|
Barn av 1900-talet
|
|
© Seko-magasinet |
Peter följer i sin pappas spårPeter Olsson kommer från en familj med starka band till tandvårdshögskolan i Malmö. Både hans mamma och pappa har arbetat där, han pryade hos pappa på verkstaden som fjortonåring och träffade sin fru på centralförrådet några år senare.Jobbet är omväxlande och man har en viss frihet. Nu arbetar jag på repro och vaktmästeriet.Tidigare har jag varit på verkstaden och centralförrådet under många år, berättar Peter Olsson. - Mitt första egentliga jobb efter skolan fick jag här 1982. Det var ett vikariat på verkstaden. Sen gjorde jag lumpen och kom tillbaka hit igen. Jag minns faktiskt inte vad jag fick i lön första gången. Det var lite rörigt med vikariat och deltid och sånt. Men nu tjänar jag 16.200 kronor i månaden. Födda samma dag Det var när Peter arbetade på förrådet som romansen spirade. Hans blivande fru som var laboratorieassistent på forskningsavdelningen brukade komma ner till förrådet för att hämta ut varor. Och man får väl gissa att besöken blev allt tätare. Åren har gått, familjen har utökas med två barn, Daniel som är tre år och Jessica som är fem år, och de bor sedan 1991 i en trerumslägenhet på Nydala i södra Malmö. - Vår familj är faktiskt lite unik. Båda jag och min fru är födda den 1 juli och båda våra barn är födda den 15 augusti. Så vi är en välplanerande familj, berättar Peter. Perfekt stad Peter är 35 år och är född och uppvuxen i Malmö. Familjen bodde först på Rosengård och senare på Sofielund. - Jag trivs och kan absolut inte tänka mig att flytta. Den här staden är perfekt. Den är stor men ändå kan man cykla till allt. Det är nära havet så på somrarna brukar jag packa in familjen och åka till Kämpinge strandbad strax utanför Faslterbo. Det är vår favoritstrand. Peter arbetar på reprocentralen tillsammans med en kollega, Roger Larsson. Det är en central enhet för hela tandvårdshögskolan. Hit kommer studenter och lärare när de vill kopiera papper och uppsatser och det är deras jobb att hjälpa dem. I deras arbetsuppgifter ingår också vaktmästarsysslor och postsortering. Jobbig tid - Jag är en sådan som tycker om att ha mycket kontakt med folk. Men det har inte bara varit solsken under alla åren på Käftis som institutionen kallas i folkmun. För femton år sedan var tandläkarhögskolan nedläggningshotad och alla stred för att få behålla sina jobb. Beslutet att lägga ner kom 1984 och den sista studentkullen gick ut 1988. Sen beslutade man att öppna skolan i en ny form 1989. - Det var en jobbig tid, men det löste sig ju. Det är nog den enskilda händelse jag minns bäst från åren här, berättar Peter. Mekar med bilar - Nu när tandvårdshögskolan är kvar blir nog jag det också. Jag tycker att arbetet utvecklas hela tiden så jag har inga planer på att flytta på mig. Peter är 25 procents tjänstledig för att arbeta fackligt. Han är kassör i Sekos klubb Malmö civil. Peter är utbildad bilmekaniker från början och det får han utlopp för på fritiden. Kompisarna hör av sig när det är bilkrångel. Annars går fritiden mest åt till familjen och lite löpträning. Birgitta Forssell
|
|
|
Tipsa Seko-magasinet |