Det kallas periodplanerad arbetstid och praktiseras på Jönköpingshäktet och kriminalvårdsanstalten Högsbo, båda inom Göteborgs region. Än så länge är det en försöksverksamhet.
På häktet i Jönköping kom de igång den första veckan i mars och hade efter en knapp månad bara goda erfarenheter av det nya sättet att lägga upp jobbet.
Försöket omfattar de vårdare som jobbar dag på någon av häktets två avdelningar - gemensamhetsavdelningen och det som helt enkelt kallas häktet (avdelningen för fångar som har restriktioner - de får inte träffa varandra, kanske inte läsa tidningar, lyssna på radio och så vidare) - samt de fyra kvinnorna i köket. De nio vårdarna på gemensamhetsavdelningen lägger upp sitt schema i nioveckorsblock, de elva på säkerhetsavdelningen i elva-veckors och i köket tar man fyra veckor i taget. Lika många veckor som medlemmar i laget, men det kan ändras. Vårdarna funderar på att gå ner till sexveckorsperioder. Det skulle öka överskådligheten och göra det lättare att pricka in ledigheterna.

Först ledigheten
I botten ligger grundschemat. Där kan man se vilken bemanning som behövs under perioden ifråga. Utifrån detta lägger personalen ut sina individuella önskescheman.
Först ledigheterna, de måste vara klara senast en vecka före starten av en ny period, sedan prickar man in vilken tjänst man vill gå på. Det kan dock ändras under resans gång, för det är fritt fram att byta tjänstgöring med varandra. Huvudsaken är att det alltid är tillräckligt många på plats för att uträtta det arbeta som ska uträttas. Det är även möjligt att byta ledigheter, allt under förutsättning att verksamheten fungerar.
I centrum för detta upplägg av arbetstiden står nämligen verksamheten. Ingen ska vara på jobbet "bara för att vara där" och med periodplanerad arbetstid är det lättare att anpassa bemanningen efter behovet. "Anpassning" brukar i dylika sammanhang betyda nedskärning, men inte i detta fall. Här talar man till och med om "ökad grundbemanning". Det innebär visserligen inte fler personer, men vikarierna går in i arbetslagen som då utökas med en person.

Olikfärgade "pluppar"
I korridoren på administrativa avdelningen finns en tavla med olikfärgade "pluppar". Svart och vitt betyder "jag är inte/vill inte vara här den dagen", de andra färgerna visar vilken tjänst de olika individerna ska gå på. Om för många vill vara lediga eller gå på en och samma tjänst måste man kompromissa. Det har hittills varit lätt, inte ens periodens två storhelger, påsk och pingst, orsakade några problem.
Vid "plupptavlan" träffar vi Ulrik Högberg. Han är i full färd med att flytta sina pluppar fram och tillbaka för att få pusslet att stämma. Både för verksamheten och sitt privatliv. Det senare är han beredd att offra en hel del av, för han har just kommit hem från två veckor på Teneriffa. Där har han firat sin 30-årsdag och det är osäkert om han hade kunnat göra denna resa om man följt det gamla schemat. Nu ställde kompisarna upp och tog hans arbetspass, så nu är han beredd att ta deras.

Olika önskemål är bra
Ett lag med periodplanerad arbetstid bör bestå av individer med olika önskemål. Därför är det bra om både kön, ålder, familjesituation och kanske också fritidsintressen varierar.
- Jag har bytt alla mina 07.00-16.00-tjänster mot 08.00 till 17.00, säger Ulrik Hildingsson. Tack vare det hinner min kollega hämta sitt barn på dagis och jag får sova en timme längre.
Till tavlan kommer också Jan Hedenlund och Birgit Magnusson. De har problem med att få alla bitar på plats, men tar det med jämnmod.
- Det är så nytt ännu, det blir nog väldigt bra när vi lärt oss bättre, säger Jan och väntar sig fler jobbhelger för dem som vill tjäna lite extra och färre för dem som vill vara hemma med familjen, eller kanske slå runt i nöjeslivet.
Arbetstiden på Jönköpingshäktet regleras i två avtal. Ett mellan centrala Seko och Kriminalvårdsstyrelsen, ett mellan den lokala klubben och ledningen på häktet. Det är där man kommit överens om detaljerna och det praktiska arbetet kring schemaläggningen sker i en schemagrupp med representanter för arbetslagen och arbetsgivaren.
En fråga man inte har samma uppfattning om gäller lätthelger, som till exempel första maj. Enligt fackets tolkning ska den som jobbar en sådan dag ha tidskompensation, precis som i det vanliga avtalet. Arbetsgivaren anser inte att det hör hemma inom periodplanerad arbetstid, så därför utgår ingen sådan kompensation. Seko-klubbens ordförande Janne Lindberg är dock övertygad om att parterna kommer att lösa denna oenighet på ett tillfredsställande sätt.

Jobbar mer eller mindre
Det går bra att jobba både mer och mindre än den normala arbetstiden under en schemaperiod. Det plus eller minus som uppstår tar man med sig in i nästa period. Dock, finns en gräns på 30 timmar för plus, och man får inte ligga mer än tio timmar back.
Under en och samma vecka kan man som mest jobba 54 timmar (6 dagar x 9 timmar), utan att det blir fråga om övertid. Övertid får man bara om man arbetar utöver den tid man lagt in på schemat och övertiden måste vara beordrad.
Försöket med periodplanerad arbetstid löper på ett år. Om båda parter är nöjda förlängs det automatiskt.
Uppsägningstiden är en månad oavsett om det är personalen eller arbetsgivaren som vill hoppa av. l

Ja, det ska bli kortare arbetstid. Nu snart.
Men hur mycket kortare, och på vilket sätt kan man inte säga.

Småbarnsföräldrar vill nog ha kortare arbetstid varje dag, älgjägare föredrar förmodligen att kunna ta ut kortare arbetstid som en sammanhängande ledighet.
Är man både älgjägare och småbarnsförälder, ja, då vete tusan vad det kan bli...
Historiskt sett har vi i Sverige sänkt arbetstiderna av välfärdsskäl när tiderna medger det, och det hoppas jag vi kan fortsätta med, säger Ulrika Messing, som är det ansvariga statsrådet.
Men nu kan man väl inte säga att det är såna tider. Varför tror du att det nu diskuteras så mycket om möjligheterna att sänka arbetstiden?
- Ja, det är inte alldeles lätt att säga. Men många vill pröva det som ett sätt att minska arbetslösheten.
Ulrika Messing ser snarare en förkortad arbetstid som en jämställdhetsfråga.
- Det är 25 år sedan socialdemokratiska kvinnoförbundet krävde sex timmars arbetsdag. Idag är kraven i viss mån annorlunda. Många kvinnor jobbar inte heltid, utan på en mängd olika sätt. De vill snarare gå upp i arbetstid.

Omstridd flexibilitet
Till socialdemokraternas partikongress i september finns omkring 90 motioner om arbetstid.
- De spretar i en massa riktingar - flexibilitet mot kortare arbetstid, nej till flexibilitet, ja allt, och jag tror vi får en verkligt bred diskussion om detta.
Och det är den diskussionen regeringen vill ha innan man sätter sig ner för att skriva ett lagförslag. Arbetstidskommittén har utrett frågan och har en hel del förslag (se faktaruta till höger).
Ett omstritt förslag handlar om flexibiliteten. Arbetstiden ska, enligt förslaget, vara i genomsnitt 40 timmar beräknat på en längre period. Man kan alltså jobba olika mycket olika veckor.
Flera grupper, bland annat FLEX, som är en grupp kvinnor från bland annat Seko Post Stockholm och Seko Trafik öst, har protesterat mot detta. Man befarar att det bäddar för att ensamstående med barn ännu mer än idag blir utestängda från vissa typer av arbeten. Det går helt enkelt inte att förena med ansvar för småbarn.
- Jag förstår det, och jag tycker att man inte bara får låta verksamheten styra allting. Det handlar ju om människor som ska utföra den här verksamheten.
Arbetstidskommittén föreslår att semester utöver fyra veckor ska kunna tas ut på annat sätt, till exempel genom kortare daglig arbetstid. Tycker du att man ska kunna ta ut sådan semester i pengar istället för tid?

Omstridd flexibilitet
- Jag vet faktiskt inte. Semester måste man ju ha, men jag vet att unga människor tycker att de lika gärna kan jobba, för att få råd med en stereoanläggning eller vad det nu kan vara... Svårt att säga.
För Ulrika Messing, liksom för hela regeringen, är arbetslösheten det viktigaste på dagordningen. Kommer arbetstidsreformen att skapa några nya jobb?
- Nej, det tror jag inte, inte den ensam.
Ulrika Messing tror att parterna själva kommer att komma överens om en arbetstidsförkortning, men om så inte sker, kan hon tänka sig att lagstifta om det.

Anne-Marie Awes

• En ny arbetstidslag på civilrättslig grund. Det betyder att arbetsgivarnas och arbetstagarnas ansvar för arbetstidsfrågorna förstärks. Arbetarskyddsverkets tillsyn och rätt att ge dispens försvinner.
  
• Arbetstiden skall, utifrån verksamhetens krav, planeras och förläggas med hänsyn till arbetstagarnas behov och önskemål.
  
• Ordinarie arbete är den arbetstid som överenskommits i det enskilda anställningsavtalet. Den får uppgå till högst 40 timmar i veckan, och får genomsnittsberäknas under en period av högst tio veckor. Längre beräkningsperiod får överenskommas i kollektivavtal.
  Detta innebär att om man kommit överens om deltid, så är allt arbete utöver överenskommen arbetstid övertid. Begreppet mertid försvinner.
  
• Övertidsbegränsningen skärps, från maximalt 200 timmar per år till 100 timmar.
  
• All semester utöver fyra veckor per år (även sparad semester) ska kunna tas på ett annat sätt, till exempel som förkortad arbetstid.
  
• Arbetstagaren har rätt att få sina önskemål sakligt prövade av arbetsgivaren. Önskemålen ska tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.
  
• Föräldraledighetslagen ändras så att arbetstagarens inflytande över den föräldraledighet som tas ut som förkortad arbetstid stärks.
  
• Förbudet mot nattarbete tas bort. Varje arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod.
  
• Varje arbetstagare ska ha minst 35 timmars sammanhängande ledigt under varje period om sju dagar.
  
• Under en fyramånadersperiod får arbetstiden med övertid uppgå till högst 48 timmar i veckan i genomsnitt.
  
• På nätterna får man jobba i genomsnitt åtta timmar per 24 timmar under en beräkningsperiod av fyra månader. För arbeten med särkilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får man arbeta högst åtta timmar per 24-timmarsperiod.
  

Jag var mest intresserad av ledigheten. Det är skönt med extra fridagar och att alltid vara ledig på fredagar. Nu får jag långhelger med pojken när han är hos mig. Det värderar jag mycket, säger Joacim Lindroos.
- Frågan är om man orkar vara effektiv när man är här nio timmar. Och så är man ju helt slut när man kommer hem efter en sån dag, då är ledigheten inte värd mycket, säger Birgitta Karlsson som inte ville vara med i försöket.
Just niotimmars arbetsdagar är det många som funderar över, från de som är med i försöksgruppen till chefen. Vid vårt besök är det ännu några dagar kvar till start.

Han ångrar sig idag
- Själv ångrar jag att jag inte sökte. Det hade passat mig bra med långa helger, jag hade fått mer tid till min 10-åring som bor hos mig varannan helg. När jag fick se hur schemat såg ut fick jag lite ågren. Nu får jag stå mitt kast, säger Jeff Mikkelsen som är fackombud och den som deltagit i förhandlingarna.
I januari i år kom företagsfacket vid SJ överens med sin motpart om att på prov införa årsarbetstid vid landets fem telefoncentraler för biljettförsäljning. I februari fick de anställda ansöka om att delta i försöket och i början av mars krävdes de på besked. Den 7 april kör de igång. Snabba ryck.
Under ett år ska elva av de 37 fast anställda telefonsäljarna i Falköping prova hur det fungerar med rörlig årsarbetstid. Ett syfte med försöket är att minska skaran av arvodister och öka antalet fast anställda. Somliga arvodister kommer att kunna byta osäkerheten mot ett fast jobb, andra blir helt enkelt utan.
Därutöver ska såväl anställda som arbetsgivare vinna något.
SJ får bemanningen styrd till de perioder då belastningen är som störst och sparar såväl på arvodister som på övertidsuttag. Som anställd får man större möjlighet att styra sina arbetstider. Och som "tack för hjälpen" kortas arbetstiden med 30 minuter per vecka, det ger tre fridagar per år.

Olika lösningar lokalt
Även om grunden är densamma så löser man schemaläggningen olika mellan de fem telefoncentralerna. Så här ska det fungera i Falköping:
För ett år framåt finns nu alla lediga dagar - 115 dagar motsvarande lördagar, söndagar och helgdagar - semester och 80 procent av arbetstiden utlagd enligt två grundscheman. Allt som sedan är kvar blir så kallade nolldagar, dagar tillgängliga för arbete.
Först en vecka i förväg vet man helt och hållet hur nästa arbetsvecka ska se ut, om nolldagar blir fridagar eller arbetsdagar och om arbetsdagarna blir sextimmars- eller niotimmarsdagar. Hur SJ sköter sig ska facket följa upp månad för månad.
Men försöket kommer inte att stanna vid telefonförsäljningen. Idén med årsarbetstid ska sättas på prov på så många områden som möjligt inom företaget.
- Jag tyckte att det lät bra att kunna påverka arbetstiderna lite mer själv. Jag tycker om att jobba tidigt eller sent, vill ha så lite dagturer som möjligt. Och för mig som inte har barn spelar det ingen roll att jag får reda på arbetstiderna sent, säger Maria Johansson som fått vad hon önskat.

Enda chans till heltid
En sak flera återkommer till är att de tidiga arbetspassen som börjar 05.45, nu läggs ut flera dagar i följd.
- Det är en fördel att få de tidiga dagarna koncentrerat. Kroppen hinner ställa om sig. Jag valde det schemat som hade minst tidiga morgnar. Det här är värt ett försök, säger Susanne Lundell vars barn har hunnit förbi dagis- och fritidsåldrarna.
Men alla som gått in i försöket är inte positiva:
- Jag går med för att det är min enda chans att få jobba heltid. Det känns inget vidare. Mina barn är åtta och nio år gamla. De klarar sig själva några timmar på eftermiddagarna, men när jag jobbar tidiga morgnar kan det bli problem. Just nu kan min man ta hand om morgnarna, men han har inga normala arbetstider heller, säger Anette Åkerström.
I ett avseende är telefoncentralen i Falköping unik i det här projektet. Här sökte så många av de fast anställda att försöksgruppen enbart består av fast anställda - överallt annars är det precis tvärtom.
- Kanske beror det på att vi var nedläggningshotade. Kanske beror det på att vi inte är rädda för att prova något nytt, menar Jeff Mikkelsen.

Räddningen för Falköping
- Årsarbetstid är lite lösningen till att vi får vara kvar här i Falköping. Det sparar pengar genom att vi får större möjlighet att anpassa oss till kundefterfrågan med befintlig personal, säger chefen Kajsa Gunnarsson.
Hon är positiv till försöket men tycker att det finns många frågor som måste få svar vid uppföljningen. Inte minst hur effektivt man egentligen kan använda resursen årsanställda och ändå ha personal som mår bra.
- Vi vet inte hur människor reagerar på längre arbetspass. Orkar de vara alerta? Kommer nya förslitningsskador?
Och kanske är det hon som ställer den mest intressanta frågan av alla:
- Det handlar ju inte bara om att flytta arbetstiderna. Vi flyttar ju dem för att anpassa jobbet så att vi har full sysselsättning hela tiden. Det är bra för att dagarna går fort, men hur klarar man att ständigt leva med kravet på stresstålighet?