april 2003

Först la kriminalvårdaren in partiet med heroin i spisen, sedan flyttade han det till en plastburk som han la under isoleringen på vinden.
   – Jag har ju barnbarn och jag var rädd att de skulle komma åt det, säger 63-åringen när han står åtalad för grovt narkotikabrott och tjänstefel i Stockholms tingsrätt.

”Partiet” den åtalade vårdaren ville skydda barnbarnen från bestod av 22,7 gram heroin till ett värde av cirka 100.000 kronor. Han är också åtalad för att ha fört in mobiltelefoner och ytterligare 30 gram heroin på Hall.
   Det är på kriminalvårdsanstalten Hall, utanför Södertälje, som den åtalade vårdaren har jobbat. Varje arbetsdag släpptes han in genom centralvakten och gick till avdelningen där han jobbade.
   –Jösses då, säger han när åklagaren upplyser om värdet på heroinet.
   Vårdaren, en 63-årig man med lite tunt hår som börjar gråna, skakar stilla på huvudet åt anklagelserna.
   Nej, han hade inte för avsikt att föra in de 22,7 grammen på Hall. Han hade tänkt slänga dem och säger sig ha blivit hotad av tre personer inne på anstalten. Han skulle ”stickas” om han inte gjorde som de ville.
   – Det tror jag inte på, säger Jarmo Lehtonen, som är ansvarig för de praktiska säkerhetsbesluten på Hall. Han har haft några tuffa månader sedan vårdaren greps. Press och allmänhet har jagat honom och undrat vad som händer på anstalten. Tidigare rymningar har diskuterats och många undrar om de kriminella har tagit makten.

Jarmo Lehtonen slår ifrån sig. Det mesta fungerar bra, och det skrivs aldrig om alla lyckade permissioner. Det är bara misslyckandena som kommer fram och den nu aktuella vårdaren hade granskats innan han anställdes och allt var okej.
   Men 17 beslagtagna mobiltelefoner under det första kvartalet 2003 pekar på problem. Hur har de kommit in?
   – Ja, det är en gåta, säger Jarmo Lehtonen med sin lugna finska brytning. Besökarna är det inte. Vi visiterar de intagna efter besöken och en mobiltelefon stoppar du inte upp i kroppens håligheter. Så då återstår det vårdare, hantverkare, lärare, advokater och chaufförer som kommer in på Hall. Det kan vara en gammal gömma som vi hittat men det visar sig. Fortsätter vi hitta mobiler finns det fortfarande kanaler in.
   Fackets man, Erik Koskimies, är bekymrad men inte överraskad över att den nu gripne vårdaren avslöjades.
   – Jag skulle inte bli särskilt förvånad om det finns fler vårdare som har smugglat in någonting, säger han.
   Erik har jobbat nästan 25 år på Hall. Åren har gjort honom erfaren men också luttrad och han ser fram mot pensionen om ytterligare ett par år. Jobbet som vårdare har förändrats och han trivs inte lika bra som tidigare.
   – Nuförtiden hinner en del knappt utbilda sig innan de slutar. Och vi som är äld-re i tjänst har ingen möjlighet att hinna föra känslan för jobbet vidare.
   Många börjar, chockas av den hårda miljön, tröttnar på den låga lönen och går vidare till andra, mer lockande jobb i Stockholmsregionen.

Knark, sprit, anabola steroider, nämn det så finns det innanför murarna. Erik Koskimies säger att de nästan blir lite nostalgiska när de hittar bult, klassisk kåksprit gjord på socker, bröd och vatten. Det sägs att en del är sådana experter att de till och med kan få knäckebröd och vatten att jäsa till en alkoholhaltig dryck. Så bult hittar personalen ibland men också knark. Vid ett tillfälle hade någon stoppat en kyckling i frysen full med heroin. Och narkotika eller anabola steroider finns det hela tiden någonstans inne på anstalten.
   Men de som sitter på Hall är inte i första hand missbrukare utan storhandlare. De smugglar, säljer och administrerar. Använder till husbehov och fortsätter sälja innanför murarna. Och det händer att intagna mer eller mindre tvingas ta sin jungfrusil innanför murarna, för det gäller ju för langarna att ha en marknad.
   Erik berättar om perioder när man har haft framgångsrika aktiviteter bland de intagna. Så har en ny laddning knark kommit in och all verksamhet har varit som bortblåst. De intagna blir passiva eller överaktiva beroende på vad som kommit in. Många bryts ned psykiskt och fysiskt och Erik minns den intagne som själv drog ut den ena tanden efter den andra, eftersom kokainet hade frätt bort delar av käken.

Knarket smugglas i de flesta fall in av besökare. Det tror både anstaltsledning och personal. Problemet är att man inte har rätt att visitera besökarnas kroppshåligheter och besök måste de flesta få fortsätta att ha, om det inte finns någon konkret misstanke mot någon besökare.
   – I Finland och Norge har man rätt att göra kroppsbesiktning genom att röntga besökarna. Fick vi samma möjlighet så skulle vi bli effektivare i vår bekämpning av knarket, säger Jarmo Lehtonen.
   Alla som arbetar på Hall drömmer om mindre avdelningar, stabil personal och mindre beläggning. En strulig fånge ska snabbt kunna flyttas till en annan avdelning eller ett annat fängelse. Det går inte idag när det är proppfullt överallt. Man vill ha mobilstörningssändare vid Hall vilket kräver en lagändring som justitiedepartementet just nu snabbutreder. De tittar också över möjligheten att ändra lagen om visitation av statligt anställda så att de inmonterade inpasseringskontrollerna kan börja användas.
   – Det är helt okej för mig. Men då ska det gälla alla och alltid. Ska en advokat till sin klient ska han genom dem precis som vårdarna ska genom innan de börjar jobba, säger Erik Koskimies.

De kriminella gängen på Hall är ett problem som kräver mer än en juridisk lösning. Det är nationella storheter som Original Gangsters och Hell’s Angels som styr bland de intagna tillsammans med olika etniska grupper. Sedan finns det också lokala Storstockholms storheter som Fittjaboys FFL som har börjat få tillräckligt långa straff för att hamna på Hall.
   De som har långa straff, tio år upp till livstid, har stor makt på avdelningen och det är inte något nytt fenomen. Även om metoderna att bli av med den som inte är önskvärd har blivit tuffare.

– De spöar upp dem de inte vill ha, för att få in fler personer ur sin egen grupp. De vill ha sina kompisar, från livet därute, i cellerna bredvid, säger Erik Koskimies.
   Ett kok stryk i duschen eller andra övergrepp kan tvinga den som inte är önskvärd att begära förflyttning eller självvald isolering, från gäng som har fått allt större makt.
   – Vi har fortfarande övertaget. Men på ett par avdelningar har de kriminella fått ett för stort utrymme och jag är rädd inför framtiden om vi inte gör något radikalt.
   På avdelning A går helt plötsligt larmet. Nummer 185 konstaterar den som läser av. Rummet fylls snabbt av personal. Personlarmet har gått hos någon vårdare. Med 56 intagna som rör sig fritt på avdelningen vet man att personalen snabbt kan hamna i en allvarlig situation.
   Larmet är falskt den här gången. Alla andas ut och Olof Vannäs, som är kriminalvårdsinspektör och chef på avdelningen, har tid med en kopp kaffe. Han berättar att han bara har jobbat ett par månader på Hall och tidigare var på Mariefredsanstalten.
   – Vi behöver en hög säkerhet tillsammans med en fast struktur. Det är ingen som blir irriterad över regler som alltid gäller. Men börjar man diskutera reglerna, och rucka på dem, blir alla missnöjda.
   För Olof är en trygg vårdargrupp A och O. Alla ska veta vad som krävs av dem och att kompisarna ställer upp om det behövs. Att man har gemensamma normer och regler. Att knark, våld och hot aldrig tolereras. När skelettet av säkerhet och regler fungerar kan man bygga på med mjukdelar som program och annat. För Marianne Henriksson som är kriminalvårdare är just ambitionen att få igång de intagna i olika programverksamheter det centrala i vårdarbetet.

– Bra programverksamhet får direkt effekt, säger hon.
   Marianne arbetar på C-avdelningen, samma avdelning som den åtalade 63-åringen jobbade på. Hon säger att hon inte blev förvånad när han greps. Tvärtom, lättad. Det hade kommit in lite väl mycket narkotika på avdelningen, man hittade mobiltelefoner och det kändes bara fel.
   – Där hade han suttit med på våra möten, visiterat tillsammans med oss och nu misstänks han ha burit in knark och mobiltelefoner. Om han nu är skyldig. Han är inte dömd.

Mats Andersson  /  Birgitta Forssell  /  Björn Forsberg

• Hög personalomsättning
• Narkotikamissbruk
• Gängbildning
• Våld mellan intagna
• Intagna har stor makt på några avdelningar
• Insmuggling av knark och mobiltelefoner

Listan över problemen på Hall är lång. Det har fått Kriminalvårdsstyrelsen att ta initiativet till ett projekt, Uppdrag Hall, för att finna orsakerna och förhoppningsvis lösningar.
   Klubbordförande Erik Koskimies säger att det absolut viktigaste är att få hejd på personalflykten och att flytta fram vårdarnas positioner på avdelningarna.
   Projektet har två år på sig att komma med konkreta förslag på vad som kan göras. Det har stöd av Sekoklubben som kommer att delta i arbetet.
   Bland alla de frågeställningar gruppen ska syna finns den om sammansättningen av fångar, varför det inte går att splittra gängen innanför murarna, som man gör på andra anstalter, och varför personalomsättningen är lägre på exempelvis Kumla.

• Månadens nyhetsöversikt.
• Månadens utrikesnyheter
  
  
• Tidigare temareportage

KONTAKT

   Seko-magasinets webbredaktör

   Tipsa Seko-magasinet


© Seko-magasinet. Citera gärna våra webbsidor, men glöm inte ange källan.