Den 1 januari 1996 avreglerades elmarknaden i Sverige. Konkurrensen blev fri för elproduktion och handel med el. Och sedan dess är inte mycket sig likt.
Ägandet har koncentrerats. Underhållet och återinvesteringarna i elnäten har försummats. Branschen står inför ett oerhört behov av återuppbyggnad. Samtidigt är genomsnittsåldern bland de anställda hög och bristen på utbildad personal börjar märkas.
Elproduktion är en viktig fråga för oss svenskar. Enligt branschorganisationen Svensk Energi använder vi i dag cirka 15 000 kilowattimmar per person i Sverige, vilket gör oss till världens fjärde största elanvändare per invånare räknat. Bara Norge, Kanada och Island förbrukar mer. Det kalla klimatet kombinerat med energikrävande industri är förklaringen. Samtidigt har vi minskat användningen av fossila bränslen.
Målet för avregleringen av energibranschen var att säkerställa en effektiv elförsörjning; man skulle ge samhället bättre möjligheter att nyttja våra gemensamma energiresurser. Tanken var också att det skulle komma konsumenterna till godo i form av lägre elpriser.
Resultatet har istället blivit sämre leveranstrygghet och högre elpriser. Enligt den statliga Regelutredningen, som presenterades i vintras, steg priserna på el med 86 % från 1996 till 2004, medan konsumentprisindex bara steg 9 % under samma period. Och driftssäkerheten har blivit så dålig att man nu föreslår att lagreglera avbrottsersättning till de kunder som blir utan el mer än 12 timmar i sträck.
Samtidigt ökar elbolagens vinster. Bara första halvåret i år gjorde Vattenfall en vinst på 12,8 miljarder kronor.
Målet för den svenska energipolitiken är att trygga tillgången på el och annan energi till konkurrenskraftiga priser, att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar energianvändning och att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.
En del av energipolitiken var att börja avveckla kärnkraften. Den sista november 1999 stängdes Barsebäck 1. Den sista maj i år slutade Barsebäck 2 leverera el. Bortfallet av elproduktion skulle kompenseras samtidigt som man sparade el, var villkoret för att få stänga den andra reaktorn. Frågan är om det skedde fullt ut. Svensk Energi varnar för elbrist nu i vinter.
I mars 1997, när regeringen la fram sitt förslag om avveckling av kärnkraft, avsattes miljardbelopp för att ställa om elproduktionen till mer alternativa bränslen. År 2003 tvingade man konsumenterna att betala för att öka produktionen av förnyelsebar el.
Omställningen går mycket långsamt. 2004 producerades 0,75 terawattimmar med vindkraft, vilket motsvarar en halv procent av den totala elproduktionen i landet. Fyra procent kom från biobränslen. Samtidigt slog kärnkraftsproduktionen av el rekord: 75 terawattimmar, vilket motsvarar ganska precis hälften av den totala produktionen i Sverige i fjol.
I dag producerar tre bolag 90 procent av den el som framställs i Sverige. 2004 innebar det att Vattenfall producerade 70 TWh, Sydkraft 33,9 TWh och Fortum 24 TWh. Hoppet till fjärdeplatsen är enormt: Skellefteå Kraft producerar 3,1 TWh.
Det utländska ägandet i Sverige har ökat genom tyskägda Sydkrafts och finskägda Fortums tillväxt på den svenska elmarknaden. Samtidigt har svenska Vattenfall köpt allt mer utomlands och är idag den tredje största elproducenten i Tyskland. För tio år sedan fanns Vattenfalls personal i Sverige. I dag arbetar bara 8 500 av Vattenfalls totalt cirka 35 600 anställda inom landet.
anita.fors@seko.se
SEPTEMBER 2005
Sekomagasinet har frågat tre personer – från facket,
företagens branschorganisation Svensk Energi och statliga Energimyndigheten – om hur de ser på branschen idag och inför framtiden.
• Vilken fråga är viktigast för branschen idag?
• Hur tror du att det kommer att se ut i branschen om tio år?
Bo Källstrand
vd Svensk Energi:
– Att vi blir av med de låsningar som hindrar investeringar i branschen. Vi riskerar elbrist. Trots höga elpriser får vi inga investeringar, vilket beror på att vi i praktiken har förbud att investera i vissa kraftslag som vatten och kärnkraft. Tilldelningen av utsläppsrätter för kraftvärmeverk borde också vara större.
– Jag tror att vi har en kraftfull utveckling i internationell riktning med en helt öppen nordisk marknad. Jag tror också att vi kommer att ha tagit ytterligare steg för en europeisk integration. I det läget kommer Sverige, med de goda möjligheter vi har, att vara en god och stor aktör.
Janne Öhman
ombudsman Seko energi Mellansverige:
– Att man verkligen tar tag i de återinvesteringar som behöver göras. Bolagen har dragit ner på personal och underhåll, förlängt revisionsperioder och gjort beredskapsområdena större under många år. Nu måste de återföra pengar till verksamheten, 3 procent per år vore lagom. Dessutom finns ett stort rekryteringsbehov.
– Jag tror inte att hela Sverige lever längre. De som bor på landsbygden kommer att tvingas ha egna dieselaggregat – om man inte har återför resurser till nätbolagen eller låter Svenska Kraftnät tar över ansvaret. Vi kommer att ha färre småbolag, medan de stora kraftföretagen växer utanför Sverige.
Zofia Lublin
avdelningschef Systemanalys, Statens Energimyndighet:
– Jag ser tre stora frågor för energibranschen idag: försörjningstrygghet, växthuseffekten och långsiktigheten i företagens agerande. Dessa frågor går hand i hand och det är en stor utmaning för branschen att hantera. Sambanden mellan energi- och miljöfrågor blir också allt tydligare.
– Oerhört mycket har hänt de senaste 10 åren. Elmarknaden och även naturgasmarknaden har avreglerats. Produktionen och försäljningen är konkurrensutsatt. Den ökade företagskoncentrationen innebär en risk för att stora företag kan ha fått mer marknadsmakt. Jag tror att en viss återgång till mer reglering från statens sida inte är en helt omöjlig tanke.
Löner:
Genomsnittlig månadslön energibranschen
1995: 15.200 kr
2005: 22.300 kr
Aktiva medlemmar spårtrafik:
1995: cirka 5.900
2005: cirka 5.280
Källa: Seko
Ägande av elproduktion i Sverige
1995
Staten: 50 procent
Kommuner: 22 procent
Utländska ägare: 14 procent
Övriga: 14 procent
2004/05
Staten: 44 procent
Kommuner: 9 procent
Utländska ägare: 43 procent
Övriga: 4 procent
Källa: Svensk Energi
SEPTEMBER 2005
Övriga avsnitt i serien:
• Färre arbetslösa – men de har mindre i plånboken
(februari 2006)
• Smutsiga jobb i lokalvården
(december 2005)
• Vägar och järnvägar stakas ut av politikerna
(november 2005)
• Telekom – en brokig bransch
(oktober 2005)
• Energibranschen i fritt fall
(september 2005)
• Järnvägstrafik på nya spår
(augusti 2005)
• Postbranschen jobbar i motvind
(juni 2005)
• Sjöfarten stävar framåt
(maj 2005)
• Seko 10 år
(april 2005)