Utrikesnyheter ur
Seko-magasinet juni 2001
© Seko-magasinet

senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
redaktionen
sök
temarep
sök
web-redaktören
Seko

 


juni

Rimliga teletjänster till alla EU-medborgare

Alla EU-medborgare ska ha tillgång till teletjänster till en rimlig kostnad oavsett var de bor.

Det föreslår EU-kommissionen som vill att EU-ländernas medborgare garanteras vad man kallar ”samhällsomfattande tjänster”.
   Förslaget är en följd av avregleringen av den europeiska telemarknaden.
   Före avregleringen, då en statlig teleoperatör dominerade telemarknaden, kunde staten som ägare garantera den här typen av tjänster.

Nya aktörer
Efter avregleringen har en rad nya aktörer dykt upp men ingen av dessa kan ta ett övergripande ansvar för att alla får teletjänster till en rimlig kostnad.
   Nu föreslår EU-kommissionen att alla medborgare garanteras att ansluta sig till det allmänt tillgängliga telenätet, ha tillgång till nummerupplysning och telekatalog, rätt till specificerad teleräkning och ha möjlighet att spärra vissa utgående nummer.
   Man vill också ha regler för att kostnader som inte kan tas ut i affärsverksamheten ska kunna delas mellan operatörer eller täckas med statliga medel.

Leif Andersson



juni

Vattenfall säljer av i Sydamerika

Vattenfall har sålt sina sydamerikanska krafttillgångar till det amerikanska företaget NRG Energy.

Det är Vattenfalls dotterbolag NPI, Nordic Power Invest, som säljer två bolag i Bolivia och ett i Brasilien. Dessutom köper det amerikanska företaget NPI:s andelar i två peruanska företag.

Nordeuropa
Tillgångarna i Sydamerika säljs för att Vattenfall ska kunna satsa på den nordeuropeiska marknaden efter köpen av energiföretag i Tyskland och Polen.

Leif Andersson




juni

Nu kan du klaga på semesterköpet

Nu har det öppnats ett europeiskt konsumentkontor i Stockholm.

Det innebär att svenska konsumenter kan klaga på varor och tjänster som de har köpt i ett annat EU-land.
   Telefonnumret till kontoret är 020-42 30 40 och besökare hänvisas till Jacobsgatan 18 i Stockholm.

Björn Forsberg / Elisabeth Sundell



juni

Statligt stöd till finska färjetrafiken

Inför hotet om en utflaggning av de finska passagerarfärjorna har Finland nu beslutat att följa efter Danmark och Sverige. Till årsskiftet kommer ett statligt stöd för färjetrafiken.

Det finska stödet till färjorna ger emellertid inte lika mycket som de nettolönesystem som infördes i Danmark i höstas och kommer i Sverige den 1 oktober i år.
   Att införa rena nettolöner skulle öka den finska statens kostnad med 650 miljoner svenska kronor per år, utöver den 1,5 miljard den redan betalar i sjöfartsstöd. Och det tycker den finska staten blir för dyrt.
   I stället bygger det utökade finska stödet på en modell som beräknat de kostnader de finska skattebetalarna ändå skulle få betala om färjorna flaggade ut.
   Med den modellen stannar ökningen på 369 miljoner kronor. Vilket motsvarar knappt två tredjedelar av det svenska stödet. Hur stödet ska utformas är dock fortfarande en öppen fråga.

Rederiernas ansvar
Om det stödet räcker för att de finska färjorna ska stanna kvar under finsk flagg är osäkert, menar den finska Sjömansunionen, som ändå ser beslutet som ett steg i rätt riktning.
   Facket menar att det nu är upp till rederierna att ta resten av ansvaret för den finska färjetrafiken.

Anita Fors



juni

Brevnätet i Nordnorge automatiseras

Posten Norge ska investera 165 miljoner kronor i brevnätet i Nordnorge. Brevsorteringen ska samlas i Bodö, Evenes och Tromsö. Samtidigt försvinner 104 årsanställda.
Tre nya automatiska sorteringsmaskiner och en helt ny brevterminal i Evenes ska ta hand om all inkommande post till Nordnorge. Avgående post ska samlas upp på elva orter.

50 miljoner
Samtidigt har Posten avsatt 37 miljoner till omställningsåtgärder för dem som blir övertaliga.
   När förändringen är helt genomförd räknar Posten med att spara drygt 50 miljoner kronor per år.

Anita Fors



juni

Posten Norge gör om sitt kassanät

 Den 1 juni öppnade Posten Norge sin första posthandelbutik. Före utgången av nästa år ska dagens 548 norska postkontor vara utbytta mot 330 posthandelbutiker, 32 företagspostkontor och över 1.100 post-i-butik.

Posthandel är ett nytt koncept, som ska bli flaggskeppet i det nya norska kassanätet. Borta är de gamla kassadiskarna, i stället erbjuds kunderna en öppen butik där man inte bara kan göra post- och bankärenden utan också handla mobiltelefoner, cd och video lika gärna som kuvert och tejp.

Dygnet runt
Den Norska Posten startade sent med post-i-butik-lösningar, de första 18 öppnade i mars i år. Men även om de var sena i starten har de redan gått ett steg längre än i Sverige. I samarbete med bensinbolaget Shell har man i Stavanger öppnat Nordens första dygnetrunt-öppna post-i-butik. Och fler dygnetruntöppna serviceställen kommer.
   Det nya kassanätet innebär samtidigt att antalet postjobb blir färre. Det senaste året har 1.000 norska postjobb försvunnit. Personalstyrkan kommer att fortsätta minska under omläggningen.

Anita Fors



juni

Sea Walker såld på auktion för andra gången till samma köpare

Bekvämlighetsflaggade fartyget Sea Walker har sålts på auktion – igen. Köpare: samma som förra gången. Genom att dra sig ur affären sänkte de priset med 25 procent.

I april såldes fartyget, som legat i blockad i Falkenberg sedan augusti i fjol, av kronofogden för första gången. Budet som klubbades på den exekutiva auktionen låg på 640.000 kronor. Köparna betalade direkt halva beloppet i handpenning.
   Men att registrera om Sea Walker skulle kosta mer än köparna tänkt sig, så de drog sig ur affären och inväntade en ny auktion för det svårsålda fartyget.

Nytt jobb
I slutet av maj lyckades de på nytt ropa in Sea Walker. Nu för 148.000 kronor. Tillsammans med den redan erlagda handpenningen blev totalsumman för köpet 475.000 kronor, vilket gav en nätt förtjänst på 165.000 kronor.
   Prissänkningen minskar chanserna för besättningen att få ut något av sina innestående lönefordringar, som i dag uppgår till cirka 1,3 miljoner kronor.
   – Det ser mörkt ut när det gäller pengar till besättningen, men hur det går vet vi inte förrän i slutet av juni då kronofogden fördelar pengarna. I gengäld erbjöd de nya ägarna hela den gamla besättningen nytt jobb ombord, säger ITF-inspektör Annika Barning.

Anita Fors



juni

Railtrack under isen

Problemen fortsätter för Railtrack, det privatiserade brittiska banverket. Labour säger dock nej till krav på ett förstatligande.

Sedan den svåra olyckan i Hatfield har Railtracks problem ökat och aktien rasat.
Tony Blair har trots det förklarat att det inte kommer att bli fråga om något återförstatligande av verksamheten. I en intervju för BBC säger han att det skulle bli för dyrt, även om det vore en populär åtgärd.

Tiotals miljarder
Järnvägarna lär ändå hamna på den nya regeringens bord, eftersom det lär bli svårt att hitta privata investerare som vill satsa de över tiotals miljarder kronor som man räknar med behövs för att rusta järnvägsnätet.
   De engelska järnvägsföretagen betalar höga böter för förseningar, över 4.000 kronor per minut.

Inte stängt av trafiken
Det har kommit fram uppgifter i den senaste tidens undersökningar av järnvägsolyckor att de höga bötesbeloppen varit en bidragande orsak.
   Banarbetarna skulle ha varit pressade att inte stänga av spåren, och låta trafiken gå, för att förhindra förseningar.

Mats Andersson



senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
redaktionen
sök
temarep
sök
web-redaktören
Seko


 ÖVRIGT


KONTAKT

Seko-magasinets webbredaktör

Tipsa Seko-magasinet


© Seko-magasinet. Citera gärna våra webb-sidor, men glöm inte ange källan.