Smutsiga jobb i lokalvården

Egen regi eller inte egen regi. Det är frågan. Särskilt när det gäller lokalvårdare inom Sekos alla branscher. Och utvecklingen är dyster.

På tio år har mer än två av tre lokalvårdare försvunnit från Seko. Lokalvården är den del av verksamheten som först har lagts ut på entreprenad, outsourcats, när myndigheter och företag upprepat sitt mantra om att de ska ägna sig åt ”kärnverksamheten”.
   Så här kan det se ut: Lokalvården lämnas ut på upphandling. Ett externt städföretag tar över. I det skedet får ofta lokalvårdarna följa med till den nya arbetsgivaren med vissa övergångslösningar. Efter ett år anpassas löner och andra villkor till nivåerna på det nya företaget, vilket brukar innebära lönesänkningar och färre semesterdagar. Efter ett par-tre år är det dags för en ny upphandling. Nu tar ett nytt städföretag över. Ofta finns redan tillräckligt många lokalvårdare/städerskor anställda eftersom städbolagen ständigt rationaliserar och istället för att få följa med till den nya arbetsgivaren blir de ursprungliga lokalvårdarna uppsagda. De tvingas stämpla och eftersom lönen redan sänkts något år tidigare, blir ersättningen lägre än om de sagts upp från början.

Historien upprepar sig gång på gång när lokalvårdarna sparkas ut från försvaret, polisen, högskolan, kraftverken, posten... ja snart sagt alla de som en gång i tiden hade en egen lokalvårdsorganisation. I dag finns bara 1.400 lokalvårdare kvar inom Seko, för tio år sedan var de 5.000.
   Istället har merparten av de som tvingats lämna Seko gått in i den privata städbranschen. Till en ny verklighet, där man brottas med oseriösa arbetsgivare och svarta pengar.
   Men svarta pengar har spillt ända in på Sekos område. I oktober 2003 avslöjades att Connex utnyttjat billig, svart arbetskraft till städning av tunnelbanestationer i Stockholm. Invandrare på turistvisum eller utan papper överhuvudtaget städade för 50 kronor i timmen åt en underentreprenör i tunnelbanan. En av Connex affärsområdeschefer fick sparken efter avslöjandet.

Men det finns motbilder också. Arbetsplatser där lokalvården har utvecklats.
   Där arbetsuppgifterna blivit mer omväxlande för att man infört kombitjänster.
   Där ansvaret blivit större för att man blivit mer självstyrande.
   Där kompetensen blivit högre för att arbetsgivaren satsat på utbildning.
   Där arbetsglädjen ökat, arbetsskadorna minskat och heltidstjänsterna blivit fler.
   Framför allt gäller det vid de av landets universitet och högskolor där man bestämt sig för att låta lokalvården vara kvar i egen regi.
   Det finns också exempel på statliga verksamheter som gått mot strömmen, som polisen i Uppsala län som efter sex år med privata städbolag tog tillbaka städningen i egen regi.
anita.fors@seko.se


 

DECEMBER 2005

Tre röster om städbranschen

Sekomagasinet har frågat tre personer – från två fackföreningar på städområdet och en arbetagivarrepresentant i den statliga sektorn – om hur de ser på branschen idag och inför framtiden.

• Vilken fråga är viktigast för branschen idag?
• Hur tror du att det kommer att se ut i branschen om tio år?

Gesa Marklund
ombudsman i Fastighetsanställdas förbund:
   – En ren bransch är oerhört viktigt. Alldeles för många bolag fuskar med ekonomin. De som fuskar med skatter brukar fuska med avtal och arbetsmiljö också.
   – Tyvärr tror jag att den oseriösa verksamheten har ökat. Vi har fått in fler företag från andra länder som har en annan företagskultur där man inte tycker att det är så petigt med arbetsmarknadsregler och som har en annan syn på vad man kan begära av sina anställda. Men jag hoppas det finns ett större tvärfackligt samarbete. Oavsett vilket städbolag du anlitar ska lönerna ligga på samma nivåer, det ska inte löna sig att byta bolag för att få ett billigare avtal.

Siv Olofsson
servicechef vid Umeå Universitet:
   – Att lokalvårdarna får yrkesutbildning och certifieras. De ska inte bara lära sig städteknik utan ekonomi, företagande och att arbeta tillsammans också.
   – Jag tror att städningen kommer att vara kvar i egen regi. Jag tror på servicecenter där man arbetar i team på kombitjänster med gemensamt ansvar och en utvecklande organisation. Våra medarbetare är ”starkka”, det vill säga Strategiska, Tänkande, Aktiva, Rationaliserande, Kreativa, Kvalitetsmedvetna och Allkunniga. Vi har den bästa tekniken och människor som använder huvudet på jobbet. Då får man bra resultat. Glada människor trivs på jobbet och vi får nöjda kunder.

Bengt-Erik Falck
ombudsman Seko:
   – Det är otvetydigt att komma tillrätta med den oseriösa delen av branschen. Som arbetsgivare med låg skattemoral och arbetsgivare som inte ser sina anställda som individer med speciell kompetens utan som lätt utbytbara kuggar som byts ut när de slitits ner.
   – Jag tror på en delning av branschen. Att vi får se en del som sysslar enbart med städning och rengöring. Och en del som erbjuder städning som en del i ett större koncept där man tar hand om viss kontorsservice, vaktmästeri, telefonväxel, internpost med mera. För att få lönsamhet tror jag att vissa bolag måste utvidga sitt koncept och förädla sina produkter.

anita.fors@seko.se


 

DECEMBER 2005

DÅ och NU – på städområdet

Löner:
Genomsnittlig månadslön för lokalvårdare
   1995: 13.000 kronor
   2005: 16.700 kronor

Aktiva medlemmar telekombranschen:

1995: cirka 5.000
2005: cirka 1.400

Källa: Seko

 

anita.fors@seko.se



DECEMBER 2005


Övriga avsnitt i serien:

Färre arbetslösa – men de har mindre i plånboken
   (februari 2006)
• Smutsiga jobb i lokalvården
   (december 2005)
Vägar och järnvägar stakas ut av politikerna
   (november 2005)
Telekom – en brokig bransch
   (oktober 2005)
Energibranschen i fritt fall
   (september 2005)
Järnvägstrafik på nya spår
   (augusti 2005)
Postbranschen jobbar i motvind
   (juni 2005)
Sjöfarten stävar framåt
   (maj 2005)
Seko 10 år
   (april 2005)

   

© Sekomagasinet. Citera oss gärna - men glöm inte ange källan!