Sven Fahlén tror att löneskillnaderna kommer att öka på Jämtkraft. Och det tycker han är okej, om det finns bra motiv till att somliga får mer.

På taket växer gräs och väggarna är täckta av Offerdalsskiffer. En inhyrd tekniker kliver just ut ur den gula turbinen och i ett annat rum skruvar Sven Fahlén ihop ett plåtbord. Nu när det snart är invigning av det nya kraftverket i Rönnöfors spelar titeln elmontör mindre roll, allt måste bli klart.
   Sven Fahlén är en av 13 elmontörer på Jämtkraft. Varje morgon samlas han och hans kollegor på underhållskontoret i Hissmofors för att fara ut till företagets anläggningar. Just den är dagen blev det Rönnöfors för Svens del.
   Efter 15 års anställning kan han sitt jobb, vet vad han ska göra och hur det bäst ska bli gjort. Men det är en sak han inte riktigt begriper, det är varför han får den lön han får.
   – Det kommer ett papper varje månad där det står vilken lönen är. Men jag har aldrig fått någon motivering, de har aldrig diskuterat lön med mig och jag känner inte att jag kan påverka den.
   Sven Fahlén har aldrig knackat på hos chefen för att få diskutera sin lön, och han tror inte att någon annan gjort det heller.
   – Men jag skulle faktiskt kunna tänka mig att göra det.

Skillnaderna ökar
På Jämtkraft tillämpas individuella löner med differentierad lönesättning. Kriterierna man går efter är de som anges i Energiavtalet, bland annat ledningsförmåga, samarbetsförmåga, ansvar och svårighetsgrad.
   – Det är helt okej med löneskillnader men man måste kunna motivera dem, säger Sven som inte tror att han skulle reagera om någon yngre började med högre lön än vad han själv har.
   – Jag tror att det kan skilja mer i lön, och jag tror att skillnaderna ökar när de unga och utbildade kommer in. Men erfarenhet är väldigt viktigt i det här jobbet, och den prioriteras dåligt.
   – Vi är vana att tänka lika lön för lika jobb. Vi får sluta tänka så, men det är svårt. Men det kan också vara svårt när två som följs åt på jobbet har olika lön.
Sune Persson är klubbordförande på Jämtkraft och han är övertygad om att individuella löner är gynnsamt.
   – Men alla tycker inte det och de säger att det ska vara lika lön för lika arbete. Men det finns ju inga arbeten som är lika.
   Sune säger att den differentierade lönesättningen ger löneskillnader på högst 500 kronor mellan två relativt likvärdiga jobb.
   När den lokala potten ska fördelas presenterar företaget ett förslag för klubben på hur det tycker att fördelningen ska göras. Någon närmare motivering lämnas inte, men Sune säger att företaget nog ser ansvar och idérikedom som viktigast.

Tusenlappar i resultatpremie
När Jämtkraft fyllde 100 år 1989 satsade man 1 miljon kronor som en grundplåt i ett resultatpremiesystem. Nu finns det 30 miljoner kronor i systemet och i år delar de anställda på 1,8 miljoner kronor.
   Det finns en rad kriterier som bestämmer hur stor premien blir. Bland annat är det tillgängligheten på kraftstationerna. Det är svårt för en enskild person att påverka premiens storlek och alla får lika mycket, oavsett om titeln är vd eller elmontör, och det brukar bli fyra till fem tusen kronor om året.
   Pengarna måste stå inne fem år innan man får ta ut dem, men de flesta låter premierna förvaltas av den stiftelse som skapats för ändamålet.
   – När det infördes ansåg en del att det var en form av ackord, säger Sune, men i dag hör jag inget sådant. Företaget har heller aldrig hänvisat till premiesystemet i samband med löneförhandlingar.
   Jämtkraft producerar el i egna vattenkraftverk och levererar el och fjärrvärme. Östersunds kommun är majoritetsägare och Vattenfall har cirka 20 procent.
   Lönerna i kommunala energibolag är lägre än lönerna i Vattenfall och på Jämtkraft ligger man under medellönerna för kommunala bolag.

Mats Andersson

18.000 i månaden

Medianlönen för elmontörer i kommunala energibolag (KFS) var

1995     15.200 kr
2000     18.000 kr

Siffrorna gäller fast lön plus tillägg som motsvarar cirka 200–300 kronor i månaden.

Källa: Sekos förhandlingsavdelning


GÅ TILL

• NÄSTA del i temareportaget
  
  
• Tillbaka till översikten
  
  
• Månadens nyhetsöversikt.
  
  
• Månadens utrikesnyheter.
  
  

• Index för 2000
• Index för 1999
• Tidigare temareportage

KONTAKT

Seko-magasinets webbredaktör

Tipsa Seko-magasinet


© Seko-magasinet. Citera gärna våra webb-sidor, men glöm inte ange källan.