© Seko-magasinet











|
2001-03-09
Postkassörer får bonus
Postkassörerna får en bonus på upp till 4.500 kronor.
Pengarna betalas sannolikt ut under mars och april.
Redan när Posten beslutade att belöna sina postmästare
med 75.000 kronor för ett år sedan började Seko post arbeta
för att även postkassörerna skulle få en bonus.
Det ligger ett idogt tjatande bakom, säger
Anne-Marie Ross på koncernfacket. Jag är glad att vi överhuvudtaget
fick några pengar men visst önskar jag att det skulle ha varit
mer.
Anne-Marie Ross säger att postkassörerna haft
den bästa produktivitetsökningen inom Posten, och hon tycker
att det tillsammans med de senaste tio årens ständiga hot om
övertalighet gör dem väl förtjänta av extrapengarna.
Mats Andersson
2001-03-08
Seko-chat om jämställdhet på kvinnodagen
Seko uppmärksammade den internationella kvinnodagen med att förbundsledningen
chattade med medlemmarna om jämställdhetsfrågor.
Är EMU dåligt för kvinnor? Vad gör Seko för
att minska löneskillnaderna och är förbundsledningen feministisk?
Det var några av frågorna som Sekos ordförande
Sven-Olof Arbestål, vice ordförande Ulla Olovsson och biträdande
förhandlingschef Karl-Göran Mattsson svarade på.
Leif Andersson
2001-03-08
LO vill höja kvinnors löner
I dag på Internationella kvinnodagen startar LO en kampanj med
namnet Nu är det kvinnornas tur. Den ska förhoppningsvis
leda till att anställda inom kvinnodominerade förbund får
upp sina löner.
Flera förbund med övervägande del kvinnor, som Handels,
Kommunal, Fastighets samt Hotell och Restaurang, har ännu inte slutit
avtal. Av arbetsgivarna har de erbjudits låga eller inga löneökningar.
Oacceptabelt, menar LO, som med kampanjen vill visa
att alla förbund står enade bakom kravet på högre
lön för kvinnor.
Det ska inte vara lätt för arbetsgivaren
att komma med skambud, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
Kampanjen pågår mars ut.
Maria Persson
2001-03-08
Citypendeln dyr affär för samhället
Citypendelns övertagande av pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen
blev en dyr affär för samhället.
Ungefär en halv miljard kronor i ökade kostnader
blev notan, istället för den besparing på 350 miljoner
kronor som politikerna sa att Landstinget skulle göra.
Det framgår av den undersökning som trafikforskaren Peter Kronborg
på TFK, Institutet för transportforskning, gjort åt Aftonbladet.
Det kaos i trafiken som uppstod när Citypendel
tog över efter SJ orsakade enorma olägenheter för resenärerna
och ännu, mer än ett år efter övertagandet, fungerar
inte trafiken fullt ut.
Beräkningarna på vad det har kostat i pengar
bygger på en tänkt typresenär som varje dag åker
tåg från Huddinge in till Stockholm. Baserat på hur
ofta tågen varit försenade och hur många människor
som reser med pendeltågen har Peter Kronborg räknat fram kostnaden
i reda pengar.
Resultatet visar att samhällets extrakostnad för
inställda tåg och förseningar hamnar på cirka 550
miljoner kronor eller cirka 8.000 kronor per resenär.
Leif Andersson
2001-03-08
Telia först i Norden med 3G-bygge
Telias norska bolag Netcom blir först i Norden med att bygga
ett nät för den nya generationen mobiltelefoni, G3.
Byggandet har börjat i Fredrikstad och Sarpsborg i södra Norge
och det nya nätet ska öppnas i december i år.
Leif Andersson
2001-03-07
Högst löneökning för statligt anställda
Lönerna under år 2000 ökade mer i den statliga sektorn
än för privat-, kommun- och landstingsanställda. Det visar
statistik från Statistiska Centralbyrån.
För statligt anställda ökade lönenivån i genomsnitt
med 4,1 procent, från december 1999 till december 2000. Den siffran
gäller dock såväl arbetare som tjänstemän.
Motsvarande tal för privatanställda arbetare
var 2,5 procent, medan de privatanställda tjänstemännen
höjde sin lönenivå 3,9 procent.
För kommunanställda ökade lönenivån
i fjol med 2,8 procent, medan landstingsanställda fick en ökning
på 4,0 procent.
Mest ökade lönen i de statliga affärsverken.
Där låg den genomsnittliga löneökningen på
5,2 procent.
Anita Fors
2001-03-07
Miljömål om 1995 års översvämning
Nu pågår ett miljömål där Birka Energi
hotas av en miljöbot på tre miljoner kronor. Åklagaren
hävdar att bolaget, som då hette Gullspångs Kraft, borde
ha förhindrat den svåra översvämning som drabbade
Klarälvsdalen 1995.
När vårfloden kom, fyllde Gullspång sin kraftverksdamm
i Höljes i norra Klarälven. Trots varningar om en sen och kraftig
vårflod, fortsatte man att fylla, tills läget blev ohållbart
och bolaget tvingades släppa ut stora mängder vatten på
en gång med stora översvämningar som följd.
Kraftbolaget nekar till brott och hävdar att man
har följt vattenlagen. Åklagaren Stefan Karlmark invänder
med en liknelse.
Om du kör i 90 kilometer i timmen på
en 90-väg och du ser en isfläck och en massa barn på vägen
men inte saktar ner, då kan du inte försvara dig med att du
inte bröt mot hastighetsreglerna.
Många företag och privatpersoner drabbades
av stora förluster vid översvämningarna, men Karlmark vill
inte uttala sig om en fällande dom i miljömålet skulle
underlätta för de drabbade att bedriva skadeståndsprocesser
mot kraftbolaget.
Stefan Karlstrand vill inte heller dra några paralleller
med höstens översvämningar i Arvika.
Dom i målet väntas under våren.
Mats Andersson
2001-03-07
A-kasseersättningen höjs 1 juli
Regeringen vill höja taket för a-kasseersättningen
från 580 kronor till 680 kronor för de första 100 dagarna
den 1 juli i år. Därefter ska ersättningen höjas
i flera steg de närmaste åren.
Det står klart sedan finansminister Bosse Ringholm presenterade
huvudlinjerna i vårbudgeten för den socialdemokratiska riksdagsgruppen
i går kväll.
Årets höjning aviserades redan vid årsskiftet,
då de nya reglerna för a-kassan presenterades. Då garderade
emellertid regeringen sig med skrivningen om det statsfinansiella
läget tillåter det.
Anita Fors
2001-03-06
Kraftnät vill bli bolag
Svenska Kraftnät är det senaste i raden av affärsverk
som vill ombildas till bolag. I den treårsplan som nu lämnats
till regeringen framgår att man vill fortsätta sin verksamhet
i form av ett statligt ägt bolag.
Det är Svenska Kraftnät som äger och driver det svenska
stamnätet för elkraft, liksom utlandsförbindelser som Polenkabeln.
Sedan bildandet av Svenska Kraftnät 1992 har verksamheten drivits
som ett affärsverk, tillsammans med en myndighetsdel.
När man nu vill fortsätta som bolag handlar
argumenten om affärsmässighet. Dan Holmberg, stabsdirektör,
säger att Svenska Kraftnät är en koncern med tre dotterbolag
och att verksamheten inte är helt lämpad att driva i affärsverksform.
På frågan om vilka affärer som försvårats
på grund av verksamhetsformen nämner Dan Holmberg ett borgensåtagande
som tog tre, fyra månader att få avgjort.
När det gäller framtida affärer handlar det om ett optobolag
som ska bildas tillsammans med Vattenfall, Birka och Sydkraft.
Ett sådant bolag kan komma i en situation
där borgen krävs av delägarna, men det finns inte med i
treårsplanen.
Det handlar också om ett eventuellt - bolag
tillsammans med Svenska Kraftnäts nordiska kollegor för att
klara större investeringar. Frågan utreds för närvarande.
Om det blir ett bolag kan det, enligt Dan Holmberg, bli aktuellt med borgenskrav.
Han nämner också att bolagsformen ger en möjlighet att
sänka kapitalkostnaderna, till konsumenternas fromma.
Bertil Dahlsten, ombudsman på Seko förhåller
sig försiktigt negativ till Svenska Kraftnäts önskan om
bolagisering och han undrar över vad konkret ett bolag ska göra
som inte affärsverket klarar.
Mats Andersson
2001-03-05
Ringholm vill stödja svenskar i danska färjor
De cirka 160 svenskar som jobbar på DIS-flaggade färjor
på danska nettolöner, men bor i Sverige, bör skattebefrias
under en övergångsperiod.
Det säger idag finansminister Bosse Ringholm.
I höstas införde Danmark nettolöner på alla färjor
som förts över till det danska internationella skeppsregistret,
DIS. När Sverige vid årsskiftet ändrade dubbelbeskattningsavtalet
med Danmark innebar det i praktiken en 30-procentig lönesänkning
för de svenskar som jobbar på danska avtal men ändå
bor kvar i Sverige.
I avvaktan på att regeringen lyckas lösa
frågan tillsammans med Danmark, anser Bosse Ringholm att svenskarna
ska skattebefrias retroaktivt från den 1 januari i år.
Anita Fors
2001-03-05
Rekke blir ny GD för Luftfartsverket
Statssekreterare Lars Rekke vid Näringsdepartementet slutar för
att bli generaldirektör i Luftfartsverket.
Lars Rekke, som tidigare bland annat har varit ordförande i Vattenfall,
leder under Sveriges EU-ordförandeskap ministerrådet för
energi och industri. I praktiken innebär det att han funderar som
Sveriges energiminister.
Enligt pressekreterare Lars Georgsson på Näringsdepartementet
har Lars Rekkes avgång ingenting att göra med den kritik som
framfört på senare tid mot Vattenfalls utlandsaffärer.
Han är äldst i tjänst av statssekreterarna
och har fått ett bra erbjudande som generaldirektör, säger
Lars Georgsson.
Lars Rekke tillträder den nya tjänsten 1 augusti.
Leif Andersson
|