Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

Web- nyheter mars 1997

Seko-ja till LISA efter förändring Säger nej till Vattenfall Trosell och Greider fick 40.000 300 mer i månaden inom vården 150 nya jobb till Arboga EU granskar Volvostöd A-kassan riskerar skattesmäll Krimchef säger upp sig efter ekonomiska oegentligheter Arboga - Flyttbeslutet klart Ny ordförande i Vattenfall Mertid blir övertid Arbetstiden kan kortas med lagstiftning Tidningsbuden konkurrenter till brevbärarna Arboga - Volvo står fast vid flyttplaner Härlandafängelset tömt på fångar SJ vinnare i Komkom Nytt övervakningssystem till sjöss kan fälla oljebovar Arboga - Nu blir det centrala förhandlingar om Volvo Aero ITF-kampanjen tog ut 265 miljoner i lönefordringar 1996 Sekos koncernråd vill att staten säljer ut delar av Telia Arboga - Volvos flytt innebär storförlust enligt fackens analys Seko-sektion för arbetslösa startar i Örebro

97-03-26 Seko-ja till LISA efter föränd- ring Mats Andersson

LO släpper tills vidare tanken på att olika avtal ska kunna läggas samman. Frågan ska utredas. Därmed ställer Seko upp bakom LOs förslag på ny modell för lönebildning. Det var svårt att komma överens inom LO-familjen och inom LOs styrelse, landssekretariatet, ställde Transport sig utanför överenskommelsen. För att få med Seko och Industrifacket fick man skriva om förslaget och skjuta upp presentationen. Det är regeringen som krävt av parterna att de ska redovisa en modell för lönebildning som håller tillbaka inflation och arbetslöshet. LISA - som står för lönebildning, inflation, sysselsättning och arbetsmarknad - är LOs bidrag. Det protesterna främst gällt är en framtida förlikningsman med befogenhet till en sammanläggning av avtal. Det vill säga att avtal från ett område kopieras över till ett annat, om parterna där inte kan enas. Sekos förbundsordförande Gunnar Erlandsson säger att Seko är emot en sådan sammanläggning av avtal. Och i den version som LOs repskap slutligen antog tisdag kväll finns inte heller sammanläggningen med, annat än som kommande utredning. 26 mars 1997

97-03-26 Säger nej till Vatten- fall Anita Fors

Kjell Nilsson, vd i Trelleborg AB, har tackat nej till erbjudandet om en styrelseplats i Vattenfall. Näringsminister Anders Sundström hävdar att han förbjudits av styrelsen i Trelleborg AB att sitta i Vattenfalls styrelse. Kjell Nilsson själv menar att han frivilligt sagt nej för att slippa bli slagträ i den politiserade debatten om styrningen av Vattenfall. 26 mars 1997

97-03-25 Trosell och Greider fick 40.000 Anita Fors

Seko-magasinets krönikör Aino Trosell och samhällsdebattören Göran Greider fick i dag dela på Seko Sjöfolks kulturstipendie 1997. "Två författare som tagit klar ställning för det arbetande folket." Så inledde avdelningsordförande Tomas Abrahamsson motiveringen till valet av årets stipendiater, som fick motta 20.000 kronor var. Författaren Aino Trosell har i dagarna kommit ut med sin tionde bok, "I vintergatan", och är i full färd att avsluta sitt filmmanus "Ytspänning" som utspelas i Offshore-miljö. Författaren Göran Greider kommer i höst ut med en biografi över före detta LO-ekonomen Rudolf Meidner, som var pappa till Löntagarfonderna. 25 mars 1997

97-03-25 300 mer i månaden inom vården Eva Strinnholm

300 kronor mer i månaden till alla Seko-medlemmar inom kriminalvården. Det är resultatet av de centrala förhandlingarna mellan Seko och Kriminalvårdsverket. Löneökningen gäller från årsskiftet och ger alltså retroaktiva pengar. Den lägsta fasta lönen (grundlön plus fasta tillägg, t ex för kontaktmannaskap) för den som har kriminalvårdens grundutbildning är nu 13.300 kronor i månaden. De centrala förhandlingarna följs av regionala, där man gör upp om de individuella påslagen. Det ska, om inte parterna kommer överens om annat, vara klart senast den sista maj. I dessa förhandlingar ska man ta särskild hänsyn till dem som enligt den gamla lönenormen skulle fått löneförhöjning under 1997. Det finns dock inga garantier för att höjningen blir lika hög. Lönenormen avskaffades vid årsskiftet. 25 mars 1997

97-03-25 150 nya jobb till Arboga Leif Andersson

50 nya jobb inom Samhall och 100 FMV-jobb som flyttas till Arboga från Stockholm. Ett utvecklingscentrum som tar fram nya affärsideer och ett bolag som vidareutveckla dem. Det är huvudpunkterna i det sysselsättningspaket som näringsminister Anders Sundström presenterade när han besökte Arboga på tisdagen. - Paketet är utvecklingsbart även om det är för lite pengar till utbildning. Men Volvo kommer alldeles för lindrig undan. Det är fel att samhället ska få ta huvudansvaret för att Volvo lägger ner, säger Börje Sturk, ombudsman vid Seko. Det utvecklingscentrum som ska bildas får 10 miljoner för att under två år ta fram nya affärsmöjligheter. Centret ska samverka med universitet och högskolor och Volvo ska bidra med personal och billiga lokaler. Ett utvecklingsbolag med 100 miljoner i riskvilligt kapital ska analysera och satsa på de projekt som utvecklingscentret tar fram. Staten ska stå för 60 miljoner och Volvo för 40 miljoner kronor. Ett nytt Samhallprojekt ska ge 50 nya jobb till Arboga. - Det är en ny produktion som ska dras igång, mer kan jag inte säga än, säger Peter Nygårds, statssekreterare i näringsdepartementet. De 100 FMV-jobb som ska flyttas till Arboga gäller arbeten inom informationsteknologiområdet. KAK-området, alltså Kungsör, Arboga och Köping, placeras i ett tillfälligt stödområde. Dessutom får arbetsförmedlingen 2,7 miljoner och 5 miljoner går till arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av utbildning. 25 mars 1997

97-03-25 EU granskar Volvo- stöd Leif Andersson

EU-kommissionen ska granska om det ekonomiska stöd som Volvo Aero får från FMV samband med flytten av flygmotorunderhållet från Arboga till Trollhättan strider mot EU:s konkurrensregler. 25 mars 1997

97-03-24 A-kassan riskerar skatte- smäll Ulf Ek

Seko riskerar en skattesmäll på 20 miljoner kronor i obetald moms för tjänster till a-kassan. Sedan 1991 gäller moms på tjänster. Då sades det att fackförbundens tjänster till a-kassorna är undantagna, skriver Dagens Arbete. Men efter att kyrkan dömts att betala moms för tjänster till en av sina stiftelser har det uppstått tveksamhet om tjänsterna till a-kassan är momsbefriade. För Sekos del skulle ett krav på moms i efterskott innebära cirka 20 miljoner kronor. Sedan den 1 januari i år är Sekos a-kassa omorganiserad bland annat för att slippa moms. A-kassan är nu en helt egen organisation där personalen är direkt anställd av a-kassan. - Det betyder att vi slipper en stor momskostnad. De administrativa tjänster som vi numera köper av förbundet kommer bara att innebära cirka 100.000 kronor i moms, säger chefen för Sekos a-kassa Orvar Johansson. 24 mars 1997

97-03-21 Krim- chef säger upp sig efter ekono- miska oegent- ligheter Leif Andersson

Kriminalvårdsdirektören i Göteborg, som varit omplacerad sedan det avslöjats ekonomiska oegentligheter vid regionkontoret, har sagt upp sig. - Genom att han slutar och inte längre är anställd kan vi inte föra frågan vidare till Statens ansvarsnämnd, säger Bertel Österdal, generaldirektör vid kriminalvårdsstyrelsen. Seko-magasinet har tidigare berättat att Göteborgsregionens chef Manne Helgegren omplacerades i höstas sedan en rad oegentligheter hade avslöjats vid regionkontoret. Bland annat hade några chefer spelat golf för kriminalvårdsverkets pengar och även gjort affärer med intagna. Den dåvarande ekonomichefen hade tagit ut traktamente för dagar när han inte var på jobbet och även använt kriminalvårdens hyrbil för privat bruk. Kvitton och verifikationer från chefernas representation och betalkort saknades. Det förekom också att samma person som beställt varor och tjänster själv attesterade fakturorna. Sedan Manne Helgegren tvingades bort från sin tjänst har Kriminalvårdsverket utrett om hans agerande skulle föras vidare till Statens ansvarsnämnd. - Vi har ställt en rad frågor om vad som skett men vi har inte fått några svar, säger Bertel Östergren. 21 mars 1997

97-03-21 Flytt- beslutet klart Leif Andersson

Volvo Aero flyttar från Arboga. Det står klart sedan styrelsen fredagen 21 mars fattade det formella beslutet om att lägga ner flygmotorunderhållet i Arboga och flytta det till Trollhättan. De 650 anställda i Arboga erbjuds förtur till de 500 jobben i Trollhättan. 21 mars 1997

97-03-21 Ny ord- förande i Vatten- fall Leif Andersson

Statssekreterare Lars Rekke blir ny styrelseordförande i Vattenfall efter Karl-Erik Sahlberg. Lars Rekke är idag ansvarig för energifrågor hos näringsminister Anders Sundström. Andra nya namn i styrelsen blir Kjell Nilsson, VD i Trelleborg och Lars Hjort, vice VD i KF. De ersätter Jack Forsgren och Leif Gustavsson. Den nya styrelsen utses på bolagsstämman den 20 maj. 21 mars 1997

97-03-21 Mer- tid blir över- tid AnneMarie Awes

Om en deltidsanställd måste/får jobba längre än överenskommen tid, ska arbetsgivaren betala övertidsersättning i fortsättningen. Det föreslår arbetstidskommittén i sitt betänkande. Idag finns istället begreppet mertid. Det innebär att deltidaren får vanlig timlön för övertid ända tills man nått 100 procent av ordinarie arbetstid. Först därefter blir det övertidsersättning. Idag används många som ett slags arbetskraftreserv, ofta har de en betydligt längre arbetstid än vad som från början avtalats. 21 mars 1997

97-03-21 Arbets- tiden kan kortas med lag- stift- ning AnneMarie Awes

- Arbetstiderna ska kortas, det är bara en fråga om när och hur. Det säger Roger Mörtvik, politiskt sakkunnig hos arbetsmarknadsminister Ulrica Messing. Den 1 april löper remisstiden för arbetstidskommitténs betänkande ut. Kommittén föreslår en rad olika förändringar men inget konkret om arbetstider. Någon proposition i ärendet blir inte förrän tidigast kring årsskiftet 1997-98. Regeringen vill avvakta den socialdemokratiska partikongressen. - Närmare 90 motioner som rör arbetstiden har kommit in, säger Roger Mörtvik. Målet för arbetsmarknadsministern är att parterna på arbetsmarknaden avtalsvägen ska komma fram till en sänkning av arbetstiden. - Men ministern är inte främmande för att lagstifta i frågan om så inte sker, säger Roger Mörtvik. 21 mars 1997

97-03-20 Tidnings- buden konkur- renter till brev- bärarna Anita Fors

Först kom Country Mail - en uppstickare i postbranschen i Växjö som sköts av Tidningsbärarna. Nu är Pressens Samdistribution på gång även i Varberg och Halmstad. - Efter sommaren räknar vi med att ha postutdelning igång i 7-8 av våra 21 regioner i landet. Det ger en möjlighet att trygga jobben för tidningsbuden när upplagorna för tidningarna sjunker, säger C-G Göthe, vd i Pressens Samdistribution AB. I Växjö delas Country Mail-posten ut under den ordinarie tidningsrundan under tidiga morgontimmar, mot extra betalning. Men om tidningsbuden ska dela ut post under tidningsrundan begränsas de av tiden, särskilt i tätorterna. - Om postutdelningen växer så att vi inte klarar den nattetid, då kan det bli en övergång till dagdistribution av post. Då kan vissa tidningsbud få utöka sin arbetstid, säger C-G Göthe. Tidningsbärarna i Växjö som har delat ut post sedan i höstas, liksom Hallands-Posten i Halmstad som ligger i startgroparna, är båda underentreprenörer till Pressens Samdistribution AB. Inom företaget finns cirka 4.800 tidningsbud. 20 mars 1997

97-03-20 Volvo står fast vid flytt- planer Leif Andersson

De centrala förhandlingarna om nedläggningen av Volvo Aero i Arboga har avslutats i oenighet. Volvo håller fast vid sina planer på att lägga ner verksamheten och flytta den till Trollhättan, något som facken motsätter sig. Seko, Sif, CF och Ledarna, reserverade sig gemensamt mot Volvos beslut. De fyra facken menar att flygmotorunderhållet borde vara kvar i Arboga eftersom en fortsatt verksamhet där uppfyller Volvos avkastningskrav. Framför allt är det personalens stora kompetens och långa erfarenhet som talar till Arbogas fördel, menar facken. Facken påpekar att Volvos ekonomiska kalkyler inte är övertygande utan att det kan finnas andra skäl till att Volvo vill lägga ner i Arboga och flytta till Trollhättan. 20 mars 1997

97-03-20 Härlanda- fängelset tömt på fångar Anita Fors

Den 19 mars lämnade den sista fången Härlandafängelset i Göteborg. Nu ska den byggnadsminnesmärkta anstalten säljas och få ett nytt civilt liv, troligen som vandrarhem. Av de omkring 80 anställda vårdarna har 35 omplacerats till nytt jobb inom Kriminalvården i göteborgsområdet, ytterligare några går till nytt jobb eller utbildning. Ett 40-tal anställda sägs upp på grund av arbetsbrist. Under uppsägningstiden kommer de att erbjudas kompetenshöjande utbildning. Nedläggningen av fängelset kommer också att ge ett oväntat tillskott till Barncancerfonden. På 1940-talet skänkte konstnären Josef Stopendahl en tavla till personalen på fängelset. De anställda har nu bestämt att tavlan, som idag är värderad till cirka 200.000 kronor, ska säljas på auktion varefter behållningen går till fonden. 20 mars 1997

97-03-19 SJ vinnare i Komkom Mats Andersson

SJs generaldirektör är nöjd medan åkeriförbundets VD talar om dråpslag. Det säger en del om slutsatserna i den stora utredningen om framtidens kommunikationer, Komkom-utredningen. Utredningen trycker hårt på att trafikpolitiken måste bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. Medlet att göra det är att styra med avgifter. Den som idag tar bilen in till stan betalar i stort sett bara för bensin, men alla de som tar bilen in till stan förorsakar kostnader som fördelas jämt på alla skattebetalare, det kan gälla olyckor, förslitning och miljökostnader, så kallade externa effekter. Utredarna vill att de som förorsakar kostnaderna också ska betala dem. Konkret innebär det en höjning av priset på bensin och diesel med tio öre till 2010. Det innebär en höjning av enerskiskatten på diesel medan man inte vill ha någon sådan skatt alls på biobränslen. Även långväga bussar, lätta lastbilar, persontrafiken på järnväg, flyg och sjöfart ska betala för sina externa effekter. Utredningen vill göra undantag för regional och lokal busstrafik samt för tunga lastbilar. Om de de fick betala alla sina kostnader skulle ingen ha råd att använda dem. Dock föreslås en fördubbling av skatten på den normala EU-lastbilen. För att kompensera SJ för att lastbilarna inte behöver betala fullt pris föreslås att godstrafiken slipper banavgifterna. Utredningen vill också tydligare skilja mellan gods- och persontrafik, man nämner bolagisering och utförsäljning som en möjlighet. Godstrafiken ska också släppas helt fri. Banverket ska kunna ta över delar av det kapilära nätet, det vill säga indstrispår, hamnspår etc. Dessa spår ska kunna få statsbidrag på samma sätt som enskilda vägar. SJ ska ges företrädesrätt till trafik på företagsekonomiskt lönsamma bandelar. Utredningen vill öka statens upphandling av olönsam trafik från 400 till 700 miljoner kronor om året på övriga delar av nätet. Sjöfarten ska inte behöva betala fullt ut för sina externa effekter, eftersom lastbilarna inte behöver det. I utredningen konstaterar man att branschen arbetar med ett förslag på miljöanpassade avgifter för sjöfarten. Utredningen vill att Luftfartsverket utreder frågan om en anpassning av avgifterna, exempelvis en tidsanpassad taxa på Arlanda. Vidare vill utredningen öka anslagen till landets små flygplatser. Utredningen innehåller en rad förslag som påverkar verk och myndigheter. I många fall handlar det om fler uppgifter för samma summa pengar. 19 mars 1997

97-03-19 Nytt övervak- nings- system till sjöss kan fälla oljebovar Anita Fors

Den 1 juni startar ett svenskt-tyskt försök med sjötrafikövervakning. Fullt utbyggt är ett sådant system är inte bara en hjälp för sjösäkerheten, det kan också göra det möjligt att identifiera fartyg som släpper ut olja till havs. Under en ettårig försöksperiod skall två svenska passagerarfärjor - ms Götaland och ms Malmö Link - och två tyska färjor utrustas med så kallade AIS-transpondrar och elektroniska sjökort. Det gör det möjligt för fartygen att automatiskt sända ut uppgifter om identitet, position, kurs och fart, som uppdateras flera gånger per minut. Ombord sätter den tekniska utrustningen in fartyget på det elektroniska sjökortet med samma uppgifter, vilket gör navigeringen säkrare. Uppgifterna tas också emot av sjötrafikcentraler iland. - Vi arbetar på att få bygga transpondermottagare utefter hela den svenska kusten, med start i år. Det kan vara klart på tre år. Vi har idag omkring 50 fartyg som har den utrustning som krävs, hälften av dem militära, säger Bo Tryggö på sjöfartsverket. Bland de civila fartyg som har rätt utrustning finns bland annat åtta skärgårdsbåtar från Styrsöbolaget liksom vissa lotsbåtar och sjöräddningsfartyg. Ett liknande projekt är också i startgroparna för trafiken mellan Stockholm och Finland, där två Siljafärjor utrustat medan landstationerna ännu inte är klara. Inom IMO (FNs sjösäkerhetsorgan) arbetar Sverige på att få tillstånd ett krav på att alla fartyg över 300 ton ska utrustas med transpondrar senast den 1 januari 2001. Ett sådant trafikövervakningssystem har länge varit ett fackligt krav. 19 mars 1997

97-03-10 Nu blir det centrala förhand- lingar om Volvo Aero Leif Andersson

De lokala facken i Arboga och Volvo Aero är oense om företagets planer på att lägga ner verksamheten i Arboga och flytta till Trollhättan. Det står klart efter de MBL-förhandlingar som genomfördes i helgen. Förhandlingarna om en eventuell nedläggning förs nu upp på central nivå. Seko i Arboga hade tidigare hoppat av den så kallade 10-grupp där även facken från Trollhättan och Bromma ingick. Istället genomfördes MBL-förhandlingarna mellan Volvoföretagen VAS/VAESA och Seko. Förutom nedläggning gällde överläggningarna en övergripande genomförandeplan samt principerna för det personalpolitiska programmet om flytten genomförs. Om flytten blir av är parterna överens om att produktionen i Trollhättan ska starta sex månader efter ett eventuellt beslut. Hela omstruktureringen ska i så fall vara klar ett år efter beslutet. Facken i Arboga hävdar fortarande att beräkningarna som ligger till grund för Volvos beslut är felaktiga, vilket förnekas av företaget. Volvo Aero vägrar att kommentera beräkningarna i den löntagarkonsultrapport som tagits fram och som på många punkter skiljer sig från företagets siffror. Inte heller vill man diskutera de siffror som facken i Arboga själva tagit fram och som visar att en flytt från Arboga till Trollhättan blir dyr för företaget. Volvo hävdar benhårt att de egna beräkningarna är riktiga. De central förhandlingarna kommer troligen att starta i början av nästa vecka. 10 mars 1997

97-03-07 ITF- kampanjen tog ut 265 miljoner i löne- fordringar 1996 Anita Fors

Under 1996 plockade ITF-inspektörer världen över ut 25 miljoner US dollar, omkring 185 miljoner kronor, i lönefordringar till sjömän ombord i bekvämlighetsflaggade fartyg. Det är nästan 74 miljoner kronor mer än året dessförinnan. Av den summan kunde de svenska ITF-inspektörerna, som arbetar inom Seko Sjöfolk, få ut 3,25 miljoner kronor. Fartygsblockaderna genomförs i samarbete med andra svenska fackförbund, främst Transport. Till de summor som inspektörerna tog ut kommer ytterligare drygt 80 miljoner kronor som Internationella Transportarbetarefederationen, ITFs, Action Unit räddat åt sjömännen i samarbete med medlemsorganisationerna. Antalet nya ITF-avtal ökade också under fjolåret. Totalt teckandes 161 nya avtal, 35 fler än året dessförinnan. Inte mindre än 50 av de avtalen tecknades i Sverige. Totalt kontrollerades över 3.600 fiffelfartyg, av ITFs 96 inspektörer i 36 länder. De svenska ITF-inspektörerna gjorde tillsammans 200 fartygsbesök. ITF-kampanjen mot bekvämlighetsflaggade fartyg fick en flygande start 1997. Enbart i Sverige tecknades 15 nya avtal bara i januari månad, och trenden håller i sig. Den 10 mars kommer ITF att genomföra en endagskampanj i Hamburg. ITF var också bättre på att få ut ersättning för olycksfall och dödsfall i den bekvämlighetsregistrerade handelsflottan. Drabbade sjömän och/eller deras anhöriga fick under 1996 dela på över 40 miljoner kronor. 7 mars 1997

97-03-06 Sekos koncern- råd vill att staten säljer ut delar av Telia Leif Andersson

- Staten borde sälja ut delar av Telia. Då får företaget det kapitaltillskott som behövs och kan agera mer flexibelt. Det tryggar jobben för våra medlemmar. Det säger Ronny Käck, ordförande i koncernrådet för Seko-tele i Telia. Ronny Käck ser flera skäl som talar för en delprivatisering av det idag helstatliga telebolaget. För det första behöver Telia kapital. Mellan fem och tio miljarder kronor krävs om det ska bli möjligt att fullfölja den affärsplan företaget lagt. Dessutom måste Telia få möjlighet att agera betydligt mer flexibelt än vad som är möjligt idag. - Ska man gå in i en affär måste det snabbt finnas pengar till hands så man kan fullfölja. Den flexibiliteten har inte Telia idag, säger Ronny Käck. Han understryker att det inte är något ideologiskt ställningstagande för en privatisering utan mer en fråga om att Telia måste få samma möjlighet som alla andra tele-företag. - Vi hurrar naturligtvis inte över en privatisering men som företrädare för de anställda måste vi jobba för att få ett tryggt företag som kan stanna på marknaden, säger Ronny Käck. I övriga Europa är idag de flesta tidigare statliga televerk hel- eller delprivatiserade. Senast i raden är det schweiziska televerket som är på gång att bredda sitt ägande. - I hela Europa är det snart bara Norge och Sverige kvar som har helstatliga televerk och i Norge diskuterar socialdemokraterna att sälja delar av norska TeleNor, säger Ronny Käck. Hur stor andel som borde säljas är svårt att säga men han ser gärna att staten har kvar kanske två tredjedelar. En delförsäljning av Telia skulle kunna ske inom Unisource-familjen, där förutom Telia också telebolagen i Holland, Schweiz och Spanien ingår. - Vi vill gärna att andra telefonoperatörer med kompetens blir delägare och holländarna och spanjorerna är dessutom oerhört kapitalstarka, säger han. Motståndet mot en privatisering av Telia finns idag i huvudsak inom två grupperingar. Den ena är Telias konkurrenter som är rädda för ett starkare Telia. Den andra gruppen består av "ideologisk renläriga" inom socialdemokratiska partiet. - Det paradoxala skulle kunna inträffa att ideologiskt renläriga och Telias konkurrenter gemensamt kväser Telia och därmed rycker bort de anställdas arbetstillfällen, menar Ronny Käck. 6 mars 1997

97-03-05 Volvos flytt innebär stor- förlust enligt fackens analys Leif Andersson

Att flytta Volvo Aero från Arboga till Trollhättan innebär en förlust med 668 miljoner istället för den vinst Volvo räknat med, hävdar facken i Arboga som analyserat Volvos planerade flytt. Det är Seko, Sif, CF och Ledarna har gjort en egen analys av löntagarkonsulten Lars-Gunnar Lendenius rapport. Löntagarkonsulten har tidigare kommit fram till att Volvo skulle tjäna 124 miljoner kronor på att flytta medan Volvo i sin analys räknade fram en betydligt större vinst, nämligen 642 miljoner kronor. Det handlar alltså om en differens på 1,3 miljarder mellan Volvos siffror och fackens siffror! Uppfattningarna skiljer sig åt på flera punkter. En sådan är kostnaden för så kallade underabsorption. Med det menas att när man får mindre att göra så går det inte att sänka kostnaderna i samma utsträckning som inkomsterna sjunker. Hyran för lokalerna är ju till exempel konstant så länge man inte flyttar. Stannar Volvo i Arboga räknar företaget med en förlust på 313 miljoner, konsulten räknar med 260 medan facket endast kommit fram till 27 miljoner. De så kallade störningskostnaderna, alltså att folk tappar sugen och inte jobbar lika bra, beräknar Volvo den till 146 miljoner vid fortsatt verksamhet i Arboga. Konsulten har kommit fram till 120 miljoner medan facken inte räknar med någon förlust alls. Enligt facken har det inte uppstått några störningskostnade vid tidigare personalnedskärningar i Arboga och därför borde det inte inträffa nu heller. Vid en flytt till Trollhättan räknar däremot facket med att utbildningen av ny personal kommer att kosta 200 miljoner kronor medan löntagarkonsulten och Volvo beräknat 46 miljoner för utbildning. Fortsatt verksamhet i Arboga kräver inga större utbildningsinsats. Facket räknar dessutom att en flytt till Trollhättan kommer att kosta 125 miljoner i affärsförluster medan Volvo inte tror på några förluster alls. Sammantaget betyder det att Volvo räknar med att tjäna 642 miljoner på att flytta, löntagarkonsulten tror att vinsten endast blir 124 miljoner medan facken tror på 668 miljoner i förlust vid en flytt från Arboga till Trollhättan. 5 mars 1997

97-03-05 Seko- sektion för arbetslösa startar i Örebro AnneMarie Awes

Facket bryr sig mest om de som har jobb. Därför startar nu CV-klubben i Örebro en sektion för arbetslösa. Initiativet kommer från en grupp arbetslösa Seko-medlemmar som vill ha möjlighet att ta vara på sina fackliga intressen. - Arbetslösa medlemmar väljs sällan till olika uppdrag, säger sektionens nyvalde ordförande José Torres- Pérez. Inom CV-klubben finns cirka 150 arbetslösa. och styrelsen kommer att kontakta samtliga. 5 mars 1997

Nyhets- arkiv

ALLT om Arboga-affären Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nytt03.htm