Fler
nyheter
ur Seko-
magasinet
9/1998

På den här sidan hittar du
• Teliachef kräver privatisering
• Kriminalvårdare satte arbetsmiljön i fokus
• Fartyg utan säkerhetskod
• Möjliga terrorister jagas på Arlanda
• B&N lämnar Sea Partner
• Tor Line flaggar ut och in
• Taxfreestopp orsak till nedlagd färjelinje
• Vänerlinjen anmäler SJ
• Lägre löner i avreglerat SL
• Fler får gå vid SJ
• B-post flyttas till järnväg
• Seko kräver sjöfartsstöd till de svenska färjorna
• Tillåtet att drogtesta
• Krimvårdare ställer ut
• Fler kvinnor än män har arbetsorsakade besvär
• Anmäl arbetsmiljöbrott!
• Medlemsvärvning med telefon
• Rival på Travemünde-linjen
• Gamla sjöfilmer på bio

Nyheter (del 1) ur augustinumret
• Bertils idé ska ge LO-hushållen billigare el
• Delar av SJ snart till salu
• Ulf Dahlsten lämnar Posten
• Häktesvakt dömdes för sexuellt utnyttjande
• Försvarsindustri på fallrepet
• Nu ska distansarbete regleras
• Kvinnliga vårdare halkar efter
• Seko kräver att Thjelvar stoppas
• Hundratals sägs upp på Banverket
• AD dömde Posten
• Georgsson Mail i konkurs
• Avtal klart på SJ
• A-kassan kan JO-anmälas
• Lösning i sikte på paketterminalen i Borås
• Facken i Gävle byggde mötesplats för arbetslösa
• Telia sålde fastigheter för 6,3 miljarder

Utrikesnyheterna ur augustinumret
• Franska Posten vill införa 35-timmars arbetsvecka
  
• Sjömansänkor i Senegal fick pengar från ITF-fond
  
• Omröstning ger valbidrag
  
• Trångt i amerikanska fängelser
  
• Lättare ta med tjänstepension
  
• Sverige är näst dyrast
  
• Fackligt aktiva lever farligt
  

När kommer pengarna? - septembernumrets temareportage

Teliachef kräver privatisering

Telia sålde i somras stora delar av sitt fastighetsbestånd för 6 miljarder kronor. Pengarna ska i huvudsak användas till investeringar i Norden och Östersjöområdet.
   Telia har hävdat att man behöver ett kapitaltillskott på 5-10 miljarder kronor. Behövs det efter den här försäljningen?
   - Den här affären har inget med det att göra. Vi har inte sålt för att skaffa kapital utan vi ser över vår finansförvaltning. Avkastningen på pengarna blir bättre om vi investerar dem i telekomverksamhet istället för att ha dem bundna i hus.
   - Men även om vi nu frigjort kapital som legat bundet i tegelstenar så behöver vi ett offensivt rörelsekapital på sikt, säger Per Eric Fylking, som understryker vikten av att staten släpper sitt ensamägande av Telia.

Hundratals miljarder
Det krävs hundratals miljarder om Telia ska kunna utvecklas i framtiden. Det måste ske genom byten av aktier och sammanslagning av verksamheter. Vi är snart det sista telebolaget i världen som inte är privatiserat, säger Per Eric Fylking.

Kriminalvårdare satte arbetsmiljön i fokus

Det svenska kontaktmannaskapet hyllades som idé, från såväl arbetsgivarsidan som den fackliga sidan.
   - Det är en succé, men har också skapat ett resursproblem. Vårdarna har fått 40-50 procent fler arbetsuppgifter samtidigt som de blivit allt färre. Det stora problemet är klass 3 och 4-anstalterna, säger Roal Nilssen som är ombudsman på Seko.
   En alldeles färsk arbetsmiljöundersökning från Norge presenterades också. Bilden som gavs där överensstämmer till stor del med den stora undersökning som gjordes i Sverige i mitten av 1980-talet.
   En majoritet av de anställda på de norska anstalterna ansåg att de sällan eller aldrig fick fatta självständiga beslut och att man inte tar hänsyn till deras yrkeskunskaper. Lika nedslående var uppgifterna om möjlighet till variation eller att lära sig något nytt i jobbet.

Understimulerande arbete
Sammantaget gav undersökningen bilden av ett monotont och understimulerande arbete, där få anser att de får utnyttja sin kompetens och arbetskapacitet i det dagliga arbetet.
   - Det kan se ut som en paradox att man tycker att det ställs för låga krav samtidigt som man anser att anstalterna är underbemannade, men personalneddragningar gör att jobbet förändras. Det blir för lite tid kvar till utvecklande arbetsuppgifter, säger Annika Härenstam som genomförde den svenska undersökningen för tolv år sedan.

Fartyg utan säkerhetskod

Sedan den 1 juli i år krävs, världen över, ISM-certifikat för alla tank-, bulk- och gasfartyg samt passagerarfärjor på över 500 bruttoton som går i internationell trafik.
   Trots att fartygsägarna haft fyra år på sig att anpassa sig till de nya reglerna, uppfyller drygt vart tionde fartyg ännu inte de säkerhetskrav som ställs.
   Jakten på syndare startade direkt. Redan första dagen de nya reglerna var i kraft fick ett Panamaflaggat fartyg nyttjandeförbud i en australiensisk hamn på grund av att det saknade ISM-certifikat.

Möjliga terrorister jagas på Arlanda

På i stort sett alla landets flygplatser kontrolleras de anställda som jobbar inom säkerhetsklassade områden. Skälet är den nya säkerhetsskyddslagen, som nu omfattar även terroristhot.
   Kontrollen går till så att polisen går igenom sina register på jakt efter anställda på flygplatser. De personer som hittas lämnas vidare till registernämnden, som tar ställning till om namnen ska lämnas vidare. På Arlanda är det säkerhetschefen Ted Ytterström som får namnen, hittills ett 50-tal personer.
   Ted Ytterström utreder de personer det handlar om, via samtal och genom deras respektive arbetsgivare. Slutligen fattar flygplatschefen det formella beslutet om man inte anser sig kunna lita på personen i fråga.
   Av dem som redan är anställda på Arlanda är det fem personer som befunnits opålitliga. Vad som händer är att Luftfartsverket drar tillbaka deras personliga behörighets-handlingar, vilket innebär att de inte får vistas på säkerhetskontrollerade ytor. Luftfartsverket kräver inte att personen ska sägas upp. Det är något arbetsgivarna får ta ställning till, men i de aktuella fallen har de beslutat om uppsägning.

Tolv tusen ska undersökas
Det är ännu inte någon anställd på Luftfartsverket som drabbats, men enligt Ted Ytterström är det en slump och delvis beroende på att det är relativt sett få personer som har Luftfartsverket som arbetsgivare.
   Fram till årsskiftet ska man ha undersökt de 12.000 som redan har arbete på Arlanda. Sedan april gör man personkontrollen redan vid anställning och det är 20 personer man bedömt som säkerhetsrisker.
   På landets övriga flygplatser har man hittills cirka tio personer som inte klarat kontrollen. Av dem arbetar två på Sturup och två på Landvetter. Roger Sverker på Luftfartsverket säger att man av sekretesskäl inte lämnar ut vilka övriga flygplatser det gäller. De anställda är få och personer lätta att identifiera.
   Roal Nilssen på Seko konstaterar att det kan förödande konsekvenser för den enskilde om man gör felaktiga bedömningar och han ifrågasätter rättssäkerheten.

B&N lämnar Sea Partner

- Det är olyckligt att B&N säger upp avtalet med Sea Partner, det är mindre än ett år sedan vi var en stor koncern allihop. Men jag har förståelse för det som sker och räknar med att alla tar sitt fulla ansvar så att ingen anställd hamnar mellan två stolar, säger klubbordförande Kenny Reinhold.
   Bakom delningen ligger B&N Nordsjöfrakts VD Folke Patrikssons vilja att knyta besättningarna på de egna fartygen närmare det egna bolaget:
   - Vi ville ha en organisationsförändring, där de på Sea Partner som har ansvar för våra besättningar kom närmare oss. De andra delägarna sa nej till det. Det är tragiskt. Nu tar vi över managementet själva. Vi tror det blir det bästa.
   Förändringen träder i kraft vid årsskiftet, då Sea Partner också flyttar från Skärhamn till Göteborg som en markering av bolagets självständighet.

Tor Line flaggar ut och in

Men ersättningsfartyg är på väg in. Dels kommer två nybyggda fartyg in under oktober-november. Dels hyr rederiet in två svenskflaggade fartyg som Stena Line köpt in från USA och byggt om. Alla fyra fartygen, som är större än de fartyg de ersätter, ska bemannas av egen personal.
   Enligt Tor Lines VD Oddbjörn Fastesson kommer ingen att sägas upp:
   - Det är viktigt att hitta lösningar där vi inte säger upp folk. Om allt går bra kommer antalet anställda snarare att öka.

Taxfreestopp orsak till nedlagd färjelinje

- Förutsättningarna att driva en lönsam trafik mellan Jakobstad och Skellefteå, eller någon annan svensk stad, faller bort när taxfreeförsäljningen försvinner. De ändrade förutsättningarna gör att vi säger upp avtalet med Jakobstads stad om att driva färjetrafik till Sverige fram till år 2003, säger Lars Wendelin som är vice VD i finska Silja Line.
   Istället riktar Silja Line nu in sig på att skapa förutsättningar att bevara den sista färjeleden över Kvarken, linjen mellan Umeå och Vasa. De senaste årens passagerarsiffror på omkring en miljon resenärer över Kvarken kommer nästa år att sjunka till omkring 300.000 enligt rederiets beräkningar.
   - Vi har börjat förhandla med alla parter för att rädda trafiken. Utöver att vi själva höjer biljett- och fraktpriserna, förhandlar vi nu om att få sänkta hamn- och farledsavgifter både i Finland och i Sverige. Med det finska facket försöker vi få uppgörelser om ändrade avlösningssystem, nya löneavtal och minskad bemanning ombord.
   Den finska staten har sagt sig vara villig att diskutera statligt stöd, under förutsättning att Sverige också är med och betalar samt att rederiet gjort vad som är möjligt för att sänka kostnaderna.
   - Vi måste hitta en rimlig lösning redan i år, som håller år 2000 ut. Först med 18 månader utan taxfree kan vi utvärdera möjligheterna till att behålla trafiken på sikt, säger Lars Wendelin.

Vänerlinjen anmäler SJ

Vänerlinjen AB kör själva bensin och gasolja från Göteborg till Karlstad med två specialbyggda kombifartyg. Trots kombinationen oljelast i ena riktningen och skogsprodukter i andra riktningen tvingas Vänerlinjen ta ut ett fraktpris på 40 kronor per ton.
   SJ:s fraktpris ligger, enligt rederiets uppgift, 25 procent lägre på samma sträcka, trots att retursträckan körs tom - medan priset på en motsvarande järnvägsfrakt där det inte finns någon konkurrerande sjötrafik, är nästan dubbelt så högt.
   Vänerlinjen menar att SJ missbrukar sin dominerande ställning genom att dumpa fraktpriserna på de sträckor där det finns konkurrens.

Lägre löner i avreglerat SL

Bland de anställda vid Stockholms Lokaltrafik finns en stor misstro mot upphandling och bland de SJ-anställda som nu kör pendeltågen finns en oro för att anbudskonkurrens leder till avtalsförsämringar. Men enligt de ansvariga politikerna finns ingen väg tillbaka. Socialdemokrater och moderater i landstinget är överens om att upphandlingen ska fortsätta.
   Peter Larsson (s) är trafiklandstingsråd och ordförande i SL, han anser att man i framtiden inte lika strikt ska se på kostnaderna när man upphandlar kollektivtrafik. I stället för att jaga kostnader bör man höja intäkterna, öka kvaliteten och lyssna på de anställda. Om man till det lägger bra arbetsmiljö, så får man - enligt Peter Larsson - en "glad organisation".
   - Vi politiker ska inte heller vara så fyrkantiga och detaljreglera, sade Peter Larsson.

Upphandling drabbar löner
Elwe Nilsson, moderat landstingspolitiker och ledamot i SL:s styrelse hade ingen annan åsikt. Han sade att konkurrens alltid är bättre än monopol, men också att det måste vara en erfarenhetsåterföring från dem som gör jobbet, och kan det.
   Politikernas motpart, entreprenörerna, representerades av Lars Mattsson VD för SweBus.
   Om politikerna betonade kvalitet och glada organisationer, var Lars Mattsson mer rakt på sak. Han hävdade att det är ett axiom - en sanning - att upphandling drabbar lönerna, kanske mest inom busstrafik, där lönerna svarar för 50 - 60 procent av kostnaderna. Han klagade också över att lönsamheten ligger under vad som är långsiktigt rätt och över att priserna har minskat i nästan alla upphandlingar.

Gå i takt
Kontentan var att stockholmarna inte kan vänta sig andra avtal än dem i resten av landet.
   - Hela landet måste gå i takt, det är ett problem. I Göteborg kommer de att kräva samma saker som i Stockholm.
   Jan Strömdahl från vänsterpartiet sa sig vara skeptiskt till upphandling, men frågade sig hur man ändrar inriktning på ett anständigt sätt. Som ett första steg ville han se en utvärdering av de gångna årens anbudsupphandlingar. Han sade också att man inte kan konkurrera med olika pensionsvillkor, med arbetstider eller med arbetsmiljö. Det gäller istället att ha en väl fungerande organisation.
   Under debatten kom en rad kritiska åsikter om följderna av anbudsupphandlingarna. Det handlar om onödig sparnit och oseriösa underentreprenörer, om minskade resurser som får följder både för anställda och resenärer.
   Claes Bodén från företagsfacket vid tunnelbanan berättade att tunnelbanan leasar vagnar av SL till hög kostnad.
   - Därför strävar man efter att använda så få vagnar som möjligt, ha så lite vagnreserver och så korta vändtider som möjligt. Allt ger mer stress och mer nattjobb.

Skit från resenärerna
Sixto Iturra från SL Bansystem sade att det inte bara handlar om pressade avtal
   - Vi får all skit från resenärerna när trafiken inte fungerar. Men det handlar inte bara om våra anställningsvillkor, företaget är en tillgång för samhället. Och han menade att det är en tillgång som måste vårdas bättre.
   Slutligen accepterade Elwe Nilsson en fördjupad utvärdering av upphandlingen. Frågan om avtalsdumpning gled politikerna i stort sett förbi. Peter Larsson sade dock att det aldrig skulle falla honom in att dumpa några löner.

Fler får gå vid SJ

Sedan årsskiftet har SJ drivit ett terminalprojekt. Syftet är att effektivisera bland annat växling och städning. 800 personer på 60 orter är indragna i den typen av arbete.
   Mats Berntson, växlare i Göteborg är facklig representant i projektets referensgrupp. Han säger att utifrån de besparingar som SJ planerar så riskerar upp till 400 personer att bli av med sina jobb.
   Roger Kristensson är ordförande i Seko-SJ:s företagsfack. Han säger sig kunna förstå behovet av effektiviseringar men varnar för att SJ går för hårt fram, att företaget gör så stora besparingar på ett ställe att det leder till ökade utgifter på ett annat.

B-post flyttas till järnväg

B-posten utgör cirka 60 procent av Postens brevförsändelser. I september nästa år är det tänkt att merparten av den ska gå på tåg istället för som idag på lastbil.
   Avtalet är ett led i Postens miljöledningssystem. Fullt utbyggt räknar de med att spara 160.000 mil lastbilstransporter per år.
   Posten och SJ gods undersöker nu möjligheterna att även flytta över A-post till järnväg.

Seko kräver sjöfartsstöd till de svenska färjorna

- Hotet mot den svenskflaggade färjetrafiken har ökat. Det tyska stödet kan komma att äventyra uppemot 2.000 jobb ombord på färjorna. I kombination med beslutet att avskaffa taxfreeförsäljningen är läget mycket allvarligt, säger Tomas Abrahamsson som är ordförande i Seko sjöfolk.

Förmånligare skatt
Den tyska förbundsdagen beslutade nyligen att arbetsgivare som driver fartyg ska få behålla 40 procent av de pengar de dragit av för anställdas inkomstskatter. Därtill kommer att rederierna ska få välja en förmånligare tonnageskatt istället för den traditionella företagsbeskattningen. Ett beslut som även gäller färjesjöfarten.
   I färjetrafiken mellan Sverige och Tyskland finns 15 färjor med svenska avtal. Tillsammans arbetar omkring 2.000 personer ombord - drygt en tredjedel av alla de som jobbar i den svenska färjesjöfarten.
   Med de nya tyska reglerna beräknas rederierna tillsammans spara över 150 miljoner kronor per år på att föra över färjorna till Tyskland, vilket motsvarar omkring 15 procent av personalkostnaderna.
   Fack och arbetsgivare kräver nu, i ett gemensamt brev till kommunikationsdepartementet, att de svenska färjorna ska få samma sjöfartsstöd som de svenska lastfartygen, för all ombordanställd personal, redan nästa år. Regeringens egen sjöfartsutredare, Birger Bäckström, har redan tidigare föreslagit samma sak.

Tillåtet att drogtesta

Vid Oskarshamns kärnkraftverk beslutade ledningen att samtliga anställda skulle genomgå ett drogtest var tredje år. Elektrikerförbundet gick emot beslutet och drev frågan till arbetsdomstolen.
   AD hävdar att arbetsgivaren har rätt att kräva drogtester för att spåra narkotikabruk, däremot inte för att hitta spritmissbrukare.
   Drogtesterna är enligt AD en del i arbetsledningsrätten. Rätten att testa gäller samtliga arbetstagare, oavsett arbetsuppgifter. Den anställda som målet i AD gällde, städade på kontoret.

Krimvårdare ställer ut

Sjutton oljor och grafiska blad med landskaps- och djurmotiv finns att beskåda på Barnhusgatan 6.
   Per-Olof Olsson har en treårig konstutbildning och har bland annat fått Statsanställdas förbunds stipendium 1989.

Fler kvinnor än män har arbetsorsakade besvär

Ytterligare omkring 250.000 personer är så stressade eller utsatta för annan psykisk påfrestning att de har svårt att klara jobbet. Och ungefär en tredjedel av alla de som hade arbetsorsakade besvär var sjukskrivna.

Åttonde året
För åttonde året i rad har Statistiska centralbyrån, SCB, ställt frågor om arbetsorsakade besvär till svenska folket på uppdrag av arbetarskyddsstyrelsen.
   Påfrestande arbetsställningar, stress och psykiska påfrestningar samt tung manuell hantering är de tre vanligaste besvären hos både män och kvinnor, om än i något olika ordning. Inte nog med att fler kvinnor än män har sådana besvär, de har dessutom ökat mer bland kvinnorna jämfört med förra året.
   Bland arbetare dominerar besvären av påfrestande arbetsställningar; var åttonde kvinna och var tionde man uppger sig ha sådana besvär.
   Arbetsolyckorna (2,0 procent bland kvinnor) är inte tillnärmelsevis så många som förslitningsskadorna (22,5 procent av kvinnorna). Motsvarande siffror för män är 3,1 respektive 15,6 procent.

Ryggbesvär i topp
Ryggbesvär ligger i topp för båda könen. Men dubbelt så många kvinnor som män har besvär med axlar och armar samt hals och nacke.
   Kurt Baneryd, som är enhetschef på arbetarskyddsstyrelsen, drar slutsatsen att företag och organisationer inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön.

Anmäl arbetsmiljöbrott!

Det är yrkesinspektionen, YI, som ska se till så att arbetsmiljölagen efterlevs. YI:s tillsynsverksamhet granskas i en rapport från ESO.
   Enligt rapporten sköter YI sin tillsyn bra. I genomsnitt inspekterar man sina arbetsplatser vart sjätte år. Kemikalieinspektionen, som också granskas, gör besök vart artonde år.
   Men kemikalieinspektionen polisanmäler allt som är åtalbart. Rapportens författare menar att YI borde göra detsamma. På tio år har antalet polisanmälda arbetsmiljöbrott minskat med 85 procent. Under 1997 anmäldes 268 misstänkta arbetsmiljöbrott. En orsak till oviljan att polisanmäla kan vara att misstänkta arbetsmiljöbrott sällan leder till åtal.

Medlemsvärvning med telefon

Idag är närmare 4.000 personer enskilt anslutna till a-kassan, för sju år sedan var det nittio personer. För att minska siffran drivs en medlemsrekryteringskampanj.
   Under våren har fem personer försökt få personlig kontakt med alla de enskilt anslutna. Via brev och telefonsamtal har man tagit reda på varför de inte är med i facket och argumenterat för ett medlemsskap.
   Flest enskilt anslutna finns i Seko sjöfolk och i postbranchen. Om man räknar bort City Mail finns det inga skillnader mellan stad och land. Däremot är det fler unga som väljer att stå utanför facket och relativt sett fler kvinnor.
   Drygt var femte av dem man frågat anger missnöje med lokala facket som orsak till att man inte är medlem. Däremot är det bara drygt fem procent som är principiellt negativa till facket. Omkring tio procent säger att de är arbetslösa, studerande respektive har bytt arbete.
   När uppringarna träffat på någon som är intresserad av att gå med har de kontaktat den lokala avdelningen.

Rival på Travemünde-linjen

Den nygamla linjen är i första hand riktad mot fraktmarknaden. Färjan har plats för 70 långtradare, och är bemannad därefter. Omkring 35 Seko-medlemmar arbetar ombord. Därutöver har den tillstånd att ta upp till 400 passagerare.
   Götaland, som är byggd 1973, kommer närmast från linjen Trelleborg-Rostock, där hon nyligen ersattes av nybygget Skåne.

Gamla sjöfilmer på bio

Tidigare i år avslutade Handelsflottans kultur- och Fritidsråd, HKF, en inventering av all spel- och dokumentärfilm som finns om svensk handelsflotta.
   En del spelfilmsklassiker ges nu ut under samlingsnamnet "Salta Rullen".
   HKF och Stiftelsen Sveriges sjömanshus ordnar en sjöfilmsfestival med samma namn. Där visas Natt i hamn (1943), På kryss med Albertina (-38), Främmande hamn (-48), och Bärande hav (-51).