Postbranschen jobbar i motvind

Fax, sms, mms, e-post, internetbanker...
    Ny teknik har slagit hårt mot Sekos medlemmar i postbranschen. 30 procent av dem har tvingats lämna sitt jobb under de senaste tio åren.

När Seko bildades i april 1995 hade avregleringen redan börjat på den svenska postmarknaden.
   Postens ensamrätt på att befordra brev hade upphört den 1 januari 1993. Men nästan två år tidigare hade Citymail startat sin verksamhet i centrala Stockholm, innan att det egentligen var tillåtet.
   Den 1 mars 1994 bolagiserades Postverket och blev Posten AB, ett helägt statligt företag.
   1994 fanns fyra företag anmälda till Post- och Telestyrelsen som postoperatörer; Posten, Citymail, Svensk Direktreklam och Financial Distribution Service, FDS.
   De skulle raskt bli fler. En av de första som gav sig in i leken 1994 var Tomas Georgsson i Falköping, som startade Georgssons Mail. Efter en konkurs 1998 är han med ett ombildat bolag fortfarande verksam än idag i Falköping. 

Tillstånd att bedriva postverksamhet
Efter några år exploderade marknaden av företag som ville bedriva postverksamhet. En ändring av postlagen gjorde att man från och med 1997 måste ansöka om tillstånd hos Post- och Telestyrelsen, PTS, för att få bli postoperatör.
   När det första året var till ända hade PTS handlagt 156 ansökningar. 124 av dem beviljades, 28 ansökningar drogs tillbaka och de sista 4 hade PTS inte hunnit behandla färdigt. Det är emellertid osäkert hur många av alla de företag som fick tillstånd som verkligen kom att bedriva någon verksamhet.
   Efter de första årens rusch stabiliserades antalet postoperatörer till att ligga kring 30-35. I maj 2005 finns 36 bolag på PTS lista över postoperatörer med tillstånd.

Minskande brevvolymer
Trots avregleringen har Posten AB dominerat brevmarknaden.
   1995 skickades 3.369 miljoner försändelser. Då tog Posten så gott som allt.
   Det kan jämföras med 3.270 miljoner försändelser år 2003, som är den senaste uppgiften som Post- och Telestyrelsen redovisar. Då tog Posten 92,9 procent av marknaden, Citymail 6,6 procent och övriga privata postoperatörer tillsammans resterande 0,5 procent.
   Men den största minskningen står A-breven för. Sådana brev, som ska vara framme nästa dag, är Posten är så gott som ensamma om att hantera. Det är en verksamhet som har gått tillbaka sedan 1998. Under åren 2000 till 2004 minskade A-breven med 20 procent. Minskningen fortsätter i allt högre takt. Första kvartalet i år skickades ytterligare 6,8 procent färre brev.

Samhällsomfattande postservice
Det är också Posten som står för den så kallade "samhällsomfattande postservicen" i Sverige.
   Den grundläggande servicenivån för posttjänster regleras i EU:s postdirektiv från 1997. Där står att samtliga invånare ska ha tillgång till en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet till rimliga och enhetliga priser.
   Den samhällsomfattande postservicen innebär också att alla hushåll ska få post alla vardagar. Men inte riktigt till vilket pris som helst. Därför finns det idag knappt 1.200 hushåll som inte får post mer än 1-4 dagar i veckan. Det är hushåll i den mest svårtillgängliga glesbygden; i Norrlands inland och i skärgården.

Riksomfattande betaltjänst
De senaste åren har också betaltjänsterna förändrats rejält. Antalet transaktioner ”över disk” har minskat i snabb takt. 1998 gjordes 107 miljoner manuella transaktioner hos Posten. Fem år senare handlade det om 45 miljoner transaktioner. Idag uppger 62 procent av svenska folket i en Temo-undersökning att de aldrig besöker Svensk Kassaservice.
   Från och med den 1 januari 2002 har Posten regeringens och riksdagens uppdrag att upprätthålla en grundläggande kassaservice i hela landet. För det får Posten varje år 400 miljoner kronor. Seko krävde full kostnadstäckning från staten; enligt Postens beräkningar kostar verksamheten 700 miljoner per år.
   I januari 2002 tog Posten beslut om att överföra all kassaverksamhet till ett eget aktiebolag: Svensk Kassaservice. De anställda på postkontoren fick söka sina tjänster i det nya bolaget om de ville följa med.
  Svensk Kassaservice har gått med förlust sedan starten. Men Posten har ändå som målsättning att dotterbolaget ska uppnå ett nollresultat för 2005. Vägen dit går via fortsatta rationaliseringar och stängning av fler kontor.

Postmarknad i förändring
2004 lämnade den statliga postutredaren, Susanne Lindh, ett delbetänkande om den grundläggande kassaservicen i landet i ”Postmarknad i förändring”.  Utredaren uppskattade att 175.000 personer, organisationer och företag saknar ett alternativ till de tjänster som Posten i dag tillhandahåller genom Svensk Kassaservice. Långt många fler använder emellertid Svensk Kassaservice tjänster, som hade 125.000 kunder per dag förra året.
   Utredaren föreslog att Posten skulle slippa det lagstadgade ansvaret för rikstäckande betaltjänster och Post- och Telestyrelsen istället skulle upphandla dessa. Ett förslag som kritiserades av Seko.
   Trots att det gått över ett år sedan dess har regeringen ännu inte lagt något förslag till riksdagen om framtidens betaltjänster. Kassapersonalen, som idag nästan enbart består av medelålders kvinnor, väntar fortfarande på besked om framtiden och under tiden fortsätter rationaliseringarna. Seko varnar för att de som blir kvar till det bittra slutet kommer att gå ut i arbetslöshet från en deltidstjänst, med sämre a-kasseersättning som följd, om ingenting görs medan tid är. 
  I januari i år presenterades slutbetänkandet i den statliga postutredningen.
   Där föreslår utredarenatt staten ska upprätta nya politiska mål för postområdet, med förutsättningar för en effektiv konkurrens mellan flera aktörer på brevmarknaden.
   Ett annat av utredarens förslag är att staten ska kunna upphandla samhällsomfattande posttjänster om de blir alltför betungande, läs olönsamma, att hantera för Posten.
   Utredaren anser också att man kan ta bort pristaket för Postens porto för enstaka brev; det finns ju inget pristak som skyddar konsumenterna när de skickar sms.
   Slutligen öppnar utredaren för en diskussion om vem som ska äga Posten.
   En fråga som Seko bara har ett svar på: staten.
anita.fors@seko.se

LÖNER

1995
snittlön alla postanställda 14.300:-

2005
Löneförhandlingarna pågår ännu,
2004 års snittlön alla postanställda 18.600:-

MEDLEMSANTAL I SEKO POSTBRANSCH

1995: 51.600
2005: 40.162

1995 fördelar sig medlemmarna på följande arbetsgivare:
   Posten AB: ca 39.000
   Citymail: ca 100

2005 fördelar sig medlemmarna på följande arbetsgivare:
   Posten AB: 24.799
   Citymail: 510
   Andra privata postoperatörer: 146

Övriga: en del arbetssökande men framför allt pensionärer.

Källa: Seko

JUNI 2005

POSTEN

Under de senaste tio åren har 11.100 heltidsanställda och 3.100 deltidsanställda sagts upp från Posten. Det är bara de timanställda som fortfarande är ungefär lika många.

Mest är det kvinnor som fått sluta. Andelen kvinnor bland de heltidsanställda har sjunkit från 46 procent till 37. Andelen kvinnor bland de deltidsanställda har sjunkit från 86 procent till 66.
   Posten AB har förändrats. Och det med besked.

Bästa metod
Den stora förändringen av brevbärarjobbet hade redan skett när Seko bildades. 1993 försvann betinget inom brevbäringen och reklamen lades in som en ordinarie arbetsuppgift.
   Men säg ”Bästa metod” till en brevbärare som var med år 2000 och du får garanterat en reaktion.
   ”Det största som hänt brevbäringen sedan postnumren infördes 1968”, sa dåvarande samordnande huvudskyddsombud i Posten, Bengt Persson.
   Med de så kallade kamfacken fick varje hushåll ett eget fack, arbetet rationaliserades när den sista sorteringsomgången försvann.
   Sällan har någon förändring varit så omdiskuterad. Tanken var att skapa bättre arbetsmiljö och effektivare sortering – men en stenhård centralstyrning och stelbenta chefer vågade inte lita på personalens erfarenhet. Och inte på långa vägar sparade man så mycket tid som Posten räknat med. Istället blev situationen smått kaotisk när metoden infördes på brevbärarkontoren och kostade mycket övertid.

Postgirot säljs ut
Sommaren 2000 försökte fyra banker att tillsammans köpa Postgirot. Prislappen var på 4 miljarder kronor. Föreningssparbanken, Handelsbanken, Meritanordbanken och SE-banken vill slå ihop postgirot med bankgirot och privatgirot till ett enda system. Klart att konkurrensmyndigheterna sa nej.
   Posten fick börja om för att hitta en ny köpare. Till sist blev det Nordbanken som ensam köpare som tog över postgirot. Först i år bytte de namn till plusgirot.

Postkontoren som försvann
Postens nya kontorsnät fördröjdes i omgångar efter massiv kritik. Gång på gång ändrades planerna för hur det nya kontorsnätet skulle se ut. I september 2000 blandade sig dåvarande näringsminister Björn Rosengren i debatten och lovade landets pensionärer att minst ett postkontor skulle bli kvar i varje kommun.
   När det nya servicenätet tills sist ”rullades ut”, med början hösten 2001, lät kritiken inte vänta på sig. Från att ha kunnat sköta alla postärenden på ett och samma postkontor skulle man nu springa på två olika ställen.
   Vissa kontor blev Svensk Kassaservicekontor – och där kunde man inte ens köpa frimärken. Andra kontor blev Postcenter, där skulle man sköta allt utom kassaärenden. Sällen var de placerade intill varandra, och var de det så hade de olika öppettider. Undra på att kunderna blev vilsna och förbannade.
   Dessutom blev jobbet utarmat för de mångkunniga postkassörerna och samtidigt fick de ta emot skäll från kunderna.

Kamp på logistikmarknaden
1999 tar Posten upp kampen för att växa på logistikmarknaden.
   De slåss med Deutsche Post om transportföretaget ASG. Posten köper aktier i företaget, men politikerna tvekar om hur långt Posten egentligen ska få gå i sin utlandssatsning.
   Sommaren 1999 hade Posten 19 procent av aktierna i ASG. Genom dotterbolaget Danza avgår statliga Deutsche Post med segern och tar över aktiemajoriteten.
   Samma år bildar Posten AB logistikbolaget Pan Nordic Logistics, PNL, tillsammans med Posten Norge och Post Danmark. De ska satsa stort på paketmarknaden i Norden.
   I oktober 2001 lämnade svenska Posten AB samarbetet – till förmån för ett avtal med franska posten, La Poste, om paketsamarbete i Norden och Baltikum.
   Trots det behåller PNL sitt huvudkontor i Sverige och blir kvar på den svenska paketmarknaden.
   2003 tar Posten beslut om att man ska ha Sverige och Norden som bas. Det får till följd att man året därpå säljer sin paket- och logistikverksamhet i de forna östländerna Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.
   Egna Poståkeriet har idag 3.445 anställda, merparten av dem chaufförer.

Postterminalerna
Listan över nedlagda postterminaler skulle kunna göras lång. Under åren har Posten centraliserat sorteringen i såväl brev- som paketterminalerna. Redan i det paketsystem som lanserades under namnet ”Nät 98” skulle 29 paketterminaler bli 10. Och på den vägen är det.
   I maj 2003 kom det senaste beskedet: terminalerna i Norrköping och Växjö skulle läggas ner. Samtidigt bestämde Posten att flytta brevsorteringen från Tomteboda till Årsta, en jätteflytt som berörde drygt 500 anställda. Utrikesterminalen på Arlanda fick också sin beskärda del. Totalt skulle 450 jobb försvinna.
   Å andra sidan har Posten också bytt helt nya terminaler. I månadsskiftet februari-mars i år öppnade en terminal i Härryda utanför Göteborg.
   I spåren av det senaste strukturprojektet, med omflyttning av försändelser mellan terminalerna, har en hel del problem uppstått med bemanningen. I västra Sverige vill Posten ha färre heltider och fler deltider, på terminalen i Årsta har man beslutat att alla visstidsanställda ska vara borta den 1 september.
   Nu talar man om att en sorts terminalernas ”bästa metod” ska vara på gång.
   1995 fanns det totalt 56 postterminaler. Idag finns bara 20 kvar.

Tekniksatsningar
Posten ville också vara med och rida på IT-boomen.
   1996 satsar Posten stort på en Internetportal: Torget.se.
   I början var Torget en framgångssaga. Det sas att Posten fick ett bud på Internetportalen på två miljarder när IT-bubblan var som störst 1999 . Men om det var sant eller ej lär vi inte få veta.
   1998 ges i alla fall boken om Torget ut. Underrubriken lyder ”den fantastiska historien om ett av världens mest framgångsrika Internetprojekt”.
   Istället slutade Torget.se som en jättelik förlust några år senare. Runt årsskiftet 2001-2002 avvecklar Posten sitt majoritetsägande i förlustaffären Torget. Köpare är Emerging Technologies.
   Och vem minns Postens förslag om e-post till alla via Posten? anna.karlsson.kungsgatan4@79842.post.se – så såg förslaget till uppbyggnad av e-postadressen ut. 1997 var året.

Trygghetsavtalen i Posten
Istället brottades Posten med övertalighet på grund av alla rationaliseringar. Övertaligheten inom Posten ställde nya krav.
   1999 kom Seko och Posten överens om ett trygghetsavtal som fick namnet Futurum. Den som blir övertalig kan ansöka om att komma med i Futurum. Genom Futurum får man i upp till 18 månader hjälp med kompetensutveckling för att lättare hitta ett nytt jobb utanför Posten, i gengäld avstår man företrädesrätten till återanställning.
   I slutet av 2000 skrev Seko och Posten ett nytt trygghetsavtal, kallat 58+. Det innebar att den som blev övertalig efter att ha fyllt 58 skulle inte sägas upp. I första hand skulle man erbjudas annat arbete inom Posten, gick inte det skulle Posten försöka hitta andra uppgifter för den enskilde utanför för Posten. Först därefter skulle man erbjudas avtalspension.
  Omstart är ytterligare ett trygghetspaket.

Postchefer kommer och går...
Genom de senaste tio åren har postcheferna kommit och gått – och rejäla löneökningar har det blivit vid varje chefsbyte.
   Ulf Dahlsten var mannen som ledde Posten på vägen från ett statligt verk till ett affärsdrivande företag. Ulf Dahlsten sa upp sig själv år 1998 efter 10 år som vd i Posten. Under hans år på vd-posten minskade personalstyrkan i Posten med 25 procent, medan antalet postkontor i egen regi i det närmaste halverades.
   Efter Dahlsten kom Grabe i februari 1999, samtidigt höjdes vd-lönen med 39 procent. I mitten av november 2002 hade Postens koncernstyrelse fått nog och avsatte sin egen vd. Lennart Grabe fick gå – med två årslöner, 7,2 miljoner kronor, i ersättning plus pensionsförmåner.
   Den nyligen pensionerade vice vd:n Börge Österholm kallades in medan man rekryterade en ny chef.
   Sedan april 2003 heter Postens vd Erik Olsson. Återigen hoppade vd-lönen upp rejält. 30 procent högre lön än föregångaren gav en månadslön på 390.000 kronor.
anita.fors@seko.se

ANTAL ANSTÄLLDA I POSTEN

ANTAL SERVICESTÄLLEN

1995
1.350 postkontor
50 postkontor i butik (postpersonal i butiken)
300 post i butik (butikspersonal sköter postservicen)
110 närpost
70 övriga (t ex lantbrevbärarstopp)

2005
440 postcenter
1.800 franchisetagare brev och paket
1.000 franchisetagare brev
488 Svensk Kassaservice i egen regi
235 Svensk Kassaservice hos partner
45 Svensk Kassaservice genom ombud

                              Källa: Posten AB

JUNI 2005

CITYMAIL

Redan i maj 1991 startade Citymail sin verksamhet i Stockholms innerstad, trots att postmarknaden ännu inte var avreglerad.

1995 köpte Posten upp 75 procent av aktierna i uppstickaren Citymail. Innan året var slut försattes bolaget i konkurs.
   1996 reste sig Citymail ur askan som en fågel Fenix. Förre ägaren Bror Anders Månsson köpte upp bolaget från konkursförvaltaren och tog namnet Citymail  Sweden. Nu satsar man stort. Startar inte bara om i Stockholm utan öppnar i Göteborg och Malmö också.
   Men verksamheten går inte med någon ekonomisk vinning utan gör förlust 1997. Sommaren 1998 introduceras Citymail Group på börsen. Det följs av ytterligare ett förlustår 1998. Förlusterna fortsätter 1999 – och nu rasar aktiekursen.
   I maj 2000 aviserade Citymail att de skulle lägga ner verksamheten i Göteborg och Malmö. 200 brevbärare varslades om uppsägning. Bara Stockholm skulle bli kvar på Citymails karta.
   Men nu rycker brittiska British Post Office in. Det brittiska bolaget köper två tredjedelar av Citymail Sweden och räddar därmed utdelningsorganisationerna i Göteborg och Malmö.
   Under tiden kämpar Citymail med skyhög personalomsättning. Under 1999 låg personalomsättningen på 60-65 procent. Företaget bestämde sig för att minska den siffran till 50 procent, men istället var personalomsättningen hela 85 procent under år 2000.
   Tanken var att British Post Office efter några år skulle ta över hela ägandet, men så blev det inte. Efter ett och ett halvt år tog Citymails grundare tillbaka majoritetsägandet, när britterna drog sig ur.
   I april 2002 går norska Posten in med nytt kapital och köper majoritetsägandet i Citymail Sweden. Redan då gjorde man upp om att Posten Norge ska ta över hela ägandet första kvartalet 2006. Återstår se hur det blir med det...
   Idag ägs Citymail Sweden AB till 57 procent av Posten Norge, 29 procent av Bror Anders Månsson och 14 procent av OptiMail AB (tidigare Citymail Group) och har verksamhet i och runt Stockholm, Göteborg, Malmö och Visby.
  Och personalomsättningen, den har gått ner till 40 procent.

ANTAL ANSTÄLLDA CITYMAIL

1995
Eftersom Citymail ombildades 1996, finns inte uppgifterna från 1995 i det nya bolaget.
 
2005
I den senaste årsredovisning uppger Citymail att medelantal anställda 2004 var 1.062 personer.
   Av dem var 700 män och 362 kvinnor.
   Andelen deltidsanställda uppgår till 1,5 procent.

anita.fors@seko.se

JUNI 2005

Tre röster om postbranschen

Sekomagasinet har frågat tre personer – från facket, Postens ägare samt Post- och Telestyrelsen – om hur de ser på branschen idag och inför framtiden.

• Vilken är den viktigaste frågan för branschen idag?
• Hur tror du att det kommer att se ut i branschen om tio år?

Sven-Eric Söder
statssekreterare Näringsdepartementet
   – Det är hur Posten ska kunna fortsätta skapa lönsamhet. De måste vårda kundrelationerna och hitta flexibla lösningar tillsammans med företagskunderna.
   – Få branscher har blivit utsatta för ett sånt teknologiskifte i kombination med avreglering och internationalisering. Det kommer att fortsätta de kommande tio åren också. Om Posten ska kunna hävda sig är det viktigt att lyckas hantera de tre faktorerna. Vi kommer att få en annorlunda service, men det är inte sagt att det blir sämre. Färre utdelningsdagar är inte aktuellt. Posten måste ta i beaktande att olika kunder har olika krav på servicenivå.

Alf Mellström
ordförande Seko Posten koncernfacket:
    – Det är att bevara anständiga villkor och rimliga förhållanden för de anställda i en tid när brevvolymerna minskar. För Svensk Kassaservice är det annorlunda, där är det viktigast att få ett besked.
    – Jag tror det kommer att vara klart mindre fysiska brevvolymer, men mer paket och logistik. Jag tror att Posten AB kommer att vara kvar, med staten som ägare. Posten AB måste fixa det som marknaden inte fixar själv, men det kommer att vara ett annorlunda och mindre företag. Jag tror inte vi får se fler aktörer på brevsidan, ingen vill slåss på en vikande marknad. På paket- och logistiksidan blir det däremot fler.

Sten Selander
chef för postavdelningen på Post- och Telestyrelsen:
   – Det är att bevara den konkurrens vi har på brevområden och helst utveckla den för att skapa valfrihet för ett större antal kunder på brevområdet.
   – Jag tror att inte på några dramatiska skiften, vi får se en fortsättning på den trend vi ser idag. De totala volymerna adresserade brev kommer att sjunka med någon procentenhet om året. Vi kommer att ha fastighetsboxar i alla flerfamiljshus. Posten AB kommer ha en fortsatt mycket stark position på såväl brev som paketsidan. Men jag tror att delar av postens utdelningsverksamhet kommer att vara outsourcad, inte i storstäderna men i mindre städer och orter.

anita.fors@seko.se

JUNI 2005

Övriga avsnitt i serien:

• Färre arbetslösa – men de har mindre i plånboken
   (februari 2006)
• Smutsiga jobb i lokalvården
   (december 2005)
• Vägar och järnvägar stakas ut av politikerna
   (november 2005)
• Telekom – en brokig bransch
   (oktober 2005)
• Energibranschen i fritt fall
   (september 2005)
• Järnvägstrafik på nya spår
   (augusti 2005)
• Postbranschen jobbar i motvind
   (juni 2005)
• Sjöfarten stävar framåt
   (maj 2005)
• Seko 10 år
   (april 2005)