Varför måste någon dö först?

Sensommaren 1996 dödades två av SLs spårsvetsare under ett arbetspass. De blev påkörda av ett tunnelbanetåg. Arbetet bedrevs i strid med företagets egna föreskrifter och arbetsmiljölagen. Trots det väljer åklagaren att inte väcka åtal. .
Nu fungerar skyddsarbetet bättre vid SL, men Yrkesinspektionen och Seko vill ändå driva frågan vidare.

"Olyckan hade kunnat undvikas"
"Att SL slipper åtal ger fel signaler"

"Någon ska bli straffad"

Mats Andersson

"Olyckan hade kunnat undvikas"
För två år sedan omkom två spårsvetsare vid tunnelbanan. Om SL:s arbetsmiljöarbete fungerat, skulle de båda varit vid liv. Åklagaren anser dock att SL saknar skuld till olyckan.

Tisdagen den 20 augusti 1996. Solen skiner från en molnfri himmel och det är 27 grader varmt. Klockan är några minuter i 13. Strax söder om Blåsut har en solkurva lagats, nu ska bara svetsskarvarna slipas. Samtidigt kommer ett tunnelbanetåg in till stationen. Bevakaren ropar till sina två arbetskamrater att de ska gå ur spår.
   "Bevakaren ser nu att tåget startar i Blåsut och håller röd flagg i stoppläge. Han vänder sig om mot arbetskamraterna och ser att de är på väg ut ur spåret. När han åter tittar mot tåget är det på väg med hög fart mot honom. Han försöker göra föraren uppmärksam på faran, men får ingen kontakt. Han kastar sig åt sidan framför det framrusande tåget och slänger signalflaggan mot tågets frontruta. När han tittar upp ser han hur kamraterna blir påkörda och hör hur tåget fullbromsar."
   Citatet kommer från Yrkesinspektionens rapport om olyckan, där de två spårsvetsarna dog.
   Samma dag som olyckan i Blåsut beordras Torny Blom och en kollega ut på ett liknande jobb, i en annan del av stan.

Inte förhörd
-Vi sa nej, jobbet var för farligt att utföra vid tät trafik. När arbetsledaren kom tyckte han att det bara var tjafs, jobbet gick visst att göra. Medan vi stod där och pratade kom en ambulanshelikopter flygande över våra huvuden, och efter en kvart ringde de och berättade vad som hänt.
   -Det kändes taskigt, varför sa vi nej, och inte de. Men så är det väl, en del människor har svårt att säga ifrån.
   Många av de säkerhetsåtgärder som var "omöjliga" före olyckan är nu införda, exempelvis är nästan allt arbete förlagt till natten, man har möjlighet att kortsluta spåren och svetsgruppen har fått en svets-tralla, en liten vagn som går på spåren, trafikledningen ser att det är upptaget och hindrar tunnelbanetågen att köra in på arbetsområdet.
   - Vi har bara väntat och undrat vem av oss som ska bli den första att dödas, så illa var det, men ingen i arbetsledningen ville lyssna.
   Torny säger att de förde fram sina synpunkter till arbetsledaren, men han misstänker att de inte fördes vidare. Torny undrar också varför han, den ansvarige arbetsledaren inte blivit förhörd av polisen. Trots påpekanden har polisen nöjt sig med att förhöra en helt annan arbetsledare, som nu är avliden.
   Efter olyckan i Blåsut gjorde Yrkesinspektionen en polisanmälan mot SL, för brott mot arbetsmiljölagen. Såväl Yrkesinspektionen som Järnvägsinspektionen gör undersökningar och på en rad konkreta punkter riktar de hård kritik mot den bristande säkerheten på SL Bansystem. Det gäller bland annat att arbetet skett på ett spår med trafik, enligt säkerhetsföreskrifterna är det förbjudet, om inte "fullgott personskydd kan erhållas". Yrkesinspektionen anser att "säkerhetsåtgärderna var helt otillräckliga". Men det blir inget åtal mot SL, trots två förundersökningar.

Borde tagit lärdom
En annan viktig fråga där SL kritiseras gäller hur tidigare tillbud behandlats. Järnvägsinspektionen, Yrkesinspektionen och Seko är överens om att rapporteringen skötts dåligt. Dels har tillbud inte rapporterats, de anställda har sett det som lönlöst eller så har man varit rädda att sätta kamrater i klistret. De tillbud som rapporterats har i bästa fall slutat sina da-gar i olika pärmar, annars har de gått upp i rök. Uppföljning och återrapportering har inte fungerat och inga eller få anmälningar har gjorts till Yrkesinspektionen.
   "Det kan ju hända att ett papper ramlar undan", konstaterar dåvarande områdeschefen Bengt Dam-gren i ett polisförhör.
   Dåvarande VD, Johnny Karlsson, har inte heller märkt några problem, under polisförhöret säger han sig aldrig ha sett några noteringar om brister i arbetet, "fanns det brister borde det ha kommit fram".
   Det är framför allt frågan om bristande internkontroll som Yrkesinspektionen skjuter in sig på, det vill säga oklar delegering av arbetsmiljöansvar, och brister i rapporteringen. Man pekar på alla de olyckor och tillbud som inträffat genom åren och anser att olyckan vid Blåsut hade kunnat undvikas, om SL tagit lärdom av tidigare händelser.

Mats Andersson

"Att SL slipper åtal ger fel signaler"
Gunnar Strömberg är klubbordförande för banarbetarna på SL och enligt honom råder det inget tvivel om att arbetsgivaren borde ha åtalats för arbetsmiljöbrott. Inte för nöjet att sätta dit någon, utan för att visa andra arbetsgivare att de inte ostraffat kan bryta mot arbetsmiljölagen.

Gunnar Strömberg säger att dödsolyckan vid Blåsut ledde till bättre säkerhet på SL-Bansystem - och till nya personer i ledningen, med större känsla för arbets-miljöarbetet.
   - Men kan SL hänvisa till sina bristande rutiner och därmed slippa ansvar, är det en signal till andra. Och jag vill inte se dödsolyckor hos andra arbetsgivare.
   Strömberg anser att bolagiseringen av SL bidrog till att arbetsmiljöarbetet försämrades. I och med den blev SL Bansystem AB och trafiken, Tunnelbanan AB, två skilda bolag.
   - Efter uppdelningen sågs våra arbeten bara som något störande, inte något som höjde säkerheten.
   Konkurrensutsättningen av tunnelbanan ökade kostnadsjakten. Det blev mer och mer dagarbete, enligt Gunnar Strömberg. Allt för att spara pengar. Säkerheten blev sämre. Det blev svårare att få tillgång till spåren och det fanns hot om böter från Tunnelbanan AB om förseningarna blev för stora. Det satte press på arbetsledarna.
   På frågan om inte skyddsombuden kunde ha stoppat de farliga jobben svarar Gunnar Strömberg att skyddsarbetet kunde ha fungerat bättre.
   - Men dåligt fungerande skydds-arbete hos facket kan inte friskriva arbetsgivaren från ansvar, fast åklagaren anser tydligen det. Lite bättre kunskap borde man kunna begära från det hållet.
   Liksom Yrkesinspektionen är han kritisk mot att åklagaren för lite sett till kraven i arbetsmiljölagen, där det bland annat framgår att det är arbetsgivarens skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga olycksfall och ordna en säker arbetsmiljö. Och även att bedriva internkontroll, för att kartlägga och undanröja brister i arbetsmiljön.
   - Som grund för undersökningen har de inte använt arbetsmiljölagen och därmed ställt fel frågor. Det är ett systemfel, det är inte utredarens fel, han är ju brottsutredare.
   - Nu hittade åklagaren ingen ansvarig. Det hade inte varit några problem om man använt arbetsmiljölagen. Hittar man ingen annan är det VD-n. Jag tror att det gått att ta ett steg längre ner för att hitta en ansvarig. Men vi driver inte det här för att få sparka på någon, utan för att frågan är viktig för våra arbetsförhållanden och vår överlevnad.

Många rapporter om brister
- Hade det varit ett ekonomiskt brott hade man plockat VD-n. Är det fråga om arbetsmiljöbrott, då blir det inget. Om åklagaren sagt att det åtminstone varit värt att pröva, då hade andra företag sett det. Nu är det mest skrämmande att de ser att bästa sättet att slippa från ansvar är att inte följa föreskrifterna.
   Gunnar Strömberg säger att det finns många rapporter som visar på bristerna i arbetsmiljön.
   - När bolaget påstod att det inte fanns några rapporter åkte vi runt till alla kontor och letade i alla skrymslen. Vi hittade massor av rapporter som SL inte kände till. Tillbudsrapporterna går fortfarande till arbetsledaren som lämnar dem till säkerhets-avdelningen, där de arkiveras, utan uppföljning eller återrapportering.
   - Vi driver nu att allt ska in på data, så alla kan se hur långt gånget ett ärende är. Med den inställningen vi och arbetsgivaren nu har tror jag att vi löser det, frågan är inte om, utan när. Det finns inget motstånd. Men jag vet ju inte hur det fungerar på de andra bolagen inom koncernen.
   SL-ledningen har sagt att kostnaderna inte ska vara ett hinder för att förbättra arbetsmiljön. Men banarbetarna är ändå oroliga att de får betala för den. SL vill nämligen sänka ersättningen för nattarbete, det blir dyrt när allt fler jobbar på nätterna.
   - Vi vill lösa det genom att minska andelen nattjobb. Det kan göras med det nya signalsystemet, som tillåter två tåg i full fart på samma spår, så man kan stänga av ett.
   - En annan sak man upptäcker, är hur lite värd man är som knegare. 300.000 kronor med alla försäkringar. Nu har många tecknat tilläggsförsäkringar efter olyckan. Man vill ju inte att de efterlevande ska behöva gå från hus och hem.

Mats Andersson

"Någon ska bli straffad"
- Två personer har avlidit på grund av dålig arbetsmiljö och någon ska bli straffad för det, så motiverar Lennart Aderne, avdelningsdirektör på Yrkesinspektionen, varför han personligen anser att SL bör åtalas för dödsolyckan.

Sett från Yrkesinspektionens perspektiv pekar han på den förebyggande verkan som ett åtal har. Det ska inte löna sig att slarva med internkontroll eller arbets-miljö.
   Arbetsmiljöbrott leder sällan till åtal och nästan aldrig till fällande domar. Enligt Lennart Aderne beror inte det på arbetsmiljölagen, den är bra. Problemet är åklagarnas och polisens sätt att hantera den. Den polis som utredde olyckan i Blåsut erkänner att han saknar kunskaper om arbetsmiljölagen, men Lennart Aderne vill inte säga att detsamma behöver gälla åklagarna, möjligen kan de ha svårt att se sambandet mellan arbetsmiljölagen och brottsbalken.

Försöker med riksåklagaren
- Åklagarna tycker att arbetsmiljöbrott är svårt och besvärligt och de lägger det långt ner i sina högar.
   Trots att två förundersökningar gått Yrkesinspektionen emot så fortsätter de att driva ärendet. Nu ska man skriva till Arbetarskyddsstyrelsen och be dem att driva frågan till riksåklagaren. Om de gör det, vet inte Lennart Aderne, han säger att det inte finns några självklara beslut.

Senaste nytt Nyheter Reportage Debatt Redaktionen Om tidningen Startsidan SEKO

MAGASINET
19 oktober 1998

Av och till har vi drabbats av bekymmer med SEKOs mail-server. Alternativ adress om inte posten går fram.

*Mats Andersson*	"Olyckan hade kunnat undvikas" För två år sedan omkom två spårsvetsare vid tunnelbanan. Om SL:s arbetsmiljöarbete fungerat, skulle de båda varit vid liv. Åklagaren anser dock att SL saknar skuld till olyckan. Tisdagen den 20 augusti 1996. Solen skiner från en molnfri himmel och det är 27 grader varmt. Klockan är några minuter i 13. Strax söder om Blåsut har en solkurva lagats, nu ska bara svetsskarvarna slipas. Samtidigt kommer ett tunnelbanetåg in till stationen. Bevakaren ropar till sina två arbetskamrater att de ska gå ur spår. "Bevakaren ser nu att tåget startar i Blåsut och håller röd flagg i stoppläge. Han vänder sig om mot arbetskamraterna och ser att de är på väg ut ur spåret. När han åter tittar mot tåget är det på väg med hög fart mot honom. Han försöker göra föraren uppmärksam på faran, men får ingen kontakt. Han kastar sig åt sidan framför det framrusande tåget och slänger signalflaggan mot tågets frontruta. När han tittar upp ser han hur kamraterna blir påkörda och hör hur tåget fullbromsar." Citatet kommer från Yrkesinspektionens rapport om olyckan, där de två spårsvetsarna dog. Samma dag som olyckan i Blåsut beordras Torny Blom och en kollega ut på ett liknande jobb, i en annan del av stan. Inte förhörd -Vi sa nej, jobbet var för farligt att utföra vid tät trafik. När arbetsledaren kom tyckte han att det bara var tjafs, jobbet gick visst att göra. Medan vi stod där och pratade kom en ambulanshelikopter flygande över våra huvuden, och efter en kvart ringde de och berättade vad som hänt. -Det kändes taskigt, varför sa vi nej, och inte de. Men så är det väl, en del människor har svårt att säga ifrån. Många av de säkerhetsåtgärder som var "omöjliga" före olyckan är nu införda, exempelvis är nästan allt arbete förlagt till natten, man har möjlighet att kortsluta spåren och svetsgruppen har fått en svets-tralla, en liten vagn som går på spåren, trafikledningen ser att det är upptaget och hindrar tunnelbanetågen att köra in på arbetsområdet. - Vi har bara väntat och undrat vem av oss som ska bli den första att dödas, så illa var det, men ingen i arbetsledningen ville lyssna. Torny säger att de förde fram sina synpunkter till arbetsledaren, men han misstänker att de inte fördes vidare. Torny undrar också varför han, den ansvarige arbetsledaren inte blivit förhörd av polisen. Trots påpekanden har polisen nöjt sig med att förhöra en helt annan arbetsledare, som nu är avliden. Efter olyckan i Blåsut gjorde Yrkesinspektionen en polisanmälan mot SL, för brott mot arbetsmiljölagen. Såväl Yrkesinspektionen som Järnvägsinspektionen gör undersökningar och på en rad konkreta punkter riktar de hård kritik mot den bristande säkerheten på SL Bansystem. Det gäller bland annat att arbetet skett på ett spår med trafik, enligt säkerhetsföreskrifterna är det förbjudet, om inte "fullgott personskydd kan erhållas". Yrkesinspektionen anser att "säkerhetsåtgärderna var helt otillräckliga". Men det blir inget åtal mot SL, trots två förundersökningar. Borde tagit lärdom En annan viktig fråga där SL kritiseras gäller hur tidigare tillbud behandlats. Järnvägsinspektionen, Yrkesinspektionen och Seko är överens om att rapporteringen skötts dåligt. Dels har tillbud inte rapporterats, de anställda har sett det som lönlöst eller så har man varit rädda att sätta kamrater i klistret. De tillbud som rapporterats har i bästa fall slutat sina da-gar i olika pärmar, annars har de gått upp i rök. Uppföljning och återrapportering har inte fungerat och inga eller få anmälningar har gjorts till Yrkesinspektionen. "Det kan ju hända att ett papper ramlar undan", konstaterar dåvarande områdeschefen Bengt Dam-gren i ett polisförhör. Dåvarande VD, Johnny Karlsson, har inte heller märkt några problem, under polisförhöret säger han sig aldrig ha sett några noteringar om brister i arbetet, "fanns det brister borde det ha kommit fram". Det är framför allt frågan om bristande internkontroll som Yrkesinspektionen skjuter in sig på, det vill säga oklar delegering av arbetsmiljöansvar, och brister i rapporteringen. Man pekar på alla de olyckor och tillbud som inträffat genom åren och anser att olyckan vid Blåsut hade kunnat undvikas, om SL tagit lärdom av tidigare händelser.
*Mats Andersson*	"Att SL slipper åtal ger fel signaler" Gunnar Strömberg är klubbordförande för banarbetarna på SL och enligt honom råder det inget tvivel om att arbetsgivaren borde ha åtalats för arbetsmiljöbrott. Inte för nöjet att sätta dit någon, utan för att visa andra arbetsgivare att de inte ostraffat kan bryta mot arbetsmiljölagen. Gunnar Strömberg säger att dödsolyckan vid Blåsut ledde till bättre säkerhet på SL-Bansystem - och till nya personer i ledningen, med större känsla för arbets-miljöarbetet. - Men kan SL hänvisa till sina bristande rutiner och därmed slippa ansvar, är det en signal till andra. Och jag vill inte se dödsolyckor hos andra arbetsgivare. Strömberg anser att bolagiseringen av SL bidrog till att arbetsmiljöarbetet försämrades. I och med den blev SL Bansystem AB och trafiken, Tunnelbanan AB, två skilda bolag. - Efter uppdelningen sågs våra arbeten bara som något störande, inte något som höjde säkerheten. Konkurrensutsättningen av tunnelbanan ökade kostnadsjakten. Det blev mer och mer dagarbete, enligt Gunnar Strömberg. Allt för att spara pengar. Säkerheten blev sämre. Det blev svårare att få tillgång till spåren och det fanns hot om böter från Tunnelbanan AB om förseningarna blev för stora. Det satte press på arbetsledarna. På frågan om inte skyddsombuden kunde ha stoppat de farliga jobben svarar Gunnar Strömberg att skyddsarbetet kunde ha fungerat bättre. - Men dåligt fungerande skydds-arbete hos facket kan inte friskriva arbetsgivaren från ansvar, fast åklagaren anser tydligen det. Lite bättre kunskap borde man kunna begära från det hållet. Liksom Yrkesinspektionen är han kritisk mot att åklagaren för lite sett till kraven i arbetsmiljölagen, där det bland annat framgår att det är arbetsgivarens skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga olycksfall och ordna en säker arbetsmiljö. Och även att bedriva internkontroll, för att kartlägga och undanröja brister i arbetsmiljön. - Som grund för undersökningen har de inte använt arbetsmiljölagen och därmed ställt fel frågor. Det är ett systemfel, det är inte utredarens fel, han är ju brottsutredare. - Nu hittade åklagaren ingen ansvarig. Det hade inte varit några problem om man använt arbetsmiljölagen. Hittar man ingen annan är det VD-n. Jag tror att det gått att ta ett steg längre ner för att hitta en ansvarig. Men vi driver inte det här för att få sparka på någon, utan för att frågan är viktig för våra arbetsförhållanden och vår överlevnad. Många rapporter om brister - Hade det varit ett ekonomiskt brott hade man plockat VD-n. Är det fråga om arbetsmiljöbrott, då blir det inget. Om åklagaren sagt att det åtminstone varit värt att pröva, då hade andra företag sett det. Nu är det mest skrämmande att de ser att bästa sättet att slippa från ansvar är att inte följa föreskrifterna. Gunnar Strömberg säger att det finns många rapporter som visar på bristerna i arbetsmiljön. - När bolaget påstod att det inte fanns några rapporter åkte vi runt till alla kontor och letade i alla skrymslen. Vi hittade massor av rapporter som SL inte kände till. Tillbudsrapporterna går fortfarande till arbetsledaren som lämnar dem till säkerhets-avdelningen, där de arkiveras, utan uppföljning eller återrapportering. - Vi driver nu att allt ska in på data, så alla kan se hur långt gånget ett ärende är. Med den inställningen vi och arbetsgivaren nu har tror jag att vi löser det, frågan är inte om, utan när. Det finns inget motstånd. Men jag vet ju inte hur det fungerar på de andra bolagen inom koncernen. SL-ledningen har sagt att kostnaderna inte ska vara ett hinder för att förbättra arbetsmiljön. Men banarbetarna är ändå oroliga att de får betala för den. SL vill nämligen sänka ersättningen för nattarbete, det blir dyrt när allt fler jobbar på nätterna. - Vi vill lösa det genom att minska andelen nattjobb. Det kan göras med det nya signalsystemet, som tillåter två tåg i full fart på samma spår, så man kan stänga av ett. - En annan sak man upptäcker, är hur lite värd man är som knegare. 300.000 kronor med alla försäkringar. Nu har många tecknat tilläggsförsäkringar efter olyckan. Man vill ju inte att de efterlevande ska behöva gå från hus och hem.
*Mats Andersson*	"Någon ska bli straffad" - Två personer har avlidit på grund av dålig arbetsmiljö och någon ska bli straffad för det, så motiverar Lennart Aderne, avdelningsdirektör på Yrkesinspektionen, varför han personligen anser att SL bör åtalas för dödsolyckan. Sett från Yrkesinspektionens perspektiv pekar han på den förebyggande verkan som ett åtal har. Det ska inte löna sig att slarva med internkontroll eller arbets-miljö. Arbetsmiljöbrott leder sällan till åtal och nästan aldrig till fällande domar. Enligt Lennart Aderne beror inte det på arbetsmiljölagen, den är bra. Problemet är åklagarnas och polisens sätt att hantera den. Den polis som utredde olyckan i Blåsut erkänner att han saknar kunskaper om arbetsmiljölagen, men Lennart Aderne vill inte säga att detsamma behöver gälla åklagarna, möjligen kan de ha svårt att se sambandet mellan arbetsmiljölagen och brottsbalken. Försöker med riksåklagaren - Åklagarna tycker att arbetsmiljöbrott är svårt och besvärligt och de lägger det långt ner i sina högar. Trots att två förundersökningar gått Yrkesinspektionen emot så fortsätter de att driva ärendet. Nu ska man skriva till Arbetarskyddsstyrelsen och be dem att driva frågan till riksåklagaren. Om de gör det, vet inte Lennart Aderne, han säger att det inte finns några självklara beslut.