Vattenfall – att sälja eller inte sälja
2010-07-08
Frågan var enkel, är Vattenfall till salu? Svaret visade sig vara mer komplicerat när Seko på torsdagen bjöd in till seminarium i Almedalen. Vattenfall är inte till salu, enligt Mats Odell, Kristdemokraterna – samtidigt som han välkomnar nya ägare.
Vattenfall är ett av Sveriges största och mest lönsamma företag. Enligt Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen och en av paneldeltagarna, är företaget också en miljöpolitisk katastrof. Frågan om Vattenfalls framtid är därmed intressant ur många aspekter.
För Janne Rudén, Sekos ordförande, är det givet att den inledande frågan borde besvaras med ett nej. Han anser att Vattenfall ska vara ett europeiskt energibolag, helägt av staten Det är bäst för de anställda, och staten som ensamägare garanterar den ägarstyrning som måste till för vrida om Vattenfall till ett företag som vilar på förnybar energi.
Han fick medhåll av Tomas Eneroth, socialdemokraternas näringspolitiska talesman, som konstaterade att Vattenfalls huvuduppgift måste vara att investera i förnyelsebar energi och liksom Rudén såg han staten som en garant för detta.
Mats Odell försäkrade upprepade gånger att Vattenfall inte ska säljas. Däremot ser han gärna fler ägare i företaget. Hur stor del av företaget som ska säljas, eller vilka delar kan han inte svara på, förutom att vattenkraften ska behållas, men säger att det kan handla om upp till 20 procent.
Skälet som han anger, är att få loss pengar till investeringar. Janne Rudén vill att pengarna ska komma från en sänkning av avkastningskravet som idag är på 15 procent.
Mikael Karlsson från Naturskyddsföreningen gav ett tredje alternativ, sälj den kolkraft som Vattenfall har, framför allt i Tyskland. Han passade också på att fråga de närvarande politikerna när de anser att Vattenfall ska börja avvecklingen av kolkraft. ”På sikt” ansåg Tomas Eneroth, medan Ola Alterå från Centerpartiet hävdade att staten inte kan kräva av Vattenfall att de ska avyttra vissa delar.
Naturskyddsföreningen har ingen åsikt om vem som ska äga Vattenfall, däremot har man synpunkter på styrningen. Enligt Mikael Karlsson är det beklagligt att ingen av de närvarande politikerna kunde ge några besked om kolkraftens framtid med tanke på hotet från den globala uppvärmningen.
Tomas Eneroth utlovade dock tydligare ägardirektiv och en starkare styrning av Vattenfall om de rödgröna kommer till makten.
mats.andersson@sekotidningen.se
Alla vill ha kollektivavtal
2010-07-07
”Vi har roligast i Almedalen”. Det skriver Centerns ungdomsförbund på sin hemsida. Det är tveksamt om deras ordförande, Magnus Andersson, håller med efter onsdagens Sekoseminarium om kollektivavtal.
Seminariets rubrik ställde frågan om kollektivavtalen är en bromskloss eller om de är bra för individen.
Bromskloss, svarade arbetsgivarrepresenatnterna Jonas Milton, vd på Almega och Bengt Huldt, vd för arbetsgivarförbundet Stål och Metall. De fick medhåll av Magnus Andersson som vill konkurrensutsätta kollektivavtalen och låta de anställda på en arbetsplats själva välja om de vill följa det kollektivavtal som finns.
Som svar på Anderssons krav kände sig Bengt Huldt manad att påpeka att arbetsgivarna faktiskt förbundit sig att tillämpa gällande kollektivavtal på samtliga anställda, oavsett om de är med i facket eller ej.
Lisa Björck från Transport hävdade att Andersson mest var ute efter att flytta makt, från arbetstagare och fack till arbetsgivarna.
Både Bengt Huldt och Jonas Milton sade sig vara positiva till kollektivavtal, om de bara vore lite tunnare, med färre tvingande paragrafer och mer utrymme för en ökad lönespridning. Jonas Milton såg det också som ett problem med arbetsgivare som skriver på avtal men sedan ”skiter i att följa dem”.
Sekos förbundsordförande Janne Rudén var tillsammans med Lisa Björck och Evin Cetin, socialdemokratisk riksdagskandidat, på plats för att försvara kollektivavtalen.
Janne Rudén litade inte riktigt på arbetsgivarnas uppriktighet när de prisade kollektivavtalen och menade att deras syfte snarare var att avveckla än utveckla avtalen och han varnade för en situation där (dåliga) kollektivavtal blir ett konkurrensmedel för företagen.
Evin Cetin konstaterade att många av problemen på arbetsmarknaden, som låga löner och otrygga anställningar, beror på att det saknas kollektivavtal. Sina exempel hämtade hon från Pizzasverige – sina resor landet runt till olika invandrarföretag, där det saknas kunskap om vad den svenska modellen med kollektivavtal innebär.
Janne Rudén fyllde på med att det inte alltid räcker med avtal och pekade på de stora väg- och järnvägsbyggena, där företag skrivna på Irland bedriver verksamhet i Sverige med anställda från Polen till låga löner och sämre anställningsvillkor.
En slutsats av seminariet kan vara att i ett läge där alla, inklusive Magnus Andersson från cuf, säger sig vara mer eller mindre positiva till kollektivavtal, så gäller det att ordet fylls med innehåll.
mats.andersson@sekotidningen.se
Kunglig munkavle
2010-06-24
Hovet har satt munkavle på en av sina anställda. Utan motivering har Sekotidningen fått nej till att intervjua en anställd i hovstallet.
– Ett flagrant brott mot grundlagen, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
Alla statligt anställda har en så gott som oinskränkt rätt att tala med journalistet, något som regleras i grundlagen (se faktaruta).
Men hovet fann alltså anledning att ha synpunkter när Sekotidningen ville intervjua en anställd om hur det är på jobbet. Informationsavdelningen ville ha frågorna i förväg och sedan avslogs Sekotidningens begäran utan motivering.
Åke Olsson är Sekos klubbordförande vid hovet. Han är mycket förvånad över arbetsgivarens inställning.
– Speciellt som en lokaltidning gjorde ett jättereportage om annan Sekomedlem i hovstallet samtidigt.
I Sveriges grundlagar finns alltså ett mycket starkt skydd för offentligt anställda att fritt tala med journalister. Frågan är då om det finns några undantag för de anställda vid hovet.
– Vi har i stort sett samma kollektivavtal som övriga statligt anställda och hovet har avtal med Arbetsgivarverket som i stort sett är identiskt med andra statliga verksamheter. Därför anser jag att vi lyder under samma regler som andra offentliganställda, säger Åke Olsson.
Hans åsikt bekräftas av Inga Lundberg, hovets rådgivare på Arbetsgivarverket.
– Hovet är ingen statlig myndighet men de som arbetar där måste räknas som offentliganställda i någon form. De har hängavtal på det statliga området och alla allmänna anställningsvillkor är de samma, säger hon.
Så om en anställd skulle lämna uppgifter till en journalist skulle inte hovet få efterforska vem som gjort det?
– Nej, det får det inte.
När det kommer till rätten att obehindrat tala med journalister finns alltså inga undantag.
– Bara det att de ber om frågorna i förväg och att de ska gå genom något slags filter är direkt stötande tycker jag, även om det inte är direkt olagligt, säger Nils Funcke, journalist, yttrandefrihetsexpert och sekreterare i den statliga yttrandefrihetskommittén.
– Men att de sedan förbjuder den anställda att tala med en journalist ser jag som ett flagrant brott mot de grundlagsskyddade rättigheter som finns både i regeringsformen och i yttrandefrihetslagstiftningen. De lägger munkavle på den anställda och det är inte tillåtet, fortsätter han.
Även arbetsrättsjuristen Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättskydd, är förvånad över hovets inställning.
– Spontant låter det jättekonstigt. Hovet måste betraktas som en del av statsmakten och då ska de reglerna gälla. Jag har mycket svårt att se att de har något stöd för att hindra en journalist från att prata med en av de anställda.
Sekotidningen har under en längre tid sökt hovets informationsavdelning för en kommentar. En timme innan pressläggning (och två månader efter att de fick frågan) ringer Annika Sönnerberg, biträdande informationschef, och förklarar att hovstallets intervjukvot var fylld. Därför svarade man nej på Sekotidningens förfrågan men hon framhåller att man inte hindrar någon anställd att tala med pressen.
Om ni inte hindrar någon att tala med pressen hur kan ni då säga nej till en intervju?
– Vi vill veta vilka intervjuer som görs för att fördela dem och vi ansåg att kvoten för hovstallet var fylld. Så vår rekommendation blev att säga nej.
När Sekotidningen söker den tystade medlemmen för en kommentar får vi beskedet att det kanske kan ske efter det kungliga bröllopet. Innan dess anser sig medlemmen inte få tala med oss eftersom arbetsgivaren sagt nej.
Så säger lagen
• I tryckfrihetsförordningen finns meddelarfriheten inskriven. Den innebär att vem som helst har rätt att lämna ut vilka uppgifter som helst om syftet är att de ska publiceras i media.
• Uppgiftslämnaren har rätt att vara anonym och är man offentligt anställd har arbetsgivaren inte rätt att ta reda på vem som lämnat uppgifterna.
• Är uppgiftslämnaren känd får arbetsgivaren inte vidta några åtgärder.
Här är frågorna vi inte fick ställa
• Vad gör du på jobbet?
• Vad är det som krävs för att vara en bra kusk?
• Hur får man en bra relation till hästarna?
• Trivs du på jobbet?
• Påverkar det stundande bröllopet ditt arbete?
• Hur?
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
A-kassan vann i regeringsrätten
2010-06-23
En dom i regeringsrätten ökar hoppet för Sekos a-kassa att få tillbaka närmare en miljon kronor från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
År 2007 var det många som lämnade a-kassan efter att regeringen infört förhöjda egenavgifter. En stor del av dem gjorde det genom att sluta betala medlemsavgiften varpå de uteslöts efter tre månder.
Problemet för kassorna är att de ändå måste betala in avgift för dessa till IAF under den period de varit medlemmar men inte betalat. För Sekos a-kassa handlar det alltså om närmare en miljon kronor som man inte fått in men varit tvungen att betala ut.
Orättvist tyckte a-kassan som överklagade beslutet och krävde tillbaka pengarna. IAF kontrade med att det inte handlar om ett beslut som kan överklagas.
Ärendet har sedan trillat först genom länsrätten där man avslog a-kassans begäran sedan vidare till kammarrätten som ändrade domen till kassans fördel för att slutligen hamna i regeringsrätten, som är sista instans. Även där går man alltså på a-kassans linje vilket innebär att IAF måste pröva Seko-kassans begäran.
– Jag ser det som en seger även om vi inte fått tillbaka pengarna ännu men nu måste IAF i alla fall pröva vår begäran. Vårt nästa steg är att tala med våra jurister för att se hur vi går vidare, säger Roal Nilssen, föreståndare för Sekos a-kassa.
Frågan är principiellt viktig och utgången bevakas noga av alla a-kassor då dessa har likadana fodringar på IAF.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Avtal klara för brandmän och anläggare
2010-06-23
Två avtal mellan Seko och KFS, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, blev klara i går. De rör anläggning och flygplatser och ger totalt 3,7 procent.
Båda avtalen är tvååriga och gäller från 1 april i år till sista mars 2012.
Flygplatsavtalet som främst gäller räddningstjänsten på kommunala flygplatser, men också på Arlanda, ger 2,0 procent i år. Det fasta ob-tillägget höjs med 243 kronor 1 april 2011.
Anläggningsavtalet, som bland annat omfattar medlemmar inom SL, har en mindre del av löneökningen i år, 1,5 procent och resten nästa år. Föräldrapenningstillägget utökas med en månad.
Som på övriga avtalsområden finns en överenskommelse om inhyrning av bemanningsföretag där det finns personer med företräde.
Seko har mellan 100 och 200 medlemmar på de båda avtalen. Det finns en gränsdragningsdiskussion mellan Seko och Kommunal på anläggningssidan, vilket gör det svårt att ange exakt antal medlemmar.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Riksdagen sa ja till ny postlag
2010-06-22
Riksdagen röstade i dag ja till en ny postlag, som träder i kraft vid årsskiftet. Sekos ordförande Janne Rudén beklagar beslutet.
- Ännu ett ogenomtänkt förslag från infrastrukturminister Åsa Torstesson går igenom i riksdagen, säger han.
Seko har protesterat mot den nya lagen eftersom det på sikt finns risk för sämre postservice i stora delar av landet. Det finns också en oro för Postens framtid. Postservicen bör vara samhällets ansvar, anser Seko.
Den nya lagen innebär bland annat att det blir upp till marknaden att se till att hela landet får en fungerande postservice.
Om marknaden inte klarar uppdraget ska Post- och telestyrelsen handla upp en ansvarig aktör för de delar av postservicen som är olönsam. I samband med den upphandlingen förväntas Posten redovisa sin prissättning, vilket Postens koncernchef Lars G Nordström protesterat emot.
Hittills har det varit den statliga Posten som haft den samhällsomfattande uppdraget, genom ett avtal med staten. Sedan Sverige avskaffade monopolet i början av 1990-talet har Posten haft konkurrens från bland annat Bring City Mail, som fått en allt större del av företagsposten.
Seko har också kritiserat lagen för att den inte innehåller några regler om hur de olönsamma delarna av postutdelningen, det vill säga post i glesbygd, ska finansieras.
Posten har fram till i dag bekostat de olönsamma delarna genom att rationalisera verksamheten.
Bakgrunden till den nya lagen är ett EU-direktiv som träder i kraft 1 januari 2011. Direktivet, som förbjuder monopol, tillåter att staten utser en aktör som ansvarig för den samhällsomfattande servicen och att verksamheten har en specifik finansiering, genom exempelvis fonder.
I Danmark har regeringen beslutat att Post Danmark ska ha ansvar för den samhällsomfattande servicen.
Karin Lindgren Strömbäck
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Varsel mot privata städfirmor
2010-06-21
Seko och Fastighets varslar om konflikt för medlemmar på privata städföretag från 1 juli. Samtidigt säger förbunden upp det gemensamma serviceentreprenadavtalet med Almega.
Oenigheten rör i första hand lönerna.
- Vi står långt ifrån varandra när det gäller pengarna, säger Helene Thornberg, ombudsman på Seko.
Anders Hjertman, förhandlingschef på Almega Tjänsteförbunden uppger att arbetsgivarna lagt ett bud på 970 kronor för två år.
– Det förutsätter att vi får en avräkning och går över från en lönetrappa med branschvanetillägg till en lägstlönetrappa, säger han.
Den modellen avvisar Fastighets ordförande Hans Öhlund.
– Den innebär att vi förlorar pengar. Medellönen som i dag är 19 173 kommer inte att höjas med 970 kronor eftersom de nya som anställs får sämre löneutveckling än de som är anställda idag, säger han.
Medlaren utsågs på måndagen.
– Vi har inte träffat dem ännu så vi vet inte hur de vill arbeta, säger Hans Öhlund.
Seko har 200 medlemmar på avtalsområdet och Fastighets omkring 14 000. Sekos medlemmar arbetar i stora företag som ISS och Sodexo, men också på mindre städföretag.
Ingen Sekoarbetsplats är uttagen i strejk, däremot gäller blockad av bland annat övertid och nyanställning på allt arbete inom avtalsområdet. En arbetsplats som berörs av konflikten är Arlanda.
Karin Lindgren Strömbäck
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Nytt avtal för Samhallanställda
2010-06-21
970 kronor på två år och en extra månads föräldralön blev resultatet när ett antal LO-förbund godkände ett nytt avtal med Samhall.
Första året höjs lönerna med 380 kronor och nästa år med 590 kronor, totalt alltså 970 kronor i månaden på två år. Därmed ligger avtalet i linje med övriga industriavtal.
Dessutom får de anställda ytterligare en månad med föräldralön, vilket ger totalt fem månader då arbetsgivaren skjuter till 10 procent av lönen på föräldrapenningen.
Totalt 20.000 anställda berörs av det nya avtalet som i går godkändes av LO-förbundens avtalsdelegation bestående av representanter från Seko, Fastighets, IF Metall, Kommunal, GS-facket, Hotell & Restaurang och Handels.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Långt mellan statliga parter
2010-06-17
Seko och Arbetsgivarverket står långt ifrån varandra när de båda parterna lade fram sina utgångsbud i avtalsförhandlingarna på det statliga området. Seko kräver centrala löneökningar medan arbetsgivaren vill ha ett sifferlöst avtal.
Sekos krav ligger på 620 kronor per månad, men mint 2,6 procent. Från Arbetsgivarverkets sida vill man inte ha några centralt satta löneökningar utan vill lämna det till lokala förhandlingar, helst i individuella lönesamtal mellan chef och anställd.
- Där vi i dag har lönesättande samtal har det har fungerat så bra att vi vill ge alla anställda den möjligheten. Tanken är ju inte att den som är bäst på att prata ska få mest i lön utan det ska baseras på resultat, säger Arbetsgivarverkets biträdande förhandlingschef Ken Johnsson .
Men Sekos inställning i frågan är glasklar.
– Det finns ingenting som är bra med sifferlösa avtal Det är helt uteslutet att vi skulle gå med på det. Ett sådant yrkande hör bara hemma i papperskorgen, säger Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman.
Centralt förhandlade löneökningar som garanterar alla anställda löneökningar i nivå med de avtal som slutits tidigare i år är alltså ett absolut måste från Sekos synvinkel.
En annan stötesten är att Arbetsgivarverket vill ha ett tillsvidareavtal, utan slutdatum, med nio månaders uppsägningstid. Seko vill ha ett avtal som löper på ett år. I arbetsgivarens bud ska inte heller några datum för lönerevisioner sättas ut. De lokala parterna ska besluta när revisionerna ska ske och om man inte kommer överens är det arbetsgivaren som bestämmer.
– Det skulle kunna innebära att det dröjer tre år innan lönerna höjs och det är naturligtvis inte acceptabelt. Att arbetsgivaren i slutänden kan bli den som ska bestämma datum för lönerevision är ganska långt ifrån den svenska modellen, säger Sven-Olof Hellman.
Medan Arbetsgivarverket ser ett tillsvidareavtal som en grund för stabila förhållanden.
– Om parterna kommer överens borde villkoren vara sådana att de kan gälla över tid. Det ska inte behöva finnas någon osäkerhet om att detaljer kan ändras, säger Ken Johnsson.
Bland Sekos övriga krav märks trygga anställningar, rätt till heltid och en lösning på bemanningsfrågan.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Vinterns kaos kostade tre miljarder
2010-06-16
Vinterns tågkaos kostade samhället minst 3 miljarder. Totalt var tågen försenade 83 000 timmar, varav två tredjedelar drabbade godstrafiken.
Det framgår av en rapport från Trafikverket som presenterades i dag.
Trafikverket pekar ut flera orsaker till kaoset. Det handlar om för lite resurser till röjning av spår och växlar, för få avisningsanläggningar, bristande samordning inom Trafikverkets olika regioner och mellan skilda aktörer. Plus brister i avtalen med entreprenörerna.
I upphandlingsavtalen finns exempelvis inte angett hur entreprenörerna ska agera i extrema situationer. Det finns inga extraresurser att sätta in, konstaterar utredarna. Samtidigt föreslår rapportförfattarna att Trafikverket ska förhandla med entreprenörerna för att få ner priserna för de extrainsatser som behövs framöver.
Trafikverket har gjort en jämförelse med länder där tågtrafiken fungerat väl och kommit fram till att det varit framgångsrikt att planera och prioritera trafikreduceringen i god tid. Väl fungerande länder har också en nationell operativ ledning. Dessutom har de olika aktörerna inom järnvägen tränat för svåra situationer. Inget av detta finns i Sverige.
Kostnaderna för de investeringar i avisningsanläggningar, isskrapor på ledningar, ökad värme i växlar och annat som hade kunnat förhindra hälften av förseningarna i vintras är cirka 450 miljoner kronor.
Seko gick tidigt under snökaoset ut och kritiserade marknadsanpassningen av järnvägsunderhållet. Det är dags att reglera underhållet och tillföra mer resurser, sa Sekos ordförande Janne Rudén.
På fredag den 18 juni uppvaktar en grupp Sekomedlemmar, anställda på Strukton Rail, näringsdepartementet med en uppmaning om att återföra ansvaret för järnvägsunderhållet till samhället.
– Vi har haft flera dödsolyckor och det beror på att det satsat för lite, det är lägsta bud som vinner upphandlingarna och då kommer säkerheten i andra hand, säger Mats Nordlund, initiativtagare och tidigare skyddsombud på Strukton Rail.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Brist på erfarenhet bakom färjekrock
2010-06-15
Befälens sammanlagda erfarenhet var för liten, besättningen var minimal på bryggan och bland passagerarna och i det mest kritiska ögonblicket lämnades en erfaren styrman ensam.
Det är en del av orsaken till kollisionen mellan två Gotlandsfärjor utanför Nynäshamn förra sommaren, enligt Statens Haverikommission. Bristerna fanns på höghastighetsfärjan Gotland II. 33 passagerare skadades, ingen allvarligt.
Det var dessutom tät dimma vid tillfället och styrman på Gotland II, som var sjukvårdsansvarig på båten, blev uppringd om att någon behövde en läkare. Han blev störd i sitt arbete.
– Som vi kommit fram till i tidigare olycksutredningar är det en kedja av mindre saker, händelser och brister som ligger bakom en olycka. Det är sällan en enskild händelse, säger Göran Rosvall, ordförande för haverikommissionen.
Han pekar på behovet att arbeta mer med säkerheten i vardagen, sköta incidentrapportering och följa upp det som händer.
– Ju färre små brister det finns, desto färre olyckor, så är det. Och arbetsgivarna ska belöna personal som berättar, säger Göran Rosvall.
En viktig faktor bakom olyckan utanför Nynäshamn var att personalen själv, utan att få rederiets godkännande, ersatte befälhavaren, som skulle gå till läkare, med en oerfaren person. Detta trots att även resten av befälen saknade erfarenhet av höghastighetsbåtar.
Haverikommissionen är mycket kritisk till att båten hade så lite personal och att de som var nyckelpersoner i en krissituation inte hade någon som kunde ersätta dem.
– En så slimmad organisation blir sårbar och fungerade inte när olyckan inträffade, säger Göran Rosvall.
Haverikommissionen rekommenderar Transportstyrelsen att ställa högre krav på bemanningen så att det finns personal såväl till last, som passagerare och en fungerande krisorganisation. Transportstyrelsen bör också kräva att rederier som ska köra höghastighetsfärjorna har personal som kan köra dem ordentligt, inte bara till och från kaj.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Bring och Posten på samma avtal
2010-06-09
Från första oktober i år går Bring Citymails bolag över till samma branschavtal som bland annat Posten.
Kommunikationsavtalet ersätter postdistributionsavtalet för Brings del.
Seko och Almega kom överens i början av veckan.
– Det är bra för att vi får en konkurrensneutralitet mellan företagen, säger ombudsman Christer Ryd på Seko.
I höstens avtalsrörelse blir det ett avtal att förhandla om och samma resultat för alla företag i branschen.
Personalen på Bring kommer inte att märka någon skillnad när det gäller löner och andra villkor.
– Vi har inte förändrat några materiella villkor, säger Christer Rydh. De lokala avtalen gäller.
Anders Hjertman är förhandlingsansvarig för kommunikationsavtalet på arbetsgivarorganisationen Almega. Även han betonar att de lokala villkoren skiljer sig åt mellan olika företag.
– Inrangeringsförhandlingarna har gått bra och vi är hyfsat nöjda med resultatet, säger Anders Hjertman.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Ännu en dödsolycka vid banarbete
2010-06-07
En banarbetare omkom och en skadades i fredags när de arbetade med att jorda kontaktledningsstolpar nära Tomteboda i Stockholm. Den omkomne var född 1981.
Båda är medlemmar i Seko och arbetade åt norska Baneservice som har en entreprenad för Citybanan.
Pietro Nilsson skyddsombud vid Infranord i Stockholm var ute på olycksplatsen strax efteråt. Han är olycksplatsansvarig för Trafikverkets räkning.
– Vi vet inget om orsaken, bara att de inte hunnit undan när pendeltåget kom, säger Pietro Nilsson.
Spåret var inte avstängt vid tillfället.
Baneservice Sverigechef Ulf Karlsson säger att företaget samlat all personal under dagen för att berätta om olyckan. Han uppger också att det var flera i arbetslaget och att de som såg olyckan behöver särskilt stöd.
Jan Halvarsson är ombudsman på Seko i Sundsvall. Han har fackligt samordningsansvar för de privata banföretagen.
– Vi vet inte i detalj vad som hänt, men efter vinterns alla olyckor måste vi fundera över hur vi ska agera fackligt, säger Jan Halvarsson.
Avregleringen av branschen har gjort att det är svårt att följa upp att företagen gör som de säger, anser Seko.
– Ett sätt att höja säkerheten kan vara att dela upphandlingen i två delar. En för det jobb som ska göras och en annan för säkerhetsarbetet. Så har man gjort på vägsidan, säger Jan Halvarsson.
Han tycker också att politikerna bör fundera över resursfrågan.
– Det är svårt när det inte finns tillräckligt med personal.
Olyckan i fredags utreds av polisen, Trafikverket, Baneservice och Arbetsmiljöverket.
– Vi har fått anmälan från polisen, men inte varit på olycksplatsen ännu, säger Peter Assarsson, chef för akutgruppen på Arbetsmiljöinspektionen i Stockholm.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Flygplatschef får gå efter kritik
2010-06-02
Chefen för Luleå flygplats, Susanne Jangdahl, tvingas lämna sitt jobb. Orsaken är brister i säkerheten på flygplatsen och bristande förtroende hos personalen.
Enligt Lars Andersson, ordförande i Sekos koncernfack inom Swedavia, det nybildade flygplatsbolaget, har Luleå vid fyra tillfällen fått kritik från Transportstyrelsen för brister i säkerhetsarbetet.
– Inspektörernas kritik har flygplatschefen inte velat diskutera med personalen och då blir det omöjligt att genomföra förbättringar, säger han.
Enligt media i Norrbotten skriver Susanne Jangdahl i ett pressmeddelande att hon förlitat sig på att de som arbetar med säkerheten har gjort sitt jobb.
Lars Andersson säger att Seko har vid flera tillfällen påpekat att det saknas resurser för att bedriva säkerhetsarbete i Luleå och att personal därför hoppat av.
– Det är fel att skylla på personalen när det är chefen som har ansvaret, säger han.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Seko fördömer Israels attack
2010-06-01
Seko och Seko sjöfolk fördömer den israeliska attacken på Ship to Gaza-konvojen som var på väg med förnödenheter till befolkningen i Gaza.
- Angreppet står i strid med folkrätten och internationell sjörätt, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk som kräver att regeringen sätter hård press på Israel.
– Det är illa att Israel bordat ett fartyg på internationellt vatten och använt övervåld. Sjömän ska inte behöva leva med ett sådant hot hängande över sig.
Enligt Sekos ordförande Janne Rudén har Israel placerat sig i samma liga som piraterna utanför Somalias kust.
I dagsläget ser det inte ut som om det finns några svenska sjömän ombord på de fartyg som var med i konvojen.
Seko Sjöfolk sympatiserar med projektet Ship to Gaza, men har inte deltagit aktivt.
– Vi har inte fått svar på vad det var för fartyg de skulle använda eller om det fanns kollektivavtal. Så vi avstod från att vara med i projektet, säger Kenny Reinhold.
Han har själv arbetat på fartyg som gått på Israel och säger att det är en minutiös kontroll av både båtar och sjömän som ska in i hamnarna.
– De går ut dykare och undersöker båtar som ankrar utanför kusten. Den här attacken gör det än svårare för sjömän som kommer till israeliska hamnar, säger Kenny Reinhold.
Det finns en möjlighet för sjömän att lämna en båt om den kommer in i en krigsriskzon. Hittills har inte Israel varit ett sådant område.
Det är ITF, internationella transportfederationen som tillsammans med redarna bestämmer vilka områden som räknas till krigszoner.
Även ITF har i ett uttalande fördömt Israels angrepp på den civila konvojen. ITF kräver att Israels blockade mot Gaza, som är anledningen till projektet Ship to Gaza, upphör.
– Det internationella samfundet måste stödja en politisk lösning så att en palestinsk stat kan delta i den internationella handeln på lika villkor som andra länder, skriver ITF i ett pressmeddelande.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se