Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

Web- nyheter maj 1997

För en snabbare och bättre bevakning publicerar vi här nyheter även mellan tidningsutgivningarna. 140 myndigheter blir 37 inom krimvården Facket frågar krimvårdare om nattjobb Fem anstalter stängs i år Expertutredning om konkurrensvillkoren i sjöfarten redovisar först nästa år Frontline har kört lågkostnadsbesättningar i flera år Ingen sägs upp när B&N flaggar ut sex fartyg Seko kräver översyn av förmånsbeskattning på datorer AMU-anställda över 60 tackar ja till pension Postpolis JO-anmäld för förhör Sjöfartverket vill avbemanna landets lotsutkikar ALLT om Arboga-affären NYHETSARKIV

97-06-03 140 myndig- heter blir 37 inom krim- vården Eva Strinnholm

37 myndigheter istället för 140. Så blir den framtida kriminalvårdsorganisationen. Varje anstalt, häkte och frivårdsmyndighet har hittills varit egen myndighet, men vid årsskiftet slås de samman till så kallade stormyndigheter. Regeringen tog beslut om detta i slutet av maj. Förändringen träder i kraft vid årsskiftet. Ungefär en tredjedel av cheferna för de nya stormyndigheterna har externrekryterats. De flesta, men inte alla, chefstillsättningar är klara. Bakgrunden till den förändrade organisationen är, enligt Kriminalvårdsstyrelsen, bland annat behovet av starka lokala myndighetsstrukturer och ett ökat samarbete mellan de olika verksamhetsgrenarna (frivårdsmyndigheter, häkten, anstalter) inom kriminalvården. Enligt Roal Nilssen på Seko vård innebär inrättandet av stormyndigheter att den regionala nivån inom Kriminalvårdsverket på sikt måste försvinna. - Om delegering och decentralisering ska fungera kan man inte ha en nivå mellan stormyndigheterna och Kriminalvårdsstyrelsen, säger han. Syftet är ju färre chefer. Inte fler. 3 juni 1997

97-06-02 Facket frågar krim- vårdare om natt- jobb Eva Strinnholm

Hur bör nattarbetet på häkten och fängelser vara upplagt? Vilka krav ställer personalen? Är det bra eller dåligt med vilande nattvakter? Känner du dig trygg på natten? Om inte, hur kan situationen förbättras? I slutet av augusti får alla kriminalvårdare som jobbar natt ett frågeformulär från facket. Det handlar om nattjänstgöring ur olika aspekter. Syftet är att kartlägga nattarbetet och att fånga in medlemmarnas åsikter om det. En fråga, som togs upp i en motion till förra förbundsmötet, gäller "vilande natt". I motionen krävdes full betalning för denna typ av tjänstgöring, som nu bara ger halv lön. Förbundsmötet tillsatte en arbetsgrupp för att utreda frågan. Det är denna arbetsgrupp som ligger bakom enkäten, som alltså tar upp nattarbetet ur betydligt bredare perspektiv. Resultatet redovisas under hösten. 2 juni 1997

97-05-16 Fem anstalter stängs i år Eva Strinnholm

Den relativt låga beläggningen på landets fängelser beror på låg effektivitet inom polis- och domstolsväsen samt försöksverksamheten med fotbojor - inte på lägre kriminalitet. Det hävdar Seko - vård i sin kritik av nedläggningen av fem anstalter. Regeringen har nu fattat det definitiva beslutet om nedläggning av kriminalvårdsanstalterna Djupvik (Strängnäs), Majorshagen (Leksand), Mäshult (Varberg), Orretorp (Forshaga) och Ödevata i Emmaboda. Enligt det ursprungliga förslaget skulle också Västerviksanstalten läggas ned, men det lyckades Seko förhindra genom förhandlingar. Fängelserna - som alla är av säkerhetsklass 4, det vill säga "öppna" - ska vara stängda senast den 31 december i år. Enligt Roal Nilssen, ombudsman på Seko vård, kommer förlusten av dessa anstalter att leda till alltför hög beläggning på övriga kriminalvårdsanstalter. Beläggningstätheten blir, enligt honom, 90 procent istället för 85 som anses lagom. För hög beläggning inverkar menligt på säkerheten. - Regeringen borde ha avvaktat utvärderingen av fotbojorna innan den fattade sitt beslut, säger Roal Nilssen och påpekar också att polisens nyligen inledda storsatsning på att lösa 52.000 outredda våldsbrott i Stockholms län kan leda till att fler människor sätts i fängelse. 16 maj 1997

97-05-15 Expert- utredning om kon- kurrens- villkoren i sjöfarten redovisar först nästa år Anita Fors

1 juni startar den särskilda utredning om sjöfartens struktur- och kapitalsituation som aviserades redan i höstas. Men först den 20 januari 1998 förväntar sig regeringen en första delrapport. Det står klart efter att regeringen idag fastställt direktiven för utredningen. Det är främst konkurrensvillkoren för små och medelstora rederier som ska granskas. Men utredaren ska också titta på behovet av åtgärder för en tryggad transportförsörjning och färjetrafiken på Sverige med anledning av EU-beslutet att sätta stopp för taxfreeförsäljning vid resor inom EU, den 1 juli 1999. De akuta problemen om konkurrenskraften ska presenteras i januari nästa år, medan det samlade förslaget till handlingsprogram ska läggas fram först den 15 juni 1998. Vem den särskilda utredaren blir fastställs förs nästa vecka. Då utses också ett antal experter som ska bistå utredaren. 15 maj 1997

97-05-15 Frontline har kört låg- kostnads- besätt- ningar i flera år Anita Fors

- Frontline har under ett antal år gjort urusla affärer, trots att de seglat med lågkostnadsbesättningar. Med ett antal miljarder i förlust kan knappast några få miljoner för den svenska besättningen ha haft någon avgörande betydelse för beslutet att flytta rederikontoret och att sparka den nuvarande företagsledningen, säger Seko Sjöfolks ordförande Tomas Abrahamsson. "Det svenska rederiet Frontline lämnar Sverige, för att de svenska avtalen är för dyra." Den bilden ville Frontline igår ge av sitt beslut att flytta rederikontoret från Stockholm till Bermuda. Men inte ett enda av Frontlines 20 fartyg seglar under svensk flagg. Och majoritetsägandet ligger sedan ett år tillbaka redan i utlandet. - I dag har vi 40 medlemmar som seglar under internationaliseringsavtal på två av rederiets liberiaflaggade fartyg, mt Lillo och OBO-fartyget Front Breaker. Resten av rederiets fartyg seglar sedan flera år med lågkostnadsbesättningar, säger Tomas Abrahamsson. Inte anställda av Frontline Med 12 fartyg under singaporeflagg, sex under liberiaflagg och ett vardera under panama- respektive italiensk flagg är det svårt att tala om Frontline som ett "svenskt" rederi. Trots att två av fartygen har svensk besättning är de inte direkt anställda av Frontline. För bemanningen av Lillo och Front Breaker anlitar de bemanningsbolaget Nordic Oriental Shipmanagement, NOS. - Ännu har varken Frontline eller NOS tagit kontakt med oss för att förhandla om förändringar för dem, säger sjöfolkets ombudsman Dennis Sirviö. I NOS ligger också bemanningsuppdrag för två svenskflaggade fartyg, Vanadis och Landsort, som alltså indirekt kan drabbas om Frontline säger upp bemanningsuppdraget. Norsk huvudägare Bakom beslutet att flytta ut Frontlines rederikontor från Stockholm ligger det holländska bolaget Hemen Holding BV, som äger 62,5 procent av aktierna i bolaget. Och bakom det holländska bolaget står den norske redaren John Fredriksen. Enligt Frontlines styrelse innebär flytten att man sparar cirka 25 miljoner kronor per år. Målsättningen är bland annat att slippa ha dyra svenska besättningar, menar rederiet - trots att de knappt har några svenskar ombord ens idag. Bakom tidigare tankerkatastrof Frontlines nuvarande huvudägare, John Fredriksen, var också huvudägare till den liberiaflaggade supertankern Sea Empress som gick på grund utanför Wales i februari 1996. Minst 65.000 ton olja läckte ut ur fartygets tankarna, medan fartyget stod på grund utanför ett av Europas finaste viltreservat på sydvästspetsen av Wales. 15 maj 1997

97-05-15 Ingen sägs upp när B&N flaggar ut sex fartyg Anita Fors

Sex fartyg försvinner ut från Sverige till det norska andraregistret NIS, men ingen sägs upp på grund av utflaggningen. Det är resultatet av förhandlingar mellan Seko och rederiet Bylock och Nordsjöfrakt, B&N. Det är de sex bulkfartygen Bremön, Bergön, Nordön, Storön, Westön och Toftön som ska flaggas ut under 1997. Det första fartyget lämnar svensk flagg redan i månadsskiftet maj/juni. Fartygen går till ett av B&N helägt dotterbolag i Norge. Därmed kan rederiet utnyttja det fördelaktiga skattesystemet för sjöfarten som införts i Norge. De svenska besättningarna lämnar fartygen i samband med utflaggningen, men kommer att beredas fortsatt anställning inom rederiet. Seko och B&N har skrivit in en gemensam avsiktsförklaring att samtliga rederiets utflaggade fartyg tas upp till ny diskussion, om det sjöfartspolitiska läget i Sverige förbättras. I början av 1996 fanns 38 svenskflaggade fartyg i B&N. Efter utflaggningen av de sex bulkfartygen återstår 29 fartyg under svensk flagg. 15 maj 1997

97-04-24 Seko kräver översyn av förmåns- beskattning på datorer Anita Fors

Reglerna för förmånsbeskattning på datorer måste snarast ses över så att kompetensutvecklingen på IT-området blir tillgänglig för fler. Det kräver Sekos förbundsordförande Gunnar Erlandsson idag i ett öppet brev till skatteminister Tomas Östros. När framsynta företag har försökt att satsa på att kompetensutveckla personal genom att subventionera datorköp har detta hittills resulterat i en skattesmäll för de anställda. För en tid sedan föreslog finansdepartementet att skattebefria lånedatorer, medan de anställda som genom sin arbetsgivare fick köpa datorer till ett subventionerat pris även fortsättningvis skall förmånsbeskattas. Mot detta protesterar nu Seko, som menar att om den nya tekniken bara kommer vissa till del riskerar vi att medverka till ett nytt klassamhälle. 24 april 1997

97-04-09 AMU- anställda över 60 tackar ja till pension Eva Strinnholm

Det 80-tal Amu-anställda som är 60 år eller äldre, och har jobbat minst tio år på Amu, har fått erbjudande om förtida pension. De flesta har accepterat. De får 75 procent av lönen tills de blir 65. Fram till dess betalar arbetsgivaren pensionsavgifter, så att den slutliga pensionen blir lika stor som om de hade jobbat till sin ordinarie pensionsålder. Seko ville att erbjudandet skulle gälla från 58 års ålder, men det det skulle bli för dyrt. Dock, om det blir något över av de pengar som avsatts till dessa pensioner kan de användas till pensionslösningar för personer som är 58 eller 59 år och varit anställda i 25 eller kanske 30 år på Amu. Hur det blir med det är inte klart i skrivande stund. Den bakomliggande orsaken till pensionserbjudandet är besparingar och nedskärningar. Amu-personalen ska minskas med runt 1.000 personer under detta år. 9 april 1997

97-04-09 Post- polis JO- anmäld för förhör Eva Strinnholm

En kommissarie från den så kallade postpolisen, som ingår i rikskrim, har JO-anmälts. Kommissarien har enligt anmälaren behandlat en postkassör illa under förhör. Kassören misstänktes för att ha stulit 60 kronor. Kommissarien uppmanade henne gång på gång att erkänna. Han lyssnade inte på hennes invändningar och sa bland annat att han kunde se på henne att hon ljög. Dessutom förolämpade han henne inför postmästaren. Detta enligt kvinnans advokat, som står för JO-anmälan. Kvinnan dömdes senare för undandräkt, som är en ringare form av förskingring. Från Posten fick hon sparken efter 30 års prickfri tjänst. Rikskriminalchefen Lars Nyléns yttrande om fallet avslutas med orden "kriminalinspektör ... kan ha använt mindre lämpliga formuleringar". Själv säger den anmälde kriminalkommissarien att han inte har något minne av att han uppträtt på det sättet, men att han kanske sagt henne att han inte trodde att hon talade sanning. - Det är möjligt att jag fällt ett sådant yttrande, jag måste ju få göra mitt jobb. Justieombudsmannen, JO, tar ställning tidigast i juni, men troligen inte förrän framåt augusti.> 9 april 1997

97-04-07 Sjöfarts- verket vill av- bemanna landets lots- utkikar Anita Fors

Avbemannade lotsutkikar och indragna farledsgäng. Det är huvuddragen i det besparingsförslag som Sjöfartsverket nu arbetar med för de 13 trafikområdena runt om i landet. Allt som allt vill verket dra in 73 tjänster. Lotsutkiken på Vinga är bara en av landets manuellt bevakade lotsutkikar som sjöfartsverket nu vill lägga ner. Utkikarna i Sandhamn, Landsort, Lysekil och Marstrand ska också bort. Farledsgängen i Kalix, Västervik, Nordkoster och Måseskär som sköter tillsynen av fyrar och farleder skall bort. Deras uppgifter tas istället över av verkets båda tillsynsfartyg Baltica och Scandica, i samarbete med annan personal på platsen. Sjöfartsverket vill också dra in sjöräddningsstationen på Söderarm. Liksom trafikinformationscentralen i Oxelösund och fem av de åtta slussvakterna/maskinisterna i Höllviken vid Falsterbo Kanal. I Trollhättan vill man minska slussbemanningarna med sex man. Bojverkstaden i Rosenvik i Stockholm läggs också ner. I Göteborg vill man flytta såväl trafikcentral, lotsar och båtmän längre ut i inloppet för att korta av båtresorna. En ny trafikinformationcentral inrättas i Marstrand. - Verkets förslag är dåligt underbyggt. Det finns inga konsekvensbeskrivningar och inga specificerade uppgifter om hur mycket man sparar på de olika delarna i förslaget. Förändringarna i Lysekil och Marstrand är snarare en fördyring av verksamheten, vad vi kan se. Det är huvudlöst. Och ingenting minskar man på byråkratin på huvudkontoret, säger Göte Karlsson på företagsfacket i sjöfartsverket som sitter med i förhandlingarna. Med dessa nedskärningar räknar sjöfartsverket med att spara 22 miljoner kronor enbart på trafikområdena, som sysselsätter knappt hälften av verkets anställda. Enligt de statliga avkastningskraven saknas emellertid 100 miljoner kronor. 7 april 1997

Nyhets- arkiv

ALLT om Arboga-affären Saxat ur majnumret av Seko-magasinet. Webnyheter april Saxat ur aprilnumret av Seko-magasinet. Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nytt05.htm