© SEKO-magasinet. Citera gärna våra web-sidor, men glöm inte ange källan	Vecka 39
1998-09-25	Postterminaler flyttar till Arlanda?
Leif Andersson	All sorteringsverksamhet kan komma att flyttas från Postens Tomtebodaterminal norr om Stockholm till Arlanda.    Även verksamheten vid terminalerna i Borlänge, Uppsala, Västerås och Karlstad kan hamna i Arlanda. Det betyder att upp till 1.500 personer berörs. Posten har startat en förstudien om förutsättningarna för att flytta brevverksamheten till Arlanda.    Idag finns två terminaler vid flygplatsen men när den tredje landningsbanan byggs ligger de båda terminalerna i vägen och måste flyttas.    Posten undersöker nu om det är möjligt att flytta verksamheten vid Tomteboda till Arlanda och lägga samman inrikes- med utrikesverksamheten som finns där idag.    Vid Tomteboda berörs cirka 800 personer . Till det kommer personalen vid terminalerna i Borlänge, Karlstad, Västerås, och Uppsala med sammanlagt 700 anställda. Totalt handlar det om cirka 1.500 personer.    Enligt Lotta Andersson, informatör vid postens Stockholmsterminaler, ligger den planerade förändringen fem till sju år framåt i tiden.    Bland personalen är oron stor för vad som kommer att ske. För anställda som bor i södra Stockholm och arbetar i Tomteboda kan det i vissa fall bli omöjligt att flytta med till Arlanda.    - Därför håller vi på med ett projekt för att kunna byta arbetsplatser. Människor som bor söder om sta´n ska få arbeta vid Årstaterminalen medan de som bor på norra sidan får jobb i Tomteboda/Arlanda oavsett var de arbetar idag, säger Lars Lövli, skyddsombud vid Seko i Tomteboda. 25 september 1998
1998-09-25	Misstanke om fiffel med fackliga EU-bidrag
Anita Fors	Hur har EU-bidragen till koncernfackligt arbete använts av FST, federationen för transportfack inom EU? Den frågan utreds nu efter misstankar om ekonomiska oegentligheter. I mitten av oktober väntas FST presentera en revisorsrapport om hur EU-bidragen har hanterats av organisationen. Misstankar om oegentligheter har riktats mot FST samt tjänstemän inom EU.    När undersökningen startade valde Hugues de Villèle, som förra hösten enhälligt omvaldes för ytterligare fyra år som generalsekreterare, att avgå från sin post. 25 september 1998
1998-09-25	Seko-magasinets septembernummer ute nu
	Läs nyheter och temareportage ur Seko-magasinet september/1998. Nyheter, del 1 Nyheter, del 2 Utrikesnyheter Temareportaget: När kommer pengarna?
1998-09-24	Nytt Teliaavtal om övertalighet
Leif Andersson	Telia och facken har slutit en ny överenskommelse om hur övertalig personal ska hanteras i framtiden.    Omplacering, distansarbete, utbildning, hjälp att starta eget eller pensionering är några av de åtgärder som man ska satsa på för att undvika uppsägningar. Vid årsskiftet går den nuvarande överenskommelsen ut.    Modellen har inneburit att övertalig personal placerats i en "p-division" där man med hjälp av en rad åtgärder försökt skaffa nya jobb inom eller utanför Telia. Projektet startade 1996.    Men övertaligheten vid Telia kommer inte att vara slut vid årsskiftet och bland många fackliga representanter har det funnits en stor oro för hur personalen skulle komma att behandlas när p-divisionen är borta.    Den nya överenskommelsen innebär att man även fortsättningsvis kan erbjuda en rad olika lösningar.    - Överenskommelsen innehåller bland annat att "äldre trotjänare" i största möjliga utsträckning ska få pension istället för att bli uppsagda, säger Kjell Olofsson, Seko tele.    Avtalet innebär bland annat att varje bolag inom Teliakoncernen i framtiden själva ska ta hand om sin övertalighet. En särskild enhet, Telia Omställning, inrättas dock med uppgift att hjälpa bolagen. 24 september 1998
1998-09-23	Varannan Seko-medlem får inte 80 procent vid arbetslöshet
Leif Andersson	Ersättningen från a-kassan är 80 procent, det tror väl de flesta. Men det är fel. Bland Sekos medlemmar får exempelvis endast varannan medlem 80 procent av lönen vid arbetslöshet. För stora grupper av löntagare har procentsatserna på 75, 80 eller 90 procent aldrig varit relevanta.    Orsaken är det tak på 580 kronor om dagen som finns i reglerna och som betyder att den som tjänar 16.000 kronor i månaden eller mer inte får 80 procent av lönen.    För Sekos del betyder det att nästan varannan medlem aldrig kommer upp i 80 procents ersättning vid arbetslöshet.    För hela Sekokollektivet innebär det att 48 procent, alltså nästan varannan medlem, inte får 80 procent av lönen vid arbetslöshet.

	23 september 1998
1998-09-22	Pensionskompensation för tre årskullar LO-SAF-pensionärer
Anita Fors	När den särskilda tilläggspensionen, STP, ersattes av LO-SAFs avtalspension 1996, kom några årskullar i kläm. Nu får 1996, 1997 och 1998 års pensionärer rätt till minst 10 procent. Enligt det tidigare avtalet, STP, var alla garanterade 10 procent av lönen den dag de gick i pension, om de uppfyllde alla villkoren för försäkringen.    När pensionen gjordes om 1 januari 1996 ersattes denna garanti. Hädanefter skulle ersättningens storlek baseras på hur mycket premier som betalats in. För en del av dem som var födda i slutet på 1940-talet innebar det så lite som 7 procents ersättning, vilket innebär en hel del i kronor och ören.    Nu har LO och SAF tolkat pensionsavtalet så att de som har gått i pension efter den 1 januari 1996 och fram till idag, samt de som kommer att gå i pension resten av året, ska få rätt att välja det mest förmånliga pensionsavtalet.    Alla berörda kommer att kontaktas av AMF, som handhar pensionerna. 22 september 1998
1998-09-22	Billigare el för LO-medlemmarna
Leif Andersson	Landets 2,1 miljoner LO-medlemmar ska bli en ny, stor aktör på den svenska elmarknaden.    LO planerar att teckna avtal med någon elleverantör så att medlemmarna kan köpa billigare el på den avreglerade elmarknaden. - Det är dags att någon talar för småfolkets intressen. Avregleringen av elmarknaden har knappast inneburit att det stänkt rosenvatten på småkonsumenterna. Det är bara de stora förbrukarna och företagen som kunnat dra nytta av prispressen som avregleringen, säger Bertil Dahlsten, ombudsman vid Seko, ledamot av LO:s energiutskott och den som kläckt idén om att köpa "röd el". (Klicka här och läs mer om förslaget.) 22 september 1998
1998-09-22	Rätt säga upp barnomsorg på obekväm tid
Anita Fors	Kommunal barnomsorg är omöjlig för den som bor på Gotland och arbetar på färjorna. Det står klart efter att Länsrätten gett kommunen rätt att säga upp barnomsorg på alltför obekväma arbetstider. - Det känns så orättvist. Nu kan jag aldrig ta ett jobberbjudande igen från gotlandsfärjorna. Jag blir arbetslös på heltid. Man måste tydligen välja mellan att skaffa barn eller fortsätta arbeta till sjöss, säger Carina Grönhagen.    I två år hade Carina dagmamma på heldygnsbas för sin son Jocke de dagar hon arbetade ombord i gotlandsfärjorna. I mars i år sa Gotlands kommun upp deras barnomsorgsplats. De hänvisade henne istället till de sociala myndigheterna för att få en stödfamilj, en sorts tillfällig fosterhemsplacering under arbetsveckorna.    De sociala myndigheterna avslog emellertid hennes begäran om stödfamilj, med hänvisning till att hon inte hade sociala problem.    Under tiden överklagade Carina kommunens beslut till Länsrätten - som nu gett kommunen rätt.    Länsrätten hänvisar i sitt beslut till förarbetena till Socialtjänstlagen: "Det är givetvis önskvärt att barnomsorgsverksamhet om möjligt erbjuds till barn vars föräldrar har obekväma arbetstider eller till och med nattarbete. Det skulle dock leda för långt att uppställa ett generellt krav på att verksamheten ska kunna erbjudas även på andra tider än vad som kan anses som normal arbetstid, på dagtid under vardagar." 22 september 1998

Tidigare web- nyheter

Webnyheter vecka 38 Webnyheter vecka 37 Webnyheter vecka 36 Webnyheter vecka 35 Webnyheter vecka 34 Webnyheter vecka 33 Webnyheter vecka 32 Webnyheter vecka 31 Index för 1998

Senaste nytt	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO