Brist på personal ger sämre vård
2010-05-25
Sveriges Radio har den senaste tiden rapporterat om tvångsvårdade ungdomar som inte får komma ut och som blir avklädda nakna när de isoleras på Statens institutionsstyrelses, SiS, behandlingshem.
I reportagen har programmen Kaliber och Ekot intervjuat ungdomar och tagit del av journaler som bekräftar det om sägs.
Enligt SiS är det ovanligt med avskiljning och medeltiden en ungdom är isolerad är en och en halv timme.
Ulla Thörnqvist är ordförande för Sekos medlemmar på SiS. Hon säger att hon absolut tror att det radion rapporterat om har hänt i enstaka fall.
– Det får inte förekomma övergrepp. Å andra sidan får vi inte veta allt i medias rapportering. Vi vet inget om bakgrunden till det som hänt, det skyddas av sekretess, säger hon.
Det finns dessutom brister i dokumentationen som gör att inte hela bilden kommer fram, anser Ulla Thörnqvist.
– Personalen hinner ibland inte dokumentera allt i en svår situation,.
Ulla Thörnqvist uppger att många ungdomar inom SiS är våldsamma och att personalen inte har några tvångsmedel att ta till när det händer något allvarligt.
– Avskiljning är något som inte ska användas i onödan, men det behövs både för den unges och för omgivningens säkerhet.
Sekos uppfattning är att en förklaring till bristerna i vården är minskade resurser. Behandlingspersonal har fått sluta och Seko sitter i ständiga övertalighetsförhandlingar.
– I flera fall har personal sagts upp i onödan, säger Ulla Thörnqvist. Kvar blir en mycket stressad personalgrupp.
En ny rapport från SiS visar att hote och våld mot personalen ökar på de särskilda ungdomshemmen. Ulla Thörnqvist säger att det finns en direkt koppling mellan våld och personalbrist.
Den lagstiftning som gäller för unga som tvångsvårdas på de statliga behandlingshemmen säger inget i detalj om ungdomarnas rätt till utevistelser eller rätt att på sig sina kläder.
Enligt kriminolog Jerzy Sarnecki, som var med och arbetade fram lagen om särskild ungdomsvård, är tanken med det att behandlingen ska bli mer individualiserad. Han tycker nu att lagen ska förändras.
Det finns det inget behov av, anser Ulla Thörnqvist.
– Blir det en regel om minst en timmes utevistelse så får ungdomarna en timme och inte mer. I dag är de flesta ute väldigt mycket.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Seko tecknar avtal för soldater
2010-05-21
Seko har tecknat ett tidsbegränsat avtal som reglerar anställningsvillkoren i det nya frivilliga försvaret. Därmed är det fritt fram för de yrkessoldater som nu rekryteras att bli medlemmar i Seko.
Att Seko tecknat ett avtal som bara gäller till den 1 juli 2012 beror på att förbundet anser att det inte går att ha så långa tillfälliga anställningar.
– Vi anser att LAS inte tillåter visstidsanställningar i upp till tolv år som det handlar om här. Därför vill vi invänta den nya lagstiftningen för soldaternas anställningsvillkor som beräknas börja gälla den 1 juli 2012, säger Lars Johansson, ombudsman på Seko.
Avtalet ger nyanställda soldater en ingångslön mellan 16.125 – 19.740 kr i månaden beroende på tidigare erfarenhet.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Järnvägsbyggare i samarbete
2010-05-21
Järnvägsbolagen Balfour Beatty och Strukton Rail samordnar sina resurser. Syftet är att minska behoven av att flytta runt anställda och maskiner.
– Rent spontant låter det jättepositivt, säger Janne Halvarsson, ombudsman på Seko.
Enligt de båda företagen ska samarbetet underlätta och snabba upp projektstarter, innan man hunnit etablera sig på plats, och vid tillfälliga produktionstoppar. Minskade kostnader och minskad klimatpåverkan framhålls som fördelar med samarbetet.
– Dessutom kommer båda våra företags medarbetare att gynnas av detta genom att de kan få möjlighet att i större omfattning arbeta nära hemmet – vilket säkerligen kommer att uppskattas, säger Robert Söder, vd för Strukton Rail, i en kommentar.
Även facket ser positivt på ett samarbete. Janne Halvarsson framhåller också att de anställda slipper resa runt i samma utsträckning.
– Som det är i dag kan två killar som bor i norr från ena företaget jobba i södra Sverige medan två från det andra företaget måste åka från söder till norr. På det sättet är det mycket bra om det går att samordna, säger han.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Oden backar
2010-05-19
Anläggningsföretaget Oden backar. Istället för att säga upp alla bergarbetare och istället ta in bemanningsföretag har företaget kommit överens med Seko om att permittera de övertaliga.
Hur många som berörs av permitteringen är oklart än så länge.
– Vi ska få en lista under dagen. Det känns som en bra lösning, säger Sekos ombudsman Anders Byqvist.
Odens vd Mats Paulsson säger att överenskommelsen är ett naturligt resultat av de förhandlingar som pågått. När sedan det centrala avtalet blev klart, med nya bestämmelser om inhyrning, blev permittering en bra kompromiss.
Varför kom ni med förslaget att säga upp alla och hyra in personal istället?
– Vår bransch har ett extremt ojämt utbud av jobb. De statliga beställningarna kan gå från ingenting under flera år, till allt på en gång. När jobben kommer konkurrerar vi med utländska företag som hyr in personal till betydligt lägre kostnader, säger Mats Paulsson.
Oden är ett stort företag inom tunnelanläggning och bergarbete med drygt 500 anställda i Sverige, varav ett fyrtiotal bergarbetare. Hela koncernen, Oden ägs av det österrikiska företaget Strabag, sysselsätter 75 000 personer.
Odens uppdrag inom koncernen är att lägga anbud på jobb i Skandinavien.
Oden har sagt upp personal vid ett flertal tillfällen de senaste åren. Under tidigare neddragningar har parterna varit överens om avtalsturlistor, men i april, mitt under pågående avtalsförhandlingar, kom beskedet att företaget ville säga upp alla och ta in bemanningsföretag istället.
– Vi var inte överens om hur yrkeskompetensen skulle värderas. Men nu är det historia och vi har en bra överenskommelse.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Utbildning bästa väg till nytt jobb
2010-05-18
Tvärtemot vad tidigare forskning visat är utbildning bästa sättet för arbetslösa att få nytt arbete. Särskilt på lång sikt.
Det visar en färsk avhandling vid Umeå universitet.
I dag är utbildning en mycket liten del av arbetsmarknadspolitiken.
I sin avhandling har Madelene Nordlund vid sociologiska institutionen studerat vad olika arbetsmarknadspolitiska insatser haft för betydelse för arbetslösa.
– Tidigare forskning har visat negativa effekter av utbildning, men det beror på att utvärderingarna gjorts för tidigt. Jag har studerat vad som hänt under en tioårsperiod, säger Madelene Nordlund.
Hon har jämfört arbetslösa som under 1990-talet fick gick in i olika typer av anställningsprogram, såsom lönebidrag, starta-eget bidrag, praktik och anställningsstöd.
Slutsatsen är att de som fick utbildning har haft arbete under längre perioder och haft kvar ungefär samma lön som före arbetslösheten. Färre har lämnat arbetsmarknaden helt.
– Med tanke på mina resultat är det synd att utbildningarna minskat inom arbetsmarknadspolitiken, säger Madelene Nordlund.
– I dag handlar det mer om coachning och praktik, inte minst i jobb som ingen annan har. Chanserna att få ett arbete blir då ganska små.
Madelene Nordlund har också studerat sambandet mellan nivån på a-kassan och möjligheten att få jobb. Hon har inte kunnat se att låg a-kassa motiverar extra till att söka arbete, men inte heller att hög a-kassa gör det.
– Jag har funnit att en generös a-kassenivå gör att människor tar längre tid på sig att leta efter ett arbete. Å andra sidan får de jobb som passar deras kunskaper och erfarenheter.
Samtidigt understryker Madelene Nordlund att arbetslöshet aldrig är bra, särskilt inte långa perioder. Någonstans finns en brytpunkt då det blir riktigt illa.
– Den långtidsarbetslöse kan få ekonomiska problem som hänger kvar i tio, kanske 20 år.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Dom i Frankrike – asfalt ger cancer
2010-05-17
Vägarbetare kan få cancer av asfaltångor. Det slår en domstol fast i Frankrike.
Arbetsgivaren protesterar. Men facken hoppas på bättre skydd för asfaltjobbare.
Han hade jobbat på vägar i Alperna i över 20 år. Slutet blev tufft för Fransisco José Serrano Andrade. Hudcancern hade spridit sig till skallbenet och han avled 2008. Men han ville att hans död skulle tjäna till någonting, och bad sin fru att kontakta en advokat.
Häromdagen uttalade sig en fransk domstol om Fransiscos fall.
Enligt domen finns det ett samband mellan cancern och den asfalt, som Fransisco lade ut i decennier. Företaget Eurovia, som ingår i koncernen Vinci, hade inte erbjudit ett tillräckligt skydd och ska betala skadestånd på två miljoner kronor till den avlidne vägarbetarens familj.
Domstolen grundar bland annat sitt uttalande på två franska experter, varav den ene är den professor i hudsjukdomar och som vårdade Fransisco.
Arbetsgivaren hävdar dock att det inte finns några vetenskapliga bevis för att asfaltångor kan orsaka cancer och att det är strålning från solen som ligger bakom sjukdomen. De har överklagat domen.
Detta får familjens advokat, Jean-Jacques Rinck, att se rött.
– Arbetsgivaren borde istället använda sina resurser för att förbättra skyddet för de anställda. Arbetarna fick bara ett par handskar och en skärmmössa!
Han säger att många liknande processer är att vänta i framtiden. Omkring 100 000 fransmän jobbar regelbundet med asfaltprodukter.
– Mycket av det som används i vägbeläggningar är giftiga restprodukter från raffinaderier i kombination med ett stort antal kemikalier. Att den här frågan inte har väckt större rabalder tidigare beror på att många vägarbetare är invandrare. Det utnyttjas, säger advokaten.
Hos facket CGT:s byggfederation säger man också att det aldrig har gjorts någon kartläggning av vad som händer med vägarbetarnas hälsa.
– Många återvänder till sina hemländer. Men den här domen är verkligen ett avstamp för en förbättring av asfaltarbetarnas arbetsvillkor, säger René Defroment i CGT.
Idag finns det varken några uttalade regler för vilken skyddsutrustning som ska användas eller gränsvärden vid arbete med asfalt. Inte heller i Sverige.
- Ämnet är oerhört komplext eftersom asfalt kan bestå av i stort sett vad som helst. Man använder inte längre stenkolstjära som kan vara cancerframkallande. Men nu återanvänder man ju ofta gamla vägbeläggningar, säger Marianne Walding, kemist hos Arbetsmiljöverket.
Hon säger att det finns många frågetecken på området, men att Arbetsmiljöverket nästa år ska ge ut en skrift om just asfaltrök.
Björn-Inge Björnberg, ombudsman på Seko säger att han inte känner till vilken typ av asfalt man använder i Frankrike och vill därför inte uttala sig. Men han betonar vikten av att skydda sig mot solen.
Anna Trenning-Himmelsbach, frilansjournalist Frankrike
redaktionen@sekotidningen.se
Postlagen hotar Postens lönsamhet
2010-05-17
Regeringens förslag till ny postlag är våghalsigt. Det riskerar att minska Postens lönsamhet. Det har Posten framfört till infrastrukturminister Åsa Torstensson och riksdagens trafikutskott.
Det säger Posten Nordens koncernchef och vd Lars G Nordström till Sekotidningen.
Han är mest kritisk mot att Posten ska tvingas vara öppen med sin prissättning.
– De som tjänar mest på det här är de norska skattebetalarna. Bring Citymail, som är en viktig konkurrent på den lönsamma delen av postmarknaden, ägs av norska staten och har monopolställning i Norge, säger han.
– Med en öppen prissättning kan de lägga sina priser under våra och minska vår marknadsandel.
Den nya postlagen innebär att det inte blir någon bestämd utförare av uppdraget att dela ut post i hela landet. Det är tänkt att marknaden ska sköta den uppgiften. Om marknaden inte klarar det ska uppdraget handlas upp i konkurrens.
För att ekonomiskt klara de olönsamma delarna måste Posten Norden ha möjlighet att vara med och konkurrera om de lönsamma delarna. Den möjligheten försvåras om Posten öppet måste visa sin prissättning, enligt Lars G Nordström.
– Det finns till och med skrivningar om att vi ska tvingas visa upp enskilda avtal. Hur har de tänkt?, undrar Lars G Nordström.
Vad säger de danska delägarna i Posten Norden?
– Det finns en viss oro över att olika regler kommer att gälla i Sverige och Danmark.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Postens vd kritisk till ny postlag
2010-05-12
Postens vd och koncernchef Lars G Nordström kritiserar regeringens förslag till ny postlag, som presenterades förra veckan. Kritiken framförs i Postens Nordens delårsrapport.
Han anser att lagförslaget snedvrider konkurrensen och gynnar konkurrenten Bring Citymail, vars moderbolag har monopolställning i Norge.
Posten ska bland annat tvingas redovisa sin prissättning så att konkurrenterna kan anpassa sig till det. Posten riskerar att förlora kunder och därmed få ett sämre resultat, enligt vd.
Samtidigt går Seko i en debattartikel i Dagens Nyheter till attack mot lagförslaget. Seko delar Lars G Nordströms kritik.
– Det är bra att koncernchefen är tydlig och företräder företagets bästa, säger Alf Mellström, ordförande i Sekos koncernfack på Posten.
Han konstaterar att Posten måste ha samma möjligheter som andra bolag att tjäna pengar på de lönsamma områdena, som exempelvis i storstäderna.
– Annars blir trycket på effektiviseringar ännu högre och pressen på personalen kommer att öka ytterligare, säger Alf Mellström.
– Dessutom blir det svårt att klara postservicen i de olönsamma delarna av landet, som glesbygden.
Marknaden för brev och paket minskar och Posten anpassar kontinuerligt verksamheten. Som Sekotidningen tidigare berättat innebär det bland annat färre anställda och ett tryck på fler deltidsjobb.
Seko ogillar även regeringens förslag att det inte ska finnas någon som åläggs att dela ut post i hela landet. Regeringen lägger samhällsansvaret på marknaden. Om marknaden inte klarar samhällsuppdraget ska servicen handlas upp, enligt lagförslaget.
Seko anser att samhällsansvaret för servicen ska ligga hos Posten.
– Regeringen är besjälad av att öka konkurrensen och bryr sig inte om att det under de 16 år som postverksamheten varit avreglerad så har Postens konkurrenter bara satsat på de lönsamma delarna, säger Alf Mellström.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Avtal klart för maskinförare
2010-05-07
Seko har nu kommit överens med Maskinentreprenörerna (ME) om ett nytt maskinföraravtal. Ett avtal som i stort följer övriga branscher och ger 3,5 procent på två år.
Förhandlingar har tidigare gnisslat en hel del men nu har man alltså lyckats komma överens.
– Mest nöjd är jag med att vi fått till ett avtal på egen hand, utan medling. Det är också bra att frågan om sänkta lärlingslöner och ingångslöner är borta, säger Thomas Brännström, ombudsman på Seko.
När det gäller den infekterade frågan om bemanningsföretag och inhyrning av personal har man avtalat om särskilda regler när det finns uppsagd personal med företrädesrätt. Om inhyrning pågår längre än fem veckor ska extra förhandlingar hållas. Om parterna inte kommer överens kan det sluta med att arbetsgivaren kan bli dömd för kollektivavtalsbrott.
– Arbetsgivarnas möjligheter att kringgå Las genom att anlita bemanningsföretag har kraftigt begränsats. Vi har fått en helt annan kontroll över den här frågan, säger Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman.
En nyhet i avtalet är en uppgörelse om standarden på vagnar och bodar, något som alltså saknats för maskinförarna tidigare. Det innebär bland annat att det från år 2015 ska finnas duschar i vagnar som fungerar som personalutrymmen.
Avtalet är tvåårigt och löper ut den 31 mars 2012. Utgående löner höjs med 287 kronor i månaden den 1 juni 2010 och med 487 kronor i månaden den 1 april 2011.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Seko sjöfolk till kamp mot angrepp
2010-05-06
Försämrade sjuklöneregler för sjöfolket och hot om ett svenskt internationellt skeppsregister får Seko sjöfolk att inleda en kampanj mot ”regeringens angrepp på svenskt sjöfolk".
Sjöfolkets kampanj som inleds idag tar sikte på försämringarna av sjuklönereglerna som riksdagen nyligen fattade beslut om. Enligt Seko sjöfolk innebär reglerna att Sverige bryter mot flera internationella konventioner.
En utredning om ett svenskt internationellt skeppsregister har också dragits igång (Se webbnyhet från den 2 februari 2010). För att ett sådant register ska kunna införas krävs en rad ändringar i nuvarande lagstiftning som Seko sjöfolk listar: Sociallagstiftningen måste skrivas om så att den diskriminerar icke-européer. Lagen om anställningsskydd måste skrivas om att så att det blir saklig grund för avsked av svenskt sjöfolk. Medbestämmandelagen måste skrivas om så att de svenska sjöfackliga organisationerna förlorar rätten att teckna kollektivavtal samt rätten att förhandla med arbetsgivarna.
Kenny Reinhold anser att detta är ett angrepp på svenskt sjöfolk. Lagändringarna kan dessutom drabba arbetare i land, om den nuvarande regeringen får chansen även under nästa mandatperiod.
mats.andersson@sekotidningen.se
Energiavtal i hamn
2010-05-06
Seko har fått ett nytt avtal med för 3 500 medlemmar på energiområdet. Avtalet med Energiföretagens arbetsgivarförening är tvåårigt och ger 3,7 procent i löneökning, varav 1,1 procent i år.
Förutom löneökningen har Seko fått en höjning av minimilönerna för yrkesarbetare. En stor framgång, anser Sekos ordförande Janne Rudén. En yrkesarbetare med fem års erfarenhet får 23 131 kronor år 2011.
– Minimilönerna är viktiga, inte minst mot bakgrund av Lavaldomen, som utgår ifrån att det ska finnas minimilöner. Nu får vi draghjälp på andra områden, säger han.
Det blev inga individgarantier i avtalet. Något som EFA:s förhandlingschef Ulrika Egerlid-Schotte framhåller som det mest positiva för arbetsgivarna.
– Nu kan företagen arbeta på allvar med den individuella lönesättningen, säger hon.
Enligt Janne Rudén är det ingen fara med individgarantin.
– Vi klarar hem löneökningar till alla utan den, säger han.
Avtalet ger också en lösning på frågan om inhyrning av personal. Det är samma modell som Elektrikerförbundet avtalat om. Överenskommelsen innebär i korthet att arbetsgivaren ska förhandla med facket när det är aktuellt att hyra in personal mer än åtta veckor och det samtidigt finns tidigare anställda med företrädesrätt.
Lönerevision blir den 1 maj 2010 och 1 april 2011.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Fortsatta kontakter med ME
2010-05-04
Igår återupptog Seko och Maskinentreprenörerna, ME, kontakterna första gången efter att Seko avbröt förhandlingarna den 27 april.
Seko lämnade över nya siffror på hur stora löneökningarna blir med arbetsgivarnas förslag.
– När ME har tittat på siffrorna tar de kontakt med oss. Det blir sannolikt senare den här veckan, säger Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman
Seko övervägde förra veckan att säga upp avtalet eftersom förbundet ansåg att arbetsgivarnas bud inte gav löneökningar ens i nivå med det så kallade märket, det vill säga den nivå som industrin avtalat om, eller 3,5 procent på 24 månader.
Parterna är oeniga på flera punkter, bland annat Las-frågan där ME vill kunna undanta fler anställda vid uppsägning.
Seko organiserar omkring 5000 medlemmar på maskinförarområdet.
På några av Sekos övriga områden pågår fortfarande förhandlingar. Energibranschen har flera förhandlingar. I går och idag möts Sek och KFS, de kommunala bolagens förhandlingsorganisation på energiområdet. I morgon onsdag är det dags för Seko och EFA, Energiföretagens arbetsgivarförening, att förhandla om ett nytt avtal.
Enligt Seko finns det goda förutsättningar för ett avtal på kraftverksområdet eftersom EFA och Elektrikerförbundet till sist tecknat ett nytt avtal.
Andra områden som förhandlar är serviceentreprenad och fastigheter, liksom Samhall. Näst på tur står värdepapper och stål- och metallavtalen. I höst är det dags för staten, posten och sjöfarten.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Avtal klart för spårtrafiken
2010-05-03
Ytterligare ett avtal tecknades sent i går kväll när Seko och Almega skrev på för 10 000 medlemmar inom spårtrafiken.Avtalet är tvåårigt och ger 3,5 procent i löneökning, 0,9 från 1 juni i år och 2,6 procent 1 juni 2011
Det finns en individgaranti på 100 kronor 2010 och 190 kronor nästa år. Lägstalönerna höjs med 3,5 procent, hela höjningen kommer i år.
Bemanningsfrågan är också löst. Arbetsgivaren måste förhandla med facket om personal ska hyras in under mer än fem veckor och företaget ska förklara varför inhyrning behövs. Finns det personer med företrädesrätt ska möjligheten att anställa dem tas upp i förhandlingen.
Det var på spårtrafikområdet som frågan om bemanningsföretag blev akut i början av avtalsrörelsen när Euromaint i Malmö sa upp personal för att istället hyra in. Något som företaget senare tog tillbaka.
– Bemanningsfrågan tillhör det område där arbetsgivarna fått backa, säger Sekos ordförande Janne Rudén. Vi har fått en bra lösning.
Ombudsman Valle Karlsson är för sin del nöjd med att Seko fått en lösning för de medlemmar som inte kan arbeta kvar i säkerhetsklassad tjänst på grund av sjukdom.
– Vi har arbetat med frågan i sex år. Nu får den som sägs upp två extra uppsägningsmånader som kan användas till att ställa om till annat yrke.
Enligt Valle Karlsson arbetar 75 procent av medlemmarna i spårtrafiken i säkerhetsklassad tjänst, det gäller såväl ombordpersonal som lokförare och städ- och underhållspersonal. Allt fler drabbas av sjukdom som gör att de måste byta jobb. Hjärt- och kärlsjukdomar blir exempelvis vanligare med stigande ålder och medelåldern ökar.
– Det går inte att förhandla bort de medicinska krav som Transportstyrelsen ställer. Därför är det här viktigt, säger Valle Karlsson.
Än så länge är det ett fåtal som inte kunnat omplaceras, men Seko befarar att det blir fler i takt med att det kommer in många små företag i branschen. Bolag som bara har säkerhetsklassade jobb.
Avtalet innebär också tydligare skrivning om hur lokala arbetsmiljöavtal ska se ut. Och det tillsätts en arbetsgrupp som ska se över åtgärder för att minska hot, våld och ensamarbete.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Seko och ME tillbaka till förhandlingsbordet
2010-04-30
Nästa vecka återupptas de förhandlingar mellan Seko och Maskinentreprenörerna (ME) som avbröts i tisdags.
Nästa vecka ska parterna träffas igen efter att Seko lämnade förhandlingarna i tisdags. Nu överväger Seko att säga upp avtalet, som gick ut den 31 mars men fortsätter gälla tills vidare, för att ha möjlighet att vidta stridsåtgärder.
– Det är åt helvete det ME föreslagit. De vill inte ens ge samma villkor som för övriga anställda i branschen, säger Björn Inge Björnberg, ombudsman på Seko.
Från Sekos sida är man upprörd över att ME vill försämra kollektivavtalet. Bland annat vill arbetsgivarsidan försämra LAS-reglerna genom att göra det möjligt att undanta fler anställda vid uppsägningar.
Även när det gäller lönenivåer är oenigheten stor. Maskinentreprenörerna vill sänka såväl lärlingslönen som ingångslönen för nyutbildade maskinförare, något Seko inte kan acceptera.
– Sedan är vi även oeniga om den lokala lönebildningen som de anser fungerar medan vi hävdar att den inte existerar, säger Björn Inge Björnberg.
Seko organiserar omkring 5000 medlemmar på maskinförarområdet.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Högt betyg till a-kassan
2010-04-28
Seko:s a-kassa får högt betyg av de arbetslösa. En undersökning som a-kassan gjort bland medlemmarna som får ersättning visar att nära sju av tio ger högsta betyg.
Det är en ökning från de senaste två mätningarna, 2006 och 2008 då bara hälften var mycket nöjda.
De arbetslösa är framförallt nöjda med bemötande, service och internetkassan.Handläggningstiderna är fortfarande lite för långa men andelen missnöjda har minskat och närmar sig resultatet från 2005, ett bra år för a-kassorna och samtidigt startår för Sekos undersökningar.
Roal Nilssen är kassaföreståndare och mycket glad över resultatet. Trots att det varit en svår tid för a-kassorna, med många nya regler, försämringar och fler arbetslösa har förtroendet för kassan ökat.
– Det visar att vi gör det jobb vi ska göra. Vi har kompetent personal och vi har haft tillräckigt med resurser för att klara förändringarna, säger han. Vi har kunnat anställa folk efter hand som det har behövts.
Personalen på Seko:s a-kassa är snabba på att ta till sig förändringar och det underlättar för de arbetslösa.
Det är undersökningsföretaget Ipsos som gjort undersökningen bland 300 av 4 500 arbetslösa. 69 procent har svarat på intervjufrågorna.
En lärdom av undersökningen är att de som fått komplettera sin ansökan, exempelvis med arbetsgivarintyg och anställningsbevis, är mindre nöjda än övriga.
Det framgår också att 86 procent av de arbetslösa som deklarerar på papperskort har tillgång till internet. Cirka hälften av de arbetslösa är registrerade på internetkassan.
Seko:a a-kassa har 93 000 medlemmar, av dem är 89 procent även medlemmar i Seko.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Underbemannad ungdomsvård
2010-04-27
I söndags kväll blev en behandlingsassistent på Granhults behandlingshem svårt misshandlad av en eller flera ungdomar. Mannen är allvarligt skadad, men inte livshotande, enligt institutionschef Kenneth Augustsson.
Behandlingsassistenten är inte medlem i Seko men Seko:s ordförande på Statens institutionsstyrelse, Ulla Thörnqvist anser att händelsen belyser ett viktigt problem.
– Besparingsivern inom SiS har gjort att institutionerna är kraftigt underbemannade. Om någon i personalen larmar finns det ingen som kan komma till undsättning, säger hon.
– Det har blivit livsfarligt att arbeta på institutionerna. Ledningen tullar på säkerheten. Vi hade ett mord för inte så länge sedan, säger Ulla Thörnqvist.
Granhult är ett behandlingshem för ungdomar mellan 16 och 20 år som är omhändertagna enligt Lagen om vård av unga, ofta med missbruksproblem. Det finns en öppen och en sluten avdelning.
Misshandeln ägde rum på den öppna avdelningen som den aktuella kvällen hade två vikarier på plats, på fem ungdomar, varav tre var i samma rum som behandlingsassistenten.
Kenneth Augustsson försvarar bemanningen och tror inte att den spelade någon roll för händelseutvecklingen.
– Det hade kunnat hända även om vi varit fyra behandlare på plats. Det är en öppen avdelning, vi kan inte bevaka ungdomarna så tätt, säger han.
En av de anställda, som vill vara anonym, säger att situationen på Granhult är ohållbar, att det inte går att bedriva behandling med den bemanning som är idag. 30 fast anställda, inklusive all personal, på 10 ungdomar räcker inte. Det är dessutom överbeläggning, enligt den anställde.
Kenneth Augustsson håller inte med om att inte räcker, på dagtid när det är behandling är det tillräckligt, anser han. Men han oroar sig för framtiden. Det finns ett besparingskrav på Granhult på flera miljoner.
– Jag kan tvingas dra ner på bemanningen. Jag önskar att det gick att få mer resurser, men vi har en finansiering som bygger på att kommunerna köper platser och har de inga pengar står vi utan resurser, säger han. I höstas hade jag två elever.
– Vi behöver en diskussion inom SiS om detta.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
SJ och DB på Botniabanan
2010-04-26
När Botniabanan öppnas för persontrafik i augusti är det SJ som tillsammans med DB Regio driver trafiken i det gemensamma bolaget Botniatåg.
Avtalet löper fram till augusti 2016 och är värt 270 miljoner kronor om året och gäller all regional trafik från Sundsvall och norrut med början på Botniabanan i höst. Övrig trafik startar augusti 2011.
Botniatågs anbud var cirka 50 miljoner kronor billigare än de två övriga anbuden som lämnades av Veolia respektive Tågkompaniet.
Huvudman för trafiken på Botniabanan är Norrtåg, som ägs av trafikhuvudmännen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
DB Regio som är en del av det tyska järnvägsbolaget Deutsche Bahn har redan vunnit upphandlingen av Östgötapendeln, som de börjar köra i december i år.Vd för det nybildade Botniatåg blir Michael Almenäs, nu vd för DB Regio
mats.andersson@sekotidningen.se
Hopp om fler fasta jobb
2010-04-26
Den nya väg- och banavtalet mellan Seko och Sveriges Byggindustrier, BI, innebär hopp om framtiden för den som är säsongsanställd och vill ha fast jobb.
Säsongsanställningar är en av flera frågor som parterna ska diskutera vidare i olika arbetsgrupper.
Karl-Johan Andersson, ordförande för Seko NCC Roads, hade hoppats på tuffare skrivningar redan i årets avtal.
– Nu går det att fortsätta säsongsanställa, säger han. Seko har dock fått löften om att arbetsgivarna ska göra allt för att begränsa säsongsjobben.
Urban Svensson är facklig företrädare för Seko på Peab. Han håller med Karl-Johan Andersson om att det borde blivit mer tvingande regler om tillsvidareanställningar.
– Vi har avtal om årsarbetstid och tillsvidareanställningar som fler företag skulle kunna använda. Jag hoppas arbetsgruppen hittar de en lösning så blir det lika för alla.
Urban Svensson är också besviken över bemanningsfrågan, som han tycker öppnar för arbetsgivarna att tricksa. I avtalet är det en femveckorsgräns innan arbetsgivaren behöver förhandla.
– Jag tycker det är för lång tid. Det ska inte förekomma att man hyr in folk när det finns någon med återanställningsrätt, säger han.
Lönehöjningarna finns det inget att säga om, anser Urban Svensson och Karl-Johan Andersson. De är på samma nivå som andra avtal. Avtalet ger 287 kronor per månad i år och 461 nästa år. Avtalet löper ut den 29 februari 2012 och höjningarna läggs i de flesta fall ut generellt.
– Vi har några företag med lönebildningsavtal och där ska hälften av höjning läggas i en pott, säger Karl-Johan Andersson.
I branschen pågår en dragkamp mellan BI och Almega när det gäller vilken arbetsgivarorganisation som ska organisera arbetsgivare inom väg- och järnvägsanläggning.
Svevia, tidigare Vägverket produktion är kvar i Arbetsgivarverket, medan Infranord, tidigare Banverket produktion, valt att gå med i Almega. Seko vill helst att alla företag går på samma avtal och lösningen skulle kunna vara ett infrastrukturavtal inom BI som är gemensamt med tjänstemännen.
En arbetsgrupp ska även försöka arbeta fram ett nytt infrastrukturavtal på BI:s område.
– Vi har inte haft medarbetaravtal tidigare, säger Karl-Johan Andersson. Arbetsgivarna tror gärna att det betyder att de kan göra upp med var och en, men så är det ju inte.
Ett annat inslag i avtalet är en arbetstidsförkortning med 16 timmar, totalt 32 timmar att plocka ut när det passar.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Telekomavtalet får godkänt
2010-04-26
Jämfört med andra har Seko fått ett bra avtal med Almega på Telekom-området. Det säger några lokala företrädare i en kommentar till det nya avtalet, som tecknades i fredags.
- Det gäller både nivåer och bemanningsfrågan, säger Hans F Gustavsson, ordförande för Seko teleklubb Östra och anställd på Teliasonera.
– Jag är inte missnöjd, sen kan man alltid önska sig mer.
Hans F Gustavsson säger att förutsättningarna för att hitta en lösning på bemanningsfrågan inte var de bästa. Arbetsgivarna stretade emot länge.
– Det blev ett avtal som, förhoppningsvis, ger oss mer kontroll över situationen. Vi måste hela tiden hålla koll på vad som händer när de gäller inhyrning. I det arbetet är vi beroende av att medlemmar hör av sig till oss.
Även Roland Eriksson, styrelseledamot i klubb Telaros och anställd på Skanova ger avtalet godkänt. Att det saknas en invidigaranti kan det bli diskussion om, tror han.
– I de flesta fall får alla ändå en löneökning, säger Roland Eriksson.
Även Anders Boman på Relacom är till freds med avtalets innehåll och något liknande kan man ana hos Björn Wigren, ordförande i företagsfacket på Eltel Networks. Han har suttit med i förhandlingsdelegationen och vill först berätta för medlemmarna innan han uttalar sig för Sekotidningen.
Ombudsman Roger Andersson tycker för sin del att det viktigaste med överenskommelsen är att de allmänna villkoren stärkts på flera punkter. Det centrala avtalet har därmed blivit starkare.
I avtalet ingår en uppgörelse om restidsersättning, något som vissa företag har i dag, andra inte. Restidsersättningen börjar ticka efter en halvtimme och gäller för den som har sin tjänstebil hemma.
Även ett höjdrisktillägg har tillkommit, när man arbetar minst 13 meter över marken. utomhus. 70 kronor per timme ger det.
Roger Andersson är också nöjd med hur bemanningsfrågan löstes till sist. Vid inhyrning mer än fem veckor ska arbetsgivaren förhandla med facket. Arbetsgivaren ska motivera varför ett bemanningsföretag ska anlitas. Förhandlingen ska också beröra om det finns personer med företrädesrätt att anställa i stället. Och om dessa har tillräckliga kvalifikationer. Vid oenighet blir det central förhandling och i nästa steg avgör en skiljenämnd.
När det gäller löneökningar ger avtalet 3,7 procent på 24 månader, från 1 juni i år, 1,1 procent i år och 2,6 nästa år. I detta ligger en kompensation med 0,2 procent för att Seko avstår från indivigaranti.
– Det finns fördelar med att inte ha individgaranti, säger Roger Andersson. Då tvingas arbetsgivaren motivera sina förslag.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Flyget klarade vintern
2010-04-23
Till skillnad från järnvägen har flygtrafiken klarat vinterns snökaos utan problem.
Förklaringen är en sammanhållen verksamhet, goda rutiner och välutbildad personal, anser Arlandas fälthållningschef Ingemar Österlind.
- Vi har inte outsourcat och kan styra resurserna dit de behövs. Inför vintern anställer vi alltid folk så att vi kan klara det mest extrema, säger han.
Att flygplatserna bolagiserats från 1 april oroar inte. Varken Agne Lindbom, Sekos ordförande på Arlanda, eller Ingemar Österlind tror att nästa steg är konkurrensutsättning.
Per Kvick, samordnare för upphandlingen av underhåll och snöröjning på Trafikverket tror inte att problemen blivit mindre med underhållet i egen regi.
- Det snöade mer än normalt i år och vår beredskapsplan fungerade inte i det läget.
Även SJ:s depåchef Tomas Wintzell är tveksam till att felet ligger i konkurrensutsättningen. Samtidigt medger han att det är svårt att samordna alla inblandade aktörer.
- Ett tecken på det är att bangårdar och depåer inte blev tillräckligt snöröjda.
En annan förklaring till snökaoset är att Trafikverket och trafikbolagen i sin planering utgår från ”normala” vintrar. Så ser också ersättningsmodellerna ut för Trafikverkets entreprenörer: fast pris i norr, efter behov i mellersta landet och per snöfall i söder.
SJ utgår från att tågen ska bli av med isen i Malmö.
- Vi brukar kunna tina tågen i Skåne. Men i år var det minusgrader även där, säger Tomas Wintzell.
Samtidigt har inte depåernas avisningsanläggningar tillräcklig kapacitet att klara en riktigt snörik vinter.
- Vi letar nu efter bra metoder för avisning. Frågan har varit eftersatt, säger han.
Jernhusen, som äger depåerna, uppger att trafikbolagen sagt nej till erbjudanden om att uppgradera avisningsutrustningen.
- Vi har inte fått några konkreta erbjudanden och vi vet inte vilken metod som är bäst, säger Tomas Wintzell.
Professor Stefan Östlund, tågteknikforskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, tror att det brustit i organisationen.
Järnvägens olika aktörer måste börja öva inför katastrofsituationer. I år blev det allt för mycket ad hoc-lösningar, säger han.
Det håller Tomas Wintzell med om.
- Vi måste planera för vintern, reducera trafiken i god tid. Kanske glesa ut trafiken på vintern.
Regeringen har tillsatt en utredning av vinterns störningar. Utredare är landshövding Per Unckel och han ska vara klar den 15 oktober 2010.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Svevias vd fick lönelyft på 135 procent
2010-04-23
Sekotidningen har granskat vd-lönerna i Sekos branscher, och har funnit en bitvis häpnadsväckande löneutveckling.
Arbetsgivarna gick ut med nollbud i årets avtalsrörelse. Samtidigt är det vinst varje gång för vd:n när hon eller han (oftast han) öppnar lönekuvertet.
Sekotidningen har granskat chefslönerna hos de största företagen inom Sekos branscher. Resultatet visar att man för att tjäna stora pengar ska bli vd för ett helt eller delvis statligt ägt bolag.
Extra skjuts i löneutvecklingen ger dessutom en nyligen genomförd bolagisering. I topp när det gäller löneökning ligger nämligen vd:n för Svevia, före detta Vägverket produktion, Per Olof Wedin.
År 2007 när han tillträdde hade direktören, som högste chefen då kallades, en årslön på knappt 1,4 miljoner. År 2009 när bolagiseringen är genomförd får man för samma tjänst 3,3 miljoner – en ökning med 135 procent.
Ordföranden för Sveviasektionen i Skåne, Ronny Gustafsson, tappar hakan när han får höra om chefens lönelyft.
– Det är skandal ju. Och så sitter de där och säger att vi ska ha noll procent, det är en ren skandal.
Går det inte att motivera hans löneökning med att ansvaret blir större med bolagiseringen?
– Det finns inte en enda rimlig motivering till att någon människa skulle få en sådan ökning, säger han mycket upprört.
Och någon motivering bjuder inte Per Olof Wedin på i alla fall.
– Han kommenterar inte sin egen lön. Den sätts av styrelsen, är det kortfattade svaret som informationschefen på Svevia, Charlotte Sandström, ger när Sekotidningen ber om en kommentar.
Styrelsens ordförande, Christina Rogestam, har däremot en förklaring.
– Han rekryterades till Vägverket produktion 2007 för att bli vd efter bolagiseringen. Han gick då ner i lön från sitt förra jobb och man bestämde redan då vad hans lön som vd skulle bli. Regeringen har bestämt att statliga bolag ska ha marknadsmässiga löner för cheferna men inte vara löneledande. Och där ligger han i dag.
Snittlönen för en anställd inom väg- och banbranschen var 26.000 kronor i månaden förra året med en löneökning på 6,7 procent under samma period som Wedin ökade med 135 procent.
– Och jag tyckte att vi fick mycket senaste året, säger Ronny Gustafsson uppgivet.
En annan statligt anställd vd med god förtjänst är Vattenfalls Lars G. Josefsson. Han toppar löneligan i vår granskning med en årslön på drygt 12 miljoner kronor.
– Ingen människa gör sig förtjänt av en sådan lön och framförallt inte Lars G. Josefsson, säger Jan Palmqvist, ordförande för Sekos koncernfack på Vattenfall.
Han är mycket upprörd, både över chefens lön och hur han styrt bolaget. Nyligen plockade Seko bort sina två representanter från Vattenfalls styrelse med motiveringen att man saknade förtroende för Josefsson.
– De säger att man måste betala de här nivåerna för att få kompetenta människor till vd-posterna, men den här mannen är otroligt inkompetent och destruktiv. Han har förstört bolaget under sina tio år.
Kan inte lönen motiveras med att det är en stor koncern med hög omsättning och bra vinst?
– Det sker ju per automatik med ett bolag av den här typen. Du skulle kunna sätta mig som koncernchef och det skulle gå lika bra. Du kan aldrig motivera en sådan lön bland vanliga löntagare – inte ens för en otroligt bra chef.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
|
Regeringen öppnar spåren i förtid
2010-04-22
Det isländska vulkanutbrottet skyndar på avregleringen av tågtrafiken. Regeringen beslutade att från och med i dag ge Trafikverket möjlighet att släppa in andra operatörer på sträckor där SJ hittills haft ensamrätt.
Från den 1 oktober var det egentligen tänkt att spåren skulle öppnas för konkurrens. Nu tidigareläggs avregleringen på grund av flygtrafikens genomklappning efter Eyjafjallajökulls utbrott.
– Vi vet att till exempel Veolia har lediga tågsätt till sitt förfogande. Då skulle det vara dumt om de blev stående när så många behöver resa, säger Henrik Hansson, politiskt sakkunnig hos infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Dagens beslut är tillfälligt men gäller fram till att den nya lagstiftningen träder i kraft.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Seko stämmer Euromaint på 24,5 miljoner
2010-04-22
Seko och fackförbundet ST drar Euromaint till Arbetsdomstolen för kollektivavtalsbrott. Förbunden kräver skadestånd på 24,5 miljoner kronor för att 235 anställda blir blåsta på tidig pension.
Ytterligare ett fall där tidigare statligt anställda blir av med rätten att gå i pension vid 60 års ålder hamnar nu i Arbetsdomstolen. Det är Euromaint Rail, tidigare en del av SJ, numera privat, som flyttat över de anställda från det statliga pensionsavtalet till ITP-planen där möjligheten till tidig pension saknas.
Problemet uppstod då Ratos köpte bolaget. Enligt Arbetsgivarverket kunde inte Euromaint då stå kvar i den statliga pensionsplanen eftersom det saknades statlig anknytning.
– Euromaint har faktiskt försökt stå kvar i den statliga pensionsplanen men det är alltså Arbetsgivarverket som sätter sig på tvären. Men vi menar att det inte kan vara våra medlemmars problem eftersom de har det reglerat i kollektivavtalet, säger Valle Karlsson, ombudsman på Seko.
Därför riktar nu förbundet tillsammans med ST alltså skadeståndskrav på 24,5 miljoner kronor mot Euromaint för brott mot kollektivavtalet.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Strukton får kritik efter dödsolycka
2010-04-22
Strukton måste säkerställa att rutinerna för riskbedömning vid snabba jobb, som snöröjning, följs. Och att det framgår vad som händer om personalen inte följer reglerna.
Idag finns det ingen som kontrollerar om riskbedömningen är gjord.
Det kräver Arbetsmiljöverket efter att en snöröjare omkom på spåret vid Linghem i februari.
– De har missat att följa rutinerna för direktplanering, där en särskild blankett ska fyllas i som en påminnelse om riskerna, säger arbetsmiljöinspektör Bertil Sandberg. Företaget har inte redovisat någon sådan blankett.
Struktons säkerhetschef Niklas Andersson säger att det är för tidigt att ta ställning till om rutinerna för direktplaneringen ska ändras.
– Först måste vi bli klara med utredningen av olyckan, säger han.
Efter olyckan införde Strukton ett förbud mot att använda tågvarning vid underhållsarbete. Tågvarning innebär att en person håller koll på om det kommer tåg och varnar den som utför arbetet så att han eller hon kan lämna området. Istället ska underhåll ske när det inte är någon trafik på spåren.
– Vi hade en trend med flera olyckor, det är ett sätt att bromsa den, säger Niklas Andersson. Om det är rätt får vi se.
Även Statens haverikommission och Trafikverket utreder Linghemolyckan. Haverikommissionen hoppas bli färdig till vintern. Just nu pågår faktainsamling.
– Det är särskilt viktigt om vi hittar något viktigt att ta lärdom av, säger utredningschef
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Flygstoppet ger mer jobb
2010-04-21
Vulkanaskan från Island får naturligtvis effekter även för personalen på landets flygplatser. Några arbetar mer intensivt än planerat, andra är sysslolösa.
Mensis, företaget som sköter lastning och lossning av bagage på flygplanen vid Arlanda och Landvetter, har velat skicka hem personal utan att betala lön.
– Men det har Seko sagt nej till, säger Göran Falk, Sekos ordförande på Landvetter.
Bagagepersonalen har inte haft något att göra under flygstoppet, enligt Agne Lindbom, ordförande för Seko på Arlanda och Bromma.
– Vi har en lönetvist med Mensis och det gör inte saken lättare, säger han. Personalen har ingen lust att gå hem.
Ännu har ingen tvingats ta ut semester och kompledigheter, enligt Sekos företrädare. Några medlemmar har valt att göra det ändå.
– Än så länge handlar det om sex dagar. Många har mycket komp att ta ut, tid som det är svårt att ta ut annars, säger Agne Lindbom.
Flygstoppet, som kan hävas i eftermiddag, har också gjort det möjligt att städa terminaler och underhålla landningsbanor på dagtid, något som annars är omöjligt.
– Trafiken är ju igång hela tiden och underhåll brukar klämmas in där det finns en lucka, säger Göran Falk.
Agne Lindbom säger att Arlanda till och med hyrt in extra personal för att storstäda terminalerna.
Hur länge verksamheten kan klara ett flygstopp är omöjligt att säga, enligt Agne Lindbom och Göran Falk.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Seko förlorar avtal på Xzakt
2010-04-20
Xzakt Kundrelation i Skellefteå med 150 anställda har sagt upp kollektivavtalet med Seko och tecknar inget nytt.
Företaget har gått med i Almega tjänsteförbunden och blir därmed bundet till callcenteravtalet som Unionen tecknar.
– De vill komma billigare undan. Vårt avtal kostar mer, säger Sekos ombudsman Kurs Karlsson. Ingångslönerna är högre och det är andra ersättningar vid övertid.
De 80 medlemmarna har hittills valt att vara kvar i Seko och har protesterat mot avtalsbytet. Sedan 10 år tillbaka har Seko haft ett direktavtal med Xzakt, som hittills inte varit med i någon arbetsgivarorganisation. Direktavtalet har byggt på telekomavtalet.
Kurt Karlsson hade hoppats att Seko skulle ta strid för att få behålla avtalet på Xzakt,
Ombudsman Roger Andersson, ansvarig för telekomsidan på Seko, säger dock att en sådan strid hade varit förgäves.
– Arbetsgivarna kan fritt välja vilken organisation de ska vara med i. Vi har gjort bedömningen att företaget inte hade gått med på några andra lösningar, hängavtal till exempel. De ville bli av med oss, säger Roger Andersson.
Kurt Karlsson förstår argumentet, men för medlemmarnas skull anser han att Seko borde ha försökt komma överens om en lösning.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Avtal närmar sig för Seko
2010-04-15
I slutet av nästa vecka räknar Seko med att det kan bli ett avtal på väg och ban-området. Byggnads tecknade i veckan ett nytt avtal med byggarbetsgivarna och det har delvis banat väg för Seko.
Telekom och spårtrafikförhandlingarna fortsätter nästa vecka.
– Det går trögt, säger Sekos ordförande Janne Rudén. Så kan man sammanfatta läget.
Inom Telekom rullar förhandlingarna på. Ingen fråga är svårare än någon annan, enligt Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman.
– Vi ska få ihop ett paket av de olika delarna och det är där vi befinner oss just nu, säger han.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Sekomedlemmar dras in i elkonflikt
2010-04-14
Elektrikerförbundet sa i dag på eftermiddagen nej till det andra medlarbudet på kraftverksområdet. Därmed blir det sannolikt strejk från och med den 23 april.
Strejken påverkar också de Sekomedlemmar som arbetar på kraftverksavtalets område. I första hand ska man hålla sig neutral och utföra sina vanliga arbetsuppgifter. Det finns ingen skyldighet att utföra jobb som är föremål för konflikt.
De medlemmar som gör samma jobb som Elektrikerförbundets strejkande medlemmar har tvärtom rätt att delta i konflikten och få ersättning från Seko.
– Förbundsstyrelsen fattar beslut om konfliktersättning, men det är bara en formalitet, säger ombudsman Mats Ekeklint.
Det är avdelningen som anmäler ersättningsanspråken till förbundsstyrelsen.
Hur många Sekomedlemmar som kan beröras är osäkert.
– Vi vet inte. En del är felorganiserade, andra kanske arbetar tillfälligt på området, säger Mats Ekeklint.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Gamla televerkare förlorade förtida pensioner i AD
2010-04-14
De tidigare televerksanställda förlorade rätten till förtida pension när de anställdes av Relacom. Det blev Arbetsdomstolens slutsats i det så kallade ERB-målet.
Dessutom döms Seko och Unionen att betala rättegångskostnader på 1,4 miljoner kronor.
Seko har drivit frågan om de teletekniker som började i Televerket och då hade rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Enligt förbundet ingår rätten i anställningsavtalet som följt med från Televerket till det bolagiserade Telia, sedan till Flextronics och slutligen till Relacom som tog verksamheten 2005.
Arbetsgivaren har hävdat att rätten bara fanns i ett uppsagt kollektivavtal.
Nu går alltså Arbetsdomstolen på Relacoms linje och avslår kraven som Seko tillsammans med Unionen ställt på företaget. De både förbunden tvingas betala rättegångskostnader på närmare 1,4 miljoner kronor.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Häktet i Östersund blir kvar till hösten
2010-04-14
Det tillfälliga häktet i polisens lokaler i Östersund blir kvar tills vidare, eller åtminstone till den sista oktober.
Regeringen beslutade i dag att behovet av häktesplatser i norra Sverige ska ses över och under utredningstiden blir häktet kvar.
– Det är positivt för vår del, säger Christer Henriksson, central samordnare för Seko inom kriminalvården. Våra medlemmar har varit beredda att sluta före sommaren och i bästa fall kan häktet bli stadigvarande. Att regeringen gör en analys tyder på att man inser att det finns ett behov.
Seko anser att det behövs häktesplatser i Östersund och protesterade när det fasta häktet lades ner på 1990-talet. Det var den förra regeringen som öppnade ett provisoriskt häkte i väntan på att Kriminalvården skulle bygga en ny anstalt. Det bygget är lagt på is av ekonomiska skäl. Eventuellt kan det bli av med ett regeringsskifte.
– Häkten och anstalter är överbelagda, men Kriminalvården har inte råd att bygga nytt eftersom regeringen inte anslår tillräckligt med pengar. En ny regering kanske lyssnar mer på oss, säger Christer Henriksson.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se
Protest mot timanställningar på SJ
2010-04-14
På tågstationer runt om i landet genomförde Seko på tisdagen protestaktioner mot SJ:s personalpolitik. Det är ökningen av andelen timanställda som sticker i ögonen.
Protesterna gällde bland annat för att de timanställda inte får någon lön och är inte försäkrade under utbildningstiden som dessutom är kortare än för de fast anställda.
Vidare är Seko kritiskt till att de rings in vid behov och har därför svårt att planera sin tid och kan aldrig vara säkra på hur mycket de kommer att tjäna under en månad. Något som också sätter spår i trygghetssystemen med lägre a-kassan, sjukpeng och pension som följd.
– Det största problemet är ju för de timanställda. Det är en form av livegenskap där de sitter fjättrade vid telefonen och väntar på jobb, säger Erik Johannesson, ordförande för Sekos företagsfack på SJ.
SJ:s målsättning är att 20 procent av ombordpersonalen ska vara timanställda, men Seko befarar att det i framtiden kommer att röra sig om ännu fler.
mattias.dahlgren@sekotidningen.se
Seko förhandlar vidare
2010-04-12
Medan en strejk rycker närmare för LO-förbundet Pappers och Elektrikerförbundet sagt nej till medlarbud fortsätter Sekos avtalsförhandlingar utan konfliktvarsel än så länge,
I dag är det förhandlingar med Almega inom spårtrafik och telekom. Näst vecka fortsätter väg och ban att förhandla med Sveriges Byggindustrier.
I fredags valde Almega att skicka hem förhandlingsdelegation inom Telekom istället för att fortsätta samtalen med Seko över helgen.
– Oerhört provocerande, kommenterade Sekos ordförande Janne Rudén. Vi var redo att förhandla hela helgen för att komma till ett resultat.
Näst i tur att förhandla på Sekos områden är de så kallade blå och gröna avtalen på Karlskronavarvet respektive försvarsindustrin, samt de två små områdena värdepapper och Dalslands kanal. Det senare har en handfull medlemmar. I april löper också LO-förbundens avtal med bemanningsföretagen ut.
– Vi förhandlar gemensamt, alla förbundsföreträdare sitter vid förhandlingsbordet, säger Sekos avtalssekreterare Sven-Olof Hellman.
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se