Senaste nytt - vecka 49

En spärrexpeditör på tunnelbanan har blivit svårt misshandlad av två nazister. Den 41-årige mannen ligger i respirator och riskerar synen på ett öga.
   Efter misshandeln behöver ingen öppna eller stänga stationer på egen hand, men det är en tillfällig lösning.

– Jag blir fruktansvärt förbannad, säger Peter Eriksson, huvudskyddsombud för bland andra spärrexpeditörerna. I augusti hade vi ett möte med diverse chefer och polisen om säkerheten. Men alla förslag vi kom med tyckte företaget var för dyra.
   När misshandeln ägde rum var klockan strax efter halv två på natten. Spärrexpeditören som har ungerskt ursprung, hade stängt stationen vid Hallonbergen och väntade vid en busshållplats när de två nazisterna skinnskallarna attackerade honom. Efter misshandeln försvann nazisterna från platsen med mannens pengar och SL-kuponger. 25 minuter senare greps de av polis.
   Läkaren på Karolinska sjukhuset sa att det var det värsta fall av oprovocerad misshandel han stött på.
   En projektgrupp på Connex arbetar nu för att hitta en lösning för de anställdas säkerhet vid öppning och stängning av stationerna och Peter Eriksson tycker det är bra att man försöker göra något åt situationen, även om han tycker åtgärderna kommer för sent.
   Alla spärrexpeditörer blir nu uppringda av personalledarna och för var och en ska man lösa transporterna under nattetid. Väktare ska också vara med när stationerna öppnas och stängs.
   – Jag vet hur det är att gå hem från jobbet en tisdagskväll klockan 02, det är inte kul, säger Peter Eriksson.
   Peter Åsberg är affärsområdeschef för tunnelbanans röda linje.
   – En mycket stor del av våra anställda har utländsk bakgrund, om de känner sig rädda är det för jäkligt, säger han. Det arbetar 90 nationaliteter på Connex och det ska känna sig trygga.

Mats Andersson



2000-12-8

Vattenfall vill sälja ut hela sitt elnät i Norrland

Vattenfall planerar att sälja hela sitt elnät i Norrland samt all entreprenadverksamhet norr om Dalälven under nästa år.
   Dessutom ska kraftanläggningar, fastigheter och delägandet i företag som A-train avyttras.
   Det är företagets stora utlandsinvesteringar i Tyskland och Polen som tvingar fram försäljning av tillgångar på sammanlagt 23 miljarder under de kommande fyra åren.

Det framgår av en intern skrivelse om företagets kapitalbehov som Seko-magasinet tagit del av.
   Alla ledningar norr om Dalälven med en kapacitet på upp till 130 kV ingår i säljplanerna. De innebär i stort sett hela distributionsnätet i Norrland.
   På entreprenadsidan säljs dotterbolagen VESAB, som arbetar med nätunderhåll samt VGS och VKIS som utför entreprenadjobb vid värme- och vattenkraftsanläggningar.
   Företagen som är rikstäckande slås samman efter årsskiftet till ett gemensamt företag som sedan delas geografiskt i en norr- och en syddel. Enligt planerna ska den norra delen med cirka 650 anställda säljas plus Norrnät med 130 anställda.
   I den södra delen kommer Vattenfall troligen att fortsätta att vara ägare men tillsammans med någon eller några partner.
   Vattenkraftverk för sammanlagt 4,2 miljarder kommer troligen också att avyttras för att finansiera företagets företagsköp i Tyskland.
   I Vattenfalls planer ingår också att avveckla sin andel i det danska energiföretaget Avedøre samt det 20 procentiga ägandet i A-train som driver trafiken på Arlandabanan.
   Vattenfalls förnyelseinvesteringar, som ligger på mellan 3,2 och 4,3 miljarder per år, ska minskas årligen med 750 miljoner fram till 2004. Kärnkraftverket i Ringhals beräknas ensamt stå för 1/3 av neddragningarna.

Leif Andersson



2000-12-7

Postens brevnät fick kvalitetspris

Postens brevnät – alla dess 6.500 anställda på landets tolv brevterminaler – har i dag fått utmärkelsen Svensk Kvalitet 2000. Ett pris som terminalen i Göteborg firar med tårta, medan Postens ledning fick ta emot utmärkelsen från kungen.

– Skojigt! Det visar att vi är på bra väg med kvalitetsarbetet. Förut var allt så hårt budgetstyrt, då gick pengarna före. Men kvalitet måste få kosta lite. Vi ser skillnaden mellan oss och brevbärarkontoren, som fortfarande styrs mycket mot budget, säger Sekos klubbordförande på terminalen Hans Skog.
   När Posten introducerade dagens brevnät 1996 gick det mesta snett. Övergången var dåligt förberedd och inkörningsproblemen var många. Nu är situationen en helt annan.
   – Det känns väldigt roligt i dag. Vi har jobbat mycket med kvalitet, skoj att det ger resultat. Det är både roligare och lättare att jobba när det är ordning och reda och fungerar bra. Det är en väldig skillnad nu, bara de sista åren, säger Rose-Marie Nilsson som arbetat på brevterminalen i Göteborg i 14 år.
   – I dag är det bättre än det nånsin varit tidigare. Arbetet är mer systematiserat, förut hade vi inga tydliga redskap. Felrapporteringssystemet har hjälpt upp mycket och ledningen lyssnar på förslag nu. Om dom bara började premiera de förslag som genomförs också vore det ännu bättre, säger Jan Carlsson med 12 år på terminalen.
   Utmärkelsen Svensk Kvalitet delades i år ut för åttonde gången. Bakom priset står Institutet för kvalitetsutveckling. Det var första gången som en statlig verksamhet fått stå som förebild för kvalitetsutvecklingen i landet.
   Idag firas utmärkelsen med tårta till alla 1.000 anställda på terminalen i Göteborg. I början av nästa år blir det dessutom en fest. Det har chefen lovat.

Anita Fors



2000-12-7

Riksdagen vill ha färjestöd redan nästa år

Riksdagen har i dag gett regeringen i uppdrag att hitta stödformer för den svenska färjesjöfarten redan nästa år.

Regeringen hade tidigare i år föreslagit att det statliga sjöfartsstödet skulle utvidgas till att omfatta ett de svenska passagerarfärjorna från den 1 januari år 2002. Samtidigt förordades ett nettolönesystem för hela sjöfartsnäringen.
   Riksdagen gav nu regeringen i uppdrag att snarast återkomma med förslag till hur åtgärder till stöd för färjenäringen kan utformas för år 2001.

Anita Fors



2000-12-7

Böter för Citypendeln avtalades bort

Citypendeln har betalat drygt 20 miljoner kronor i böter för sina misslyckanden den första månaden de körde pendeltåg i Stockholm. Efter det har böterna i stort sett uteblivit. Orsaken är ett avtal från den 18 maj som nu offentliggjorts.

”Utförd trafik betraktas som beställd trafik.” Så lyder formuleringen i avtalet som gäller retroaktivt, från 7 februari till den 18 maj.
   Enligt det ursprungliga avtalet får Citypendeln betalt för alla tåg man var överens om att köra. Sedan utgår böter vid inställda tåg och förseningar. Enligt tilläggsavtalet från maj stryker man ett streck över de inställda tågen. SL betalar inte för dem och Citypendeln bötar inte för att de var inställda.
   Gunnar Schön, VD på SL, anser att man handlat med resenärernas bästa för ögonen, och att ingen hade vunnit på att man pressat Citypendeln ytterligare. Enligt Schön hade ingen annan entreprenör klarat det bättre, eftersom orsaken till problemen var lokförarbrist.
   Reiner Andersson, konduktör på Citypendeln har stridit för att få ut avtalet och han är upprörd.
   – Om man inte kräver SL-styrelsens avgång nu, vet jag inte när man ska göra det. Det borde bli folkstorm.
   I det offentliggjorda avtalet är alla siffror strukna, men den budgetuppföljning SJ gjort visar att SL betalat 19 miljoner kronor för Citypendelns ersättningsbussar. SL har betalat 15 miljoner kronor till Citypendeln för något som kallas oförutsedda kostnader.
   Genom att inte betala Citypendeln för den inställda tågtrafiken under våren har SL sparat 25 miljoner kronor. SL har även krävt in böter på 23 miljoner, framför allt perioden för 6/1-7/2.

Mats Andersson

Läs också: avtalstexten som pdf-fil (24K)

KOMMENTAR TILL AVTALET VI LÄNKAR TILL:
Förutom det ”Supplement agreement” som undertecknats av Citypendeln och SL och som länken leder till, finns det även ett ”Master agreement” som skrivits under av SL å ena sidan och Citypendelns ägare å andra sidan, det vill Säga BK-Tåg och Via GTI.
   I Master agreement slås bland annat fast att ägarna har det fulla ekonomiska ansvaret för Citypendeln och de garanterar att täcka företagets förluster.



2000-12-6

Holland förebild för svenska nettolöner till sjöss

Ett förslag på hur ett nettolönesystem för alla ombordanställda sjömän, såväl i lastfartyg som i passagerarfärjor i internationell trafik, kan utformas har idag lämnats till näringsdepartementet. I förslaget finns också beräkningar för att tidigarelägga införandet till 1 juli år 2001.

När regeringen tidigare i höstas utlovade ett stöd till den svenska färjesjöfarten från år 2002 gav man sjöfartsverkets förre generaldirektör Anders Lindström i uppdrag att snabbt se över hur ett nettolönesystem skulle kunna utformas.
   Det färdiga förslaget från utredaren bygger på den modell för sjöfartsstöd som tillämpas i Holland. Det baseras också på de lösningar som redan idag tillämpas i Sverige i form av sysselsättningsstöd.
   Genom att, i enlighet med EUs regler, lämna full kompensation för skatt och socialavgifter, räknar utredaren med att svensk sjöfart får likvärdiga villkor med andra europeiska nationers fartyg.
   Det nya förslaget till sjöfartsstöd utvidgar antalet fartyg med stöd. Till de cirka 200 lastfartygen, med 4.000 årsanställda, skall föras ett 20-tal färjor med 3.100 årsanställda.
   För år 2002 beräknas ett sådant stöd kosta 755 miljoner för lastfartygen och 520 miljoner för färjorna.
   I utredningen finns också ett förslag där kompensationen för färjorna begränsas till att kompensera skatter och 70 procent av socialavgifterna. Då skulle kostnaderna för färjorna år 2002 stanna vid 430 miljoner kronor.
   Om nettolönesystemet tidigareläggs till den 1 juli 2001 krävs, utöver det redan budgeterade anslaget på 504 miljoner kronor, 165 miljoner extra fördelat under både 2001 och 2002.
   I dag har sjöfarten diskuterats i riksdagen. Alla partierna utom moderaterna har uppmanat regeringen att hitta en lösning för att stödja svensk färjesjöfart redan nästa år. Beslut kommer dock först i morgon.

Anita Fors

Läs också: vi har hela utredningen som pdf-fil (136 Kb)



2000-12-6

Allt färre döms till fängelse

Antalet fängelsedomar minskade förra året från 14.500 till 12.500 jämfört med året innan, en nedgång med 14 procent.

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror minskningen troligen på att domstolarna i ökad utsträckning valt att döma till villkorlig dom i kombination med samhällstjänst istället för fängelse.
   Det framgår av Brås statistik över lagförda personer under 1999.
   Sammanställningen visar också att drygt 250 ungdomar dömdes till ungdomstjänst och närmare 70 till sluten ungdomsvård under förra året.
   Det råder dock stora regionala variationer i hur domstolarna dömer.
   I exempelvis Värmland var det 47 procent av ungdomarna som överlämnades till socialtjänsten som dömdes till ungdomstjänst medan det i andra län endast var är tre procent som fick den påföljden.

Leif Andersson



2000-12-5

Underbetyg för ledningen på Österåker

Ledningen för Österåkersanstalten får allvarlig kritik efter gisslandramat som inträffade i november.
   Överbeläggning, dålig ledning, outbildad personal, dålig visitation, stor personalomsättning, uteblivna övningar och beredskapsplaner som är okända för personalen.
   Det är några av alla de brister som ledde fram till gisslandramat på häktet på Österåker.

Både Seko och Kriminalvårdstyrelsen har var för sig utrett händelsen och båda undersökningarna är mycket kritiska till ledningen för Österåkersanstalten.
Dramat inleddes då vårdarna upptäckte att några interner berusat sig på mäsk som de tillverkat.
   Efter att fyra interner överfallit en vårdare och senare tilltvingat sig nycklar tog sig en av dem till anstaltens psykavdelning där han tog en kvinnlig vårdare som gisslan. Internen gav senare upp utan att vårdaren skadats.
   Utredningarna konstaterar att ingen av de fem vårdarna som arbetade på avdelningen där bråket började hade någon grundutbildning och ingen var särskilt erfaren i yrket. De hade arbetet mellan två månader och två år. Ingen hade deltagit i någon form av säkerhetsövning
   – Det är oerhört allvarligt att, som ledningen för Österåker har gjort, besluta att inte skicka personalen på utbildning, säger Roal Nilssen som är ombudsman på Seko.
   Utredningarna konstaterar vidare att de beredskapsplaner som ska finnas på varje anstalt var okända för personalen. Därmed saknade personalen förutsättningar för att klara situationen.
   ”Den samlade bilden av gisslandramat var i stället en hönsgård där var och en improviserade utifrån sin uppfattning om läget och den egna rollen.”, skriver Sekos utredare Christoffer Ullstad.

Leif Andersson

Läs: Sekos utredning om gisslandramat på Österåker i sin helhet

Läs också: Arbetarskyddsstyrelsens gd besökte Österåker
"Ledningen för Österåker måste avgå"
och Gisslandrama visar brister i säkerheten




2000-12-4

Utredning ser över frigivning av livstidsdömda

Det ska bli tydligare regler för frigivning från livstidsstraff. Det tycker regeringen, som idag har tillsatt en utredning som ska se över just frigivning av livstidsdömda.

Ovissheten för de intagna med icke tidsbestämda livstidsstraff har ställt till problem inom kriminalvården. Idag kan den som är livstidsdömd endast friges genom ett nådebeslut av regeringen, utan att grunden för detta regleras vare sig i lag eller andra regler. Beslut i nådeärenden behöver inte heller motiveras.
   Regeringen vill nu att utredaren, hovrättslagmannen Staffan Levén, ska lämna förslag till en ny ordning. Tanken är att livstidsdomar ska prövas i en domstol eller nämnd efter en viss tid, där eventuell frigivning avgörs utifrån bestämmelser som reglerats i lag.
   Genom att skapa ett system där alla inblandade vet vad som krävs för en villkorlig frigivning av livstidsdömda räknar regeringen med att skapa bättre förutsättningar för arbetet med att återanpassa de intagna till livet utanför murarna.
   Det ingår däremot inte i uppdraget att utreda om livstidsstraffet skall avskaffas. Inte heller ska regeringens rätt att benåda en livstidsdömd avskaffas.
   Utredningen ska vara klar senaste den 31 mars 2002.

Anita Fors



2000-12-4

Rikstrafiken skärper upphandlingskraven

Längre avtalstider, ett absolut krav på samordning av biljettsystemen, krav på grön el liksom avstämningar inför trafikstart och längs vägen. Det är några nyheter när Rikstrafiken nu presenterat den tågtrafik som står på tur att upphandlas.

Fyra järnvägslinjer är aktuella för ny upphandling från den 16 juni 2002.
   Två linjer får en upphandlingstid på fem år plus option på tre år till; det är nattågstrafiken på övre Norrland och mittlinjen mellan Östersund och Sundsvall.
   Fem år utan tillägg får kust-till-kustlinjen mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona. Ny upphandling år 2007 motiveras av man då får en ny trafiksituation med Öresundstågen. Osäkrare är framtiden för linjen Örebro-Mjölby, som får tre år plus option på två år till.
   I och med den här upphandlingen har staten också ändrat så att SJ inte ensidigt kan bestämma när en linje är lönsam nog att köra igen. Nu ska regeringen också ha sitt att säga innan SJ återfår trafikrätten på en upphandlad linje.
   Rikstrafiken har också fastslagit vilken teknisk lösning de ska kräva på operatörernas biljettsystem. Att det är klart till trafikstart kommer Rikstrafiken att kontrollera.
   – SJ ska kunna sälja en ren Tågkompaniet-resa och tvärtom. Linkon, avknoppat från SJ, kan tillhandahålla lösningarna och vi har satt ett högsta pris de får ta ut av operatörerna, säger Rikstrafikens generaldirektör Kjell Dahlström.
   Miljökraven på tågtrafiken ska bland annat uppfyllas genom ett krav på att alla operatörer ska köra på grön el.
   – Det gör SJ redan idag. Då vore det att gå i fel riktning att inte kräva det av alla.
   Dessutom ska resenärerna få vara med och säga sitt. Två gånger om året åläggs operatörerna att genomföra kundenkäter som de blir skyldiga att lämna ut till Rikstrafiken.
   Ytterligare trafik, som Vättertåg med flera linjer, upphandlar Rikstrafiken i samarbete med länstrafikbolagen.
   Anbuden skall vara inne den 19 mars.

Anita Fors

• Webbnyheter vecka 48
• Webbnyheter vecka 47
• Webbnyheter vecka 46
• Webbnyheter vecka 45
• Webbnyheter vecka 44


Index för 2000
Index för 1999

Seko-magasinets webbredaktör