F R I S K V Å R D – del 2

© Seko-magasinet

senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
läs serierna
redaktionen
sök
temarep
sök
web-redaktören
Seko
juni 2002

Friskvård lönar sig

Att motion är bra vet väl alla idag. Men att det dessutom kan vara ekonomiskt lönsamt för ett företag är fortfarande ingen självklarhet. Någon som vet mycket om detta är Gunnar Andersson, doktor i medicinsk vetenskap, beteendevetare och fysiolog.

Gunnar Andersson befinner sig för tillfället på Bosön på Lidingö i Stockholm. Han har just genomfört en kurs för blivande idrotts-/friskvårdskonsulenter.
   – Man är mer medveten idag om att motion är viktigt för hälsan och att det är viktigt för företaget att hjälpa sina anställda. Det var helt annorlunda när jag började med friskvård för mer än 25 år sen. Då kunde man från fackligt håll höra att friskvård bara var ett sätt att få löntagarna att jobba ännu mer. Idag är det ofta facket som driver sådana här projekt ute på arbetsplatserna.
   Basen för Gunnars arbete är en egen metod att ta fram de anställdas hälsoprofil där bland annat fritidsaktiviteter, motion och kostvanor undersöks.
   – När jag kommer ut till ett företag är en hälsoprofil det första steget. Det är ett underlag för individen att fatta beslut om förändringar.
   För ett företag kanske inte det primära är att personalen mår bra, utan att den presterar bra?
   – Visst är det så att det är lättare för en företagsledning att ta till sig att en friskvårdssatsning är något som företaget tjänar på, även ekonomiskt. Sen är jag av den åsikten att företag borde ta ett samhällsansvar, mer än vad de gör i dag. Idag tänker de oftast bara på aktieägarnas bästa, men de anställda då? I slutänden måste det handla om att människor har ett bra arbete.

Knappt hålla sig vaken
Gunnar kan på ett enkelt sätt visa att ett företag kommer att tjäna ekonomiskt på att satsa på friskvård. Ett företag funderar till exempel på att satsa 100.000 kronor på friskvård. För att satsningen, ekonomiskt sett, ska vara lönsam krävs att något av följande kommer att ske: 65 korttidsfrånvarodagar undviks, en utslagning undviks, en personalomsättning undviks eller 400 timmar sparas in. Alla dessa faktorer kallar Gunnar för ”kritiska värden” och det är dem som en företagsledning har att ta ställning till.
   – Då är det inte frågan om att någon annan säger att så här ska ni göra för det tjänar ni på. Utan istället kan de titta på företaget och se om det är rimligt att tänka sig att det går att uppnå någon eller en kombination av dessa effekter. Och då är också friskvårdssatsningen ekonomiskt lönsam. Men jag vill poängtera att det är bara antaganden och rimlighetsbedömningar. För så är det med ekonomi, det är ingen exakt vetenskap.
   Gunnar brukar visa ledningen att fysisk inaktivitet leder till låg utnyttjandegrad av syreupptagningen, det vill säga den fysiska prestationsförmågan. Så låg att den faktiskt bara räcker till att knappt hålla sig vaken på jobbet!
   – Och om du inte ens orkar hålla dig vaken på jobbet, vad uträttar du då? Då brukar de bli förskräckta. Företagsledningen ska uppmuntra till motion både på och utanför jobbet. Det är bland cheferna möjliggörarna finns. De är dessutom ett föredöme för sina anställda.

Orka säga ifrån
Gunnar berättar att det för det mesta är så att det lönar sig att satsa på tidiga förebyggande åtgärder istället för sena rehabiliterande. Det blir billigare, effekterna är större och likaså möjligheterna att lyckas.
   – Men detta får naturligtvis inte innebära att de som redan mår dåligt eller har en arbetsskada glöms bort. Man måste hjälpa dem också. Satsningen måste gå åt två håll.
   När Gunnar ska prata om friskvård med människor i beslutsfattande ställning brukar han ha rubriken ”Lönar sig friskvård?”
   – Det nappar de på, men om jag ska tala med de anställda vinklar jag det naturligtvis det annorlunda. Jag säger förstås inte att ”nu måste du börja träna så att du kan tjäna mer pengar till din arbetsgivare”. Allt handlar faktiskt inte bara om att räkna pengar. Jag tycker att effekterna av friskvård är ett sätt att få den anställde att orka reagera på det som är fel. Att orka säga ifrån. När den yttre otryggheten ökar måste den inre tryggheten stärkas.

Maria Persson

Exemplet i artikeln är hämtat ur ”Lönsam friskvård – Effektivare företag” av Gunnar Andersson, Anders Johrén och Sture Malmgren.




GÅ TILL



senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
läs serierna
redaktionen
sök
temarep
sök
web-redaktören
Seko


ÖVRIGT



KONTAKT

   Seko-magasinets webbredaktör

   Tipsa Seko-magasinet


© Seko-magasinet. Citera gärna våra webb-sidor, men glöm inte ange källan.