|
Allt fler knarkare och psyksjuka på kåken - del 6
|
|
© Seko-magasinet |
Freivalds vill ha mer vård för de sjuka fångarnaMer vård för personlighetsstörda lagöverträdare. Så blir det i framtiden hoppas justitieminister Laila Freivalds.Många av de här människorna får inte den vård de behöver inom kriminalvården. Hur vården konkret ska se ut får vi fundera närmare på. Men just nu sitter en kommitté och utreder frågan om ansvar och påföljd för de psykiskt störda lagöverträdarna. Justitiedepartementet har sina lokaler i regeringskansliet Rosenbad. På andra sidan Stockholms ström lyser vårsolen i riksdagshusets glasfönster. Laila Freivalds har minuterna tidigare intervjuats för nyhetsprogrammet Rapport. Debatten om rättsväsendet är intensiv och det är många som vill ställa sina frågor. Human kriminalvård Hårdare tag står mot en mer human kriminalvård. För Laila Freivalds är valet givet. Människorna innanför murarna har rätt till en korrekt och human behandling. Dessutom talar rationella skäl för att det är effektivare att återanpassa människor än att bara straffa. - En kriminalvård på humanitetens grund når bäst resultat. Men en sådan utgångspunkt får inte hindra oss från att använda olika kontrollsystem för att exempelvis förhindra att knark kommer in på anstalterna. Men det måste vara en kontroll som utförs med respekt för individen. Inga pengar Knarket måste bort. Det är en given utgångspunkt för justitieministern och hon berättar att regeringen har givit klara direktiv till kriminalvårdsstyrelsen för att höja ambitionsnivån. Hur man konkret ska angripa problemet är däremot inte en ministerfråga - Det får kriminalvårdsstyrelsen sköta. Jag tror i och för sig att det behövs många olika typer av lösningar. Att strypa penninghanteringen inne på anstalterna är en metod som har använts med gott resultat. Finns det inga pengar så finns det knappast heller några köpare av knarket. Sluta knarka - Oavsett metod är det viktigt att det inte blir kollektiva bestraffningar, som att samtliga intagna tvingas underkasta sig övervakade besök. Däremot kan jag tänka mig den metoden för den som inte sköter sig, om alternativet är besöksförbud. Fast det allra viktigaste är att motivera de intagna att sluta knarka. Fotboja De som knarkar och har psykiska problem på fängelserna har relativt sett blivit fler. Det beror på att många brottslingar utan stora sociala problem idag döms till fotboja. Påföljden har enligt Laila Freivalds kommit för att stanna. Samtidigt är hon medveten om att konsekvensen är att klimatet har blivit allt tuffare inne på anstalterna. - Vårdarna har ett svårt jobb. De har också i och med kontaktmannaskapet fått nya och mer krävande arbetsuppgifter. Man har gått från att vara vakt till mer behandlande uppgifter. Då behövs utbildning och kompetensutveckling. För Laila Freivalds är kunniga och välutbildade kriminalvårdare basen i verksamheten. Men det finns samtidigt andra mer administrativa förändringar som behöver göras. Mc-gäng - Det gäller bland annat möjligheterna att selektera olika grupper av intagna. Idag finns det till exempel specialavdelningar för sexualbrottslingar. På samma sätt tror jag att man måste göra särskilda insatser för de kriminella mc-gängen och de högerextrema brottsgrupperna. - Även om det handlar om få individer så utgör det en fara om de allierar sig med varandra och vi får en grov brottslighet med politiska förtecken som växer sig stark. Det måste vi förhindra genom att sära på de här personerna och ge kriminalvården bättre möjligheter att få information och bedöma riskerna inne på anstalterna för att på så sätt förebygga brott, säger Laila Freivalds. Björn Forsberg
|
|
|
Tipsa Seko-magasinet |