Nyheter
ur Seko-
magasinet
9/1998

På den här sidan hittar du
• Bertils idé ska ge LO-hushållen billigare el
• Delar av SJ snart till salu
• Ulf Dahlsten lämnar Posten
• Häktesvakt dömdes för sexuellt utnyttjande
• Försvarsindustri på fallrepet
• Nu ska distansarbete regleras
• Kvinnliga vårdare halkar efter
• Seko kräver att Thjelvar stoppas
• Hundratals sägs upp på Banverket
• AD dömde Posten
• Georgsson Mail i konkurs
• Avtal klart på SJ
• A-kassan kan JO-anmälas
• Lösning i sikte på paketterminalen i Borås
• Facken i Gävle byggde mötesplats för arbetslösa
• Telia sålde fastigheter för 6,3 miljarder

Fler nyheter ur septembernumret
• Teliachef kräver privatisering
• Kriminalvårdare satte arbetsmiljön i fokus
• Fartyg utan säkerhetskod
• Möjliga terrorister jagas på Arlanda
• B&N lämnar Sea Partner
• Tor Line flaggar ut och in
• Taxfreestopp orsak till nedlagd färjelinje
• Vänerlinjen anmäler SJ
• Lägre löner i avreglerat SL
• Fler får gå vid SJ
• B-post flyttas till järnväg
• Seko kräver sjöfartsstöd till de svenska färjorna
• Tillåtet att drogtesta
• Krimvårdare ställer ut
• Fler kvinnor än män har arbetsorsakade besvär
• Anmäl arbetsmiljöbrott!
• Medlemsvärvning med telefon
• Rival på Travemünde-linjen
• Gamla sjöfilmer på bio

Utrikesnyheterna ur septembernumret
• Norsk kriminalvård efter svensk modell
• Problem för privat järnväg
• Nytt fartyg går Sverige förbi
• Första järnvägen genom Afrika
• Fler bilar väntas på Öresundsbron
• Sjöfarten på Östersjön utreds
• EU-kritik mot svensk statistik
• Fler tåg på färja till Finland

När kommer pengarna? - septembernumrets temareportage om arbetslöshetsersättning

Bertils idé ska ge LO-hushållen billigare el

- Det är dags att någon talar för småfolkets intressen. Avregleringen av elmarknaden har knappast inneburit att det stänkt rosenvatten på småkonsumenterna. Det är bara de stora förbrukarna och företagen som kunnat dra nytta av prispressen som avregleringen inneburit.
   Det säger Bertil Dahlsten, ombudsman vid Seko, ledamot av LO:s energiutskott och den som kläckt idén om att köpa "röd el".

1,4 miljoner hushåll
LO räknar med att de 2,1 miljoner medlemmarna motsvarar 1,4 miljoner hushåll där minst en person är LO-medlem.
   Av dessa bor hälften i småhus och hälften i lägenheter.
   Den sammanlagda elanvändningen bland LO-medlemmarna beräknas motsvara 10 procent av landets totala förbrukning.
   Därmed skulle LO-medlemmarna som kollektiv bli en av de större konsumenterna på marknaden.

Sluter ramavtal
Därför räknar LO med att kunna sluta ett ramavtal med någon elleverantör som sedan tecknar ett leveransavtal direkt med medlemmen.
   Tidigare har LO slutit avtal om förmånliga datorköp för medlemmarna och det är enligt den modellen som man nu går vidare för att gemensamt köpa el.
   Ett krav från LO är att det ska vara enkelt för medlemmen att byta leverantör och okomplicerat att teckna nytt avtal.
   Elleverantören bör enligt LO:s uppfattning stå för eventuella kostnader för elmätaren.

Krav på schablon
Ett problem är det nuvarande kravet på timvis mätning av elkonsumtionen. Det gäller särskilt för konsumenter med låg förbrukning, som exempelvis människor som bor i lägenhet.
   För närvarande pågår en statlig utredning som bland annat ska titta på om det är möjligt att slopa kravet på timmätare för småkonsumenter och istället tillämpa en schablonmätning.
   Bedömare räknar dock inte med att kravet kommer att slopas före år 2001.

Tyngd i förhandlingar
Oavsett när kravet på timvis mätning försvinner räknar LO med att de 120.000 LO-hushåll som har eluppvärmda småhus ska vara en tillräckligt stor grupp för att man ska ha tyngd i förhandlingarna.
   Målsättningen är att avtalet med någon leverantör ska vara klart i december i år.

Delar av SJ snart till salu

Efter ungefär ett halvår på SJ:s generaldirektörsstol vållade Daniel Johannesson rubriker med sina uttalanden om styckning och utförsäljning av SJ. I ett brev till de SJ-anställda säger han att det inte pågår diskussioner med eventuella köpare, men att man internt diskuterar vad framtiden kan erbjuda. I brevet, och i intervjuer, öppnar han också för en bolagisering och, åtminstone en delvis, utförsäljning av SJ Gods och SJ Fastigheter. Men Johannesson hävdar att han aldrig sagt något om styckning av företaget, vilket en rubrik i Dagens Industri hävdat.
   SJ:s framtid sedd genom Daniel Johannessons glasögon visar en tydligare uppdelning av verksamheten, med åtföljande försäljning av vissa delar, helt eller delvis, köp av konkurrenter, vidgat internationellt samarbete och breddad verksamhet. Han konstaterar också att det är staten som har att fatta beslut om försäljning och bolagisering.

Fortsatt sparande
Det finns en viktig restriktion, och det är ekonomin. Ju bättre ekonomi, desto större valfrihet för staten, ägaren, att agera. Och det är den valfriheten generaldirektören säger sig vilja ge staten. För att nå dit ska SJ fortsätta spara 400 miljoner kronor årligen. Johannesson säger att SJ om tre år ska ha hyggligt med pengar. I brevet till de anställda står det att staten är en utmärkt ägare till SJ. Det ska inte tolkas som att han för all framtid vill ha staten som enda ägare.
   Daniel Johannesson räds inte heller konkurrensen, utan ser den som en möjlighet att utveckla järnvägen. Till Seko-magasinet säger han att de statliga järnvägsmonopolen i hela Europa sitter som jättelika proppar och hindrar utvecklingen.

Hotar med konkurrenter
Han tror att vi får se två till tre större aktörer på den svenska järnvägsmarknaden de närmaste åren och många små.
   Kampen mot konkurrenterna blir också en kamp mot avtalen. Många SJ-anställda vittnar om att konkurrentspöket används allt flitigare mot dem som vill ha förbättringar, men inte bara för att stävja lusten till bättre arbetsförhållanden, utan också för att försämra existerande avtal. Årets avtalsförhandlingar med SJ var en långdragen historia, där generaldirektören höll ständig koll i korridoren.
   Johannessons företrädare, Stig Larsson, nämnde en gång möjligheterna att bolagisera SJ. Innan kvällen var allt dementerat och glömt. Nu är det andra tider.

Ulf Dahlsten lämnar Posten

- Dahlsten har haft en hög ambition att skapa förtroendefulla relationer med facket. Det har varit hans styrka. Vi har varit överens om uppbyggnaden av 2000-talets arbetsplats, med decentralisering av ansvar och befogenheter, säger koncernfackets ordförande Åke Kihlberg i en kommentar.
   De senaste tio åren har inneburit stora förändringar inom Posten, som från att ha varit ett statligt verk blev ett affärsdrivande företag. Sedan 1990, då 57.000 personer arbetade inom Posten, har antalet årsanställda minskat med 25 procent till 41.000. Antalet postkontor har halverats, från omkring 2.000 till knappt 1.100, medan antalet transaktioner minskat med ungefär 75 procent.
   - En av de viktigaste frågorna vi varit oense med Ulf Dahlsten om är sättet och hastigheten att avreglera den svenska postmarknaden. Där var han pådrivande, även om beslutet togs av en borgerlig regering.
   - Men under de senaste åren har Posten utvecklats till att vara ett av världens ledande postföretag både vad det gäller kvalitet och lönsamhet. Det måste till stor del tillskrivas Ulf Dahlsten, även om det naturligtvis inte skulle vara möjligt utan de anställda.

Häktesvakt dömdes för sexuellt utnyttjande

Vårdaren hade sex med kvinnan och gav henne i gengäld cigaretter, pengar och gjorde dessutom tjänster åt henne.
   Tingsrätten bedömer brottet som grovt eftersom kvinnan var häktad och under avtändning från sitt narkotikamissbruk och i en synnerligen sårbar och utsatt situation och därmed beroende av häktesvakten.
   Övergreppen uppdagades vid en brevgranskning.
   - Sådana här historier svärtar ner ryktet för hela yrkeskåren. Det är helt oförsvarligt att förgripa sig på en intagen, säger Sekos ombudsman Roal Nilssen.

Yrkesetisk diskussion
Förbundet kommer under hösten att ta initiativ till en bred diskussion om yrkesetiska regler inom kriminalvården.
   Ärendet ska upp i personalansvarsnämnden när domen vunnit laga kraft. Vårdaren har varit avstängd från sin anställning sedan den 30 januari.

Försvarsindustri på fallrepet

I rapporten, som omfattar tiden fram till år 2001, går FMV igenom vilka satsningar som behövs för att behålla kompetens inom försvarsindustrin.
   Företagen det gäller är Celsius, Saab, Ericsson, Volvo och Hägglunds.

Carl Gustaf i Eskilstuna
Bland företagen med Seko-medlemmar finns Bofors Carl Gustaf i Eskilstuna. Företaget tillverkar bland annat försvarets automatkarbin AK5, en verksamhet som FMV räknar med försvinner.
   "FMV bedömer att denna kompetens inte kan bibehållas när dessa leveranser är slutförda år 2000". skriver FMV i rapporten.
   -Eventuellt kan vi få en order på AK5 till polisen som kan förlänga tillverkningen ytterligare något år, säger Bo Semmelahack, vice ordförande i Seko-klubben.

Vanäsverken i Karlsborg
Beträffande ammunitionstillverkningen vid Vanäsverken i Karlsborg finns det vissa tveksamheter och FMV skriver:
   "För att undvika reduceringar vid Vanäsverken bör det redan under 1998 övervägas kompletterande beställningar enligt FB 96." (Försvarsbeslut 96.)

Underwater System i Motala
När det gäller Bofors Underwater System i Motala räknar FMV med att förutsättningarna är "gynnsamma".

Kockums Naval System
Vid Kockums Naval System menar FMV att kompetensen är säkerställd när det gäller övervattensfartyg. Förutsättningen är att marinen beställer nästa delserie av korvetten Visby. För närvarande pågår tillverkningen av de fyra fartyg i delserie ett som marinen hittills har beställt.
   Beträffande u-båtstillverkningen är det eventuella nordiska försvarsindustrisamarbetet som diskuteras helt avgörande och FMV räknar med att det tidigast i början av nästa år blir klart hur det blir.
   Om det nordiska samarbetet inte blir av kommer FMV att föreslå alternativa lösningar för att behålla kompetensen i landet.

Aerotech i Arboga och Linköping
För Celsius Aerotech, som finns i Arboga och Linköping, räknar FMV med att den kraftiga minskningen av underhålls-behov av flygvapnets Viggenplan "...ger ett kraftigt minskat behov av militärt hårdvaruunderhåll hos företaget. Erforderliga åtgärder för att kapacitets-anpassa detta utan allvarliga kompetensförluster kan ha underskattats av företaget", skriver FMV.
   Den 12 oktober kommer ÖB Owe Wiktorin att lämna en rapport till regeringen där bland annat försvarsindustrins framtid behandlas.

Nu ska distansarbete regleras

Det är huvudförslagen i distansarbetsutredningens betänkande som lämnats till arbetsmarknadsdepartementet.
   Redan idag förlägger nio procent av samtliga arbetstagare i Sverige arbete till hemmet och distansarbetet bedöms öka i omfattning.

Alla offentligt anställda
För att underlätta och uppmuntra den utvecklingen föreslår utredningen också att offentliga myndigheter och organisationer ska dra igång försök som syftar till att underlätta distansarbete för samtliga anställda. Dessutom anser de att den tekniska infrastrukturen ska garanteras i hela landet.
   Nutek föreslås få i uppdrag att kartlägga omlokaliseringen av verksamheter som telekontor och telemarketing som idag är oberoende av var de placeras.
   Utredningen pekar också på ett antal punkter som arbetsmarknadens parter bör reglera med avtal eller överenskommelser, som regler för arbetstid, övertidsersättning, ansvar för arbetsmiljö med mera.

Kvinnliga vårdare halkar efter

- Vi har ännu inte analyserat siffrorna, men om det är som det verkar vara vid ett första påseende så är det en helt oacceptabel utveckling, säger Sekos ombudsman Roal Nilssen. Han fortsätter:
   - En del kan förklaras med att männen ofta har arbetat betydligt längre tid i yrket, men statistiken visar att även de i de lägsta lönenivåerna, det vill säga de med kortast anställning, visar samma mönster. Det verkar som om kvinnorna går in på lägre löner än männen. Men en förklaring kan vara att männen har längre yrkeslivserfarenhet när de anställs.
   Enligt Ingrid Lindbom, jämställdhetsansvarig på Kriminalvårdsstyrelsen, har kvinnorna inom kriminalvården generellt sett högre utbildning än männen.
   - Vi ska undersöka varför det inte ger utslag i lönekuvertet, säger hon.

Individuella löner
Kriminalvårdarna hade en lönetrappa tidigare. Lönen var enbart kopplad till anställningstid.
   - Vi såg hur våra grupper halkade efter jämförbara grupper och ansåg att individuella löner var en möjlighet att hänga med i löneutvecklingen, berättar Roal Nilssen.
   Både Seko och kriminalvårdsstyrelsen utreder nu orsaken till skillnaderna.
   - Finns det ingen naturlig förklaring så är det en oacceptabel utveckling, säger Roal Nilssen som uppmanar de lokala löneförhandlarna att vara uppmärksamma på detta i höstens förhandlingar.

Seko kräver att Thjelvar stoppas

- Det var ju problem redan under våren, men när sommarpersonalen kom ombord och besättningen mer än fördubblades blev det ännu värre. Folk är förbannade ombord, säger Bo Gabrielsson som är klubbordfö-rande på Destination Gotland.
   Framför allt är det bristen på personalutrymmen ombord som irriterar. Trots att besättningen lever ombord finns inga fritidsutrymmen, inte heller skilda omklädningsrum för kvinnor och män och dessutom uppfyller inte heller boendet godtagbar standard.
   Besättningen är inte ensamma om att klaga på färjan. Thjelvar har i sommar kritiserats hårt av passagerarna. Framför allt handlar det om brist på sittplatser och hyttplatser.
   -Vissa turer har varit rena boskapskörningar. I brist på hytt- och sittplatser har passagerare sovit på golvet i korridorerna. Sjöfartsverket skiter i om folk sitter, ligger eller står när de är ombord. Det är konstigt, för hur ska man kunna utrymma på ett säkert sätt om folk ligger och sover i korridorerna?

Anställda söker sig bort
Sammantaget leder bristerna nu till att Seko sjöfolk kräver att sjöfartsverket återkallar
   Thjelvars säkerhetscertifikat - samma certifikat som på vårvintern fråntogs Thjelvar under en vecka på grund av sjösäkerhetsskäl - liksom hela rederiets rätt till persontrafik, till dess att förhållandena ordnats ombord. Sjöfartsverket har nu begärt att såväl rederiet som sjöfartsinspektionen i Stockholm lämnar sin syn på förhållandena ombord på Thjelvar.
   - Gotlandstrafiken har varit en bra arbetsplats, men så är det inte längre. Folk söker sig härifrån, säger Bo Gabrielsson.

Hundratals sägs upp på Banverket

- Våra investeringar minskar successivt och det påverkar behovet av personal, säger Karin Rosander, informationschef på Banverket.
   Exakt hur många som får gå och när det sker är oklart. Bland annat inväntar man budgetpropositionen för kommande år. Målet är att man ska ta upp förhandlingar med facket under hösten.
   Ett par hundra personer har gått i förtidspension och cirka hundra deltar i Skrädderiets utbildningar. Skrädderiet är till för dem som känner att de riskerar att få gå när uppsägningarna kommer. Utbildningen kan gälla för mer kvalificerade jobb inom Banverket eller för jobb hos andra arbetsgivare.

AD dömde Posten

På så sätt slapp de betala både semesterersättning och uppsägningslön. Fallet gick till arbetsdomstolen, som dömde till kvinnans fördel.
   Enligt AD hade Posten inte rätt att lägga ut semesterdagarna självsvåldigt och de ska nu betala henne 13.000 kronor avseende semesterersättning och uppsägningslön.

Georgsson Mail i konkurs

Bakom konkursen ligger framför allt fordringar på obetalda skatter. Från 1996 och framåt har företaget samlat på sig skatteskulder på omkring 200.000 kronor.
   Bolaget kommer att drivas vidare av konkursförvaltaren, i hopp om att hitta en ny ägare som kan ta över verksamheten.
   Då Georgsson Mail var en enskild firma försattes samtidigt Tomas Georgsson - som var en av de första att starta ett privat postföretag i landet - i privat konkurs. Det diskvalificerar Georgsson själv som ny ägare/del-ägare. Han fortsätter däremot att bära ut post tills vidare.

Avtal klart på SJ

Seko-SJ och ST har kommit överens med SJ om att alla med I lön och som nått slutlön, får 2,9 procent men lägst 500 kronor i månaden. De som inte nått slutlön garanteras lägst 400 eller 450 kronor.
   SJ räknar med att kunna betala ut den nya lönen från och med september, då även den retroaktiva lönen betalas. Den gäller från den 1 april.
   Semesterdagarna är oförändrade för dem som nu är anställda vid SJ. Nyanställda får 25 semesterdagar de första fem åren.
   Förhandlingarna fortsätter vad gäller arbetstider, arbetstidens förläggning, ob, raster, kryssdagar med mera. Förhandlingarna ska vara klara i år.

A-kassan kan JO-anmälas

Enligt Rolf Hermond är inte a-kassorna några myndigheter men de har en myndighetsutövning i och med att de betalar ut a-kasseersättning.
   Kassornas organisation kan justitieombudsmannen, JO, inte lägga sig i, utan tillsynen gäller enbart kassans myndighetsutövande, det vill säga hur de betalar ut ersättning.
   När det gäller ansvarsfrågan skiljer sig a-kassorna från en statlig eller kommunal myndighet. A-kassans personal saknar tjänstemannaansvar på det sätt som råder vid en myndighet.

Styrelsen bär ansvaret
Om JO finner skäl att kritisera en a-kassa så är det kassans styrelse som bär ansvaret och inte den enskilde handläggaren.
   - Däremot kan en handläggare som gjort något tokigt ställas till ansvar i tingsrätten om det är fråga om exempelvis oaktsamhet, säger Rolf Hermond.
   För den vanliga tillsynen över a-kassornas verksamhet svarar Ams och under oktober kommer Sekos kassor i Växjö och Stockholm att granskas.

Lösning i sikte på paketterminalen i Borås

- Det är en stor facklig seger. Synd bara att det tagit så lång tid innan ledningen lyssnat på våra synpunkter, men det ger resultat om man står på sig. Nu har vi fått ett helt annat läge, vi har fått en ny terminalchef som vill ha en dialog med facket, säger klubbordförande Michael Westberg.
   Det förslag som nu lagts fram för de anställda rymmer tre delar:
   Man ska gemensamt verka för färre inställelser, fyra arbetspass per vecka istället för fem.

Arbetsfria söndagar
   Inställelsetiden ändras från 14.00 till 12.00, vilket ger möjlighet till bättre tjänstgöringslistor.
   Söndagarna blir arbetsfria. Söndagspasset flyttas till fredagar, som idag är lediga dagar.
   - Sammantaget ger det mycket bättre möjligheter till ett bra socialt liv för oss som arbetar på terminalen, säger Michael Westberg.

Facken i Gävle byggde mötesplats för arbetslösa

Det var tätt mellan borden i gamla Folkets Park i Gävle när 150 arbetslösa hade mött upp för att se vilken hjälp det fanns att få. Det vimlades mellan borden, man åt smågodis, lyssnade till småseminarier om arbetslösheten, pratade med var-andra och olika utställare och lyssnade avslutningsvis till en debatt om framtidens arbetsmarknad.
   Allt på initiativ av facken i Gävle.
   - Traditionellt har vi varit lite dåliga när det gäller att jobba med de arbetslösa. Det måste vi bli bättre på och den här dagen är en del av detta, säger Håkan Alenius, brevbärare i Gävle och en av arrangörerna.
   - Vi hade en liknande dag i februari, som var mycket upp-skattad. Det här är en vidareutveckling, som vi har gjort efter de tips vi fick i utvärderingen.

Jobb i Europa
Dennis Bohlin är en aktiv arbetslös. För tillfället går han en utbildning om småföretagare i världen, som bekostas av Europeiska socialfonden.
   - Utbildningen sker i en 18-personersgrupp under sex månader. Vi har också tillgång till Internet, data och fax. Det är en chans jag har fått och det gäller att ta den.
   - I framtiden kan jag tänka mig att söka jobb i vilket europeiskt land som helst, säger Dennis Bohlin.
   Att internationaliseringen fortsätter framgick av den avslutande debatten, på samma sätt är det med teknikutveckling och behov av utbildning. Framtidens arbetsmarknad kräver mer. Det var deltagarna, från landsting, kommun, småföretagare och Saf, rörande överens om. Samtidigt blir det mycket jobb, åtminstone inom landsting och kommun, om några år när stora pensionsavgångar väntar. Det beskedet gav Leif Seurin och Carola Norell, från Gävle kommun respektive Gävleborgs landsting.

Telia sålde fastigheter för 6,3 miljarder

Försäljningen omfattar två olika affärer. Den första gäller kvarteret Jericho i Stockholm som sålts för 1,25 miljarder kronor till fastighetsbolaget Diligentia.
   Den andra försäljningen gäller 370 fastigheter på 160 olika orter runt om i Sverige. Köpare är ett konsortium där amerikanska Bankers Trust och Crown NorthCorp, tyska Deutsche Bank och det svenska försäkringsbolaget SPP ingår.

Personal följer med
Personalen vid Telias fastighetsbolag Telaris följer med över till den nya ägaren.
   Huvudkontoret i Farsta ingår inte i affären liksom de 1.200 fastigheter som har ett rent tekniskt innehåll.