© Seko-magasinet











|
2000-10-27
Vem ska bygga telenät i framtiden?
Telia och alla andra telebolag inom EU tvingas öppna sina accessnät
till en konkurrensneutral kostnad för andra teleoperatörer från
och med den 1 januari nästa år. Det beslutade EU-parlamentet
igår.
Beslutsfattarna borde bättre ha tänkt igenom hur det
här påverkar intresset för att bygga accessnät i
framtiden, säger Ronny Käck, ordförande i Sekos koncernfack
vid Telia.
Lagen om öppnandet av accessnäten, det vill säga
den sista delen av nätet som går hem till hushåll och
företag, är tvingande för alla EU-länder. Avsikten
är att de bolag som äger näten ska sluta avtal med andra
telebolag. Om det inte lyckas har de nationella tillsynsmyndigheterna,
i Sverige Post- och telestyrelsen, rätt att bestämma priset
för att få använda accessnätet.
Telia har redan öppnat sitt accessnät, men de andra
teleoperatörerna har klagat på att priset är för
högt och konkurrenshämmande. Troligen kommer priset att sänkas
med den nya lagen. Det oroar Ronny Käck.
Det är ingen ekonomi i att bygga näten.
Det är att använda dem som ger pengar. Vem kommer då att
vilja bygga accessnät till nybyggda bostadsområden i framtiden?
säger han.
Ulf Ek
2000-10-26
Personalbrist på Posten ger extrapengar
4.000 kronor extra i månaden för att dagpendla till Stockholm.
Eller fri bostad, traktamente och två fria hemresor i månaden.
Det erbjuder Posten för att komma tillrätta med den akuta bristen
på brevbärare och postkassörer i Stockholm.
Den akuta personalbristen i Stockholm fick Posten att lägga ut ett
erbjudande på sitt interna nät: Jobba tre till sex månader
i Stockholm med extra förmåner. I tisdags avblåstes offensiven.
Vi har fått in 64 ansökningar från
hela landet på kassasidan. Alla har vi inte plats för. Behovet
är som störst i november-december, men då är det
inte så många som kan komma loss, säger Anita Bengtsson
på Postens personalavdelning.
På brevbärarsidan fick vi in ett 100-tal
ansökningar, trots att det erbjudandet inte låg ute lika länge.
Några har redan börjat.
Moroten är pengar. Dagpendlare får 4.000 kronor
extra i månaden. Den som tillfälligt flyttar längre ifrån
kan välja mellan att få fri bostad, fullt traktamente och två
fria hemresor i månaden eller ordna sitt boende själv
och få fullt traktamente plus 5.000 kronor extra i månaden.
Om Posten inte hade haft så dåliga ingångslöner,
11.200 kronor i månaden, skulle de nog heller inte haft någon
brist på brevbärarsidan. Vi jobbar från fackets sida
på att marknadsanpassa ingångslönerna, säger Anders
Engren, som är klubbordförande i Posten City-Norrmalm.
På postkassörssidan är situationen en annan.
Där är det osäkerheten om postkontorens framtid som får
personalen att fly i förtid. Istället för att vänta
på att bli uppsagd söker kassörerna nya jobb direkt.
De postkassörer som är kvar har delade känslor
nu. De är glada att det kommer in folk som kan jobbet, men besvikna
över att de inte får smaka på kakan
Posten måste
inse att de ska ge dem något extra också. De gör en fantastisk
insats nu under mycket svåra arbetsförhållanden, säger
Anders Engren.
Anita Fors
2000-10-26
Posten öppnar stängd paketterminal
Den 6 november öppnar paketterminal i Mölndal återigen.
En uppgång i paketvolymen plus den väntade julruschen gör
att terminalen ska vara öppen åtminstone till årsskiftet.
Totalt handlar det nog om ett 60-tal jobb. De som nu har morgonsortering
och 12-timmars veckoarbetstid har erbjudits heltid och accepterat det.
I övrigt tar Posten in folk från tre olika bemanningsföretag,
säger Dick Eriksson som är klubbordförande.
Om terminalen får se ett liv även efter jul återstår
att se. Det beror på belastningen i Borås, som tog över
jobben när Mölndalsterminalen stängde.
Bemanningsföretagen har vi sagt ja till fram
till vecka 52. Ska terminalen vara öppen efter det, ska vi förhandla
om riktiga jobb.
Anita Fors
2000-10-26
Färjerederier överklagar miljöbeslut
Färjerederierna Scandlines och HH-ferries överklagar nu
Helsingborgs miljönämnds beslut om katalysatorrening i alla
färjor senast 1 maj nästa år.
Principiellt delar vi miljönämndens uppfattning om att
miljöpåverkan från färjetrafiken ska begränsas
så långt som möjligt. Vi har också egna miljömål
som vi arbetar mot, men vi vill själva bestämma tidsplanen.
Resultatet av miljönämndens krav står inte i rimlig proportion
till kostnaderna, säger John Olsen som är teknisk chef på
svenska Scandlines AB och just nu sitter och filar på rederiets
överklagan till Länsstyrelsen.
Vi kör redan på gasolja, den miljövänligaste
olja som går att få tag på. Och jämfört med
de mätningar som gjordes för två år sedan har vi
minskat svavelutsläppen med 58 procent och kväveutsläppen
med 40 procent, genom att vi lagt ner Danlink-trafiken.
Överklagan från danska HH-ferries har redan hunnit
in till Länsstyrelsen. De hävdar att färjetrafiken inte
är miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening.
Anita Fors
Läs också Öresundsfärjor
tvingas till miljöinvesteringar
2000-10-25
Kumlachef friad i arbetsdomstolen
I början av 1999 stoppade skyddsombudet på Kumla arbetet
med en intern på anstalten, något anstaltschefen inte tog
någon hänsyn till. Seko stämde därför arbetsgivaren
inför Arbetsdomstolen, AD, för att ha hindrat skyddsombudet
att fullgöra sina uppgifter.
Med minsta möjliga majoritet har AD nu friat anstaltschefen, Gert-Arne
Sköld, som hävdar att han inte begrep att ett skyddsombudsstopp
var lagt. Skyddsombudet säger i domstolen att hon meddelat anstaltschefen
sitt beslut att stoppa arbetet. Sköld säger att det inte framgick
av samtalet. Han får även ett samtal från en yrkesinspektör
vid Yrkesinspektionen som undrar vad han ska göra med anledning av
stoppet. I sina domskäl skriver AD att den frågan inte kan
tas till intäkt för att besked om att arbetet stoppats lämnats
till arbetsledningen. Sammanfattningsvis visste inte, enligt AD, Gert-Arne
Sköld att arbetet var stoppat.
Det finns även ett undertecknat protokoll från
ett besök Yrkesinspektionen gjorde på Kumla och där Sköld
säger att han inte har någon skyldighet att rätta sig
efter beslutet att stoppa arbetet. Alltså visste han om beslutet.
Den yrkesinspektör som skrivit protokollet säger sedan till
polisen att hon inte kan vare sig bekräfta eller förneka vad
Gert-Arne Sköld sagt.
Tre av de sju ledamöterna i AD vill fälla Sköld,
och menar att det måste ha stått helt klart för honom
att ett arbetsstopp lämnats. De får medhåll av Roal Nilssen,
ombudsman på Seko.
Det är ingen tvekan om att han fattat det, han
är nog den anstaltschef som kan arbetsmiljölagen bäst,
säger Roal Nilssen som tycker det var bra att frågan togs upp
i AD, trots förlusten.
Det är viktigt att visa att vi ställer upp
på skyddsombuden.
Mats Andersson
2000-10-24
Vattenfall vill köpa mer i Polen
Vattenfall förhandlar med den polska staten om att köpa
energibolaget GZE.
Sedan tidigare äger Vattenfall flera kraft verk i Polen men GZE är
det första eldistributionsbolaget som den polska staten säljer.
GZE har drygt 3.000 anställda och distribuerar el till
1,1 miljoner kunder. Koncernen består av 24 olika dotterbolag och
omsätter cirka fyra miljarder kronor per år.
Leif Andersson
2000-10-24
Låglönesatsning från LO
Löneökningar på omkring fyra procent och en speciell
låglönesatsning, så lyder LO-styrelsens förslag
inför den kommande avtalsrörelsen. Sekos förhandlingschef,
Sören Hellström tycker det ser bra ut.
Alla anställda ska få en reallöneökning och enligt
LO ska den vara 3,8 procent, men lägst 650 kronor. Förslaget
innehåller också tre modeller för en låglönesatsning.
För Sekos del gäller den modell som ger en höjning av avtalslöner
och motsvarande med 3,8 procent, men lägst 700 kronor. Enligt Sören
Hellström är det vad medlemmarna efterfrågar.
De som väljer en arbetstidsförkortning ska betala
den med löneutrymme. Regeringen har utlovat ett beslutet om lediga
dagar, som de anställda själva kan förfoga över. När
beslutet finns kommer yrkanden även i den frågan.
LO vill också ha bort vållandeprövningen
i Trygghetsförsäkringen för arbetsskada, TFA. TFA är
en försäkring som ger ersättning för arbetsskada,
om det kan bevisas arbetsgivaren varit vållande. Sören Hellström
säger att det finns pengar inom försäkringen för en
sådan reform och LO ska nu begära förhandlingar med SAF
om vållandeprövningen.
Som sista punkt vill LO ha regler som ger alla anställda
rätt till kompetensutveckling.
Respektive medlemsförbund inom LO ska nu ta ställning till kraven.
Sekos förhandlingschef är nöjd.
Det ser bra ut. För Sekos del innebär kraven
en löneökning på cirka fyra procent och det är inte
något orealistiskt krav, säger Sören Hellström.
Mats Andersson
2000-10-23
(s) vill satsa på Östra mellansverige
Ingen betydande satsning har gjorts på att förbättra trafiken över Mälaren sedan 1982 när den nya Mälarbron i Strängnäs byggdes.
Det skriver några s-riksdagsmän i en motion om att infrastrukturen i Östra mellansverige och Stockholmsområdet behöver en rejäl upprustning.
På järnvägsområdet föreslår motionärerna flera upprustningar:
Snabbtågsstandard på hela sträckan Gävle-Linköping och Stockholm-Örebro både norr och söder om Mälaren.
Dubbelspår genom Uppsala med ett nytt resecentrum.
Fler spår genom "getingmidjan" i Stockholm som ger tillräckligt utrymme för pendel-, regional- och InterRegiotåg.
Utbyggnad av Nyköpings- och Östgötalänkarna med ombyggnad av Norrköpings och Linköpings bangårdar.
Upprustning av sträckan Eskilstuna-Västerås.
Förstärkt pendeltågstrafik och utbyggd tunnelbana med ny vagnpark..
Vägarna behöver också rustas upp, främst för att få fler alternativ över Mälaren. (s)-riksdagsmännen föreslår:
Motorväg på hela sträckorna Enköping-Västerås, Mariefred-Arboga och Uppsala-Gävle.
Ny motorvägsförbifart med tvärleder vid Stockholm.
Upprustning av riksväg 55 Uppsala-Norrköping, riksvägarna Gävle-Norrköping via Sala, Västerås, Eskilstuna och Katrineholm, riksväg 50 Hallsberg-E4 i Östergötland.
Man vill också förbättra sjöfarten och föreslår att Södertälje sluss byggs ut och rustas upp för att hamnarna i Mälaren ska kunna byggas ut.
Motionärerna pekar på att en tredjedel (2,8 miljoner) av Sveriges befolkning bor i området och att Stockholms län beräknas ha 2 miljoner invånare om tio år.
Görs ingenting kommer hela Östra mellansverige att drabbas av stagnation, infrastrukturinfarkt och minskad tillväxt, skriver man i motionen.
Ulf Ek
|