pendeltåg som i låg hastighet körde ihop inne på stationsområdet. Et tåg stod inne på spår sju när ett norrgående tåg körde in på samma spår och stannade för att släppa av passagerare. När tåget stannade startade det andra tåget och började köra framåt. Föraren i tåget som rullade observerade varken stopplyktan, som inte var ATC-reglerad, eller det stillastående tåget.
Vid olyckan skadades ett 20-tal personer lindrigt medan reparationskostnaderna för de två tågen uppgår till mellan en och två miljoner kronor.
leif.andersson@sekotidningen.se
Allvarligt hot mot kriminalvårdare
2006-09-06
Någon eller några slog en yxa genom ytterdörren hos en kriminalvårdare i Norrköping i förrgår kväll. Och på trappan låg det ett avhugget grishuvud.
- Det här är ett av de allvarligaste hoten inom kriminalvården på många år, säger Seko-ombudsman Roal Nilssen.
- Vårdaren hade vittnat i en rättegång där en intagen bland annat dömdes för hot mot tjänsteman. Den domen ska inom kort upp i hovrätten och det finns troligtvis ett samband. Syftet är ju uppenbart att skrämma honom och påverka vittnesmålet, säger Roal Nilssen.
Polisen ser allvarligt på händelsen och vårdaren får nu stöd och skydd.
- Det är väldigt viktigt att arbetsgivaren ställer upp för vårdaren och att stödet också blir långsiktigt om det behövs, säger Roal Nilssen.
Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson vill inte kommentera det inträffade men säger att man har en väl utarbetad handlingsplan för att hantera hot mot anställda.
- Vi stödjer, stöttar och skyddar den drabbade. Exakt hur det går till vill jag inte gå in på.
birgitta.forssell@sekotidningen.se
"Vi håller oss utanför politiken"
2006-09-06
Azercell låter säkerhetsministeriet i Azerbajdzjan lyssna av företagets mobiltelefoner. Det bekräftar Erdal Durukan, vd för Teliasonera i Eurasien.
– Det är vi skyldiga till enligt azerbajdzjansk lag, säger han.
För att säkerhetsministeriet ska få lyssna av telefoner måste de enligt Erdal Durukan ha ett domstolsbeslut. Men någon kontroll av att ett sådant finns gör inte Azercell.
– De lyssnar av utan att gå via oss, det är inget vi styr över. Oppositionen borde läsa lagen istället för att komma med anklagelser mot Azercell. Vi försöker hålla oss utanför politiken i Azerbajdzjan, säger han.
Han känner till uppgifterna att mobiltelefoner har slutat att fungera i samband med att oppositionen demonstrerat, men menar att Azercell även där varit utan skuld.
– Det är tekniskt möjligt att slå ut mobiltelefoni utan att släcka ner basstationerna.
Trots att Azercell inte kan kontrollera hur deras kunder avlyssnas menar han att risken att företaget skulle bidra till att kränka mänskliga rättigheter är liten.
– Vi har tydliga uppförandekoder som vi uppmanar chefer och anställda att följa. Dessutom kan anställda anmäla överträdelser anonymt. Då försöker vi ta reda på vad som verkligen hänt. Men hittills har vi inte hittat något.
Erdal Durukan anser att Azerbajdzjan är på god väg att bli en fullvärdig demokrati. Att han som svensk konsul inte skulle vara beredd att träffa oppositionen, hävdar han, stämmer inte.
I somras anklagade organisationen Amnesty International den svenska regeringen för att vara sämre än det privata näringslivet på att kontrollera att de egna bolagen inte bryter mot mänskliga rättigheter. Men statssekreteraren Sven-Eric Söder på Näringsdepartementet kallar kritiken orättvis.
– Vi har en nolltolerans mot kränkningar av mänskliga rättigheter, och Amnesty har inte kunnat konstatera ett enda fall där så har skett, säger han. När det gäller den här typen av uppgifter förekommer mycket rykten. Det är inte lätt att veta vad som är sant.
Staffan Lindberg redaktionen@sekotidningen.se
Teliasonera i förtryckets Azerbajdzjan
2006-09-06
Oliktänkande förföljs genom telefonavlyssning, utlämning av samtalslistor och nedstängda mobiltelefonmaster. Oppositionen i Azerbajdzjan anklagar Teliasonera för att delta i kränkningarna av mänskliga rättigheter.
–Här, det var här de tog sig in.
Sardar Jalaloglu, ledare för Demokratipartiet, Azerbajdzjans näst största oppositionsparti, visar dörren och fönstret där femton maskerade män stormade in en höstnatt för tre år sedan. Sedan pekar han ut platserna där han, frun och de tre barnen som var hemma trycktes ner med automatgevär mot kroppen.
–Jag trodde de skulle skjuta oss allihop, säger han.
Men de maskerade männen har andra planer. De slog sönder lägenheten, tog värdesakerna och förde Sardar Jalaloglu till polisen.
Förhörsledaren försökte få honom att avslöja namnen på de som stödde hans parti. Han vägrade. Några minuter senare kom två kraftigt byggda män in i rummet. De tog tag i varsin fot och började slå honom med käppar. Misshandeln fortsätter utan uppehåll i fyra timmar. Först när Sardar Jalaloglu fick svårt att andas slutade de och kastade in honom i en isoleringscell.
På rättegången, fyra månader senare, stod Sardar Jalaloglu och fem andra oppositionella åtalade för att ha uppmanat till protester efter presidentvalet i oktober året före – ett val internationella observatörer dömt ut som fyllt av oegentligheter.
Viktiga delar av bevisningen kom från mobil-operatören Azercell. I den slutna rättssalen spelade åklagaren upp ett bandat mobiltelefonsamtal mellan två andra oppositionsanhängare som säger sig vilja följa de åtalades uppmaningar att protestera mot valresultatet.
Därefter fortsatte han att referera till mobiltelefonsamtal som Sardar Jalaloglu fört med andra oppositionella före, under och efter valet. Gång på gång anklagas han för att ha ringt en viss person vid en specifik tidpunkt och diskuterat olika former av protester.
–Åklagaren gör inte den minsta hemlighet av att Azercell lyssnat av våra telefoner, trots att det strider mot azerbajdzjansk lag, säger Sardar Jalaloglu.
Domen blir fem års fängelse. Men efter internationellt tryck, främst från EU, släpps han ett år senare, i mars ifjol.
Redan före rättegången hade Sardar Jalaloglutyckt sig se prov på hur Azercell hjälper regimen att kränka mänskliga rättigheter.
Bland annat har han flera gånger märkt hur den egna telefonen slutat fungera i samband med viktiga möten och manifestationer.
–Azercell har skickat textmeddelanden som sagt att jag inte betalt mina räkningar, vilket inte varit sant.
I samband med protesterna efter presidentvalet 2003 och parlamentsvalet 2005 var demonstranterna så många att Azercell stängde av masterna runt stadens stora torg.
–De var livrädda att demonstrationerna skulle växa om vi kunde ringa andra.
Efter demonstrationerna 2003 gav Azercell även ut samtalslistor från kända oppositionella till säkerhetsministeriet. Sardars parti räknar med att mellan 20 och 30 människor arresterades bara för att deras namn fanns i andras samtalslistor.
–Personer jag ringt veckorna före valet blev gripna och förhörda om varför de varit i kontakt med mig.
Sardar Jalaloglu är inte ensam om sitt vittnesmål. Av de nio journalister, oppositionspolitiker och mänskliga rättighets-aktivister vi intervjuar i Azerbajdzjan delar alla samma bild – att Azercell systematiskt avlyssnar telefoner, släcker ner master och lämnar ut samtalslistor för regimens räkning. Samtliga menar också att de märkt hur deras egna mobiltelefoner varit avlyssnade vid olika tillfällen.
Fuad Hasanov är chef för Democracy, human rights and media monitor, en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan. Han har fått bekräftat att telefonen är avlyssnad av en vän som jobbar som chef på Azercell.
–Gång på gång har hon varnat mig för att diskutera känsliga saker på telefon, säger han.
Fuad Hasanov och de andra vi träffar tvingas använda Azercell eftersom det inte finns några alternativ. Företaget har en monopolliknande ställning i landet eftersom den enda konkurrenten har bristfällig täckning.
Vi rör oss genom centrala Baku, huvudstaden i Azerbajdzjan, över det väldiga Frihetstorget där Azercell släckte ner masterna, och demonstranterna slogs blodiga efter valen 2003 och 2005. Bara några kilometer härifrån trängs de fattiga på förorenade mark runt nedlagda fabriker. Men här i city härskar lyxen – det är modebutikernas och stadsjeeparnas värld.
Överallt, i varje gathörn, syns jätteporträtt på Heydar Aliyev, den förre presidenten. En man vars politik gick ut på att styra så mycket som möjligt av statsinkomsterna till det egna bankkontot. Och vars metoder tagits över av sonen Ilham Aliyev, den nuvarande presidenten.
Landet är idag ett av världens mest korrupta, enligt antikorruptionsorganisationen Transparency international. Rena Safaraliyeva, som är chef för organisationens Bakukontor, vill inte spekulera i om Azercell måste betala för att hålla sig väl med regimen.
–Men korruptionen finns överallt och det är oerhört svårt för att verka här utan att betala mutor.
Vugar Gojayev, analytiker på organisationen International crisis group i Azerbajdzjan, är mindre diplomatisk. Han tror inte att Teliasonera skulle kunna vara kvar om de inte betalade mutor och gick med på att lyssna av telefoner.
–De är här på nåder av regeringen. Så länge de samarbetar får de alla tillstånd de behöver. Men om de sätter sig på tvären får de problem. Ett turkiskt företag blev nyligen utkastat sedan de hamnat i onåd hos den styrande familjen.
Också internationella organisationer som Amnesty och Human rights watch dömer ut den här typen av samägda företag.
– Vi avråder bestämt från att äga företag tillsammans med regimen i Azerbajdzjan, säger Veronika Szente-Goldston, advokat på Human rights watch i New York på telefon. Särskilt inom ett område som telekom, som vi vet kan användas till avlyssning.
Att den svenska staten är största ägare i Teliasonera tycker hon är förkastligt:
– De skandinaviska länderna är kända för att respektera mänskliga rättigheter. Den här typen av samarbete sänder fel signaler och ger legitimitet till regimen.
Borta i Sardar Jalaloglus våning har spåren från säkerhetsstyrkornas besök sopats igen. De krossade fönstren har lagats och på väggarna är de vackra orientmattorna åter på plats.
Sardar själv sitter nersjunken i soffan medan hustrun Fatma bär fram fat med frukt, kakor och te. Än idag, tre år efter tortyren, smärtar det i fötterna så fort han tvingas stå.
Bakom den bestämda blicken märks en oro. Många av hans partikamrater har tvingats lämna Azerbajdzjan för att söka asyl, i Sverige och andra länder. Men den senaste tiden har han sett många av dem skickas tillbaka till fängelse och tortyr.
I flera månader har han därför försökt träffa Sveriges konsul i Baku, Erdal Durukan. Först skrev han flera brev utan att få något svar. Därefter lyckades han nå honom på telefon – bara för att höra att han inte hade tid för något möte.
Först tyckte han det var märkligt. Sedan fick han höra att Erdal Durukan tidigare var vd för Azercell och nu är vd för Teliasonera i hela forna Sovjetunionen.
– Han har sina affärsintressen att bevaka och har inget att vinna på att ta kontakt med oppositionen.
På väggen hänger en affisch från parlamentsvalet i höstas med en leende Sardar klädd i orange slips. Före valet trodde många att tiden var inne för en förändring, som i Ukraina och Georgien. Istället lyckades regimen fuska sig till ännu en seger och nu är oppositionen mer splittrad än på länge.
Sardar Jalaloglu fruktar att de unga håller på att tappa tron på demokratin. Samtidigt ser han nya, islamistiska organisationer vinna mark.
– Den nya moskén här i kvarteret drar tio tusen besökare i veckan, nästan alla unga män. Vad händer den dag de får order om att göra något?
Blicken fylls åter av oro.
–Vad ska hända då med Azerbajdzjan?
Staffan Lindberg redaktionen@sekotidningen.se
Moderata väljare ratar alliansförslag
2006-09-06
Bara en tredjedel av moderaternas väljare gillar förslaget om att ta bort skatteavdraget för a-kassan och fackavgiften. Det visar en undersökning Seko låtit Synovate Temo göra.
Av de tillfrågade moderata väljarna tycker 44 procent att förslaget är dåligt. 33 procent är positiva medan övriga 23 procent är osäkra. I den borgerliga alliansen som helhet är stödet för förslaget lika lågt. 43 procent är emot, 24 procent är tveksamma och 33 procent gillar förslaget.
Frågan som ställdes i undersökningen är: ”Den borgerliga alliansen föreslår att avdraget för A-kassan och fackavgiften tas bort. De vill höja avgiften för arbetslöshetsförsäkringen och göra det obligatoriskt för alla som arbetar att vara med i A-kassan. Förslaget medför en genomsnittlig kostnadsökning på cirka 4.000 kronor per år för varje medlem. Tycker du att det är ett bra eller dåligt förslag?”
Totalt bland befolkningen anser knappt 6 av 10 att det är ett dåligt förslag. Mest negativa är arbetare och invånare i Norrland.
Undersökningen visar också att totalt 3 av 10 tycker att det i vissa fall är rimligt att höja avgiften till a-kassan utan att höja ersättningen. Medan en majoritet på 57 procent tycker att det är orimligt att höja avgiften till a-kassan utan att också höja ersättningen.
Den största gruppen tror inte att förslagen kommer att påverka styrkeförhållandena på arbetsmarknaden mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna.
Totalt deltog 1124 personer i undersökningen.
Läs hela undersökningen på www.seko.se
karin.persson@seko.se
Lena var sjuk men fick ingen sjukpenning
2006-09-06
Trots att Lena hade så ont i ryggen att hon inte kunde sitta, böja sig eller ta sig in i en bil, anser försäkringskassan att hon kunde arbeta. Försäkringskassan struntar i läkarintyget som sa att hon var totalt arbetsoförmögen och vägrar betala ersättning under en och halv månad.
För Lena Reuter från Åmål blev kontakten med försäkringskassan en smärre chock.
–Jag är väldigt sällan sjuk och hade inte varit sjukskriven sedan början av 90-talet. Men när jag nu efter alla år blev sjuk så trodde man inte på mig. Jag tog väldigt illa vid mig av att bli misstrodd så här, berättar Lena.
Under flera år arbetade Lena vid Euromaint i Åmål, men i mars 2005 blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist. Företaget skulle omorganiseras och man lade ner den avdelning där hon arbetade.
Lena började leta efter nytt jobb direkt och i maj fick hon ett tillfälligt arbete på Profab, ett varuhus i Åmål där hon arbetar på helger när det behövs extra personal.
Efter en tid fick hon ytterligare ett tidsbegränsat jobb på Centralvac där hon monterade och packade dammsugare. Det jobbet har nu upphört.
–Har man inget fast jobb måste man ju försöka att hoppa på alla möjligheter, säger Lena.
Men efter en tid började ryggen ta allt mer stryk och till slut gick det inte längre. Lena var tvungen att gå till läkaren som konstaterade att hon hade en inflammation i ryggen och bäckenet.
Läkaren sjukskrev henne och hon tvingades gå hemma och äta starka värktabletter. Trots medicinen gjorde smärtan i ryggen att hon varken kunde sitta, böja sig eller ta sig in i en bil.
Lena skickade läkarintyget till försäkringskassan och trodde att allting var frid och fröjd.
Några pengar kom det dock inte utan efter en och halv månad fick hon beskedet från försäkringskassan att man avslagit hennes begäran om sjukersättning. Hon ansågs inte tillräckligt sjuk.
Enligt försäkringskassan så gäller andra regler för den som inte har ett fast jobb.
För den som är arbetssökande ska arbetsoförmågan bedömas ”… i förhållande till arbetsmarknaden i sin helhet” skriver försäkringskassan och fortsätter: ”Någon begränsning till att låta bedömningen omfatta endast arbetsmarknaden på lokal eller regional nivå bör inte ske.”
I klartext betyder det alltså att om det finns ett jobb någonstans i Sverige som den sjuka skulle kunna klara, så är det omöjligt att få ersättning från försäkringskassan.
När Lena nekades ersättning vände hon sig på nytt till sin läkare som skrev ett nytt intyg där han skrev att Lena på grund av sina besvär är ”… arbetsoförmögen i samtliga arbeten på arbetsmarknaden”. För säkerhets skull förtydligade han att Lenas ”… arbetsoförmåga varit total”.
Intyget avslutades med: ”Även med nuvarande hårdare regler för sjukskrivning får patienten bedömas som arbetsoförmögen enligt ovan i samtliga på arbetsmarknaden förekommande arbeten på grund av hennes sjukdom.”
Men de orden bevekade inte handläggarna på försäkringskassan som stod på sig och vägrade betala ut ersättningen eftersom man ansåg att Lena hade arbetskapacitet kvar.
–Det här är ju fruktansvärt dumt. Jag kunde ju ha anmält mig som arbetslös och på så sätt fått a-kasseersättning. Men jag ville inte fuska utan vara ärlig. Det var ju för att jag var sjuk och inte arbetslös som jag inte kunde jobba, säger Lena.
–Man kan undra hur många i samma situation som jag som anmäler sig som arbetslösa istället för att sjukskriva sig på grund av försäkringskassans inställning, säger Lena.
Ärendet är överklagat till länsrätten.
leif.andersson@sekotidningen.se
SLU stäms till arbetsdomstolen
2006-09-05
SLU stäms till arbetsdomstolen för att ogiltigt ha avskedat en djurvårdare enligt Seko. Medlemmen borde ha fått en tillsvidareanställning, men fick istället sluta.
Enligt Las, Lagen om anställningsskydd, ska en person som varit vikarie i sammanlagt tre år under en femårsperiod få en tillsvidareanställning. Sekomedlemmen i fråga har varit djurvårdare på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och har varit vikarie i två år och 364 dagar. Han har under samma femårsperiod också haft en del andra anställningsformer som enligt arbetsgivaren inte räknas som vikarieanställningar och som därför inte leder till en tillsvidareanställning. Det fattas alltså en vikariedag för tillsvidaretjänsten.
Seko hävdar att det inte har varit fråga om andra anställningsformer, utan att medlemmen har vikarierat mer än tre år sammantaget.
Peter Syrjänen är klubbordförande på SLU och tycker det är självklart att medlemmen ska få en tillsvidareanställning.
– Det är ett fult utnyttjande av människor att låta dem arbeta till en dag innan de får tillsvidareanställning. De vill frångå Las, säger Peter Syrjänen.
Nu har AD, Arbetsdomstolen, fått Sekos stämning där Seko kräver arbetsgivaren på 150000 kronor och att medlemmen ska få fortsätta den tillsvidareanställning som han egentligen har. Än har arbetsgivaren inte svarat och Jan Holmström, förhandlingsansvarig på SLU, vill inte kommentera ärendet.
karin.persson@seko.se
Ny maskinförarutbildning på gång
2006-09-04
Skolverket föreslår en ny gymnasieutbildning där anläggningsmaskinförarutbildning och yrkesförarutbildning kombineras.
Utbildningen ska ge c-körkort och yrkeskompetensbevis. Tonvikten i utbildningen ska ligga på fordonskunskap och anläggningskunskap. Profilen ”Mobila maskiner” kommer då kanske att försvinna från Byggprogrammet och ersätts av det nya programmet.
Skolverket håller nu på att utforma ett programförslag.
karin.persson@seko.se
Posten strukturerar om efter nyår
2006-09-01
Postens verksamhet kommer från årsskiftet att delas in i fyra olika dotterbolag. Men de flesta av Sekos medlemmar kommer inte påverkas inledningsvis tror Alf Mellström, Seko Posten.
Posten beslöt i början av sommaren att dela in Posten i fyra dotterbolag: Meddelande, Logistik, Strålfors och Svensk Kassaservice. Tanken är att de fyra bolagen ska kunna specialisera sig och därigenom bli mer effektiva. Planerna hur förändring ska gå till och se ut kommer arbetas fram under hösten.
I postens halvårsresultat som kom i slutet på augusti i år visar företaget en vinst, men också att man minskat personalen med drygt 1000 personer sedan samma tid ifjol. Totalt arbetar drygt 30000 personer i posten. Inom Svensk Kassaservice är det 235 personer färre som arbetar än för ett år sedan.
karin.persson@seko.se
Nuder öppnar för skattelösning till sjöss
2006-08-22
Finansminister Per Nuder öppnar för en lösning för de ombordanställda i Öresundstrafiken som hotas av skattesmäll på upp till 300.000 kronor.
En arbetsgrupp i finansdepartementet har fått i uppdrag att ta fram underlag för en undantagslagstiftning från skattereglerna.
- Det här är helt klart en delseger. Finansministern skulle aldrig skriva som han har gjort om han inte var öppen för en lösning.
Det säger den socialdemokratiska riksdagsledamoten Kent Härstedt som engagerat sig i frågan och bland annat skrivit till ministern om de anställdas skatteproblem.
Det handlar om cirka 100 personer som riskerar att bli eftertaxerade med 4.000 kronor per månad. Med ränta och ett 40-procentigt skattetillägg blir det en årlig skuld på cirka 70.000 kronor.
Kent Härstedt är dock hoppfull om att det ska gå att hitta en lösning.
- En minister kan ju aldrig stryka enskildas skulder utan i det här fallet handlar det om att ta fram underlag för en undantagslagstiftning, säger Kent Härstedt.
Sekos vice förbundsordförande Tomas Abrahamsson, med ett förflutet inom Sjöfolksförbundet, är också nöjd med beskedet från Per Nuder.
-Det är mycket positivt att finansministern ger arbetsgruppen i uppdrag att hitta en lösning. De ombordanställda som drabbats har ju hamnat i en mycket prekär situation där dom i praktiken beskattats två gånger, säger han.
Enligt Per Nuder är de olika systemen för sjöfartsstöd bland de nordiska länderna inte bara ett problem för de anställd utan även konkurrensen mellan länderna påverkas. Därför ska han ta upp frågan om ett nordiskt preliminärskatteavtal på det nordiska finansministermötet i oktober.
Skattesmäll hotar sjöfolk
2006-08-21
Peter Berman hotas av en skattesmäll på 300 000 kronor för att båten han arbater på är danskregistrerad medan han själv bor i Sverige.
– Får vi ingen lösning på skatteproblemen blir det omöjligt för svenskar som bor i Sverige att arbetar på danska båtar.
Det säger Peter Skoglund, ombudsman Seko sjöfolk, om skattetvisten som blossat upp för svenska ombordanställda på båtar registrerade i danska DIS-registret.
För närvarande riskerar nära 100 personer att bli eftertaxerade med 4 000 kronor per månad. Med ränta och ett 40-procentigt skattetillägg blir det en årlig skuld på cirka 70 000 kronor.
Peter Bergman har arbetat på HH-Ferries mellan Helsingborg och Helsingör sedan maj 2001 och för hans del kan det röra sig om en skattesmäll på totalt cirka 300 000 kronor sedan han började.
– Man känner sig som en idiot som har hållit på med det här. Vi har frågat både skattemyndigheten och arbetsgivaren gång på gång om vi ska betala skatt i Sverige, och alltid fått ett nekande svar. Men nu kommer man plötsligt med det här. Hade jag känt till det hade jag hoppat av direkt och tagit ett annat jobb, säger han.
Skattemyndigheten har valt ut Peter för att köra honom som ett pilotfall, en uppmärksamhet som han helst hade sluppit.
Orsaken till tvisten är att på fartyg registrerade i det danska DIS-registret så betalar arbetsgivaren endast en nettolön till den anställda utan att betala någon skatt.
I det svenska systemet betalas en bruttolön men skatten går tillbaka till arbetsgivaren i form av ett redarstöd. För den anställda betyder det i stort sett samma sak, men rent formellt har en anställd i Sverige betalat skatt, även om den sedan går till redaren, medan han inte har betalat skatt i Danmark.
Enligt svenska skatteregler ska man betala skatt i något land, och eftersom de anställda i de DIS-registerade båtarna inte betalat vare sig i Danmark eller Sverige så eftertaxeras de nu av svenska skattemyndigheter.
För Peter, som får ut 13 000 danska kronor, betyder det en eftertaxering med 4 000 kronor vilket ger 9 000 kronor kvar.
Riksdagsledamoten Kent Härstedt har engagerat sig i frågan och skrivit till finansminister Per Nuder för att försöka få ett undantag i skattereglerna för de berörda i Öresundstrafiken.
leif.andersson@seko.se
Banverksarbetare svårt brännskadad på jobbet
2006-08-18
Mannen skadades när han arbetade med underhåll av kontaktledningar vid järnvägen utanför Norrköping. Nu ska det utredas hur olyckan kunde inträffa.
Det var vid tvåtiden i natt som mannen fick ström i sig när han och två kollegor arbetade med underhåll av kontaktledningar i Eksund utanför Norrköping.
– De arbetade med en liftmotorvagn och en av de tre kom nära en ledning som var strömförande trots att den inte skulle vara det, säger Mats Olsson, platschef på Banverket produktion öst.
Mannen vårdas på sjukhus och läget är stabilt. Även hans kollegor togs till sjukhus för att få krishjälp. Banverket har också en egen krisgrupp samt avtal med bland annat Previa.
Ulrika Ericson på Banverkets presstjänst säger att en utredning ska dras i gång på måndag där bland annat Elsäkerhetsverket ska ingå.
– Det går att stänga av strömmen på en viss sträcka. Men det är flera olika moment som görs på skilda ställen. Därför går det inte att svara på i nuläget vad som hänt.
Jörgen Lundström, ordförande i Sekos banklubb i Norrköping, säger att olyckan är tragisk, men inte förvånande.
– Det här är ett farligt yrke och att jobba natt späder på det farliga. Det är ett faktum att många olyckor sker i slutet av ett arbetspass. Trötthet är farligt. Även om man följer alla avtal är man ganska mör. Jag vet inte hur länge de här killarna hade jobbat eller hur stressigt det var. Men det är i alla fall bitar jag kommer att titta på.
maria.persson@seko.se
Svettprov ersätter urinprov
2006-08-17
Ett enkelt svettprov kan ersätta urinproven på svenska fängelser.
Den nya metoden, som ett svensk företag utvecklat, innebär att man tar ett svettprov med hjälp av en bomullstuss som stryks över huden. Tussen läggs i en analysapparat som inom en minut ger svar på om provet innehåller narkotika.
Idag tas cirka 100 000 urinprov om året för en kostnad av drygt 14 miljoner kronor.
–Den nya metoden är betydligt enklare och underlättar för personalen samtidigt som den är mindre integritetskränkande för de intagna, säger ombudsman Roal Nilssen som hoppas metoden införs så snabbt som möjligt på samtliga anstalter.
– Den är dessutom billigare och sparar pengar som kan användas till fler vårdartjänster.
Tekniken gör det också möjligt att samla in partiklar från exempelvis möbler med en speciell dammsugare. Stoftet analyseras sedan på samma sätt.
– Det underlättar om man misstänker att det finns knark på en avdelning .
Just nu ligger förslaget hos regeringen i väntan på en lagändring som gör det möjligt att använda metoden.
– På Hällbyanstalten har de testat metoden och de är nöjda. Den är ju mycket mer effektiv än urinprovet och dessutom betydligt mer rättssäkert eftersom det är svårare att fiffla med det, säger Roal Nilssen.
birgitta.forssell@seko.se