Vägar och järnvägar stakas ut av politikerna
Investeringar i vägar och järnvägar styrs av politiska beslut. Det är politikerna som bestämmer vad drift och underhåll får kosta. Antalet arbetstillfällen styrs alltså nästan helt av politiken.
Framför allt är det riksdagen som bestämmer hur mycket pengar vi ska lägga på att bygga, driva och underhålla järnvägar och allmänna vägar. Det är stora pengar det handlar om, en enda meter motorväg kostar mellan 30 000 och 40 000 kronor att bygga. För en miljard kronor får man i runda slängar tre mil motorväg.
De allmänna vägarna i det svenska vägnätet omfattar totalt ungefär 139 000 kilometer, varav 98 000 kilometer utgör statliga vägar. I det allmänna vägnätet ingår 37 färjeleder, vilket gör Vägverket med sina 63 vägfärjor till ett av landets största färjerederier.
Banverket driver och förvaltar närmare 90 procent av det svenska järnvägsnätet, vilket innebär 9 895 kilometer av landets totalt 11 050 kilometer järnvägsspår.
I juni förra året antog riksdagen en långsiktig planering för infrastruktursatsningar på väg och järnväg runt om i landet fram till år 2015 och bestämde att det ska få kosta sammanlagt 381 miljarder kronor. Av de pengarna går 108 miljarder till Banverket för att bygga ut järnvägsnätet och 42 miljarder till Vägverket för att bygga nya vägar.
Samtidigt som politikerna gjort upp om de ekonomiska ramarna har såväl Vägverkets som Banverkets roller förändrats i grunden under de senaste tio åren.
År 1995 hade man just börjat diskutera möjligheten att bolagisera produktionsdelen av Vägverket. Liknande diskussioner fördes inom Banverket. Någon bolagisering blev det inte. Istället delades de bägge verken upp i två delar, en beställardel och en utförardel, produktionsenheter som arbetar under bolagsliknande former. Att bara utföra det arbete som beställts skapade en frustration bland många anställda som var vana att åtgärda småfel direkt när de upptäcktes.
Idag verkar både Vägverket Produktion och Banverket Produktion på en konkurrensutsatt marknad. De slåss om anbuden med de privata företagen i branschen när de bägge verken upphandlar nybyggnation, drift och underhåll.
Korta upphandlingstider har skapat en osäkerhet hos företagen som inneburit att teknikinvesteringar och underhåll saktat av, ingen vill satsa pengar när man inte vet om man får behålla jobbet.
Den teknik som trots allt växt fram är den som kan användas mer generellt i hela branschen. Som användningen av satellitnavigeringssystemet GPS i gräv- och schaktmaskiner.
En annan konsekvens av upphandlingarna är att antalet anställda i Vägverket och i Banverket minskat allt eftersom jobben läggs ut. Samtidigt ökar antalet anställda i de privata företagen.
Sammantaget innebär det att Sekos väg & banbransch fått fler medlemmar. På tio år har antalet medlemmar i arbetsför ålder ökat med så gott som 1 000 personer, till 19 690. Gränsdragningsöverenskommelsen mellan Seko och Byggnads som började gälla 1 januari 2000 har också bidragit till en stabilare medlemskår.
Men ännu är många jobb säsongsarbeten. Varje vinter tvingas tusentals medlemmar att leva på a-kassa. Ett faktum som gör det svårt att locka ungdomar till branschen. Kvinnorna i branschen är också lätt räknade.
Arbetstidsfrågan har också blivit mer aktuell eftersom allt mer arbete styrs om till nattetid för att störa trafiken så lite som möjligt.
Arbetsmiljön är ett annat sorgebarn. Trots stora insatser med allt från kameraövervakning via reklamkampanjer i tv till skärpta säkerhetskrav på arbetsplatserna ökar antalet arbetsolyckor. Inte minst gäller det antalet dödsolyckor bland vägarbetare.
anita.fors@seko.se
NOVEMBER 2005
Tre röster om väg&banbranschen
Sekomagasinet har frågat tre personer – från facket,
arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier och riksdagens trafikutskott – om hur de ser på branschen idag och inför framtiden.
• Vilken fråga är viktigast för branschen idag?
• Hur tror du att det kommer att se ut i branschen om tio år?
Björn Münzing
biträdande förhandlingschef i Sveriges Byggindustrier:
– Arbetstidsfrågan är en av de viktigaste frågorna. Beställarna ställer krav på en ökad flexibilitet, Väg- och Banverket kräver allt oftare att entreprenörer utför arbete nattetid. Det blir nödvändigt att använda företagens resurser effektivare samtidigt som vi värnar om medarbetarnas arbetsmiljö.
– För att skapa förutsättningar för nyrekrytering av ungdomar till branschen måste företagen kunna erbjuda tryggare och fastare anställningsformer. Hittills har Seko förkastat våra förslag. Jag tror att medarbetarna har fasta anställningar om tio år och att den tekniska utvecklingen gör att vi kan utföra vissa arbeten även under vintersäsongen.
Monica Green
ledamot i riksdagens trafikutskott (s):
– Att vi fortsätter bygga ut så vi har bra järnvägar och vägar, och att vi bygger på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Det är också viktigt att beställarna vet vad de beställer, att Väg- och Banverk har kvar kompetensen att själva utföra arbetet.
– Beställarna måste ha fortsatt god kompetens. Men det kan vara så att vi har ett gemensamt infrastrukturverk som samordnar projekten istället för dagens Väg- och Banverk. Vi måste lägga mer pengar på forskning och vi måste fortsätta satsa pengar på utbyggnad. Men vi får fundera på var vi får pengarna ifrån. Kanske får vi låna mer eller samarbeta med privata finansiärer.
Björn-Inge Björnberg
ombudsman Seko:
– Politikerna måste ta ansvar för investeringar i och underhåll av infrastrukturen. Allt annat vore förödande. För oss är det helt klart viktigast att bevaka kollektivavtalen och att värva medlemmar. Det kommer in nya företag hela tiden. Det handlar om fackligt fotarbete, helt enkelt.
– Den tekniska utvecklingen på underhållssidan har kommit igång igen. Efter att upphandlingstiderna har blivit längre kommer företagen att våga börja satsa. Jag tror också att vi kommer att se mer av partnerskap. Istället för prat om skadestånd, ger det samarbete och gemensamma mål eftersom entreprenören kommer in i ett tidigare skede.
Löner:
Genomsnittlig månadslön privata vägarbetare
1995: 16.300 kronor
2005: 22.500 kronor (Preliminär uppgift)
Aktiva medlemmar telekombranschen:
1995: cirka 18.700
2005: cirka 19.690
Källa: Seko
Maskinentreprenörerna:
1995
3.538 företag med tillsammans 4.593 arbetare
2005
3.488 företag med tillsammans 7.808 arbetare
Källa: Maskinentreprenörerna
Sveriges Byggindustrier:
1995
2.052 företag med tillsammans 43.625 arbetare
2005
2.660 företag med tillsammans 46.635 arbetare
Källa: Sveriges Byggindustrier
NOVEMBER 2005
Övriga avsnitt i serien:
• Färre arbetslösa – men de har mindre i plånboken
(februari 2006)
• Smutsiga jobb i lokalvården
(december 2005)
• Vägar och järnvägar stakas ut av politikerna
(november 2005)
• Telekom – en brokig bransch
(oktober 2005)
• Energibranschen i fritt fall
(september 2005)
• Järnvägstrafik på nya spår
(augusti 2005)
• Postbranschen jobbar i motvind
(juni 2005)
• Sjöfarten stävar framåt
(maj 2005)
• Seko 10 år
(april 2005)