Fler
nyheter
ur Seko-
magasinet
12/1998

På den här sidan hittar du
• Män dör och kvinnor blir skadade
• Utredning vill begränsa arbetsrätten
• Stress på jobbet slår hårdast mot kvinnor
• Nytt ramavtal till sjöss
• Kvinnor sprider datakunnandet
• 70 jobb försvinner på Siljas färjor
• CityMail+ASG=hemkörda paket
• Farlig asfalt undersöks
• Utveckling är trygghet
• Kortare arbetstid - och ökat inflytande
  
  
• Länkar till följande sidor



---

Män dör och kvinnor blir skadade

Flest dödsolyckor under arbetstid sker på vägarna, oftast i personbil.
   Flest olyckor i förhållande till antalet arbetande inträffade i Norrbotten. Minst olyckor i förhållande till antalet sysselsatta inträffade i Stockholm.
   Fortfarande är det fler män än kvinnor som drabbas av olyckor i arbetet, även om skillnaderna minskar sedan tio år. Drygt sex av tio olycksdrabbade är män.
   Männen drabbas oftast av fallolyckor, följt av skador på grund av maskiner eller föremål i rörelse. Kvinnornas olyckor beror på överbelastning, först därefter kommer fallolyckor.

12.000 arbetssjukdomar
Tung industri liksom vård och omsorg är de branscher som har flest antal olycksfall, men transportsektorn är också hårt utsatt.
   Drygt 12.000 arbetssjukdomar anmäldes också under 1997. Här dominerar kvinnorna. För såväl kvinnor som män dominerar belastningsskador klart.

Utredning vill begränsa arbetsrätten

Inte bra, men bättre än man fruktat, så kan kommentarerna från fackligt håll sammanfattas. Sekos förhandlingschef, Sören Hellström säger att man noga ska diskutera Svante Öbergs utredning. Hans viktigaste invändning är att hela frågan måste lösas genom avtal och inte med lagstiftning.
   Kritiken i övrigt riktar sig mot de föreslagna försämringarna i konflikträtten. Enligt utredningen bör varseltiden förlängas från 7 till 14 dagar och det ska finnas krav på proportionalitet, det vill säga att det ska vara rimlig balans mellan vad en stridsåtgärd kostar facket och kostnaderna som drabbar motparten. Det blir arbetsdomstolens sak att från fall till fall slå fast vad en rimlig balans är, men det ska inte gå att ta ut nyckelgrupper i strejk.

Likheter med Industriavtalet
Utredningen vill också ha en begränsning av rätten till sympatiåtgärder. Vidare föreslår utredningen ett utbyggt medlingsinstitut med stora befogenheter. Inställningen till det är försiktigt positiv från Seko. Sören Hellström ser likheter med det samarbetsavtal som finns på industrins område och som Seko gärna vill ha en variant av.
   Enligt utredningen ska medlarna verka för samordning av avtalsförhandlingarna, agera tidigt och kalla parterna till överläggningar om tidsplaner och yrkanden i kommande förhandlingar Medlarna bör kunna skjuta upp varslade stridsåtgärder i högst 14 dagar.

Stress på jobbet slår hårdast mot kvinnor

Stress och tidspress blir vanligare som orsak till arbetsolyckor. Samtidigt som antalet arbetsolyckor i sin helhet minskar, för kvinnorna med närmare 25 procent och för männen med nästan 60 procent. Det visar färsk statistik från Arbetarskyddsstyrelsen, ASS.
   Under 1997 anmäldes 330 arbetsolyckor där stress angavs som orsak i arbetsskadeanmälan, men på ASS tror man att det verkliga antalet är ännu högre.
   Mest utsatta för stressrelaterade olyckor är de yngsta männen, 16-24 år. För männen minskar den här typen av olyckor med stigande ålder, medan det inte finns något sådant mönster för kvinnor.

Vanligare med utbrändhet
Även när det gäller arbetssjukdomar har antalet anmälningar som anger stress som bidragande orsak ökat. Där är sju av tio anmälare kvinnor.
   Det handlar framför allt om belastningsskador. Visserligen har det faktiska antalet stressrelaterade anmälningar minskat med 40 procent sedan 1992, men de minskar inte alls i samma takt som när det gäller övriga belastningsskador.
   Bland kvinnor är det också vanligt med överansträngning, depression och utbrändhet, me-dan männen oftare drabbas av hjärtinfarkter. Dessa typer av sjukdomar har ökat med hela 40 procent bara mellan 1996 och 1997, efter att ha legat på en jämn nivå de senaste två åren. I denna grupp är såväl kvinnor som män inom järnväg och kollektivtrafik överrepresenterade.
   Totalt anmäldes 1.250 stressrelaterade arbetssjukdomar under 1997.

Nytt ramavtal till sjöss

Istället för en skattebefriad nettolön, bygger det nya så kallade TAP-avtalet på lönetariffer beräknade på särskild inkomstskatt. Nettoutfallet är emellertid detsamma och motsvarar vad en svensk sjöman har att disponera efter skatt.
   - Vi har haft överläggningar med en del rederier men bara två arbetsgivare, Ferm och SeaPartner, har begärt förhandlingar om att skriva tillämpningsavtal, säger ombudsman Johan Holm som ansvarar för sjöfolket.
   Grundregeln i ramavtalet - inga uppsägningar av fast personal - gör att det framför allt är rederier som flaggar in fartyg, och därmed tillför nya arbetsplatser, som får möjlighet att anställa tillfällig personal enligt det nya avtalet.

Kvinnor sprider datakunnandet

- I början visste vi varken ut eller in. Projektformen kändes så ovan och det var nog inte förrän sista terminen som bitarna föll på plats, berättar Maya Samuelsen från SJ. Hon gick nyligen klart cirkelledarkursen och drar igång egen undervisning för tjejer från Samhall efter nyår.
   - Innan min provlektion var jag jättenervös, men nu ser jag fram emot att hålla en cirkel.
   Kursdeltagarna kom från Handelsanställda, Kommunal och Seko. De var handplockade och alla hade ett fackligt uppdrag. Kursen var en blandning av datakurs och facklig kurs.
   - Det var lite rörigt första tiden. Vi visste inte hur vi skulle jobba så att datan och det fackliga skulle fungera tillsammans. Men så småningom gav det sig och deltagarna upptäckte nyttan av datakunnandet i det fackliga arbetet, berättar Agneta Enbom-Holz, vice ordförande i Seko trafik öst, som höll i den fackliga delen.
   - Bara att kunna göra snygga presentationer är värt mycket, tycker Elisabeth Siegfelt som är tågmästare.

Flera program
Deltagarna har bland annat jobbat med Officepaketet, mest med Power point, Internet, gjort hemsidor, men också tittat på Pagemaker och kalkyleringsprogrammet Excel.
   - Vi gjorde ett eget bildspel i Power point som presenterades på Kvinnor kan-mässan, berättar Agneta Enbom-Holz.
   Grundprojektet var ett och ett halvt år och kvinnorna träffades en dag i veckan. Från SJ deltog vagnstäderskor, biljettförsäljare och tågmästare.
   - Vi hade en del bekymmer med inkomstbortfallet. Det blev en blandning av betald facklig tid, egna fridagar och så har SJ skjutit till 150.000. För att förlora hundralappar på en redan låg lön fungerar inte för LO-kvinnor. säger Agneta.
   Dessutom fick projektet 900.000 kronor till material, lärare, lokaler och seminarier från kommunikationsdepartementet.

Nybörjare
Efter grundprojektet fortsatte 20 kvinnor cirkelledarutbildningen, varav sju från SJ. Flertalet tog språnget från datanoviser till cirkelledare på två år.
   - Jag visste inte ens hur man knäppte på den där apparaten, berättar Mona Svensson, tågmästare.
   Så är det för många LO- kvinnor. De kommer inte i kontakt med datorer trots att deras arbetsplatser kan vara datoriserade.
   ABF ville nå en lågprioriterad grupp med datakunskap. Datan är grabbarnas, de redan invigdas värld, medan lågutbildade kvinnor står utanför.
   - Datakurserna hålls ofta av dataintresserade män. Vi ville göra tvärtom. Kurserna ska hållas av kvinnor som vet hur kursdeltagarna tänker.
   När kursen drog igång log en del karlar i närheten.
   - Jag tror nog att några tänkte att nivån kanske inte skulle vara så hög men de har nog ändrat sig efterhand, säger Agneta Enbom-Holz.

70 jobb försvinner på Siljas färjor

- Vi vet ännu inte hur det kommer att slå. Det kommer att bli besparingar och uppsägningar på alla nivåer inom koncernen. Silja säger att 35 tjänster i drifts- och cateringbesättningarna ska bort på de svenska färjorna, det betyder 70 jobb, men vi har redan en del naturlig avgång, säger Anders Holmberg som är vice klubbordförande på Silja Line.
   Mest oroväckande är koncentrationen till Finland, som bara lämnar ett marknadsföringsbolag i Sverige:
   - Frågan är hur länge vi får behålla de svenskflaggade färjorna om hela organisationen flyttas till Finland.
   Nästa år kommer koncernen att avveckla den förlustdrabbade färjetrafiken över Engelska kanalen. Bara för det ändamålet har man avsatt 350 miljoner finska mark, omkring 500 miljoner svenska kronor.
   Den nedläggningshotade trafiken mellan Umeå och Vasa är inte inräknad i den nu aviserade omläggningen. I Vasatrafiken arbetar 270 personer.

CityMail+ASG=hemkörda paket

- Det kommer helt klart att skapa nya arbetstillfällen. De som ska distribuera paketen kommer att vara ganska många till antalet. Men om de ska vara anställda hos oss eller inte kan jag inte uttala mig om än, säger CityMails vd Bror Anders Månsson.
   Idag finns inget etablerat system med hemleveranser av paket direkt till hushållen. Det nya bolaget ska bygga upp en separat organisation, skild från CityMails brevhantering, för paketutbärning under kvällstid och helger.
   Det nya bolaget ska köpa sina tjänster, men de bägge ägarna räknar så klart med att utnyttja sina egna specialkompetenser; ASG:s fjärrtransportnät och CityMails kontakter med hushållen.

Bra affärsidé
- Där det passar kommer vi att utnyttja vår infrastruktur för att bygga upp en separat organisation. På vissa ställen (läs: Stockholm, Göteborg och Malmö) passar det vi har väldigt bra, säger Bror Anders Månsson.
   Han är också säker på själva affärsidén:
   - Vi tror att distanshandeln totalt sett, både traditionell postorder och Internethandel, kommer att öka när kunderna kan få sina varor hemkörda till dörren.
   Redan nu kastar det nya bolaget lystna blickar utanför Sveriges gränser. På sikt är såväl Norden som Baltikum intresssant.

Farlig asfalt undersöks

Allt fler asfaltarbetare får problem när de arbetar med så kallad fibermassa, asafalt blandad med mineralfibrer eller cellulosa. En enkät som gjorts på NCC visar att över hälften av dem som arbetar med maskinläggning irriteras av rök och lukt från fibermassorna, som dessutom är svårare att handskas med. Dessutom är det bara 8 procent av de svarande som säger sig få information om vad asfalten innehåller.

Hög temperatur
Problemet är att forskarna inte kan hitta något direkt samband mellan fibermassorna och de medicinska problemen. Temperaturen är viktig. Om den ökar från 150 till 160 grader så ryker det tio gånger så mycket och problemen blir värre.
   Karl-Olof Fransson, ordförande i Seko väg & ban sydost i Växjö, säger att för hög temperatur ger fruktansvärda besvär, men främst när det gäller fibermassorna.
   - När man jobbat med det en dag så sitter röken i lungorna, man kan nästan känna på natten hur man andas ut den.
   Nu ska NCC söka pengar hos SBUF, Byggbranchens utrednings- och forskningsstiftelse. Får de sina pengar tillsätts en referensgrupp med Seko och de andra företagen i branschen, så det blir en heltäckande undersökning.
   - Och det vore väldigt konstigt om de inte fick sina pengar, säger Raimon Tahvonen, arbetsmiljöansvarig på Seko.

Utveckling är trygghet

Det sa Ulla Olovsson, Sekos vice ordförande, vid den rundabordskonferens som en rad telekomföretag nyligen arrangerade tillsammans med Seko och Sif.
   Konferensen är en del i EU-kommissionens arbete med att beskriva de snabba förändringarna inom arbetslivet i allmänhet och inom telekomområdet i synnerhet.

Ständigt lärande
Ulla Olovsson underströk vikten av kompetensutveckling och ett ständigt lärande för att löntagarna ska kunna ha jobb i framtiden.
   - Ingen sträng arbetsrätt eller militant fackföreningsrörelse i världen kan hålla kvar jobben där det inte längre finns någon efterfrågan, sa hon.
   Ett företag, som enligt framtidsforskaren Bengt Wahlström, förstått värdet av vidareutbildning är Skandia. De har infört en kompetensförsäkring så att de anställda kan utbilda sig vart femte år med full lön.
   Företaget och den anställda sätter var för sig av fem procent av lönesumman till en fond som sedan används till vidareutbildningen.

Fru och kontaktnät
Bengt Wahlström hävdade också att man i framtiden kommer att anställa människor på helt andra kriterier än vad som sker idag.
   Som exempel tog han dataföretaget Yahoo som idag söker människor med stort och viktigt kontaktnät, "Vi anställer din telefonbok" som man uttrycker det.
   En annan efterfrågad egenskap blir i framtiden "Passion for life" enligt Bengt Wahlström. Med det kan menas att ha ett stort fritidsintresse vid sidan av jobbet, eller att ha det bra med sin fru.
   Bengt Wahlström lovprisade de initiativ som tagits för att sprida datorer till de breda folklagren. Som exempel nämnde han de nya skattereglerna som gör att anställda kan skaffa dator förmånligt.

Kortare arbetstid - och ökat inflytande

När Seko började driva frågan om en arbetstidsförkortning var det efter mångåriga krav på kongresser och förbundsmöten. Årets avtalsrörelse var den första där en arbetstidsförkortning togs upp i bredare omfattning. Men i sammanställningen från de lönepolitiska konferenserna heter det att kravet om arbetstidsförkortningen inte längre verkar vara en "prioriterad fråga". Den hade svag förankring bland medlemmarna, ansåg några.
   De som varit mest nöjda med en förkortning av arbetstiden kommer från områden som förhandlat lokalt och där de själva kunnat påverka hur en arbetstidsförkortning ska tas ut.
   Hårdast kritik kommer från anställda på Posten där många säger sig få göra lika mycket jobb, men på kortare tid. I utbyte mot kortare arbetstid vill Posten ha verksamhetsanpassad arbetstid.
   Intresset för en kortare arbetstid minskar också när den ska betalas med löneutrymme.

Mycket tänkt och talat
Kompetensutveckling var en annan viktigt fråga i avtalsrörelsen. Och alla förefaller överens om att den är viktig även i framtiden, och att det är arbetsgivaren som bör stå för pengarna. Om de inte gör det måste facket ha inflytande över hur pengarna används. På central nivå finns det mycket tänkt och talat om kompetensutveckling, däremot verkar det lokala utfallet ofta vara måttligt. De lokala cheferna ser det ofta som ett större problem att klara verksamheten med bristande resurser än att kompetensutvecklingen brister.
   Inom Seko finns en rad olika avtal och därmed en rad olika lösningar när det gäller frågorna ovan. Även löneökningarna varierar. Det är också skillnad på vilka frågor man prioriterar. De flesta anser det vara bra och riktigt, så länge det finns centrala riktlinjer och så länge skillnaderna inte blir för stora, framför allt inte inom samma bransch.

Avtal bättre än lag
I skuggan av Svante Öbergs utredning om förhandlingssystemet så menade man att det fungerat i stort sett tillfredsställande. Någon lagstiftning om förhandlingsreglerna vill ingen ha. Ska de ändras så ska det ske i avtal.
   Några deltagare ansåg att det behövs stupstocksregler inom vissa områden för att skynda på förhandlingarna. Andra menade att delegeringen gått för långt och att förbundet givit för mycket makt åt koncernfacken.
   De 18 lönepolitiska konferenserna som genomförts över hela landet är en nyhet för i år. På konferenserna deltog 266 avdelningsrepresentanter, inte mer än två tredjedelar av de kallade. Syftet med konferenserna var att värdera den gångna avtalsrörelsen och att börja fundera på nästa.