Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

Web- nyheter juni 1997

För en snabbare och bättre bevakning publicerar vi här nyheter även mellan tidningsutgivningarna. A-kasseavgiftshöjning läggs senare Ännu oklart om Hamlets flagg Franskt ja till Stena och P&O, men EU tvekar En sekoit bland uppsagda i Jönköping Seko mot Byggnads Färjekriget hårdnar 22 civilanställda sägs upp Linjebuss på Roslagsbanan 20 nya jobb på Ölandsfärja Transportklubb för vården Höjd sjukpenning för sjöfolk Posten vill ha lokala porton Givande nordiskt energimöte Mister jobbet när polishuset väljer ny städfirma Rysk roulette på postgirot Slipper åtal för gisslandrama Kraftig höjning av a-kasseavgiften Krimvården vill kroppsvisitera personal Lok får gå för länge Ny brand i tunnelbanan Frimärken eller postkassörer? 140 myndigheter blir 37 inom krimvården Facket frågar krimvårdare om nattjobb Fem anstalter stängs i år ALLT om Arboga-affären NYHETSARKIV

97-06-19 A-kasse- avgifts- höjning läggs senare Björn Forsberg

Den kraftiga avgiftshöjning som tidigare aviserats till Sekos a-kassa har skjutits fram tre månader - men bara för Seko-medlemmar. Avgiften för Sekos medlemmar i a-kassan höjs därmed först från den 1 oktober i år. För den som bara är med i a-kassan blir det som tidigare aviserats avgiftshöjning redan från den 1 juli. 19 juni 1997

97-06-19 Ännu oklart om Hamlets flagg Anita Fors

I början av juli går Scandlines nya storfärja, m/s Hamlet, i trafik. Ännu i mitten av juni är det inte klart vilken flagg färjan får. Några uppsägningar på grund av arbetsbrist är emellertid inte aktuella nu. Enligt en gammal överenskommelse ska färjorna som trafikerar Helsingborg-Helsingör i det svensk-danska Scandline delas lika. När förnyelsen av fartygstonnaget inleddes för några år sedan var detta inte något problem; man planerade för fyra nya storfärjor. Nu har förutsättningarna förändrats; minskad gränshandel, EUs konkurrensregler, bygget av Öresundsbron samt taxfreeförbudet inom EU har gett som resultat att det bara blir tre nya färjor. - Vad vi då är överens om är att vi ska dela lika på arbetstillfällena i trafiken. Den nya färjan ska ha svensk intendenturbesättning och dansk driftsbesättning, säger Sekos klubbordförande Benny Olsson. Bahamasflagg kan vara lösningen Men där är enigheten slut. De danska facken vill fortfarande ha dansk flagg på Hamlet - en lösning som inte är godtagbar för de svenskar som ska jobba ombord. - Om fartyget får dansk flagg kan inte svensk personal jobba ombord. Vi förlorar för mycket skattemässigt. Dessutom är den danska anställningstryggheten sämre än den är här i Sverige. Räddningen är att sätta färjan under bahamasflagg. Det är såväl de svenska facken som företagsledningarna i Sverige och Danmark överens om: - Vi har tillsammans kommit fram till att enda förutsättningen att få svenskar på svenska avtal och danskar på danska avtal är att sätta färjan under bahamasflagg. Vi är inte beredda att segla under dansk flagg med sämre villkor än vi har idag. Utflaggningen skulle i så fall vara en övergångslösning - både från svensk och dansk sida är politikerna överens om att situationen är ohållbar och måste rättas till. Avsikten är att färjan ska ha dansk flagg - men med nya regler för de som arbetar ombord - den 1 januari 1998. Inga uppsägningar Efter högsäsongen kommer de två sista av de gamla färjorna att tas ur trafik; Prinsessan Elisabeth under dansk flagg och Prinsessan Anne-Marie under svensk flagg. Men den befarade övertalighet som därmed uppstår har man hittills kunnat undvika. - Vi försöker avtalspensionera personal ner till 58 års ålder. Verkar vara ganska lyckosamt. Det finns också vissa möjligheter till avgångsvederlag. På intendentursidan innebär det att vi inte behöver varsla någon på grund av arbetsbrist, säger Benny Olsson. På driftssidan är situationen något annorlunda; en hel besättning blir "över" eftersom danskarna fått driftbemanningen på den nya färjan. - Vi har förhoppningar om att kunna hantera situationen på driftssidan också. Självfallet gäller samma pensionserbjudande där, och några förhandlingar om uppsägningar på grund av arbetsbrist har vi inte än även om det finns en LAS-lista som spänner över hela koncernen. 19 juni 1997

97-06-16 Franskt ja till Stena och P&O, men EU tvekar Anita Fors

Svenska Stena Line och brittiska P&O har fått klartecken från den franska regeringen till den sammanslagning av färjetrafiken över Engelska kanalen som de bägge rederierna vill göra. Avtalet om att bilda ett gemensamt bolag slöts av rederierna i slutet av förra året. För att fusionen ska bli verklighet krävs också klartecken från de brittiska konkurrensmyndigheterna och EU. Enligt nyhetsbyrån Reuter är EU-kommissionen oroad över affären på flera punkter, bland annat på grund av den minskade konkurrensen i kanaltrafiken. Det nya gemensamma bolaget och tågtunneln beräknas tillsammans få 80 procent av marknaden. Stena Line säger i en kommentar att brevet från EU bekräftar att kommissionen accepterat att det nya bolaget kommer att utsättas för fortsatt hård konkurrens på fraktmarknaden. 16 juni 1997

97-06-16 En sekoit bland uppsagda i Jönköping Birgitta Forsell

Polismyndigheten i Jönköpnings län minskar sin civilanställda personal med 18 personer. Av dem är en sekomedlem, de andra tillhör ST. Arbetsgivaren ville från början göra sig av med 29 personer men efter de centrala förhandlinarna bantades nedragningen med sju personer. Och i slutskedet fick fyra personer avtalspension. Slutsumman blir att 18 personer sägs upp, sjutton ST:are och en Sekomedlem. Nio i Jönköping, två i Värnamo och sju i Vetlanda/Eksjö. - Det är en personlig tragedi för de som sägs upp, säger Stellan Svensson från SekoCivil klubben i Jönköping som har skött förhandlingarna. Självklart kommer verksamheten att bli lidande av att så många personer får gå. 16 juni 1997

97-06-13 Seko mot Byggnads Mats Andersson

Seko och Byggnadsarbetarförbundet har problem med sina gränser. Landsorganisationen krävde en lösning och efter lång tid blev förbunden överens - om att man inte är överens. Vid de flesta större väg- och järnvägsbyggen finns medlemmar från båda förbunden. Men för varje projekt gäller bara ett avtal, Sekos vägavtal eller Byggnads anläggningsavtal. Det finns en rad mer eller mindre snåriga regler som fastställer vilket avtal som ska gälla. Det har blivit konflikter och medlemmarna har fått vandra, från det ena till det andra. Ingen har varit nöjd, även om det har fungerat bättre i vissa delar av landet. För att slippa ett beslut från LO-kongressen så valde Seko och Byggnads att själva reda ut problemen. Nu har man rett ut, och kommit fram till att stora förändringar behöver göras för att lösa problemet, nämligen att byta stora medlemsgrupper, och att förbunden inte är beredda att göra de nödvändiga förändringarna. Men det utlovas bättre samarbete i fortsättningen, nya tillämpningsregler och fortsatta diskussioner. 13 juni 1997

97-06-13 Färje- kriget hårdnar Anita Fors

Nu skärps konkurrensen i färjekriget på linjen Göteborg-Fredrikshamn. Uppstickaren Seacat byter ut sin katamaran mot en ny, större SuperSeacat medan Stena Line utökar turtätheten i och med leveransen av nybyggda höghastighetsfärjan Stena Carisma. Från och med slutet av juni går det nästan lika många färjeavgångar från Göteborg till Fredrikshamn som tåg till Stockholm - och passagerarmässigt är kapaciteten till grannlandet avsevärt större än vad SJ erbjuder till huvudstaden. SuperSeacaten som ersätter gamla Seacat Danmark i det närmaste fördubblar passagerarkapaciteten för Seacat. Den nya färjan tar 800 passagerare och 175 personbilar. Än större är Stenas egenritade HSS-färja Stena Carisma, som tar ytterligare 100 passagerare och 35 personbilar. Nära nog ett år försenad sätts hon i trafik utan att någon av de andra färjorna på linjen försvinner och inför högsäsongen ökar Stena sin kapacitet med drygt 10 procent. Med totalt 16 avgångar i vardera riktningen kommer de bägge konkurrenterna att tvingas bekänna färg. Seacat, som under sina fyra år i trafik gått från 14 till 18 procent av marknaden, räknar optimistiskt med att öka sin marknadsandel till över 20 procent i år. Stena Lines utökade tidtabell och tonnage lär göra det till en tuff match. Gamla katamaranen Seacat Danmark försvinner från Sverige och förs tillbaka till moderbolaget, det brittiska Sea Containers. 13 juni 1997

97-06-13 22 civil- anställda sägs upp Birgitta Forsell

Polisen i Jönköpings län säger upp 22 civilanställda. Vilka som kommer att sägas upp och på vilka orter är ännu inte klart. Arbetsgivaren ville från början göra sig av med 29 personer men efter de centrala förhandlingarna bantades neddragningen med sju personer. De civilanställda vid polisen har hela tiden framhållit att uppsägningarna kommer att ställa till stora problem för polisverksamheten. 13 juni 1997

97-06-13 Linje- buss på Roslags- banan Mats Andersson

Trafiken på Roslagsbanan norr om Stockholm övertas av Linjebuss. De kommande fem åren ska de ta hand om trafiken för drygt 94 miljoner kronor om året. Näst bästa anbud, som lämnades av SL, var drygt 1,5 miljoner dyrare. Det här är första gången Roslagsbanan var ute på anbud och även SJ och Stagecoach hade lämnat in anbud. Den första januari 1998 rullar det första Linjebusståget ut. 13 juni 1997

97-06-13 20 nya jobb på Ölands- färja Anita Fors

Den 16 juni startade det nya rederiet Litorina Line sommartrafik mellan Klintehamn på Gotland och Grankullavik på Öland. Trafiken sker med ms Mercandia 1, registrerad i det danska andraregistret DIS, men bemannad med svensk besättning. Mercandia har tidigare gått i trafik mellan Sverige och Danmark. Eftersom färjan saknar hytter kommer personalen att bo på ett pensionat på Öland under de tvåveckorsperioder de arbetar ombord. Det nya rederiet innebär ett 20-tal nya säsongsanställningar inom Seko-området. Överfarten beräknas ta tre timmar och färjan ska göra fyra enkelresor per dag. Preliminärt ska trafiken pågå till och med den sista augusti i år. 13 juni 1997

97-06-13 Transport- klubb för vården Eva Strinnholm

Seko har bildat en landsomfattande klubb för dem som arbetar inom kriminalvårdens transportorganisation. Med en sådan klubb vill man förbättra förutsättningarna för att arbeta med de specifika frågor som rör just denna grupp. Beslutet togs i samband med en utbildning som ett 30-tal fackliga företrädare inom transportorganisationen deltog i. Ordföranden i den nya klubben heter Thomas Lindfors och hör hemma i område mitt utrikes. Styrelsen sammanträder nästa gång den 8 - 9 september. 13 juni 1997

97-06-12 Höjd sjuk- penning för sjöfolk Anita Fors

Den som arbetar till sjöss måste själv rätta sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, hos Försäkringskassan. Nya tolkningar ökar SGI med minst 21.854 kronor per år. Ändringen gäller retroaktivt från 1 januari. Efter intensiva påtryckningar från sjöfacken ändrade Riksförsäkringsverket tolkningen av de regler som infördes vid årsskiftet för hur sjukersättningen för sjöfolk ska räknas fram. Enligt Försäkringskassans anvisningar innebär de nya reglerna att kostersättningen i normalfall ska räknas in i SGI för alla vederlagsdagar, all semester, lätthelgdagar samt regelbunden övertid som tas ut i ledighet. Det ger ett "golv" på minst 21.854 kronor per år, motsvarande 1.821 kronor per månad, för den som arbetar på färjeavtalet och inte har regelbunden övertid. I vissa typer av färjor, där de anställda inte har fri kost ombord, beräknas kostersättningen till 35.770 kronor per år, eller 2.981 kronor per månad. För den som arbetar på storsjöavtalet är kostersättningen något högre per dag. Antalet ersättningsdagar varierar mellan olika fartyg och befattningar. Det gäller alltså att själv räkna fram hur många dagar kostersättningen ska beräknas för. Den som har fått ut en låg - och nu felaktig - sjuk- eller föräldrapenning , måste själv begära rättelse hos Försäkringskassan. De kommer då att betala ut mellanskillnaden. 12 juni 1997

97-06-11 Posten vill ha lokala porton Eva Strinnholm

Det är möjligt att Posten inför lokala porton nästa sommar. I sådana fall blir det billigare att skicka brev inom sitt närområde än till övriga delar av landet. Postens styrelse har skrivit till regeringen om detta. Det handlar om enstaka lokala försändelser, vilket främst innebär daglig post från företag. Det är på den marknaden som Posten har konkurrens. Enligt nuvarande tolkning av Postlagen och Postens avtal med staten har Posten inte rätt att ha olika porton på enstaka försändelser beroende på hur långt de ska fraktas. Postlagen ändrades första januari i år, men kommer förmodligen att ändras igen den första juli 1998. Om Posten får ja på sin hemställan om lokalporton kan de införas vid denna tidpunkt. Sekos brevklubb i Trollhättan vill också ha lokala porton. Klubben har skrivit ett brev om detta till kommunikationsdepartementet. Man skriver bland annat att lokalporton kan rädda nedläggningshotade serviceterminaler, till exempel den i Trollhättan. 11 juni 1997

97-06-11 Givande nordiskt energi- möte Anita Fors

ICEM - den fackliga internationalen för kemi-, energi- och gruvfacken - hade i början av juni sitt första nordiska möte för energiområdet. - Energimarknaden förändras snabbt nu och internationellt fackligt samarbete är nödvändigt. Vi behöver en gemensam syn på de villkor som gäller; avtal, sysselsättning inom branschen och den gemensamma energimarknadens regler, säger Jan Rudén i Vattenfalls koncernfack som var en av delegaterna på mötet. Harmonisering av marknaden, energiskatt med mera förutsätter en större öppenhet, något som norrmän och danskar måste bli bättre på än de är i dag, menar han. Energisamarbetet Baltic Ring var också en av de stora frågorna på mötet, varför baltstaterna också deltog. - Vi har samtidigt löst en hel del praktiska frågor rörande de europiska koncernfackliga avtalen med de finska elfacken, konstaterar en nöjd Jan Rudén. 11 juni 1997

97-06-09 Mister jobbet när polis- huset väljer ny städ- firma AnneMarie Awes

Nu är det oåterkalleligt slut med jobbet för de fyra städerskorna i Norrköpings polishus. De blev varslade i februari av arbetsgivaren ISS. När det sedan blev Partena Clean som vann anbudet att ta över städningen i hela Östergötlands polisdistrikt, hoppades de i det längsta att de skulle få jobb där. Men nej. Partena Clean har egen personal. - Det känns fruktansvärt, säger Berith Håkansson, Sekos kontaktombud bland de uppsagda städerskorna. Alla har de jobbat i polishuset i minst tjugo år, i början anställda av polisstyrelsen. När ISS tog över fick de betydligt sämre villkor, kortare semester och cirka 3.000 kronor mindre per månad räknat på en heltidslön. Senaste lönesänkningen så sent som för några månader sen, något som påverkar nivån på deras a-kassa. Nu har de juni månad ut på sig att jobba. Det känns bittert att få sluta på det här sättet, för städerskorna har alltid satt en ära i att göra ett bra jobb. Ingen av dem tror att de ska få någon ny anställning. - Vi är ju i den åldern att det inte är så lätt, säger Berith Håkansson. Totalt berörs åtta Seko-anslutna städerskor i Norrköping, Finspång, Valdemarsvik och Motala. 9 juni 1997

97-06-05 Rysk roulette på Post- girot Eva Strinnholm

Om du säger upp dig själv får du avgångsvederlag. Annars kan du bli uppsagd ändå och få sluta utan ett öre extra. Så ser villkoren ut för de 2.400 som jobbar på Postgirots inrikesbetalningsförmedling. Runt 200 av dem är Seko-medlemmar. Postgirots inrikesbetalningsförmedling har ett personalöverskott på 300 årsarbetskrafter, vilket innebär ungefär 400 personer. Alla som arbetar på Postgirots inrikesbetalningsförmedling har fått ett erbjudande om avgångsvederlag, olika stort beroende på ålder och tjänsteår. Som mest två årslöner, som minst nio månadslöner. Erbjudandet kom i maj och en månad senare, den 19 juni, måste man tacka ja eller nej. Vid den tidpunkten vet man ännu inte vilka personer som kommer att sägas upp, så det är lite rysk roulette över det hela. De som säger upp sig slutar redan den sista juni. Arbetsgivaren och personalorganisationerna är överens om storleken på personalöverskottet. Nästa steg gäller övertaligheten. Den förhandlar man om när man vet hur många som gått frivilligt. De förhandlingarna kommer igång före eller efter sommaren. 5 juni 1997

97-06-05 Slipper åtal för gisslan- drama Eva Strinnholm

Den man som i december förra året tog gisslan på häktet i Örebro slipper åtal för den gärningen. Det beslöt åklagaren efter samråd med den vårdare som var gisslan. Åtalsunderlåtelsen gör ingen skillnad på straffet, eftersom gärningsmannen beått andra brott som ger ännu högre straff. Mannen var häktad för mord på en medfånge på Kumla-anstalten. Där satt han redan på livstid, dömd för ett tidigare mord. 5 juni 1997

97-06-04 Kraftig höjning av a-kasse- avgiften Björn Forsberg

Högst 75 kronor. Till det höjs månadsavgiften för a-kassan från den 1 juli i år. Orsaken är riksdagsbeslutet om höjd egenavgift som innebär att Sekos a-kassa ska betala 100 miljoner kronor under 1997. - Förutom den höjda egenavgiften så stiger dagpenningen från den 1 oktober. Välbehövligt men naturligtvis dyrt, säger Orvar Johansson, föreståndare för Sekos a-kassan. Från 40 till 75 kronor per månad i egenavgift till a-kassan. Det är en kraftig höjning. Men är den verkligen nödvändig? - Vi skulle naturligtvis inte höja om vi inte var tvingade. Låt mig därför berätta vad som ligger bakom. I första hand är det riksdagsbeslutet om höjd egenavgift. Det är denna som i sin tur ligger till grund för beräkningen av medeldagpenningen. - Den är relativt hög för Seko. Idag 505 kronor per dag. Från den första oktober blir den 515 kronor per dag. Från 1 januari 1998 troligen 540 kronor per dag. En tämligen kraftig höjning som ska finansieras. - Eftersom arbetslösheten samtidigt är hög blir det stora kostnader. För Sekos a-kassa innebär allt detta att vi måste betala in 100 miljoner kronor per år till AMS som administrerar ersättningen till kassorna. - Och medlemsavgiften är i grunden vår enda finansieringskälla. Vi kan i och för sig hoppas på att förbundet subventionerar våra kostnader. Det är därför vi har beslutat sätta ordet högst framför 75-kronan i vårt beslut. Men trots allt ska ju pengarna tas någonstans ifrån. Hade ni inte kunnat spara istället? - Det var helt omöjligt. Vi låg redan tidigare på ett underskott och nästan all höjning som vi nu tvingas till beror på riksdagsbeslutet om egenavgiften. Dessutom behöver vi förbättra kompetensen på kassan främst genom att öka datoriseringen och höja medarbetarnas kunskap. - Men det senare är ju investeringar som vi får tillbaka framför allt i form av bättre service men förhoppningsvis även i form av lägre kostnader på sikt. Så nu blir det bättre service. Det kan du lova? - Ja det kan jag. Vi har bland annat satt upp effektivitetskrav som innebär att medlemmarna ska få sina pengar snabbare. Nu börjar vi också utbilda avdelningarna. Allt för att på ett bättre sätt tillgodose de arbetslösas behov. Du är inte rädd att många flyr facket nu efter den här höjningen? - Visst kan det kännas dyrt. Men höjningen beror inte på oss utan på riksdagsbeslut. Och pengarna går trots allt till de arbetslösa. Den kostnaden hoppas jag de allra flesta tycker de kan vara med och betala. Inte minst av solidariska skäl, säger Orvar Johansson. juni 1997

97-06-04 Krim- vården vill kropps- visitera personal Eva Strinnholm

Kriminalvårdsstyrelsen planerar kroppsvisitation av personalen på häkten och anstalter. Väskor och kläder ska kunna genomsökas, så att de anställda inte tar med sig något förbjudet. Varken ut eller in. - En befängd idé! kommenterar Seko vårds ombudsman Roal Nilssen, medan Kriminalvårdsverkets generaldirektör Bertel Österdahl säger att sådan kontroll är en självklarhet på högt säkerhetsklassade anstalter ute i världen. Han påpekar också att det förekommit att svensk personal smugglat in sådant som är förbjudet. Det har till exempel hänt i Växjö och på Kronobergshäktet. - Vi inför personalkontroll för att skydda personalen. Det är viktigt på grund av den hotbild vi har idag, med en allt mer organiserad kriminalitet, som exempelvis Brödraskapet. Om fångarna vet att kontrollen finns så frestas de inte att genom utpressning försöka tvinga någon att ta med vapen eller narkotika in på anstalten. Kriminalvårdsverkets säkerhetschef Christer Isaksson vill komma till skott i denna fråga relativt snart och handläggaren Olle Ekström lägger förmodligen fram ett förslag under hösten. Han undersöker nu vad som är juridiskt, tekniskt/praktiskt och etiskt möjligt. Säkerhetschefen har inte tagit upp frågan om personalkontroll med Seko vård, trots att det finns en partsammansatt grupp som arbetar med frågor kring personalens trygghet. Han inser dock att det är en het potatis och vill nu diskutera frågan med facket på central nivå. I våras, när Olle Ekström begärde in synpunkter från kriminalvårdsregionerna, blev de fackliga organisationerna inte tillfrågade. Fyra regioner - Örebro, Malmö, Norrköping och Härnösand - har lämnat in synpunkter. Bara Härnösand är odelat positiv och föreslår att man ska inrätta personalkontroll på försök vid några häkten/anstalter. De övriga regionerna säger inte nej, men de ställer flera kritiska frågor. Bland annat: Vem ska utföra kontrollen? Kolleger, eller särskilt inhyrd personal? Seko vård i Västernorrland uppskattar inte ledningens inställning. - Jag tycker att det är kränkande och det tycker hela vårdarkåren, säger avdelningsordföranden Lennart Pettersson. Tanken att vi ska kontrollera varandra är absurd! Hur personalkontrollen ska gå till rent konkret säger varken Christer Isaksson eller Olle Ekström något om. Isaksson betonar dock att det bara handlar om de högst säkerhetsklassade myndigheterna. Han säger vidare att han önskar en central uppgörelse om riktlinjerna och att det praktiska bör utformas på lokal nivå. Det man söker är i första hand vapen och narkotika. Vapen, eller rättare sagt metall, kan avslöjas med hjälp av metalldetektorer. För besökande finns sådana på ett flertal fängelser. På Hall finns redan en "metallbåge" förpersonalen, men den används inte. Den ingår i anstaltens hela säkerhetssystem och tas förmodligen i bruk under kommande höst. Detta enligt Roger Nilsson, säkerhetschef på Hall. Bland personalen finns en viss förståelse, åtminstone hos vårdaren Hans-Olof Kennerö. - Jag har personligen inget emot det, säger han. Säkerhetskontroller har man ju på många större företag, så det får vi väl också acceptera. 4 juni 1997

97-06-04 Lok får gå för länge Mats Andersson

Enligt en hemlig SJ-rapport, citerad i Dagens Nyheter, används lok som egentligen borde ha befunnit sig på översyn. Under mars gällde det fem procent av loken, 25 stycken. Det har blivit viss uppståndelse efter DN-artikeln, men ingen ansvarig borde ha blivit förvånad över uppgifterna. Problemet har varit känt i flera år. Ragnar Hellstadius, chef för maskindivisionen, säger till Seko-Magasinet att det inte är acceptabelt, att man måste rätta till det. Han ville inte lägga skulden på någon, utan kallar det ett SJ-problem, men han säger att de som styr loken måste skärpa sig. Problemet blev offentligt redan 1994 och Stig Larsson meddelade då att loken inte får bryta sitt omlopp utan klartecken från ansvarig lokledare. Men det är det som sker. Lok går sönder och byts, det blir en kedja av lokbyten och plötsligt har loket som skulle in för översyn ersatt ett annat lok. Rolf Gustafsson på lokverkstaden i Hallsberg säger att det här har man känt till och påpekat i flera år, bland annat till Stig Larsson. Den hemliga rapporten kom fram i ljuset samtidigt som det pågår förhandlingar om personalminskningar på och nedläggningar av lokverkstäder. Men enligt Ragnar Hellstadius finns det ingen koppling mellan verkstadsresurser och intervaller. 4 juni 1997

97-06-04 Ny brand i tunnel- banan Mats Andersson

Hela T-centralen i Stockholm fick utrymmas sedan ett brinnande tunnelbanetåg rullat in till perrongen i måndags. Branden beror sannolikt på en överhettad broms. Det händer allt oftare att det fattar eld i tunnelbanetåg, men hittills har ingen människa skadats. Samtidigt som bränderna blir fler vill SL minska personalen på sin centralverkstad med 80 personer. Efter SLs bolagisering går det till så att service och underhåll köps av trafikutövaren och på verkstaden får man inte längre göra det som behövs, de utför bara arbete som är beställt. Seko-klubben på SLs centralverkstad har protesterat mot följderna av den här interndebiteringen, där olika delar av SL köper tjänster av varandra. Klubben är också kritisk mot förslaget att säga upp anställda. Det förvärrar problemen anser man. 4 juni 1997

97-06-04 Fri- märken eller post- kassörer? Eva Strinnholm

Frimärken eller postkassörer, det är frågan. Den kund som får vänta i mer än tio minuter på postkontoret får ett frimärke till tröst och för varje ytterligare påbörjad femminutersperiod blir det ännu ett frimärke. Enligt Postens beräkningar kommer man att skänka bort frimärken för 50 miljoner under 1997. Enligt Seko posts beräkningar skulle dessa pengar räcka till 200 postkassörer - något som rimligtvis skulle bidra till kortare väntetider. 4 juni 1997

97-06-03 140 myndig- heter blir 37 inom krim- vården Eva Strinnholm

37 myndigheter istället för 140. Så blir den framtida kriminalvårdsorganisationen. Varje anstalt, häkte och frivårdsmyndighet har hittills varit egen myndighet, men vid årsskiftet slås de samman till så kallade stormyndigheter. Regeringen tog beslut om detta i slutet av maj. Förändringen träder i kraft vid årsskiftet. Ungefär en tredjedel av cheferna för de nya stormyndigheterna har externrekryterats. De flesta, men inte alla, chefstillsättningar är klara. Bakgrunden till den förändrade organisationen är, enligt Kriminalvårdsstyrelsen, bland annat behovet av starka lokala myndighetsstrukturer och ett ökat samarbete mellan de olika verksamhetsgrenarna (frivårdsmyndigheter, häkten, anstalter) inom kriminalvården. Enligt Roal Nilssen på Seko vård innebär inrättandet av stormyndigheter att den regionala nivån inom Kriminalvårdsverket på sikt måste försvinna. - Om delegering och decentralisering ska fungera kan man inte ha en nivå mellan stormyndigheterna och Kriminalvårdsstyrelsen, säger han. Syftet är ju färre chefer. Inte fler. 3 juni 1997

97-06-02 Facket frågar krim- vårdare om natt- jobb Eva Strinnholm

Hur bör nattarbetet på häkten och fängelser vara upplagt? Vilka krav ställer personalen? Är det bra eller dåligt med vilande nattvakter? Känner du dig trygg på natten? Om inte, hur kan situationen förbättras? I slutet av augusti får alla kriminalvårdare som jobbar natt ett frågeformulär från facket. Det handlar om nattjänstgöring ur olika aspekter. Syftet är att kartlägga nattarbetet och att fånga in medlemmarnas åsikter om det. En fråga, som togs upp i en motion till förra förbundsmötet, gäller "vilande natt". I motionen krävdes full betalning för denna typ av tjänstgöring, som nu bara ger halv lön. Förbundsmötet tillsatte en arbetsgrupp för att utreda frågan. Det är denna arbetsgrupp som ligger bakom enkäten, som alltså tar upp nattarbetet ur betydligt bredare perspektiv. Resultatet redovisas under hösten. 2 juni 1997

97-06-02 Facket frågar krim- vårdare om natt- jobb Eva Strinnholm

Hur bör nattarbetet på häkten och fängelser vara upplagt? Vilka krav ställer personalen? Är det bra eller dåligt med vilande nattvakter? Känner du dig trygg på natten? Om inte, hur kan situationen förbättras? I slutet av augusti får alla kriminalvårdare som jobbar natt ett frågeformulär från facket. Det handlar om nattjänstgöring ur olika aspekter. Syftet är att kartlägga nattarbetet och att fånga in medlemmarnas åsikter om det. En fråga, som togs upp i en motion till förra förbundsmötet, gäller "vilande natt". I motionen krävdes full betalning för denna typ av tjänstgöring, som nu bara ger halv lön. Förbundsmötet tillsatte en arbetsgrupp för att utreda frågan. Det är denna arbetsgrupp som ligger bakom enkäten, som alltså tar upp nattarbetet ur betydligt bredare perspektiv. Resultatet redovisas under hösten. 2 juni 1997

Nyhets- arkiv

Förbundsmötet 16-18 juni ALLT om Arboga-affären Saxat ur juninumret av Seko-magasinet. Webnyheter maj Saxat ur majnumret av Seko-magasinet. Webnyheter april Saxat ur aprilnumret av Seko-magasinet. Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nytt06.htm