Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

Webnyheter februari 1997

Arboga - Bidraget till Volvo Aero ingen flytthjälp Arboga - Analysen om försvarsindustrin hålls hemlig Banverkets generaldirektör avgår i protest Arboga - Löntagarkonsulten rekommenderar flytt 30 miljarder kostar Barsebäck Öppet brev till FMV från Seko Örebro Arboga - turerna kring Volvo och FMV går vidare Nordöns fripassagerare skickas tillbaka till Norge OK att avbemanna Måseskär A-kassan ändras för sextonde gången ... Svårare för deltidsarbetande få a-kassa Klart med nytt porto 1 mars Västerviksanstalten blir kvar E-postadress till alla Spärrvakter och sjömän löper störst risk dö i förtid Utomstående analys av Posten Postens portopolitik får stöd av Seko post "Energiöverenskommelsen kommer att påverka hela branschen" Nyhetsarkiv

97-02-28 Bidraget till Volvo Aero ingen flytt- hjälp Leif Andersson

De 500 miljoner kronor som Volvo Aero ska få i ersättning från FMV i det så kallade strukturavtalet betalas ut oavsett om Volvo flyttar till Trollhättan eller stannar i Arboga. Pengarna är ingen "flytthjälp" från staten utan ersättning för de ökade kostnader i samband med att underhållet på RM-8 motorer minskar drastiskt. Det framgår av den rapport som löntagarkonsulten Lars-Gunnar Lendenius tagit fram på fackens uppdrag. "Även om företagets och FMV:s ståndpunkt skulle ha varit fortsatt verksamhet i Arboga skulle från de aktuella utgångspunkterna ett strukturavtal ha erfordrats" skriver löntagarkonsulten. I och med att inkomsterna är baserat på ett styckpris per motor, sjunker inkomsterna kraftigt när volymerna går ner. Däremot sjunker inte de fasta kostnaderna i samma utsträckning och det är för att kompensera för detta som strukturavtalet har träffats. I sin analys har Lendelius jämfört alternativen Arboga-Trollhättan. Slutsatsen är, precis som Volvos hävdat, att kostnaderna blir lägre om man flyttar till Trollhättan. Skillnaden mellan de båda alternativen är dock betydligt mindre än vad Volvo siffrot visat. Bland annat gäller det för kostnader för störningar i produktionen. Volvo Aero räknar med att Arbogaalternativet innebär en produktivitetsförsämring motsvarande 1,5 månad per år. Läget försämras ytterligare år 2001 då ytterligare nedskärningar kommer att krävas. Därför blir kostnaden dubbelt så hög om man stannar i Arboga jämfört med Trollhättan. Men det håller inte konsulten med om utan pekar på att vid tidigare uppsägningar har det inte uppstått några allvarligare störningar. Istället räknar han med att störningskostnaderna blir lika stora, 120 miljoner, i båda alternativen. Även när det gäller hur många som kan tänkas följa med till Trollhättan skiljer sig konsultens siffror från företagets. Volvo räknar med att 10 procent, 64 personer, medan konsulten tror det bli 20 procent. 28 februari 1997

97-02-28 Analysen om försvars- industrin hålls hemlig Leif Andersson

Arbetsmarknadsminister Anders Sundstöm vägrar lämna ut den analys som regeringen tog fram i maj förra året om vad som skulle hända vid bland annat Volvo Aero i Arboga. Rapporten hålls hemlig och ingenting får läcka ut om vad regeringen visste. Analysen som regeringen vägrar lämna ut heter "Regionalpolitisk analys och bedömning av 11 orter med försvarsindustri" och är daterad den 31 maj förra året. Promemorian togs fram av näringsdepartementet på uppdrag av försvarsdepartementet. Seko-magasinet har begärt att få ta del av analysen men regeringen säger nej. I ett regeringsbeslut från den 30 januari hävdar näringsdepartementet att promemorian är ett "internt arbetsmaterial" och därför inte kan lämnas ut. När Seko-magasinet istället vänt sig till försvarsdepartementet för att få rapporten säger man att den inte finns kvar. I riksdagen har miljöpartisten Annika Nordgren, som sitter i försvarsutskottet, begärt att få ta del av analysen men regeringen vägrar till och med att låta ledamöterna i försvarsutskottet läsa den. - Det här är bekymmersamt för trovärdigheten för det parlamentariska arbetet, säger hon. I en debatt i riksdagen den 25 februari hävdade Anders Sundström att det är av omsorg om företagen som han inte lämnade ut rapporten. - Ska regeringen kunna ha kunskap om vad som händer i ett företag på en ort måste man också ha en relation där företaget förtroligt kan lämna ut uppgifter om vad man tror om framtiden, sa han. När Annika Nordgren begärde att delar av rapporten borde bli offentliga ändrade Anders Sundström taktik. - När det gäller den allmänna handlingen har jag inte mer att tillföra. Den finns inte och ska inte lämnas ut, hävdade han i riksdagsdebatten. Annika Nordgren är mycket kritisk till Anders Sundströms agerande. - Det är ju uppenbart att regeringen sedan länge känt till vad som skulle hända vid Volvo Aero i Arboga. Frågan blir känsligare och känsligare och kommer sanningen ut faller ju regeringens hela argumentation i det här spelet, säger hon. Näringsminister Anders Sundström har inte tid att svara på några frågor om varför man inte vill offentliggöra innehållet i den regionalpolitiska analysen. Hans pressekreterare Peter Akinder säger till Seko-magasinet att man aldrig lämnar ut den typen av material. - Skulle vi lämna ut sådant som vi använder som beslutsunderlag så hamnar i vi en omöjlig situation. Då skulle vi inte få göra annat, säger Peter Akinder. 28 februari 1997

97-02-27 Banverkets general- direktör avgår i protest Mats Andersson

Monica Andersson, Banverkets generaldirektör, avgår i protest mot hur regeringen skött frågan om citytunneln under Malmö. Citytunneln ska gå från Malmö central till Öresundsbron. Beslut om att bygga den togs i höstas och investeringen på nästan fem miljarder kronor ska bland annat betalas av Svedab, det svenska brobolaget där Banverket är hälftenägare och Vägverket äger den andra hälften. Enligt Monica Andersson har regeringen givit direkt order till Banverkets styrelse att underteckna ett avtal om citytunneln som godkänner att Svedab tar upp ett lån på 1,7 miljarder kronor för att bidra till finansieringen av tunneln under Malmö. Monica Andersson anser att projektet är osäkert och kostsamt och hon säger till TT att det inte är omöjligt att Svedab går i konkurs, och då får ägarna ta smällen. Banverkets avgående GD är också kritisk till regeringens handläggning av frågan. Hon anser det oetiskt att regeringen ger direkta order till till ett självständigt statligt verk. Hennes kritik, åtminstone på den första punkten, delas av Svedabs VD Karl-Otto Sicking. Enligt TT kallar han projektet byggtekniskt, finansiellt och ekonomiskt mycket osäkert. Sicking var tidigare planeringsdirektör på Banverket. 27 februari 1997

97-02-26 Löntagar- konsulten rekom- menderar flytt Leif Andersson

Volvo Aeros beslut att lägga ner verksamheten i Arboga och flytta den till Trollhättan får stöd av den löntagarkonsult som tittat på frågan. Samtidigt pekar konsulten på att Volvos beräkning är kraftigt överdrivna när det gäller hur mycket billigare det blir att driva verksamheten i Trollhättan jämfört med Arboga. Enligt löntagarkonsulten Lars-Gunnar Lendenius rapport krävs det stora anpassningsåtgärder eftersom behovet av underhåll på Viggenmotorn RM-8, sjunker snabbt. Rapporten pekar också på att volymerna kan komma att sjunka ännu mer än vad FMV räknat med. Minskningen av flygmotorunderhållet beror på det försvarspolitisk beslutet som riksdagen tog i december förra året och som innebär att tre flygflottiljer läggs ner. "Endast väsentliga förändringar i det säkerhetspolitiska läget bedöms kunna ge högre underhållsvolymer än nu förutseddas", skriver löntagarkonsulten i sin rapport. Samtidigt pekar han på att skillnaden mellan Arboga och Trollhättan när det gäller de "extraordinära kostnaderna" som hänger samman med att RM-8 underhållet försvinner, är betydligt lägre än vad Volvo Aero räknat med. Enligt Volvo skulle kostnadsskillnaden bli 640 miljoner kronor medan Lendenius kommit fram till den betydligt lägre summan 125 miljoner kronor. Sammantaget konstaterar dock löntagarkonsulten att den industriella strukturen blir mer "robust" om verksamheten flyttas från Arboga till Trollhättan och därför rekommenderar han att flytten genomförs. 26 februari 1997

97-02-21 30 miljarder kostar Barse- bäck Leif Andersson

Cirka 30 miljarder kronor blir kostnaden för att avveckla kärnkraftverket i Barsebäck. Av summan är 20 miljarder direkta kostnader för stängningen medan 9 miljarder är de pengar som staten ska skjuta till enligt energiöverenskommelsen. Det framgår av den utredning som energiexperten Karl-Axel Edin gjort på uppdrag av Industriförbundet. Utredningen bygger på förutsättningen att båda de nuvarande reaktorerna i Barsebäck stängs. Karl Axel Edin påpekar att beräkningarna är "grova" och att utredningen bara ger en ungefärlig bild av vad kostnaderna blir. Enligt utredningen kommer bortfallet av kärnkraftselen under en övergångstid att ersättas av framför allt kolkraftproducerad el. I ett senare skede är det i första hand gasproducerad elkraft som kommer att ersätta kärnkraftselen. Utredaren räknar med att om den första reaktorn i Barsebäck stängs 1998 så kommer inget nytt ersättningskraftverk att vara i drift förrän år 2003. Åren däremellan kommer elpriserna att bli ganska höga. I beräkningen ingår inte de omkostnader som industrin och hushållen kommer att drabbas av. Om avvecklingen ska finansieras med höjd elskatt fordras det att den höjs med 50 procent, från 13 till 19 öre kilowattimme. Enligt energiöverenskommelsen ska staten satsa 9 miljarder i omställningen av energisystemet. Om hela summan används till ombyggnad av villor med direktverkande elvärme så kommer pengarna bara att räcka till 20 procent av de aktuella villorna. Om pengarna istället används för att ersätta bortfallet av elkraft från Barsebäck med el producerad i biobränsleeldade kraftvärmeverk räcker de inte heller långt då det krävs 20 miljarder kronor för att klara den utbyggnaden. 21 februari 1997

97-02-20 Arboga - turerna kring Volvo och FMV går vidare Ulf Ek

Turerna kring Volvo Aeros flytt från Arboga fortsätter. Justitiekanslern och konstitutionsutskottet håller på att granska affären. Även EU-kommissionen undersöker om avtalet mellan FMV och Volvo strider mot EG:s förbud mot statsstöd. Här följer några aktuella datum. 30 januari Delar av strukturavtalet mellan Volvo och FMV blir offentligt. Det innehåller en nedläggning i Arboga och ett "flyttbidrag". 6 februari Volvo Aeros VD Arne Wittlöv träffar de lokala SIF- och Seko-klubbarna. Han har svårt att tänka sig något som kan få företagsledningen att ändra beslutet att flytta till Trollhättan. 18 februari Seko Örebro skickar ett öppet brev till FMV. Där ställs tio frågor med anledning av att FMV och Volvo Aero inte kan se att "kvalitet och leveransförmåga" kan säkras i Arboga. 24 februari En löntagarkonsult lägger fram en analys av verksamheten i Arboga och beslutet att flytta denna. 27 februari Preliminärt datum då Volvo Aeros styrelse planerar att definitivt besluta om flytten. Vad som tidigare hänt kan du läsa i Ord står mot ord i Arboga-affären. Vi har samlat den och alla de andra artiklarna om Arboga-affären på ett ställe. 20 februari 1997

97-02-20 Nordöns fripassa- gerare skickas tillbaka till Norge Anita Fors

De åtta marockanska fripassagerarna från ms Nordön som den 23 januari togs iland i Göteborg, kommer imorgon, fredag, att transporteras tillbaka till Norge. I flera dagar låg det svenska fartyget Nordön i norska Karmøy med de åtta fripassagerarna från Marocko ombord. Marockanerna sökte asyl i Norge, men vägrades ändå att lämna fartyget. Deras asylansökan snabbehandlades och avslogs medan de var kvar ombord. Fartygets befälhavare å andra sidan vägrade med hänvisning till Sjösäkerhetslagen - och med stöd av svenska Sjöfartsverket - att lämna hamnen med de åtta ombord, då de uppträtt aggressivt under resan till Norge. Dödläget bröts till slut genom att fartyget fick dispens att gå till Göteborg, under förutsättning att extra livräddningsutrustning samt att bevakningspersonal togs ombord. Sedan dess har svenska Invandrarverket krävt att norrmännen tar tillbaka fripassagerarna med hänvisning till den nordiska passöverenskommelsen, som säger att det nordiska land som först tar emot en asylsökande ska ta hand om hela ärendet. Marockanerna kommer sannolikt att avvisas från Norge tillbaka till Marocko. En av de åtta fripassagerarna har redan tidigare försökt att komma in i Norge på exakt samma vis, fast på ett annat fartyg. Även då återsändes han. 20 februari 1997

97-02-17 OK att avbemanna Måseskär Anita Fors

Sjöfartsverket har fått tillstånd från regeringen att avbemanna fyrarna Måseskär och Örskär. Först måste verket emellertid undersöka möjligheterna till ny verksamhet och ny finansiering av fyrarna. Tidigare har bland annat Försvarsmakten, SMHI och Stiftelsen Stockholms skärgård medverkat till att finansiera bemanningen, men har nu minskat sina bidrag eller dragit sig ur helt. Fyrplatserna Måseskär och Örskär är helt automatiserade. 17 februari 1997

97-02-14 A-kassan ändras för sextonde gången ... Ulf Ek Mats Andersson

Till och med statsminister Göran Persson erkänner att regeringen skött frågan om a-kassan dåligt. I vår kommer ännu ett förslag om nya regler. Det mesta av innehållet är redan klart genom en uppgörelse mellan socialdemokraterna, centern och LO. Arbetslöshetsersättningen har varit utsatt för politikernas intresse de senaste åren. Beslut har fattats och beslut har rivits upp. Många börjar få svårt att hänga med i alla turer. I mars läggs det som rimligen borde vara det sista stora förslaget på några år. Regeringen, centern och LO har kommit överens om a-kassan, en överenskommelse som ligger till grund för regeringens kommande proposition: Ersättningsnivån höjs från 75 till 80 procent den 1 oktober i år. Taket för ersättningen höjs från 564 till 580 kronor den 1 januari 1998. Det motsvarar 80 procent av 15.900 kronor. De som tjänar mer får alltså en ersättningen som är mindre än 80 procent. Grundbeloppet höjs från 230 till 240 kronor den 1 januari 1998. Det blir lika för alla. Den delen kan sägas ersätta KAS och man behöver inte kvalificera sig för medlemsskap i någon a-kassa för att få den. För att få ersättning för inkomstbortfall ska man ha varit med i a-kassan och betalt avgift i 12 månader. Eftersom man kan välja att inte vara med i a-kassan, kallas ersättningen för frivillig. Ersättningen ska beräknas på inkomsten under intjänandemånaderna, alltså inte under de senaste tolv månaderna, som tidigare föreslagits. Alla som arbetat minst 70 timmar i månaden, eller 450 timmar sammanlagt, under sex månader den senaste tolvmånadersperioden (arbetsvillkoret) kommer att få rätt till ersättning. Det innebär svårigheter för dem som arbetar mindre än halvtid, för timanställda, för deltidsarbetande, även om det är en klar förbättring jämfört med tidigare förslag om 75 timmar i månaden under nio månader för att uppfylla arbetsvillkoret. För Sekos del betyder det att till exempel de flesta vägarbetare kan andas ut - medan det möjligen kan bli svårare för dem som sägs upp från och återkommer till exakt samma arbetsplats varje år, till exempel de som arbetar på asfaltverk. Redan i dagsläget är det - i princip - så att den som under flera år har en säsongsanställning betraktas som frivilligt arbetslös, och den personen ska därmed inte ha någon arbetslöshetsersättning. Socialdemokraterna, centern och LO är överens om att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring och inte innebära permanent försörjning. Därför ska rätten till ersättning begränsas till tre år. Denna bortre parentes skjuts nu fram till den 1 juli 1999 för att man till dess ska utreda vilka åtgärder som måste till vid en utförsäkring. Redan nu föreslår socialdemokraterna och LO arbetscentra som erbjuder tjänster till en lokal arbetsmarknad, lönebidragsanställningar och förtidspensionering. Ändringarna ska finansieras inom systemet, främst genom att a-kassornas avgift höjs med i genomsnitt 22 kronor per medlem och månad från den 1 juli i år. Efter den 1 oktober ska ingen få ersättning samtidigt med avgångsvederlag eller semesterpermittering och ersättningen reduceras för studerande med studiemedel/bidrag. Regeringen lämnar ifrån sig förslaget den 14 mars. Därefter ska det behandlas i riksdagen. I och med att socialdemokraterna och centern är överens finns en majoritet för förslaget. 14 februari 1997

97-02-14 Svårare för deltids- arbetande få a-kassa Ulf Ek Mats Andersson

Från och med den första januari 1996 blev det svårare för deltidsarbetande att få a-kassa. Den som efter detta datum får slut på ersättningsdagar har inte rätt till ersättning om han/hon fortsätter en tillsvidareanställning på deltid. Argumenten för förändringen var att arbetsgivarna skulle pressas att organisera arbetet så att inte deltidsarbetslöshet permanentas, arbetstagarna skulle pressas att mer aktivt söka heltidsarbete och arbetsförmedlingarna skulle pressas att sätta in åtgärder. Reglerna säger också att den som säger upp sin halvtidstjänst på grund av reglerna inte stängs av från ersättning. Under första halvåret 1996 slutade 2 554 personer sina anställningar på grund av detta, enligt en rapport från AMS. - Förändringen har inte lett till fler heltidsjobb i önskad utsträckning. Och det är förstås inte bra att främst kvinnor i Kommunal har sagt upp sina fasta jobb, säger arbetsmarknadsminister Margareta Winberg. - Men vi har inte råd att gå tillbaka till de gamla reglerna, som hade kunnat vara aktuellt om den bortre parentesen hade införts redan nu. - Istället ska de deltidsarbetslösa få högsta prioritet på arbetsförmedlingarna. Enligt uppgörelsen mellan regeringen och LO blir det alltså ingen återgång till de gamla reglerna, som tidigare signaler antytt. Istället ska de deltidsarbetslösa tillförsäkras "samma rätt, till åtgärder, program och jobb som andra arbetssökande". 14 februari 1997

97-02-13 Klart med nytt porto 1 mars Eva Strinnholm

Regeringen säger ja till Postens nya portosystem, som införs den 1 mars. Detta trots att Post- och telestyrelsen har en del invändningar. Portohöjningarna håller sig, enligt kommunikationsdepartementets tolkning, precis inom prisindex. Det måste de enligt avtalet mellan staten och Posten AB. Post- och telestyrelsens beräkningar säger att portohöjningarna överskrider prisindex med 0,3 procent. De bygger på konjunkturinstitutets prisprognoser för 1997. Enligt departementssekreterare Eric Gandy är det ännu för tidigt att göra trovärdiga prognoser för hela året och dessutom är 0,3 procent så lite att det faller inom felmarginalen. Post- och telestyrelsens uppgift var att göra en preliminär bedömning av Postens nya portostruktur - om den är förenlig med avtalets bestämmelse om pristak och med rimlighetskravet i postlagen. Svaret beror på hur man tolkar postlagen, dess förarbeten och avtalet med Posten. Om pristaket inte bara gäller privatpersoner, utan också föreningar och mindre företag anser Post- och telestyrelsen att "detta syfte knappast kan betraktas som uppnått ..." I en proposition (1995/96:218) om detta står uttryckligen "Pristaket är vidare ett skydd för andra än privatpersoner". Som exempel nämns idéella föreningar som periodvis skickar stora mängder post. I trafikutskottets betänkande 1996/97:TU finns följande formulering: "I syfte att skydda de konsumenter som inte har något alternativ till Postens brevbefordran ..." 13 februari 1997

97-02-06 Väster- viks- anstalten blir kvar Eva Strinnholm

Fängelset i Västervik blir kvar. Kriminalvårdsstyrelsen har strukit Västervik från listan över anstalter som ska läggas ner under året. Detta efter förhandlingar med Seko, som påpekat att de planerade nedläggningarna kommer att öka trängeln på de fängelser som blir kvar. Med ökad trängsel - KVS säger själv att medelbeläggningen kommer att stiga från 87 till 91 procent - blir säkerheten sämre liksom arbetsmiljön och kvalitéten på arbetet, inte minst kontaktmannaskapet. - Vi är givetvis mycket lättade, men undrar samtidigt om man får behandla människor hur som helst. Det säger Seko-klubbens kassör Janne Andersson och berättar att såväl glädjebeskedet som det tidigare chockbeskedet kommit som totala överraskningar. - Den gången, det var i november förra året, ringde arbetsgivaren hem till oss alla på en söndagskväll och kallade till personalmöte på måndagsmorgonen. Där fick vi beskedet att Västervik skulle bort istället för Mariestadsanstalten, som man tidigare sagt. Litar du på detta besked? - Ja, nu blir vi nog kvar till år 2002, då vi ska försvinna tillsammans med flera andra gamla cellfängelser. Beslutet att behålla Västerviksanstalten räddar jobben för ett 40-tal personer, varav drygt 30 Seko-medlemmar. Kvar på den nedläggningslista som KVS ska överlämna till regeringen finns kriminalvårdsanstalterna i Ödevata, Mäshult, Majorshagen, Orretorp och Djupvik. Nedläggningarna ska ske under 1997 och runt 130 personer riskerar att bli av med sina arbeten. Vid de åtta anstalter (Hildero, Singeshult, Valla-Sjöboda, Ytterby, Vångdalen, Bergsåker, Härlanda och Visby) som är under avveckling berörs ungefär 400 personer. Seko och KVS förhandlar nu om pensionsavgångar, flytthjälp och andra åtgärder i samband med detta. 6 februari 1997

97-02-05 E-post- adress till alla Eva Strinnholm

anna.karlsson.kungsgatan4@79842.post.se. Så konstrueras de e-postadresser som Posten kan komma att erbjuda alla medborgare. Idén är ännu på projektstadiet, men Posten ska ta ställning redan i april. - Vi utreder nu de tekniska och praktiska och inte minst ekonomiska möjligheterna, säger Stefan Lindholm på Postens affärsutveckling. Om det blir ja får medborgarna sin e-postadress under hösten. Kanske gratis, kanske mot en avgift. Själva "brevlådan" kan, om detta blir verklighet, utnyttjas av alla som har tillgång till en internetanslutning. Det spelar ingen roll om man har mac eller PC eller vilken slags internetläsare, så kallad web-browser, man använder. Man kan se, läsa, skriva och skicka e-post till och från sin egen adress från varje dator med internetanslutning. Man behöver alltså inte ha ett eget internetabonnemang för att kunna utnyttja sin e-postadress. 5 februari 1997

97-02-04 Spärr- vakter och sjömän löper störst risk dö i förtid Anita Fors

Var fjärde manlig spärrvakt/biljettförsäljare dör innan han uppnått pensionsåldern, liksom var fjärde sjöman. Två Seko-yrken toppar listan över de som riskerar att dö i förtid. Det visar siffror från den första rapport som visar dödsrisken för samtliga yrken i Sverige, "Yrke och dödlighet under 1980-talet" som tagits fram vid Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum. Rapporten visar på tydliga skillnader i dödlighet mellan olika yrkesgrupper, men också mellan kvinnor och män, liksom mellan de som har och inte har förvärvsarbete. Risken att dö i förtid är 70 procent större för en icke facklärd arbetare än för en högre tjänsteman. Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har varit stabil under 1980-talet och kan bero dels på skillnader i riskerna inom ett yrke och dels på skillnader mellan vilka som rekryteras till olika yrken. Riskerna för kvinnor respektive män blir allt mer lika vad gäller hälsofarliga beteenden som stress, rökning och alkoholvanor - vilket gjort att skillnaderna för en förtida död håller på att utjämnas mellan könen. Den förhöjda risken att dö i förtid när man saknar förvärvsarbete kan delvis förklaras med att de som redan förtidspensionerats återfinns inom denna grupp. Gruppen arbetslösa var ännu under 1980-talet mycket liten, så några slutsatser om hur dagens höga arbetslöshet påverkar risken att dö i förtid går inte att dra. Här är siffrorna för några andra Seko-yrken: Antal personer av 100 inom yrkesområdet som dör före 65 års ålder: (* innebär att underlaget är för litet för att dra statistika slutsatser)

		män	kvinnor
	Spärrvakt/ biljettförsäljare	27	16
	Sjöman	21	*
	Kock / kallskänka	21	8
	Servitör	20	6
	Telemontör	14	*
	Fastighetsarbetare	14	*
	Brevbärare	12	6
	Postassistent	*	6
	Kriminalvårdare	*	5
	Järnvägsexpeditör	11	*
	Driftmaskinister	11	*
	Lokförare	11	*
	Telefoninstallatör/ telefonreparatör	11	4
	Trafikbefäl, järnväg	10	*

97-02-03 Utom- stående analys av Posten Eva Strinnholm

Postens ekonomi ska analyseras. Det sker på uppdrag av kommunikationsdepartementet. Bakgrunden är bland annat fjolårets resultat på cirka 550 - 600 miljoner. Så sent som 1994 var resultatet 1,4 miljarder. Kommunikationsdepartementet har givit uppdraget åt revisionsbyrån Öhrlings Coopers & Lybrand. Revisionsbyrån lämnar sin rapport senast den 6 juni. - Vi välkomnar denna utredning, säger Postens pressekreterare Karin Rosander. Hon hoppas att den ska ge klarhet i vad Posten får och inte får göra och hur Posten ska kunna leva upp till sinsemellan svårförenliga krav. Som ägaren kräver staten att Posten ska ge likvärdig postservice till rimliga och enhetliga priser i hela landet. Enligt Postens uppfattningen sätter Konkurrensverket, som också representerar staten, käppar i hjulet genom att försvåra Postens möjligheter att konkurrera. - Inför Postens bolagisering analyserades Postens möjligheter att klara sig på en konkurrensutsatt marknad. Möjligheterna bedömdes som goda under förutsättning att vi effektiviserade verksamheten samt fick möjlighet att konkurrera, fortsätter Karin Rosander som menar att Posten fått alltför oklara spelregler. 3 februari 1997

97-02-03 Postens porto- politik får stöd av Seko post Eva Strinnholm

Det nya portosystemet tryggar jobben. Det säger Sekos Åke Kihlberg och ger Posten sitt fulla stöd i denna omstridda fråga. Att portokostnaden höjs för enstaka brev och småföretag är rätt och riktigt, menar han. Dessa tjänster har hittills subventionerats av storföretagen, nu får var och en betala för den tjänst de köper. Åke Kihlberg är Sekos representant i koncernfacket på Posten. - Jag tror att Posten får större konkurrenskraft med det här systemet, fortsätter han, och då blir jobben tryggare. Han säger vidare att det nya portosystemet ger bättre möjligheter för Posten att möta såväl små lokala konkurrenter som till exempel City Mail. Den nya prissättningen speglar alltså de kostnader Posten AB har för att utföra de olika tjänsterna. Konkurrensverket, som sa stopp när Posten ville differensiera portot utifrån geografiska skillnader, har än så länge inte kommit med några invändningar mot denna prissättning. Det ska dock inte tolkas som ett godkännande. Björn Falkenhall, som har har hand om postfrågor på Konkurrensverket, säger att det är för tidigt att säga någonting. Konkurrensverket har, enligt honom, fått informella informationer men ännu inte tagit ställning. På Post och Telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet för postverksamheten, är man misstänksam mot de nya portona. Man misstänker att prishöjningarna på privatbrev och småföretagens post överstiger de allmänna prisökningarna och det får de inte enligt avtal mellan staten och Posten AB. Att räkna ut prisökningen är inte helt okomplicerat. För enstaka brev höjs portot från 3,85 till 5 kronor (30 procent), men samtidigt sänks priset för privatbrev till 3,25 om man köper rabatterade häften. Hur detta slår vet man inte förrän efteråt, det vill säga när man vet hur stor andel privatbrev som frankerats för 5 respektive 3,25 kronor. Från småföretagarhåll hävdas att portohöjningen, inklusive rabatter, är så stor som 25 procent. 3 februari 1997

97-02-03 "Energi- överens- kommelsen kommer att påverka hela branschen" Anita Fors

- Det är en sanslös uppgörelse som kommer att påverka hela branschen. Det säger Janne Rudén, kassör i Seko energi syd, om nattens uppgörelse på energiområdet, mellan socialdemokraterna, centerpartiet och vänsterpartiet, som innebär att Barsebäcks båda reaktorer kommer att stängas. Enligt uppgift den ena redan före nästa val. - Det är vansinne att plocka bort produktionskapacitet för att ersätta den med annan elproduktion. Det kommer att driva upp el-prisena ytterligare. Vi har inte råd med sånt. Till skillnad mot Ringhals och Forsmarks kärnkraftverk finns inga Seko-medlemmar på Barsebäck. Barsebäck är en del av Sydkraft-koncernen, och där sprider sig nu oron: - Uppgörelsen har mötts med bestörtning. Ännu vet vi inte vad detta drar med sig för Sydkrafts vidkommande, säger Yngve Schönström som är Sekos klubbordförande i Malmö Energi AB som också ingår i Sydkraft-koncernen. Sydkraft har till regeringen framför krav om full kompensation för den förtida avvecklingen - inte i form av pengar utan i form av samma mängd elproduktion till nuvarande kostnad och miljöpåverkan. 3 februari 1997

Nyhets- arkiv

ALLT om Arboga-affären Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Webnyheter december Saxat ur decembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter november Saxat ur novembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter oktober Saxat ur oktobernumret av Seko-magasinet. Webnyheter september Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet.

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nytt02.htm