Senaste nytt - vecka 45

På måndag kommer 40 lokförarelever till Citypendeln för att fortsätta sin utbildning ombord på pendeltågen. Nu har 21 av 24 handledare meddelat att de inte ställer upp, om de inte får mer ersättning och mer utbildning.

De lokförare som i somras tackade ja till att bli handledare anser nu att de behöver mer utbildning för sitt uppdrag. Eftersom Citypendelns lokförarutbildning är så pass kort ställs högre krav på handledarna. Innan de fått igenom sina krav vägrar de att fullgöra uppgiften som handledare.
   Enligt Citypendeln VD Henri Moreau, finns ett avtal från i somras där fack och företag kom överens om ersättningen för handledarna. Han utgår ifrån att det avtalet gäller tills man träffat ett nytt avtal. Något som kan bli verklighet nästa vecka.
   Till dess ligger utbildningen nere för de 40 lokförareleverna, och det blir allt svårare för Citypendeln att infria löftet om full trafik från den 1 december.
   Aktionen från lokförarna har vållat irritation på flera håll. Man menar att de ger Citypendeln något att skylla på om de inte klarar sitt åtagande.

Mats Andersson



2000-11-10

Byt ut Citypendeln

Kasta ut Citypendeln och låt SJ, SL och Connex bilda ett nytt bolag för pendeltågstrafiken.
   Bakom förslaget står Seko-Stockholm och Sekos klubbar på Citypendeln och det har lämnats till SL:s styrelse.

Seko tror inte att Cip kommer att klara åtagandet att köra full trafik från den 1 december, som utlovat.
   Därför vill de se en entreprenör som har ”ordentlig erfarenhet av spårtrafik och har förutsättningar att hantera personal, kompetens, utbildning samt … besitter en ledningskompetens”.
   Denna kompetens räknar man med ska finnas i ett bolag som drivs gemensamt av Connex, SJ och SL.
   Elwe Nilsson, SL:s styrelseordförande säger nej till förslaget. SJ:s generaldirektör, Daniel Johannesson, är försiktigt positiv till ett samarbete med Connex om pendeltågstrafiken. Ledningen för Connex sitter i möte.

Mats Andersson



2000-11-09

Gisslandrama visar brister i säkerheten

Gisslandramat på Österåkeranstalten kom inte som någon överraskning, även om platsen möjligtvis var något oväntad. Bristen på beredskapsplaner och övningar har bäddat för en våldsam utveckling. Nu måste beredskapen höjas, hävdar Seko.

– Besparingarna har helt enkelt gått för långt. Sedan jag började på Österåker 1988 har personalstyrkan skurits ner med 52 procent. Vi skriver verksamhetsplaner, men ingen mäktar med att följa dem. Man har dragit ner så hårt att vi som är kvar inte hinner med vårt jobb, säger Jörgen Palmberg som är klubbordförande på Österåker.
   Gårdagens gisslandrama på Österåker startade i häktet, efter att personalen upptäckt att fyra fångar var berusade av att ha druckit egenproducerad mäsk. I det tumult som uppstod lyckades fångarna komma över nycklar och tillhyggen och förflyttade sig genom anstalten, för att vid ett senare tillfälle ta en kvinnlig vårdare som gisslan. Efter knappt sex timmars förhandlande med polisen gav fångarna upp frivilligt.
   – Mycket tyder på att avsaknaden av rutiner och övningar gjorde att tumultet utvecklades till ett gisslandrama. Med en väl inövad beredskapsplan borde gisslansituationen kunnat undvikas, säger Roal Nilssen som är ombudsman på Seko.
   Den undersökning om beredskapen på landets anstalter som Seko genomförde i början av året, visade på allvarliga brister. Trots vetskapen om bristerna har situationen inte blivit bättre.
   – Om det finns någon beredskapsplan på Österåker är mer än jag vet, men personalen känner i alla fall inte till någon, konstaterar Jörgen Palmberg.
   Seko kräver nu att man omedelbart ser över rutiner och beredskapsplaner på samtliga landets anstalter, liksom att man inför regelbundna övningar.
   Gisslandramat ska utredas av såväl polis som kriminalvårdsstyrelsen och yrkesinspektionen.

Anita Fors



2000-11-08

Marknaden klarar inte elförsörjningen

För att förhindra elbrist i södra Sverige i vinter vill Svenska Kraftnät ha möjlighet att köpa reservkraft under kalla dagar. Man har därför begärt in offerter från de kraftbolag som lagt reservkraftverk i malpåse.
   Offerterna ska gälla kraftverk som inte är i drift. Ersättning utgår för startberedskapen och för själva elproduktionen. Notan hamnar slutligen hos elkonsumenterna.

Mårten Norgren på Svenska Kraftnät säger att eftersom branschen inte klarar sina leveranser så griper man in för att trygga elförsörjningen.
   – Om du tecknar avtal med någon kräver du att det ska hållas. Men det tycker inte kraftbolagen, de ropar på staten eller på Svenska Kraftnät för att få sina problem lösta.
   Upphandlingen av reservkraft ska pågå i tre år, sedan måste bolagen själva stå för sina åtaganden och planera för kalla vintrar.
   I början av december ska det vara klart vilka anläggningar som ska ingå i  reserven.

Mats Andersson



2000-11-07

Allt mer el importeras

Att producera el i Sverige har blivit allt mindre lönsamt efter avregleringen och det låga elpriset har gjort att allt mer el importeras istället för att produceras i Sverige.

Enligt energimyndighetens senaste prognos kommer mellan sex och sju procent av elbehovet under de kommande åren att täckas av importerad elenergi.
   Det låga elpriset har gjort att flera reservkraftverk har lagts ner, exempelvis i Stenungsund, Karlshamn och Västerås.
   De nedlagda verken, som är olje- eller koleldade, tillhör de renaste i världen men de kan inte konkurrera med kolkraftverk i Danmark, Tyskland och Polen. Även mindre vattenkraftverk hotas av stängning på grund av det låga elpriset.

Leif Andersson

• Webbnyheter vecka 44
• Webbnyheter vecka 43
• Webbnyheter vecka 42
• Webbnyheter vecka 41
• Webbnyheter vecka 40


Index för 2000
Index för 1999

Seko-magasinets webbredaktör