Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Kriminalvård är en verksamhet som ofta skapar rubriker. Vi har kunnat läsa om mygel och oegentligheter. Om våld och knark på anstalterna. Ibland kan rubriker vara lite hårt vinklade, men faktum är att flera chefer fått gå och en hotas av åtal, Björn Erickson på Fosie.
Högste chef för svensk kriminalvård är Bertel Österdahl. Han inser problemen men försvarar cheferna. När det gäller vårdarna trycker han på ord som kompetens, yrkesstolthet och utbildning.

Kaos
på
anstalten

Mats Andersson








"Det är

ingen

höjdare

att

presentera

sig som

anställd

på

Fosie"






 Lust och fägring stor. Nej, inte den gångna våren, inte för vårdarna på Fosieanstalten. Utskällda av generaldirektören, uthängda i pressen som fifflare och tjuvar och en mycket stor olust. Skälet är en rapport, fylld med anklagelser mot de anställda. Men mycket i rapporten var fel och vårdarna väntar på en ursäkt. För dåvarande anstaltschefen väntar ett eventuellt åtal.

Fosieanstalten strax utanför Malmö öppnade 1986. Björn Erickson blev anstaltschef 1989. Hans kommunala uppdrag för moderaterna tog mycket tid, alltför mycket för att han skulle klara sitt jobb enligt Seko-klubben. Till detta kom motsättningar inom ledningen, beslut följdes av kontrabeslut och man smutskastade varandra offentligt.
Vårdarrådet skickade skrivelser till regionen och kriminalvårdsstyrelsen, där de beskrev dessa och en rad andra missförhållanden och föreslog förändringar. Inget hände. 1994 var Riksrevisionsverket på besök och författade en kritisk rapport. Inget hände.
När kriminalvårdens internrevision kom med sin rapport i mars, då hände desto mer. Rapporten är svidande i sin kritik. Ledning och vårdare anklagas för en rad oegentligheter, många straffbara. Det handlar om otilllåtna arvoden, försvunna TV-apparater, otillåtna affärer med utomstående, där dessutom närmare 80.000 kronor försvunnit, med mera, med mera.

Nackskott
Rapporten beskriver stora brister i bokföring, ekonomisk redovisning, rutiner och delegering av beslut. Kriminalvårdsdirektören i Malmöregionen, Inger Hägglund, ordnar snabbt en presskonferens och säger sig vara "bestört", den nya anstaltschefen, Ann-Marie Rahm-Rosling, är "överraskad". Pressen hakar på och det är ingen höjdare att presentera sig som anställd på Fosie.
- Rapporten var ett nackskott för oss alla, säger Dan Adler, Seko-klubbens ordförande.
När Seko-magasinet besöker Fosie i början av sommaren har en del av olusten lagt sig. Framför allt tack vare en ny rapport som regionens säkerhetsavdelning gjort på uppdrag av kriminalvårdsstyrelsen. Den går igenom flera av de punkter där kriminalvårdsstyrelsen riktar kritik och kommer bland annat fram till att det inte saknas vare sig pengar eller TV-apparater, att allt har sin orsak i dåliga rutiner. Man skriver att bristen på instruktioner, regler och ledning varit påfallande. De anställda på Fosie har gjort en egen utredning som kommit till samma resultat.
En åklagare överväger nu om åtal ska väckas mot Björn Erickson. Tills den frågan är avgjord är han avstängd från jobbet han förflyttades till, att utreda utbildningsfrågor. Den eventuella misstanken om brott gäller otillåtna arvoden. På Fosie bedrevs arbetsmarknadsutbildning som AMU betalade. En del av den betalningen omvandlade anstaltschefen till arvoden som utgick till honom själv och till andra personer i ledningsgrupp och arbetsdrift.

Gungfly och kaos
Per Persson-Gaute var en av dem som gjorde vårdarnas egen utredning av påstådda och verkliga missförhållanden. Han är kritisk mot regionchefen i Malmö, Inger Hägglund, för att hon var så snabb att offentliggöra och sprida den första kritiska rapporten och för att hon inte gjort några försök att sprida rapport två, den som friar vårdarna. Per raljerar också lite över Inger Hägglunds "bestörtning" och lägger en stor del av skulden för missförhållandena på henne. Han anser att det inte hade gått så långt om regionledningen agerat tidigare, de visste ju att situationen på Fosie var mycket dålig. Många av de punkter som riksrevisionsverket kritiserade redan 1994 har inte åtgärdats
- Vi har i flera år påtalat brister i ledningen, de interna striderna, den gungfly och det kaos som tidvis rått.
Allt det som hänt har varit mycket pressande för de anställda, flera personer är långtidssjukskrivna av psykiska orsaker.
- De har gjort folk illa, säger Dan Adler.
Vårdarna på Fosie vill bli av med den fiffelstämpel de har fått och Dan Adler och Per Persson-Gaute kräver en offentlig ursäkt från Inger Hägglund för uttalanden hon gjort, bland annat i kriminalvårdens interntidning Runt i krim, om personal som "tagit sig friheter och allvarligt överskridit sina befogenheter".
- Jag ser gärna att GD kommer ner också, säger Per. Men då är det önskvärt med en lite mjukare framtoning än den i höstas då han skällde ut oss.
Och sedan är allt bra, en ursäkt och livet går vidare. Nej, så enkelt är det inte.

Ingen uppbackning
- Jag är rädd att vi låter som pipesillar, säger Dan Adler, men det är inte bra som det är nu.
- Det värsta är hur anstalten skötts efter internrevisionens rapport, säger Per Persson-Gaute, vi har inte fått någon som helst uppbackning från ledningen.
Han säger att man ville sätta åt Fosie för att statuera exempel.
- De bestämde redan från början vad som var rätt och fel, sedan tog de fram stora artilleriet. Det är skrämmande. Maktmissbruk av stora mått. Nu är alla rädda för att göra något.
- Man känner att de är efter en, säger Dan Adler, man gör det man ska men inte mer, då kan det ju bli fel. Det förtar arbetsglädjen.

"Perso-
nalen
ska
inte
känna
sig
utpekad"

Mats Andersson

Inger Hägglund tillträdde som kriminalvårdsdirektör i Malmöregionen sommaren 1994.
Om kravet på en ursäkt till de anställda säger Inger Hägglund att hon inte riktigt vet vad hon ska be om ursäkt för.

- På presskonferensen sa jag att vi har en duktig personal, och det står jag fast vid, den är duktig och ambitiös. Personalen ska inte känna sig utpekad!
- Därmed inte sagt att ingen gjort något fel. Och även om de fel som begåtts beror på dåligt ledarskap har alla ett personligt ansvar.
Påståenden om att regionen inte gjort något tillbakavisar Inger Hägglund.
- Jag förstod snabbt att det var dåligt på Fosie och hade många samtal med Björn Erickson. Jag avvecklade honom som chef. Han insåg själv att det var nödvändigt.
- Vi tog initiativet till riksrevisionsverkets rapport och när den kom försökte vår ekonomifunktion få fram fakta. När vi inte fick någon ordning begärde jag internrevision.
En lärdom säger sig Inger Hägglund, och hela regionkansliet, ha fått. Det är att inte kalla till presskonferens innan alla utredningar är klara. Hon säger också att internrevisionens rapport var lite "yvig" och att den innehöll misstankar det inte fanns fog för.
- Nu hoppas jag att vi kan stryka ett streck över det här och gå vidare.

Fiffel,
fall-
skärmar
och
mobbing

Leif Andersson









"Häktes-

chefen

valde

att köpa

konst

av ett

företag

där han

själv

och

hustrun

utgjorde

styrelsen"










"När

cheferna

represen-

terade

saknades

det ofta

kvitton"

 Chefer inom kriminalvården har fått fallskärmar, slarvat med representation och kontokort och gjort affärer med fångar och släktingar. Man har betalat 3,8 miljoner kronor för läkarvård som aldrig utförts och personer som inte är anställda inom kiminalvården har attesterat fakturor.

Vid kriminalvårdsregionen i Göteborg har det varit stora problem med ledningen.
Den dåvarande regionchefen köpte bland annat presentartiklar från ett företag som ägdes av en intern, något som är förbjudet enligt reglerna. Fången som gjorde affärer med kriminalvårdschefen satt inne för omfattande ekonomisk brottslighet. Men det var inte det enda problemet.
En undersökning bland personalen vid kriminalvårdsregionen i Göteborg visade att arbetsklimatet var uselt på regionkontoret och personalen mådde mycket dåligt.
Många anställda ansåg att det förekom orättvisor och mygel vid kontoret, något som senare bekräftades i en utredning som riksrevisionsverket, RRV gjorde.
Det visade sig bland annat att ekonomichefen hade köpt frikort för golfspel för 16.000 kronor av myndighetens pengar. Han hade också tagit ut traktamente för tid då han inte arbetade.
När cheferna representerade saknades det ofta kvitton och uppgifter om vilka som deltagit i middagarna eller varför man representerat.
Missförhållandena som uppdagades ledde till att regionchefen tvingades säga upp sig medan den ekonomiansvarige blev polisanmäld. Åklagaren kommer dock inte att väcka åtal mot ekonomichefen då det inte gått att bevisa att han uppsåtligen handlat olagligt. Eventuellt blir det istället en fråga för statens personalansvarsnämnd.

Miljoner i fallskärm
När chefen för Skänningeanstalten pensionerade sig i förtid vecklade en fallskärm på sammanlagt 1,6 miljoner ut sig så han kunde landa mjukt.
Ett avgångsvederlag på 700.000 kronor samt pension med 16.700 kronor i månaden fram till den ordinarie pensionen blev tillsammans 1,6 miljoner.
När Seko-magasinet försökte få fram uppgifter om uppgörelsen gjorde regionledningen i Norrköping allt för att mörklägga avtalet. När Seko-magasinet trots det kunde berätta om överenskommelsen vägrade den dåvarande regionchefen Marita Svensson att kommentera uppgörelsen.
Marita Svensson har numera lämnat kriminalvården och arbetar vid Växjö kommun.

Köpte konst av frun
När häktet i Norrköping skulle utsmyckas valde häkteschefen Gunnar Oldfeldt att köpa textilkonst av ett företag där han själv och hustrun utgjorde styrelsen. Konstverken hade hustrun Margareta gjort. Själv såg han inget konstigt i att göra affärer med ett företag där han själv satt i styrelsen.

Saltade fakturor
Vid kriminalvårdsanstalterna Högsbo och Härlanda har kriminalvården betalat ut 3,8 miljoner kronor för läkarvård som inte utförts. Det framgår av en rapport från kriminalvårdens internrevision.
Det var företaget Medagog AB som skulle tillhandahålla läkarvård, men enligt granskningen debiterade företaget kriminalvården nästan 63.000 kronor för mycket varje månad. De felaktiga debiteringarna hade pågått i fem år vilket innebar att 3,8 miljoner kronor för mycket betalats ut. Den sista december förra året sades avtalet upp.
Vid kontroll av kriminalvårdsanstalten Ljustadalen har internrevisionen funnit att det "finns stora brister i den interna kontrollen inom anstalten".
Det har bland annat förekommit att personer som inte är anställda vid anstalten, som exempelvis sjukgymnasten, har attesterat fakturor.

Chefen avstängd
Vid Fosieanstalten har det varit turbulens under de senaste åren. Såväl riksrevisionsverket som interna utredningar inom kriminalvården har kritiserat skötseln av anstalten. Den tidigare anstaltschefen är avstängd och åklagaren funderar för närvarande på om han ska väcka åtal. Anledningen är att anstaltschefen misstänks för att ha omvandlat bidrag från AMU till arvoden som gått till honom själv och andra personer i ledningsgruppen (se artikel på sidan 6).

Mobbade av ledningen
Kränkande särbehandling av personal har förekommit vid kriminalvårdsmyndigheten Trestad i Vänersborg.
Det konstaterar yrkesinspektionen i en rapport efter att ha undersökt arbetsförhållandena vid myndigheten. Att den psykiska arbetsmiljön varit mycket pressande för personalen framgår av yrkesinspektionens rapport. "De samlade framkomna uppgifterna är slående samstämmiga och pekar entydigt på avsaknad av tillit visavi ledningen", skriver yrkesinspektionen bland annat.
Två av personalen är för närvarande tjänstlediga med full lön efter att ha mobbats av ledningen.
Enligt den nya kriminalvårdsdirektören för Göteborgsregionen, Birgitta Göransson, har man nu tagit fram ett program för de drabbade vårdarna så de kan komma tillbaka till arbetet. Man ska också dra igång arbetsmiljöutbildning för cheferna.

Kroppsvisitation
Kriminalvårdsstyrelsen vill införa kroppsvisitation av personalen på häkten och fängelser. På många håll har personalen protesterat, men generaldirektör Bertel Österdahl hävdar att det i andra länder är en självklarhet med visitationer av personalen på högt säkerhetsklassade anstalter.

"Chef-
erna
har
haft
det
svårt"

Mats Andersson








"Vårdarna

ska

vara

proffs,

specia-

lister"










"Jag

beundrar

de

lång-

väga

cheferna,

som

arbetat

sig

upp"

 		Kriminalvård är ett populärt tema för politiker. Den senaste trenden kan sammanfattas med "lag och ordning". Bertel Österdahl är generaldirektören som driver verksamheten. Han har inte bara att se till de intagnas väl och ve. I den här intervjun handlar det mer om vårdarna, lite om deras chefer och varför det så ofta blir problem med dem.

Bertel Österdahl är högste chef för landets fängelser och före detta militär. Och han serverar, vänligt och förekommande, kaffe, hallontårta och intervjusvar på sommarstugans veranda. Generaldirektören på kriminalvårdsstyrelsen har fler sidor. Det vet inte minst Sekos företrädare.
Sedan Österdahl blev GD för fyra år sedan har han drivit på för en ny kriminalvård. Han vill gärna ha facket med sig på förändringarna. Men när facket sa nej till de nya arbetstiderna körde han över det. Då var det riktig kris. Det har lagt sig nu och generaldirektören verkar - nästan - lika positiv till facket som till dess medlemmar, vårdarna.
Första frågan gäller Fosieanstalten, vad gick fel där?
- Det som hände där var en effekt av en chef som hade för mycket annat för sig. Han skötte inte sitt jobb. Det uppstod informella ledare och det ledde till en viss upplösning av disciplin och arbetsmoral.
Många av vårdarna på Fosie reagerade när generaldirektören läxade upp dem vid ett besök.
- Jag var lite kärv, minns jag. Men samtidigt var det en intressant upplevelse, eftersom så många kom fram och tackade mig efteråt. Jag fick klart för mig hur långt det hade gått. När det sedan blev en förändring, försvann maktställning och privilegier för vissa och då blev det ett himla liv.

Stötta chefer bättre
Som framgår av Seko-magasinets sammanställning är inte Fosie det enda exemplet där kriminalvårdschefer gjort mindre bra ifrån sig. Har ni dåliga chefer?
- Vi har 300 till 500 chefspersoner och jag tycker väl att de har klarat sig ganska bra. Men när vi decentraliserade inom kriminalvården blev det ibland till en nivå där kompetensen inom ekonomi, planering och rättsvård inte riktigt fanns. De lokala cheferna har haft det svårt. Några har farit mycket illa. Jag beundrar särkilt de långväga cheferna, de som arbetat sig upp. Med den nya organisationen nästa år ska vi bättre stötta cheferna så de klarar delegeringen.
Och vårdarna?
- Jag insåg snabbt vårdarnas inneboende kapacitet och ansvar. Vad de ville och kunde stämde inte alltid med vad de fick göra. Kontaktmannaskapet är ett sätt att hjälpa upp det.

Proffsvårdare
Inom kriminalvården satsas alltmer på utbildning av de nyanställda, men de pengar som ska användas till fortbildning går aldrig åt. Varför?
- Pengar har aldrig varit något problem och personalen fick gå på kurser. Men av ekonomiska skäl fick de inte ta in vikarier. Det var lite dubbla budskap, nu ska de få sina vikarier. Vi vill också ha mer fortbildning lokalt. De behöver inte samma kunskaper på Kumla som på en öppen anstalt.
- Jag vill stärka yrkesrollen, yrkesstoltheten. Vårdarna ska vara proffs, specialister. Det är målet med utbildningen.
Som nytillträdd generaldirektör sa du ungefär samma sak. Och att de som inte var intresserade av den nya vårdarrollen inte hade inom kriminalvården att göra. Hur har det gått för dem?
- En del har problem med det. De säger "Vi anställdes inte för att bli kontaktmän. Det här har blivit ett annat yrke än det jag började på." En del av dem har slutat, andra har gått över till natt.
Och den som jobbar natt blir numera kvar där?
- Det är bra med rotation mellan dag- och natt-tjänstgöring. Men det ska vara långa perioder. Det är viktigt med jobbrotation i allmänhet. I den nya organisationen ska personalcheferna få ett ökat ansvar att följa upp de anställda och kunna entusiasmera dem till att ta på sig nya arbetsuppgifter. Det kan vara svårt att göra det själv om man jobbat 20 år på samma ställe. Men det är kanske då det bäst behövs.
Har våldet på anstalterna ökat?
- Kumlamorden gör mig oroad. Vi har fått ta hand om mer våldsbenägna fångar. Det har uppstått grupperingar som kämpar om makten. Det här pekar på behovet av att vårdare rör sig bland de intagna.

Kroppsvisitation viktigt
Kriminalvårdsstyrelsens säkerhetschef, Per Colliander har sagt i Dagens Nyheter att det blivit tuffare på anstalterna och att det beror på att knarket ökat där och i samhället. Stämmer det?
- Knarket går i vågor. Fängelser är en exakt kopia av samhället. Jag har fått olika signaler om det har blivit tuffare eller inte.
Men kroppsvisitation av de anställda ska det bli?
- Först måste jag säga att det inte finns några beslut. Allt som gjorts är en rättslig utredning av förutsättningarna för kroppsvisitation. Jag ser kontrollen som viktig för den personliga säkerheten i en allt hårdare kriminell miljö. Eftersom frågan uppenbarligen är så känslig är det särskilt angeläget att personalorganisationerna ges tillfälle att medverka och ha synpunkter.
Slutligen, är det bra att sätta folk i fängelse?
- Det är en nödlösning. Men det finns för närvarande ingen annan metod för samhället att visa sitt missnöje. Det gäller för oss att utnyttja tiden de sitter inne så bra som möjligt. För att förebygga brott vore det nog bättre med större lärartäthet och fler socialkuratorer, men det är nog för svårt för politikerna att förklara för alla som vill ha hårdare tag.
Mer än så vill inte Bertel Österdahl säga om de politiska besluten och diskussionerna.

Senaste nytt Nyheter Reportage Debatt Redaktionen Om tidningen Startsidan SEKO

MAGASINET
22 augusti 1997


Av och till har vi drabbats av bekymmer med SEKOs mail-server. Alternativ adress om inte posten går fram.

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/rep08.htm