SEKO-magasinets temareportage december 2000

Blandad giv i löneleken / del 2

december 2000

"Man får väl den lön man är värd"

På Univentor sätter chefen lönen. Men den går att diskutera. Det gjorde Ola Fredriksson och fick den lön han tycker att han är värd.

I ett hyreshus i Solna utanför Stockholm ligger Univentor. Företaget har cirka 20 anställda som framför allt arbetar med installation och service av telefonväxlar på företag och integrering av data och telefonväxlar.
   Univentor växer och utrymmesbristen har förvandlat konferensrummet till verkstad, men det finns ett hörn där Roberto Cofré och Ola Fredriksson kan sätta sig och berätta om de får rimlig lön för sin möda. Båda är teletekniker och relativt unga.
   – Man får väl den lön man är värd, chefen har koll på hur man jobbar, hur mycket man lärt sig, säger Ola Fredriksson. Han kallar in oss och säger vad vi får i lönehöjning och motiverar det.
   På Univentor är det chefen som sätter lön, men inte på eget bevåg. Sedan ett par år har man avtal med Seko, men det är chefen som fördelar den lokala potten.

Går att påverka
Ola säger att det går att påverka sin egen lön.
   – Jag har väl gjort det. Jag gick in till chefen och sa att jag tycker att jag tar ansvar i jobbet och är värd högre lön. ”Tycker jag med”, sa chefen, och jag fick en rejäl höjning.
   – Och så hade han precis flyttat hemifrån och behövde pengarna, konstaterar Roberto, som också är relativt nöjd med sin lön.
   – När jag började tjänade vi väldigt dåligt, sen har det gått uppåt. Först är man installatör, sedan tekniker. Men vissa lär sig hur mycket som helst, men är ändå kvar som installatörer.
   Enligt Ola och Roberto finns det inga fastlagda kriterier för hur den individuella lönesättningen ska gå till.
   Det finns inget om att man ska ha en viss lön om man lärt sig något, men Ola är snart uppe i min lön fast han jobbat kortare, det är helt okej, tycker Roberto.

Attityden viktig
Trots att det saknas kriterier för lönesättningen är de ändå ganska väl medvetna om vad som krävs för att få en större del av potten.
   – Attityden har betydelse för lönen, hur man uppträder mot kunden tycker företaget är viktigt, säger Roberto. En ringde och klagade på att jag hade varit snorkig, det fick jag gå in och förklara, men jag hade ju inte varit snorkig.
   Attityd, både till jobb och kunder, och så vad man faktiskt kan, det påverkar lönen.
   – Men kanske känns det lite fel när någon ny kommer och tjänar mer än mig, han måste ju följa med mig och lära sig, säger Ola. Lönen beror också mycket på hur man ställer upp: om man säger att ja, det här fixar jag, och att man gör det också.
   – Man känner inget tvång att ställa upp, det är inga problem att vara hemma med barn till exempel, tycker Roberto som har erfarenhet av det.
   Årets lokala pott gav ett par hundra mer till alla och till några ännu lite mer. Löner tillhör inte det stora samtalsämnet på arbetsplatsen, där många är unga och många inte med i facket
   – Det går ju bra för företaget och chefen är glad. Men hur blir det om det inte går lika bra? undrar Roberto. Samtidigt intygar både Ola och Roberto att chefen faktiskt är bra, inte så mycket chef, mer arbetskamrat.
   – Man har dålig koll på vad andra tjänar, men sedan avtalet med Seko skrevs har lönerna stabiliserat sig, säger Roberto. Vi unga ligger mellan 16000 och 18000 kronor. Man förstår vad det beror på att man fått en höjning. Det är inget snack om att någon har för mycket, åtminstone inte bland oss yngre.

Stort ansvar
Teleteknikerna på Univentor har ett stort ansvar, de planerar, beställer, har kundkontakter och utför jobbet.
   – På det här företaget får man göra allt, utom att förhandla om priset, säger Ola.
   – Vi har mycket ansvar, instämmer Roberto, men en del tycker att någon annan skulle sköta planeringen så man fick jobba mer.
   Ansvaret får en del följder.
   – Det är ju så att man jobbar tills det blir klart, och då blir det ju övertid, konstaterar Ola.
   – Har du ansvar för ett helt jobb drar du dig för att vara sjuk, säger Roberto.
   Chefen, det är Hans Lindgren, som är både ägare och vd i företaget. När han ska sätta lön för de nyanställda ser han till förmåga och vilja att lära sig.
   – Vi har anställt en del äldre som har familj i bagaget, de har fått lite högre lön från början, säger han.
   – Hos dem som redan är här värdesätter jag självgående, att de vet vad som ska göras. De fungerar lite som sina egna arbetsledare här. Man växer som kille av det. Jag litar på dem, springer inte runt och kollar.
   – Men det är inte bra med så mycket övertid. Målet är ju att verksamheten ska funka under normal arbetstid. Har man familj ska man inte jobba över. l

Mats Andersson

Stora löneskillnader

Inom telebranschen var den fasta månadslönen år 2000 i genomsnitt

17.400 kronor för nättekniker (i huvudsak män)
14.700 kronor för telefonister (i huvudsak kvinnor)

De snabba tekniska förändringarna inom branschen gör det svårt med lönejämförelser över tid.
Snittlönen för hela telebranschen är 19.000 kronor. Många tjänar över 25.000 kr, vilket är ovanligt inom Sekos område.

Källa: Sekos förhandlingsavdelning

GÅ TILL

ÖVRIGT

KONTAKT

Seko-magasinets webbredaktör