Med jämna mellanrum beslutar regeringen om mer eller mindre ambitiösa åtgärder för att få de arbetslösa i arbete. Kostnaderna är ofta stora och föresatserna goda. Det är sämre ställt med uppföljningen. Men man vet med säkerhet att arbetslösa ungdomar bör undvika att hamna i någon åtgärd.

Om man jämför två personer som är lika i allt, utom att en gått igenom någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd, ger den jämförelsen väldigt lite stöd för att åtgärderna har någon effekt. Det säger Anders Forslund, men tillägger att det är dåligt undersökt. Han är docent i nationalekonomi och biträdande chef på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.
   När IFAU bildades för några år sedan var syftet att ta reda på vilken effekt olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder har. Ytterligare ett syfte är att forska runt den svenska arbetsmarknadens funktionssätt.
   Enligt Anders Forslund har forskningen ännu inte kommit så långt men vissa resultat har forskarna fått fram.
   – Bryter man ner åtgärderna kan man se att arbetsmarknadsutbildningen, den dyraste åtgärden, inte är till stor hjälp. Vad gäller åtgärder riktade till ungdomar, är de enda effekterna entydigt negativa. För ungdomar är det bättre att vara arbetslös än att hamna i någon åtgärd.

Mindre men bättre
Det är inte bara så att arbetsmarknadspolitiska åtgärder är måttligt effektiva, de jobb som skapas i olika program riskerar att tränga undan ordinarie jobb. Anders Forslund hänvisar till forskning som pekar på att 100 skapade jobb tränger undan 65 ”riktiga” jobb.
   Det betyder inte att arbetsmarknadspolitiska åtgärder är bortkastade.
   – En effekt av åtgärderna kan vara att människor inte lämnat arbetsmarknaden. De kanske inte har fått jobb, men de har inte försvunnit till socialtjänsten och de kan komma tillbaka vid nästa högkonjunktur.
   IFAU ligger i Uppsala och är en myndighet under Näringsdepartementet. Man håller till i en park bredvid Ekonomikum, i ett eget rött hus där meteorologerna tidigare utbildats.
   Anders Forslunds prognos för en lyckad arbetsmarknadspolitik innebär en koncentration till färre och mer högkvalitativa insatser. Och det är arbetsförmedlingarna som bäst vet vilka grupper man ska koncentrera sig på.
   – Men vi vet ju att det inte är någon fördel att vara invandrare eller gammal. Det riktigt stora misslyckandet för arbetsmarknadspolitiken är invandrarna och deras barn. För dem kanske det är bra med riktade insatser.
   Från borgerligt håll antyds ofta och mer eller mindre öppet, att arbetslösheten skulle minska om ersättningen från a-kassan minskade. Jämförelser görs med USA, där arbetslösheten är mindre.
   Enligt Anders Forslund beror inte det på att färre blir arbetslösa i USA, det beror i stället på att folk snabbare kommer tillbaka i arbete i USA.
   – Skillnaden beror delvis på de väl utvecklade skyddsnäten i Västeuropa. Det kostar inte lika mycket att vara arbetslös här.
   Summan av den kardemumman blir då att sänkt a-kassa minskar arbetslösheten.
Anders Forslund delar inte den slutsatsen.
   – Visst minskar arbetslösheten om man sänker ersättningen, men jag tror inte man löser arbetslöshetsproblemet så. Det är rimligt att ha en generös arbetslöshetsförsäkring – men det är också rimligt att perioden inte blir för lång.

Jobben tar inte slut
Anders Forslund tror på en avtrappning av ersättningen över tid, men han håller också med om att det drabbar den som försöker få jobb, men misslyckas.
   – Det blir en avvägning.
   Arbetslösheten varierar uppenbart med konjunkturen, och det gäller alla grupper på arbetsmarknaden.
   – Men nu har vi haft en teknisk utveckling som gynnat högutbildade och missgynnat lågutbildade samtidigt som det har blivit ökad konkurrens från låglöneländer.
   Anders Forslund tror för den skull inte att jobben kommer att ta slut.
   – Nej men vi måste hitta andra saker som vi är bra på och tjänstesektorn växer. Sjukvården kan ju inte flytta utomlands.

Mats Andersson



GÅ TILL

• FÖRSTA delen i temareportaget
  
  
• Tillbaka till översikten
  
  
• Månadens nyhetsöversikt.
  
  
• Månadens utrikesnyheter.
  
  

• Index för 2000
• Index för 1999
• Tidigare temareportage

KONTAKT

Seko-magasinets webbredaktör

Tipsa Seko-magasinet


© Seko-magasinet. Citera gärna våra webb-sidor, men glöm inte ange källan.