Utrikesnyheter ur
Seko-magasinet november 2000

© Seko-magasinet

senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
redaktionen
sök
temarep
sök
web-redaktören
Seko

På den här sidan hittar du


november

Finland ska diskutera färjestöd

Nettolönesystem för färjesjöfarten kan komma att sprida sig vidare till Finland. Den finske statsministern Paavo Lipponen medger att trycket ökar på den finska regeringen att följa efter grannländerna.

De statliga stöden till färjesjöfarten sprider sig genom EU-länderna. Efter insatser i Tyskland och Danmark, kom den svenska regeringen tidigare i höst med ett förslag om nettolöner för den svenska färjesjöfarten från år 2002.
   Lipponen konstaterade vid Nordiska rådets möte i Reykjavik att den finska regeringen nu känner sig tvingad att se över skattefrågan för att undvika utflaggning av de finska passagerarfartygen i framtiden.

Anita Fors



november

Statsbanorna i Polen privatiseras

Polen har beslutat att privatisera statsbanorna i landet. De delas upp i fyra bolag, ett för långväga persontrafik och ett för lokaltrafik, det blir ett bolag för godstrafik och slutligen hamnar infrastrukturen i ett bolag.

Mats Andersson



november

Strul i England gjorde att Connex-kontrakt bröts i förtid

Stora förseningar, 40 år gamla tåg, lokförarbrist och inställda turer. Det är de viktigaste skälen till att Connex i förtid förlorade en järnvägslinje i södra England.

Connex, det franskägda bolag som driver tunnelbanan i Stockholm och som SJ samarbetar med om snabbtågstrafik i Holland, var mitt inne i ett sjuårigt kontrakt när trafiken lades ut på förnyat anbud.

Bättre service
Det 20-åriga kontraktet togs hem av Govia, som ägs av Go-Ahead group. Företaget utlovar bättre service och moderniseringar för miljardbelopp.

Mats Andersson



november

Hård kritik mot Norges banverk för Röråsolyckan

Norska banverket, Jernbaneverket, får hård kritik i en rapport om den svåra olyckan på Röråsbanan i januari i år.

Olyckan inträffade vid Åsta station där två tåg kolliderade och 19 människor dödades vid kollisionen och den följande branden.
   Efter olyckan tillsattes en kommission som i sin rapport skriver att olyckan kunde ske, eftersom det i Jernbaneverket finns grundläggande brister i säkerhetstänkande och säkerhetsstyrning.
   Enligt kommissionen innebar bristerna att kända säkerhetsproblem på Röråsbanan, som saknar ATC, varken analyserades eller följdes upp.
   Den rent faktiska orsaken till olyckan är sannolikt att en av förarna körde mot röd signal, men enligt kommissionen går det inte att utesluta att signalerna visade fel.
Utredningskommissionen förslår en lång rad åtgärder för att höja säkerheten på de norska järnvägarna. Bland annat vill man ha en starkare Jernbanetillsyn, det vill säga järnvägsinspektion.

Uppgifter i Aftenposten
Den norska tidningen Aftenposten publicerar uppgifter som visar att Jernbaneverket inte riktigt accepterar kommissionens vilja. Tidningen publicerar uppgifter från ett möte där jernbanedirektör Steinar Killi uppmanar Jernbanetillsynen att hålla fingrarna borta från enskilda problem och i stället fokusera på systemrevisioner. Det faktum att Jernbanetillsynen visat på konkreta säkerhetsbrister skapar, enligt Killi, problem, eftersom det binder upp resurser.
   Enligt Aftenposten anser Killi att man först ska återupprätta förtroendet för järnvägen. Därefter ska man höja säkerheten.

Mats Andersson



november

”Sleipner borde inte satts i trafik”

Felnavigering var den direkta orsaken till att den norska snabbfärjan Sleipner gick under i november i fjol. Det konstaterade den norska haverikommissionen – men riktar samtidigt förödande kritik mot det norska Sjöfartsdirektoratet som gav Sleipner tillstånd att gå i trafik.

De enda som finner nåd i haverikommissionens rapport är passagerarna, enskilda besättningsmän och besättningarna i de fartyg som kom till Sleipners undsättning. I övrigt är kritiken hård mot alla in-blandade.
   Värst är kritiken mot Sjöfartsdirektoratet, som bland annat godkänt att nödgeneratorn placerades under vattenlinjen samt tillåtit livflottar utan självutlösning och dessutom godkänt ett illa utformat och farligt evakueringssystem utan att det testats ombord.
   Kommissionen går så långt att de menar att färjan överhuvudtaget inte borde fått tillstånd från Sjöfartsdirektoratet att sättas i trafik i det skick den var.
Rederiet kritiseras för sitt dåliga säkerhetstänkande, bland annat hade inte besättningen fått den utbildning och träning som krävs i snabbfärjor; endast en i ekonomibesättningen hade den säkerhetsutbildning som alla skulle haft.
   Befälet ombord kritiseras för att inte ha följt det förbud mot att gå i trafik vid mer än en meters våghöjd som fanns för Sleipner och för att inte ha tränat på den navigationsutrustning som fanns ombord.

Fick klara sig själva
Kaptenen kritiseras också för att han frigjort för få livflottar, för sent, att inte ha informerat passagerarna om läget och dessutom inte organiserat någon räddningsinsats. Passagerarna lämnades nästan helt till att rädda sig själva, med undantag från initiativ från enskilda besättningsmän.
   Också varvet, klassningssällskapet och den norska elsäkerhetsmyndigheten får kritik.
   Av totalt 85 personer ombord på Sleipner vid haveriet överlevde 69. Femton döda har bärgats, en person saknas fortfarande.
   För att förhindra liknande olyckor i framtiden ställer kommissionen nu krav på att Norge ska arbeta för att de internationella säkerhetsreglerna för snabbfärjor ändras.

Anita Fors

Hela rapporten från haverikommissionen finns på:
http://odin.dep.no/jd/norsk/publ/rapporter/sleipner/


november

Avtal stoppar utflaggning

Finska Sjömansunionen har gjort upp med de finska redareföreningarna om rationaliseringar i passagerarfärjorna. Överenskommelsen sänker personalkostnaderna med mellan 10 och 15 procent.

Det nya avtalet har fått Viking Line att ompröva sitt beslut att flagga ut passagerarfärjorna Isabella och Amorella till Sverige.
   Överenskommelsen, som bygger på längre arbetstider och ökad flexibilitet vad gäller bemanningen, ger lika stora besparingar som en utflaggning skulle ha inneburit.

Anita Fors



november

SJ i europeisk storupphandling

SJ har tagit ytterligare ett steg på vägen mot Europa. Det konsortium där SJ in-går har kvalificerat sig för andra och slutgiltiga omgången i en anbudsgivning som holländska staten utlyst.

Det gäller en ny snabbtågslinje från Amsterdam till Bryssel och därifrån vidare till Paris respektive under engelska kanalen till London. Dessutom ingår inrikestrafik i Holland.
   Einar Smittenberg, projektledare på SJ, säger att man konkurrerar med tre andra konsortier om uppdraget och att affären ska avgöras under sommaren. Trafikstarten är planerad till år 2005.
   I konsortiet samsas SJ med franska CGEA-Connex och Holländska Connexxion.
   SJ:s tidigare planer på att konkurrera om järnvägstrafiken genom London har lagts på hyllan.00

Mats Andersson



november

Vattenfall tar över tysk kraftjätte

Vattenfall tar över majoritetsägandet i Tysklands femte största kraftkoncern, HEW, Hamburgische Electricitäts-Werke.
   Genom köpet blir Vattenfall nästan lika stort i Tyskland som i Sverige.

HEW har 7.000 anställda och omsätter drygt 20 miljarder kronor om året.
   Övertagandet sker genom att de båda övriga ägarna, Sydkrafts och tyska E.ON Energie, får 4,2 miljarder kronor kontant. Dessutom överför Vattenfall aktier och ägarandelar i företag i Sverige, Norge, Litauen och Tjeckien till de båda företagen.
   Bland annat överlåter Vattenfall sina aktier i Baltic cable och Vattenfall naturgas AB liksom det nätområde som tidigare utgjorde Forskraft med säte i Östergötland.
Aktier i Forsmark
   Sydkraft och E.ON Energis får också 8,5 procent av Vattenfalls aktier i Forsmark liksom aktierna i de norska företagen Hafslund AS och Fredrikstad energiverk AS.
   Genom affären ökar Vattenfall sitt ägande i HEW från 26 till 71 procent av aktiekapitalet.
   Efter Vattenfalls övertagande står HEW i begrepp att köpa Berlins energibolag Bewag.

Leif Andersson



november

Vattenfall utvidgar i Polen

Vattenfall förhandlar med den polska staten om att köpa energibolaget GZE.

Sedan tidigare äger Vattenfall flera kraftverk i Polen men GZE är det första eldistributionsbolaget som den polska staten säljer.
3.000 anställda
   GZE har drygt 3.000 anställda och distribuerar el till 1,1 miljoner kunder.
Koncernen består av 24 olika dotterbolag och omsätter cirka fyra miljarder kronor per år.

Leif Andersson



november

Konkurrens för DSB

DSB, den danska järnvägsförvaltningen, har beslutat att konkurrensutsätta omkring 15 procent av passagerartrafiken, dock ej pendeltågen i Köpenhamnsområdet.

Mot slutet av året blir det offentligt vilka linjer det gäller och övriga villkor. De nya kontrakten ska gälla från år 2003 och fem år framåt med en möjlig förlängning på tre år.

Mats Andersson



november

Norrmännen får rabatt när Telenoraktien säljs ut

Den 13 november startade norska staten utförsäljningen av aktier i Telenor. Allt som allt ska 372 miljoner aktier säljas ut, vilket motsvarar 21 procent av värdet på bolaget.

Aktierna kommer att kosta mellan 50 och 68 norska kronor styck och minsta köpbelopp är 5.000 kronor. Den norska allmänheten utlovas två kronors rabatt per aktie. Därtill en bonusaktie för var tionde aktie de köper upp till 25.000 kronor – om man behåller dem minst ett år.
   De anställda i Telenor garanteras en minsta tilldelning motsvarande 75.000 kronor med samma rabatt och bonusaktier som privatpersoner.
   Det slutgiltiga priset avgörs först den 4 december, då aktien samtidigt ska noteras på Oslobörsen och amerikanska teknikbörsen Nasdaq.

Anita Fors



november

Finsk järnväg förbättras

Finska statsjärnvägarna ombildades till bolag redan 1995. Innan årsskiftet väntas ett förslag på att godstrafiken och den regionala persontrafiken ska konkurrens-utsättas.

Banunderhållet sköts av en myndighet, som köper in allt underhåll. De närmaste fyra åren satsar man 1,5 miljarder mark på elektrifiering och förbättringar av järnvägarna i norra Finland.

Mats Andersson



november

Stena köper dansktyska Scandlines?

Två bud har kommit in till det danska trafikministeriet, när danska staten nu vill sälja sina aktier i det dansktyska färjerederiet Scandlines.

Trafikminister Jacob Buksti ska nu utvärdera de två bud som lagts. Vilka de två budgivarna är vill han inte avslöja, men enligt uppgifter i danska medier är svenska färjerederiet Stena Line den ena budgivaren.
   Dansktyska Scandlines har cirka 3.000 anställda.

Anita Fors



november

Tyskar får banrabatt

I Tyskland tillhör infrastruktur och trafik samma bolag, Deutsche Bahn, DB. Nu riktas kritik från det tyska konkurrensverket mot att DB:s division för infrastruktur lämnar stora rabatter till bolag inom DB. Övriga operatörer på de tyska järnvägarna har fått betala upp till 30 procent högre avgifter.

Mats Andersson



november

Förbud mot e-postreklam

Den svenska regeringen har fått bakläxa från konsumentverket för att endast vilja inrätta ett enkelt spärrregister mot obeställd och icke önskad e-postreklam. Nu ska regeringen se hur andra EU-länder löst problemet.

Kritiken var väntad eftersom den svenska regeringen valde den, jämfört med andra EU-länder, mest oreglerade modellen för icke önskad e-postreklam. Men nu har den nya konsumentministern Britta Leijon lovat att åter titta på frågan om hur man gör på EU-planet för att bäst skydda konsumenterna mot obeställd och icke önskad e-postreklam.

Robert Björkenwall



senaste nytt
startsidan
läs debatt
skriv insändare
redaktionen
sök
temarep
sök
web-redaktören
Seko


ÖVRIGT


KONTAKT

Seko-magasinets webbredaktör

Tipsa Seko-magasinet


© Seko-magasinet. Citera gärna våra webb-sidor, men glöm inte ange källan.