Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

Webnyheter januari 1997

Underhåll av fängelser kan ge säkerhetsproblem Brevbärares postförskott till AD Regeringen kände till Volvos flytt från Arboga Oacceptabelt att kriminalvårdare ska tåla mer ColorSeacat-anställda får ha kvar svenska sjukregler ms Nordöns fripassagerare av i Göteborg ms Nordön går mot Göteborg under polisbevakning Rymningar har halverats på tre år Strid om sjuklöner Volvo lägger ner - 650 får gå Nytt postavtal kan ge ändrad service 1.500 ska bort från SJ Sekos sjukförsäkring klar Nyhetsarkiv

97-01-28 Under- håll av fäng- elser kan ge säkerhets- problem Eva Strinnholm

- Vem ska ansvara för Vasakronans anställda när de jobbar inne på en anstalt? Det undrar Seko vårds avdelningskassör i Örebro, Christer Henriksson, apropå beslutet att Vasakronan ska ta över det mesta av fastighetsunderhållet på fängelser och häkten. Vid nästa årsskifte tar Vasakronans dotterbolag Vasakronan Krim AB över underhållet av kriminalvårdens anstalter och häkten. Det är Vasakronan (före detta Byggnadsstyrelsen) som äger byggnaderna. Rent matematiskt innebär förändringen en övertalighet på 20 personer, men Seko räknar inte med att någon blir uppsagd på grund av detta. Men nyordningen kan ställa till med andra problem. Vasakronan Krims personal, och de entreprenörer som de kan anlita, saknar sådan utbildning som man bör ha för att jobba inne på ett fängelse eller häkte. För sin egen säkerhet bör man till exempel vara kunnig i självförsvar och dessutom är det mycket med nycklar och låsta dörrar på ett fängelse. - Blir det så att vi måste avdela personal för att följa dem? undrar Christer Henriksson. I sådana fall ställer det till med bemanningsproblem på avdelningarna och då undrar jag om inte den här förändringen kan komma att kosta mer än den smakar. Kriminalvårdsverkets säkerhetschef Christer Isaksson ger kritikerna rätt till viss del. - Visst kan det bli betungande om vår personal måste lotsa Vasakronans folk runt på anstalterna. Det är en komplikation men den måste vägas mot annat, till exempel kostnaderna, säger han och tillägger att det ur säkerhetssynpunkt vore bättre om den egna personalen hade hand om drift- och underhåll på häkten och kriminalvårdsanstalter. Att kräva kunnighet i självförsvar av Vasakronans hantverkare anser han dock vara en överdrift. Det finns många andra som arbetar innanför murarna utan att ha denna kunskap. 28 januari 1997

97-01-28 Brev- bärares postför- skott till AD Eva Strinnholm

En brevbärare anklagas för stöld på sin arbetsplats och får sparken. I tingsrätten frias han, men får ändå inte tillbaka sitt arbete. Seko ska driva frågan till Arbetsdomstolen. Brevbäraren lade undan ett postförskott som var adresserat till honom själv. Han lade det i sitt klädskåp. Det noterades av en överordnad, som därefter höll ögonen på honom. När det var dags att gå hem tog brevbäraren sitt paket, utan att betala postförskottsavgiften. Arbetsledningen ingrep och polisanmälde händelsen. Paketet innehöll CD-skivor och postförskottsavgiften var på 760 kronor. Om själva händelseförloppet råder inga delade meningar, men om avsikten. Enligt Posten försökte brevbäraren att stjäla paketet, medan Sekos representanter anser att han tänkte betala vid ett senare tillfälle. Tingsrätten motiverar sin friande dom med att det var praxis på detta utdelningskontor att ta hem egna postförskottspaket och betala senare. Det sa försvarets vittne i tingsrätten och det säger flera brevbärare både på den aktuella arbetsplatsen och utdelningskontor i grannskapet. Arbetsledningen förnekar dock detta. Brevbäraren är i 50-årsåldern och har arbetat på Posten i 33 år. 28 januari 1997

97-01-24 Regeringen kände till Volvos flytt från Arboga Leif Andersson

Regeringen visste om att Volvo planerade att flytta flygmotorunderhållet från Arboga till Trollhätta. Redan i november fick regeringen tillgång till produktstödsavtalet mellan FMV och Volvo Aero där planerna beskrivs. I avtalet, som är daterat 96-11-21, framgår det klart att flygmotorunderhållet i Arboga ska läggas ner. FMV skriver : "VAC (Volvo Aero Corporation red anm.) har som följd av detta informerat om att man avser flytta flygmotorunderhållet från Arboga och koncentrera verksamheten till Trollhättan." I avtalet framgår det även att Volvo räknar med att få ekonomisk hjälp av regeringen för att lägga ner i Arboga. "VAC har även meddelat FMV vilka ekonomiska konsekvenser som denna omstrukturering kommer att medföra och att man förutsätter att dessa frågor hanteras som en del i det kommande produktstödsavtalet för RM8". (Viggenmotorn reds. anm.) Hur mycket pengar regeringen ska skjuta till för att Volvo Aero ska kunna flytta från Arboga är ännu hemligt men enligt obekräftade uppgifter rör det sig om totalt 500 miljoner kronor under tre år. Försvarsministern undertecknade avtalet före jul Produktstödsavtalet som FMV och Volvo Aero förhandlat fram sa regeringen ja till den 19 december och på regeringens vägnar undertecknade försvarsminister Thage G Peterson beslutet. Regeringen hade då haft avtalet i en månad. Trots detta har fler regeringsledamöter påstått att regeringen inte kände till Volvos planer. - För mig är det obegripligt att arbetsmarknadsminister Margareta Winberg kan åka till Arboga och lägga skulden på Volvo när det är regeringen som ska klandras, säger Sven Olov Gustavsson, Sekos representant i FMV:s styrelse. Regeringen har ju varit fullt medveten om vad som var på gång under hela hösten utan att låtsas om något. Det måste utkrävas ett politiskt ansvar för det här. "Staten måste ta konsekvenserna" En annan som är upprörd över regeringens agerande är Börje Sturk, Sekos ombudsman i Örebro. - Det här är för jävligt. Jag är fruktansvärt besviken. Vi har en regering som säger att man ska bekämpa arbetslösheten, och så spelar man under täcket med industrin på det här sättet för att sparka 650 människor i Arboga, säger han. Sekos förbundsordförande Gunnar Erlandsson säger att man från Sekos sida kommer att ta upp det inträffade med regeringen. - Nu har vi fått bekräftat att staten var inblandad vilket vi misstänkt sedan länge. Det här politiska sjabblet måste staten ta konsekvenserna av, säger han. 24 januari 1997

97-01-24 Oaccep- tabelt att kriminal- vårdare ska tåla mer Eva Strinnholm

Ska kriminalvårdare tåla mer misshandel, fysisk och psykisk, än andra? Ja, enligt direktiven till Brottsoffermyndigheten måste kriminalvårdare räkna med att möta våld i jobbet. Om de skadas kan de få lägre eller inget skadestånd oavsett vad domstolens utslag. - Det är fullständigt oacceptabelt och måste rättas till, säger Seko vårds ombudsman Roal Nilssen. Seko och Kriminalvårdsstyrelsen har en gemensam arbetsgrupp som ser över problemet med våld och hot mot fängelsepersonalen. I det arbetet tar de också upp frågan om skadestånd. Bakgrunden är bland annat en händelse på Kumlas sjukavdelning. En intern, som både försökte rymma och frita en medfånge, knivskar en vårdare i ansiktet. Han hotade honom också till livet. Tryckte ned honom mot golvet, "lekte" med en slipad bordskniv över hans strupe och sa att han skulle döda honom. Även de två kollegerna tvangs ligga på golvet. Dramat hamnade så småningom i tingsrätten där offren tillerkändes skadestånd på 45.000 (35.000 för psykiskt lidande, 10.000 för sveda och värk) respektive vardera 30.000 kronor för psykisk lidande. Eftersom gärningsmannen inte hade några pengar lämnades skadeståndsfrågan över till Brottsoffermyndigheten, som ska tillvara brottsoffers intressen och bland annat betala ut skadestånd när den skyldige inte kan göra det. Men Brottsoffermyndigheten behöver alltså inte följa tingsrätten angående skadeståndet, utan gör en egen bedömning. För vårdarna på Kumla innebar det en sänkning till 15.000 för han som skulle fått 35.000 (ersättningen för sveda och värk regleras av arbetsmarknadsförsäkringar AMF) och de andra två fick inget skadestånd alls. 24 januari 1997

97-01-24 Color- Seacat- anställda får ha kvar svenska sjukregler Anita Fors

De anställda vid ColorSeacat får behålla sjuklön, föräldrapenning och pensioner enligt det svenska socialförsäkringssystemet. Det är innebörden av Sjömansskattenämndens beslut idag att inte upphäva den tidigare klassningen för katamaranen Seacat Danmark, som går mellan Göeborg och Fredrikshamn i Danmark. (se Sjöfolk i kläm - mister sjuklön, Sm jan 97) Sjömansskattenämnden ville i december upphäva sitt klassningsbeslut, då de norska skattemyndigheterna hade begärt att de anställda skulle betala skatt till Norge. Detta krav tillbakavisas nu. - Det känns jätteskönt att vi slipper förändringar! Det hade inneburit fruktansvärt mycket jobb för rederiet att ställa allt tillrätta om sjömansskattenämndens första förslag hade gått igenom. Då hade de varit tvungna att lösa allt med privata försäkringar. Nu har vi markerat i förhandlingar med rederiet att vi inte vill veta av såna här oklarheter i organisationen i framtiden, säger en lättad klubbordförande, Anna Olsson. 24 januari 1997

97-01-24 Nordöns fripassa- gerare av i Göteborg Anita Fors

De åtta fripassagerarna på ms Nordön togs inatt iland i Göteborg. Vid nio-tiden på torsdagkvällen kom ms Nordön till Göteborg och möttes på kajen av ett stort pådrag poliser, handläggare från invandrarverket samt mediafolk. Bland de fåtal personer som släpptes ombord var Sekos klubbordförande på rederiet, Bylock och Nordsjöfrakt, Kenny Reinholds: - Vi har pratat med besättningen och det var lugnt ombord. Nu får vi diskutera med rederiet om hur man ska förbättra rutinerna i hamnarna så att vi får en bättre kontroll. Det får inte bli brister på grund av tidsbrist och stress. Vi ska också diskutera säkerheten ombord under en resa med fripassagerare med. Då samtliga fripassagerar sökte politisk asyl i Sverige togs dessa under natten iland i Göteborg, för att deras ärende skall behandlas av svenska myndigheter. ms Nordön fortsatte redan vid ett-tiden på natten till Rönne på Bornholm för att lasta. 24 januari 1997

97-01-22 ms Nordön går mot Göteborg under polis- bevakning Anita Fors

Det svenska lastfartyget Nordön, som sedan i söndags legat i norska Kramöy med åtta fripassagerare från Marocko ombord, ska ikväll (onsdag) lämna Norge. Kursen ställs mot Göteborg, där de åtta männen ska få lämna fartyget. Till skydd för besättningen följer fem poliser med på resan. Med åtta unga aggressiva män ombord som fripassagerare är ett fartyg inte i sjövärdigt skick. Det menade befälhavaren på ms Nordön och vägrade lämna kajen om fripassagerarna var kvar. En uppfattning som hade stöd av skyddskommittén ombord, liksom av svenska sjöfartsverket. - Hela besättningen var enig om att inte lämna kaj utan att ha ordnad bevakning om fripassagerarna inte kom iland. Vi har inte den säkerheten ombord som krävs för det. Dessutom var vi rädda att de skulle bli våldsamma om de tvingades följa med till sjöss igen, de har uppträtt aggressivt under resan hit, berättar skyddsombudet ombord matros Veronica Natanaelsson. De norska myndigheterna vägrade emellertid att ta iland fripassagerarna, vars asylansökan snabbehandlades och avslogs medan de var kvar ombord. Följden blev att fartyget blev liggande i hamn, under intensiv polisbevakning, medan svenska UD och Sjöfartsverket försökte påverka de norska myndigheterna. De har tidigare tagit emot fripassagerare från Marocko, men har blivit allt mer restriktiva. - Nu har vi fått veta att det är vanligt med fripassagerare i just den här hamnen, där vi var första gången. 28 fripassagerare har följt med till Norge, bara de senaste åren. Det var de norska lastägarna väl medvetna om, men informerade varken oss ombord eller rederiet, säger befälhavare Bengt Sköld. Kompromisslösningen som låste upp dödläget blev att fem norska poliser följer med till Göteborg, där besättningen ska bli kvitt fripassagerarna. För att klara sjösäkerhetskraven, med så många extra man ombord, måste fartyget först invänta extra livräddningsutrustning innan de kan avgå. 22 januari 1997

97-01-16 Rymningar har halverats på tre år Eva Strinnholm

Bara elva fångar rymde från svenska fängelser under november månad förra året. 1995 var motsvarande siffra 40. Under hela 1996 rymde 217 interner, vilket också är färre än föregående år. Statistiken ovan visar rymningar direkt från anstalt, men även avvikelserna från permission är på nedåtgående. För 10 år sedan slutade 3,3 procent av permissonerna med att den intagne smet sin väg. 1996 och även 1995 avslutades bara 0,8 procent av permissionerna på det viset. Rymningarna direkt från anstalt har minskat från 459 (1994) till 329 (1995) och 217 förra året. - Det är en dramatiskt nedåtgående trend, säger kriminalvårdsstyrelsens, KVS, planeringsdirektör Stig Fjärstedt. Den beror enligt hans uppfattning bland annat på kontaktmannaskapet. - Personalen har bättre kunskap om de intagna och märker lättare om det är något på gång. Den närmare relationen gör det också lättare att hjälpa de intagna med deras problem och då blir de mindre frustrerade. En annan förklaring är att KVS blivit duktigare på att sortera fångarna, så att de mer rymningsbenägna hamnar på anstalter med högre säkerhet. Eftersom många fängelser ska läggas ned inom kort fruktar Seko vård att den positiva trenden bryts. Medelbeläggningen kommer att öka från 87 till 91 procent och det innebär, enligt ombudsmannen Roal Nilsen, att säkerhetsproblemen ökar. Stig Fjärstedt tror inte att det gör någon större skillnad. - Vi har haft beläggningstryck på 90 procent tidigare under 1990-talet, säger han. 16 januari 1997

97-01-15 Strid om sjuk- löner Eva Strinnholm

85 procent av lönen efter 14 sjukdagar eller efter 28? Om det strider facket och arbetsgivarna. Just nu är det arbetsgivarnas tolkning som gäller, men den passus i sjuklagen som de stöder sig på ska tas bort. Det har regeringen lovat. Lagändringen träder dock inte i kraft förrän den första maj, och problemen är inte lösta med det. Bakom konflikten ligger förlängningen av sjuklöneperioden, från 14 till 28 dagar. Under sjuklöneperioden (med undantag av karensdagen) betalar arbetsgivaren ut sjuklön med 75 procent av den vanliga lönen. Därefter får den sjuke sjukpenning från försäkringakassan. Också sjukpenningen ligger på 75 procent. Ovanpå detta betalar arbetsgivaren 10 procent, enligt avtal. Arbetsgivare och arbetstagare gör olika tolkningar av det avtalet. Enligt arbetsgivarsidan innebär förlängningen av sjuklöneperioden att utbetalningen av de 10 procenten skjuts upp till dag 29, medan de fackliga organisationerna anser att de 10 procenten fortfarande ska betalas ut från den 15:e sjukdagen. LO har anmält frågan till skiljenämnen. Om skiljenämnden går på LO:s linje kommer cirka 10.000 privatanställda Seko-medlemmar (de som omfattas av AGS, avtalsgruppsjukförsäkring) att få 85 procent av sin lön från och med den 15:e (till och med den 90:e) sjukdagen. Det gäller exempelvis privatanställda vägarbetare, personalen vid Karlskronavarvet och Tumba bruk. Enligt Sekos uppfattning ska alla Seko-medlemmar ha de tio procenten efter 14 dagar och förbundet kommer att driva frågan så långt det är möjligt. På Arbetsgivarverkets ligger man, enligt informationschef Torbjörn Wancke, stilla i avvaktan på skiljenämndens dom. - Vi vill se vad som händer på den övriga arbetsmarknaden. Det kan tolkas som en villighet att följa LO - SAF, men det säger han inte rent ut. Däremot påpekar han att villkoren beträffande de 10 procenten kan bli olika i olika avtal framöver. Om det inte finns någon lag som reglerar detta är det fritt fram för arbetsmarknadens parter att göra upp. Det kan ske på olika nivåer. På Kriminalvårdsstyrelsen, för att ta ett exempel, säger dock chefsjuristen Klas Jonés att KVS kommer att följa centrala överenskommelser i denna fråga. Sjuklönefrågan är en het potatis för alla fackliga organisationer och även PTK har tagit strid. 15 januari 1997

97-01-09 Volvo lägger ner - 650 får gå Mats Andersson

Volvo Aero lägger ner underhållet av flygmotorer i Arboga. Verksamheten flyttar till Trollhättan och 650 personer förlorar jobbet. Nedläggningen beräknas vara avslutad om ett år. Beslutet kom helt oväntat och de anställda är chockade. Det är två företag som ska flytta till Trollhättan, Volvo Aero Support som arbetar med underhåll av Viggenmotorer och Volvo Engine Service, som arbetar med underhåll av civila flygmotorer. Redan 1992 beslutades att underhållet av motorerna i det nya Jas-planet skulle utföras i Trollhättan. Samtidigt inleddes jakten på civil produktion i Arboga, i tron att man hade tid på sig till år 2010 - 2015, då Viggen skulle utgå. Enligt det senaste försvarsbeslutet försvinner Viggenplanen redan år 2003 och redan inom ett år tappar Arboga 80 procent av underhållet. Enligt företagsledningen är det därmed oundvikligt att flytta allt underhåll. 300 tjänster flyttas från Arboga till Trollhättan, där ytterligare 200 ny tjänster skapas. Till de 500 jobben har de anställda i Arboga förtur och företagsledningen utlovar stödpaket för dem som väljer att flytta. - Jag är helt chockad, säger Jan-Erik Jansson, klubbordförande, vi var inte informerade, inte företagsledningen, inte kommunen. Det här har de skött helt från Trollhättan, det är mycket dåligt. - MBL-förhandlingar pågår som bäst och Jan-Erik säger att han inte kastat in handduken, men han tror det blir svårt att ändra beslutet. 9 januari 1997

97-01-09 Nytt post- avtal kan ge ändrad service Eva Strinholm

Postservicen till fritidshus kan försämras under året. I det nya avtalet mellan Posten och staten sägs att antalet fasta hushåll utan daglig postservice inte bör öka. Med den skrivningen öppnas dörren för förändringar av servicen till fritidshus. Posten kan till exempel börja ta betalt för att dela ut brev i sommarstugeområden. Det nya avtalet gäller bara under 1997, inte i fem år som regeringen från början hade tänkt sig. Det är, med några få undantag, nästan en kopia av det treåriga avtal som tecknades när Posten blev bolag den första april 1994. En annan förändring gäller vikten på försändelser. Enligt det nya avtalet, och Postlagen, är Posten skyldig att ha rikstäckande utdelning av paket upp till 20 kilo. Dessutom måste Posten ha rikstäckande utdelning av alla slags adresserade försändelser som väger två kilo eller mindre. Det innebär att postorderkataloger och dylikt behandlas som brev även om de inte är inneslutna. Huvudsaken är att det står en adress på dem. Portot på vanliga inrikes brev, sådana som sänds av privatpersoner, får inte stiga mer än den allmänna prisutvecklingen. Det står också i avtalet. Det är turbulensen på postmarknaden som fått parterna att skriva ett så kort avtal. För att få bättre grepp om situationen vad gäller kassaservicen ska kommunikationsdepartementet och Posten gå igenom den och klargöra vad som ska ingå. Under tiden har staten fryst bidraget till Postens kassaservice på förra årets nivå, vilket innebär 200 miljoner under 1997. 9 januari 1997

97-01-08 1.500 ska bort från SJ Leif Andersson

SJ minskar antalet anställda med 1.500 personer under de närmaste åren. Orsaken är de allt större förlusterna för tågtrafiken. Neddragningarna innebär bland annat att persontrafiken Karlstad-Göteborg liksom trafiken Sundsvall-Östersund försvinner från den I januari 1998. De största förändringarna kommer att genomföras på godssidan. Det är bland annat de ändrade reglerna, som gynnar tung lastbilstrafik, som slagit hårt mot järnvägstrafiken. - Orsaken till att SJ tvingas till neddragningar i tågtrafiken beror på att järnvägen - som trafikslag - har sämre förutsättningar än buss- och lastbilstrafiken, säger Roger Kristensson, Sekos representant i SJ:s styrelse. Han menar att kommunikationsminister Ines Uusmann måste omfördela infrastrukturmedel till statlig upphandling av olönsam gods- och persontrafik och på så sätt förbättra järnvägens konkurrensmöjligheter. Av de 1.500 personer som blir övertaliga kommer 1.000 att erbjudas pension. 8 januari 1997

97-01-08 Sekos sjukför- säkring klar Eva Strinnholm

Sista veckan i januari får Sekos medlemmar ett erbjudande om facklig sjukförsäkring i brevlådan. För att omfattas av försäkringen måste man själv anmäla sig och premien ingår inte i fackföreningavgiften. Försäkringen gäller från och med den 91:a sjukdagen, då sjuklöneavtal eller avtalsgruppsjukförsäkringen AGS upphör. Den som omfattas av AGS eller sjuklöneavtal får ut ungefär 85 procent av sin lön från den 15:e (möjligen 29:e dagen, om det pågår förhandlingar med anledningen av att perioden med sjuklön har utökats från 14 till 28 dagar) till och med den 90:e sjukdagen. Från dag 91 ska man klara sig på sjukpenningens 75 procent. Det är den förlusten som kan täckas med den sjukförsäkring som Seko och Folksam nu erbjuder. Eftersom sjukförsäkringen är kollektiv behövs ingen individuell hälsoprövning, men försäkringen har sina begränsningar. Man måste vara under 60 för att få teckna den och premien är högre ju äldre man är. Den som varit sjukskriven i mer än 28 dagar i streck under de sista 120 dagarna från den dag då försäkringen börjar gälla får inte vara med. Om man därefter är frisk i 120 dagar får man naturligtvis teckna försäkringen. Den som har sjukbidrag eller förtidspension får inte teckna denna sjukförsäkring. Om man anmäler sig till försäkringen så snart man fått erbjudandet träder den i kraft i mars månad. 8 januari 1997

Nyhets- arkiv

ALLT om Arboga-affären Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Webnyheter december Saxat ur decembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter november Saxat ur novembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter oktober Saxat ur oktobernumret av Seko-magasinet. Webnyheter september Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet.

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nytt01.htm