Färre arbetslösa – men de har mindre i plånboken
Mellan år 1995 och år 2005 minskade andelen arbetslösa inom Seko med nästan en tredjedel. Men för de som är arbetslösa idag har försäkringen urholkats.
Urholkningen av a-kasseersättningen började redan 1993. Då sänkte den dåvarande borgerliga regeringen dagpenningen i a-kassan från 90 procent till 80. Under en period, 1 januari 1996 – 28 september 1997, sänktes ersättningen till 75 procent men återställdes sedan till 80 procent.
Sedan dess har underförsäkringen blivit ett problem eftersom taket för ersättningen inte har följt med löneutvecklingen.
År 1995 fick 29.974 av Sekos medlemmar ersättning från a-kassan någon gång under året, vilket motsvarade 10.330 ersättningstagare i månaden utslaget på året.
10 år senare är läget betydligt ljusare om man ser till andelen arbetslösa. 18.864 Sekomedlemmar fick ersättning någon gång under år 2005, vilket motsvarade 7.000 personer i månaden.
Men ekonomiskt är situationen sämre. Inte ens hälften av dem som stämplar i Seko når upp till de 80 procent som ersättningen är tänkt att ge.
Ett bekymmer som åtgärdats är handläggningstiden. När arbetslösheten växte i början av 1990-talet hann a-kassorna inte med. År 1995 var handläggningstiderna månadslånga. År 1997-98, när situationen var som värst, hade Seko i perioder en handläggningstid på upp till tre månader. Desperata tider för många arbetslösa.
Att det blivit betydligt bättre kan vi tacka teknikutvecklingen för. A-kassorna samarbetade om att bygga nya system. Redan i slutet av år 2004 skötte mer än hälften Sekos arbetslösa sina kassakort via Internet. I dag är handläggningstiden nere i två-tre dagar.
Först 1998 började A-kassornas samorganisation, SO, sammanställa uppgifter om hur många som är underförsäkrade i a-kassan. Det vill säga hur många som slog i ersättningstaket. Då var 42 procent av dem som stämplade i någon av Sveriges a-kassor underförsäkrade. Två år senare bröt man 50-procentsgränsen.
Den 1 juli 2001 infördes en högre dagpenning för de första 100 ersättningsdagarna. Ett år senare höjdes taket för båda grupperna. Från att mer än hälften av alla varit underförsäkrade, föll andelen till en fjärdedel.
Men effekten blev kortvarig. I dag är 45 procent av alla som stämplar underförsäkrade. Seko ligger över genomsnittet på cirka 53 procent, men spännvidden inom LO-familjen är stor. I mansdominerade Byggnads är 79 procent underförsäkrade, medan motsvarande siffra för Fastighetsanställdas förbund är 21 procent. Det avspeglar helt enkelt löneläget i de olika branscherna.
För Sekos del växlar arbetslösheten kraftigt under året. Arbetslösheten är som högst under årets första tre månader för att sedan sjunka ända fram till december då ökningen börjar igen. Orsaken är att det finns en stor andel säsongsarbetslösa.
För deltidsanställda gäller andra regler. Den som har en tillsvidareanställning på deltid när ersättningsperioden tar slut, får ingen ny ersättningsperiod så länge man har kvar anställningen – även om man uppfyllt villkoren för en ny period. I det läget tvingas man välja mellan halvtidsjobb utan utfyllnad från a-kassan eller arbetslöshet på heltid.
Arbetslösheten och villkoren för de arbetslösa lär bli en av valets stora frågor.
anita.fors@seko.se
FEBRUARI 2006
Sekomagasinet har frågat tre personer – från Sekos a-kassa, Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, och den statliga inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF – om hur de ser på branschen idag och inför framtiden.
• Vilken fråga är viktigast för de arbetslösa idag?
• Hur tror du att situationen för de arbetslösa ser ut om tio år?
P O Edin
ordförande i AMS styrelse:
– Det enkla, raka svaret är: Att få jobb och helst en tillsvidareanställning.
– Den stora skillnaden är att arbetslösheten kommer att vara lägre än idag. Den kommer att vara ungefär lika fördelad mellan åldrar och kön som idag, men förhoppningsvis jämnare fördelad över landet. Av dem som är arbetslösa idag kommer 25 procent att ha gått i pension om tio år. 50 procent har fått jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. 10 procent har haft jobb men är tillbaka i arbetslöshet eller i AMS-åtgärder. Resterande 15 procent har vanliga jobb, men får en del av sin lön betalad av AMS. Jag tror inte att någon har gått utanför arbetsmarknaden hela tiden.
Melker Ödebrink
kassachef i Sekos a-kassa:
– Naturligtvis är det viktigaste att få ett arbete. Men just nu finns fler arbetslösa än lediga jobb, därför krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det krävs utbildning, och fler bostäder i tillväxtområdena. Diskriminering av arbetssökande med utländska namn måste bort.
– Det är politiska beslut som avgör. Får vi en borgerlig majoritet efter nästa val kan det mycket väl bli starten på en nedmontering av den svenska modellen där arbetslöshetsförsäkringen är en självklar del. Då kommer de arbetslösa att förvandlas till passiva bidragstagare i ett samhälle där man konkurrerar om arbetstillfällen genom sänkta lönekrav.
Bo Jangenäs
generaldirektör för inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF:
– Självfallet är det avgörande att sysselsättningen ökar så att det finns jobb att söka. I brist på jobb är det viktigast att vi har en bra arbetslöshetsförsäkring som ger ekonomisk trygghet under omställningen till ett nytt jobb.
– Då har målen för arbetslöshet och sysselsättning åter nåtts. Arbetslösheten ligger under 4 procent och det finns betydligt bättre möjligheter att få jobb än idag. Arbetsförmedlingen koncentrerar sig på personligt stöd till de arbetslösa som mest behöver det. Arbetslöshetsförsäkringen har förenklats och ger ett bättre inkomstbortfallsskydd för de arbetslösa än idag.
Ersättning från a-kassan :
1995: max 564 kr/dag, vilket blir 12.408 kr/mån
2005: max 730 kr/dag de första 100 dagarna, vilket blir 16.060 kr/mån. Därefter max 680 kr/dag, vilket blir 14.960 kr/mån.
A-kasseersättningen utgör 80 procent av tidigare lön, upp till maxbeloppet. Månadsersättningen har beräknats på 22 arbetsdagar per månad.
Antal medlemmar per månad som fick ersättning från Sekos a-kassa:
1995: 7,8 procent – blir i snitt cirka 10.330 ersättningstagare
2005: 6,5 procent – blir i snitt cirka 7.000 ersättningstagare
Källa: Sekos a-kassa
Vad a-kassorna sammanlagt betalat ut:
1995
40 312 miljoner kronor till 823.438 personer
2005
31 189 miljoner kronor till 601.370 personer
Källa: IAF
FEBRUARI 2006
Övriga avsnitt i serien:
• Färre arbetslösa – men de har mindre i plånboken
(februari 2006)
• Smutsiga jobb i lokalvården
(december 2005)
• Vägar och järnvägar stakas ut av politikerna
(november 2005)
• Telekom – en brokig bransch
(oktober 2005)
• Energibranschen i fritt fall
(september 2005)
• Järnvägstrafik på nya spår
(augusti 2005)
• Postbranschen jobbar i motvind
(juni 2005)
• Sjöfarten stävar framåt
(maj 2005)
• Seko 10 år
(april 2005)