Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Nyheter ur SEKO-magasinet

December 1997

Nu ska verken tvingas ta regionalt ansvar Inga uppsägningar vid Hallandsåsen Bogvisiret får största skulden Skanska och NCC mutade Banverkschef Bottniabanan byggs Staten vill in i lönerörelsen SJs stationsvakter privatiseras Seko vill ha neutral konkurrens om posten Nollvision på väg Bemanningsbolag i konkurs UTRIKES: Telecom Italia ny Teliapartner EU-ja till nytt Stenabolag Internationell solidaritet fick stöd på Iskra-kongress ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV

Nu ska verken tvingas ta regionalt ansvar Leif Andersson

Det ska bli svårare för statliga myndigheter och företag att lägga ner verksamheter i glesbygd. I framtiden blir de tvungna att ta regionalpolitiska hänsyn om de vill flytta eller lägga ner. Hade reglerna gällt tidigare hade troligen inte den kritiserade nedläggningen av häktet i Östersund kunnat genomföras. Statliga myndigheter och företag ska ta regionalpolitisk hänsyn vid avveckling av verksamhet. Det kommer regeringen att föreslå i den regionalpolitiska propositionen som läggs fram i februari erfar Seko-magasinet. Säger riksdagen ja till regeringens förslag kan det innebära stopp för nedläggningar liknande den som kriminalvården gjorde av häktet i Östersund. - Det har ju visat sig att nedläggningen i Östersund egentligen inte innebar någon besparing för staten eftersom den har inneburit kraftigt ökade kostnader för bland annat transporter, säger Ola Frithiofson, politiskt sakkunnig i näringsdepartementet. Ökade kostnader för andra Enligt beräkningar som gjorts vid Länsstyrelsen i Östersund minskade kostnaderna för kriminalvården från åtta till fyra miljoner per år genom flytten till Härnösand. Samtidigt ökade kostnaderna för polisen och rättsväsendet med lika mycket, så besparingen för staten blev noll. Till det ska läggas att flytten innebar att 25 personer vid häktet i Östersund förlorade sina arbeten samtidigt som resor för advokater och utredare de 24 milen till Härnösand tar mycket tid. Det är bland annat sådana här konsekvenser som regeringen vill komma åt med sitt förslag. Länsstyrelsen ska gripa in Regeringens proposition kommer att innebära att statliga myndigheter och bolag blir tvungna att göra en regionalpolitisk analys som visar vad konsekvenserna blir för bygden av en nedläggning eller bantning av verksamheten. Om följderna av en myndighets beslut blir alltför allvarliga ska länsstyrelsen kunna gripa in och titta på alternativa lösningar. När det gäller statliga aktiebolag är frågan betydligt mer komplicerad. - I princip ska samma regler gälla för bolagen som för myndigheterna, men hur det praktiskt ska gå till är en känsligare och svårare fråga. Vi styr ju inte så direkt över bolagen som över myndigheterna, säger Ola Frithiofson. - Infrastrukturbolagen som Telia och Posten styr vi med post- och telelagen samt ägardirektiv på bolagsstämmorna. Om ett statligt företag tvingas behålla verksamhet som går med förlust av regionalpolitiska skäl, kan det inte försvaga företaget gentemot konkurrenter som inte behöver ta sådana hänsyn? Bolagen skickar räkning - Det behöver inte bli så, men visst, målkonflikten mellan effektivitet och regional balans kommer man aldrig ifrån, säger Ola Frithofson. - Därför kan vi inte göra på exakt samma sätt med bolagen som med myndigheterna. Ola Frithofson menar att det kan bli aktuellt att staten betalar bolag för att behålla en verksamhet som inte är lönsam. - När Posten diskuterar med regeringen om hur man ska kunna upprätthålla servicen i glesbygd så brukar det komma en räkning för det. Detsamma gäller för SJ:s olönsamma trafik, säger han. Finns redan i grannländer Liknande lagstiftningar som den regeringen nu planerar finns redan i Norge och Finland. Gunnar Erlandsson, Sekos ordförande, känner inte till innehållet i den kommande regeringspropositionen men är försiktigt positiv. - Det är bra om regeringen tillmötesgår oss på det här området. Vi har ju sedan länge kritiserat den sektorisering av statlig verksamhet som innebär att den ena handen inte vet vad den andra gör, säger han.

Inga uppsäg- ningar vid Hallands åsen Mats Andersson

Det blir för närvarande inga uppsägningar av tunnelarbetarna vid Hallandsåsen, tidigast den 1 februari nästa år kan tunnelarbetarna få avsked. Det är inte säkert att någon över huvud taget behöver sägas upp. Skanskas ambition är att lösa övertaligheten genom utbildning och omplaceringar till andra projekt. Av de 165 anställda har ett 30-tal redan blivit omplacerade. Utbildningen ska komma igång i början av januari, efter helgerna. I första hand är det 50 till 60 anställda som ska utbildas i lining i samarbete med länsarbetsnämnden. Det är inte klart hur lång utbildningen blir. Om den räcker för att undvika uppsägningar beror på när tunneljobbet kan komma igång igen. Blir det ett beslut om lining tar det tre månader innan arbetet kan starta, den tiden tar det att gjuta formarna som krävs. Seko stämmer Skanska Seko förbereder en stämning mot Skanska, men för att göra det måste alla prov från läkarundersökningarna vara klara, sedan ska Seko ha fullmakt från var och en av dem som blivit skadade, vilket innebär att processen knappast kommer igång före sommaren. Det är ett 10-tal av tunnelarbetarna som fortfarande har besvär efter att ha arbetat med Rhoca-Gil. De har bland annat problem med eksem, utslag och domningar. Arbetet med tunnlarna genom Hallandsåsen går på sparlåga. Det enda arbete som utförs är förstärkningsarbeten. Nu jobbar de anställda två veckor och är hemma en, Skanska funderar på att vända på det, så att de jobbar en vecka och är hemma två.

Bog- visiret får största skulden Anita Fors

På tok för svaga låsanordningar på bogvisiret. Det var enligt haverikommissionen den direkta orsaken till Estonias förlisning. Men hade besättningen reagerat - och agerat - snabbare skulle fler ha överlevt katastrofen. - Man måste fråga sig om Estonia verkligen var i sjövärdigt skick när hon lämnade Tallinn, som det såg ut med trasor och madrasser inklämda runt bogvisirslåsen. Trots läckande packningar har de kört för fullt rakt emot vågorna. Ändå har inte haverikommissionen lagt någon skuld på hur fartyget hanterats, säger Göran Hansson som är arbetsmiljöombudsman på Seko sjöfolk när han läst den lilla del av rapporten som ännu är översatt till svenska. När den internationella haverikommissionen efter tre år och drygt två månader äntligen presenterade sin rapport den 3 december innehöll den inte några direkta nyheter. Hårdast kritik mot varvet Vädret på olycksplatsen var hårt, men inte extremt; vindstyrkor på 18-20 sekundmeter och fyra meter höga vågor förekommer 8-10 dagar varje år på Östersjön. Ändå skriver kommissionen att haveriet inträffade under "vågförhållanden som troligen var de värsta som hon (Estonia) någonsin varit utsatt för". Det tyska Meyervarvet, som byggde fartyget, får hårdast kritik. Haverikommissionen konstaterar att bogvisirets låsanordningar borde ha varit flera gånger starkare och att visirinfästningarna inte var konstruerade utifrån realistiska bedömningar av påfrestningarna det skulle utsättas för. Svagheterna blev också mer påtagliga strax efter att Estonia byggts. Då höjdes kraven på bogportar rent allmänt, men på grund av den så kallade farfarsklausulen gällde inte de nya reglerna redan byggda fartyg. Besättningen, framför allt befälet, får också kritik. Inte för själva olyckan, men väl för hur de agerade efter att olyckan var ett faktum. Att befälet på bryggan inte minskade farten när de fick rapporter om metalliska ljud och inte heller beordrade en undersökning, minskade överlevnadschanserna för de 989 ombord betydligt. Att de sedan vände upp fartygen mot vinden när det saknade såväl bogport som ramp gjorde att Estonia vattenfylldes snabbare. Sent livbåtslarm Besättningen använde inte heller de möjligheter de hade för att söka och utbyta information medan det ännu fanns tid att påverka händelseförloppet, ingen tittade till exempel på de TV-bilder som visade ett bildäck som höll på att vattenfyllas. Livbåtslarm kom först fem minuter efter det att Estonia hade fått slagsida och ingen information gavs till passagerarna genom högtalarsystemet. - Det finns många frågetecken kring besättningens agerande. Var den verkligen kompetent för den här sortens fartyg? Har esterna någonsin haft ett liknande fartyg tidigare? säger Göran Hansson. Rederiet - svenska Nordström & Thulin AB samt estniska Estonian Shipping Company Ltd som gemensamt bedrev trafiken i bolaget N&T Estline - omnämns knappt ens i de 20 sidor, av den 228 sidor långa rapporten, som än så länge finns översatt till svenska. De utsätts i vart fall inte för någon kritik från kommissionens sida. Rederiets skyldighet - Haverikommissionen skriver att Estonia aldrig tidigare gått i sådana väderförhållanden som rådde på Östersjön mellan Stockholm och Tallinn den natten. Har då inte rederiet en skyldighet att försäkra sig om att fartyget är anpassat för de nya väderförhållandena innan de sätter henne i trafik? Det tyska Meyervarvet tillbakavisar kritiken från haverikommissionen. De har låtit en expertgrupp göra en egen utredning av olyckan. Den utredningen lägger istället tyngsta vikten på dåligt underhåll av fartyget.

Skanska och NCC mutade Banverks- chef Mats Andersson

En chef på Banverket i Gävle har häktats, på sannolika skäl misstänkt för grovt bedrägeri och flera fall av mutbrott. Sammanlagt ett tiotal personer på Banverket, Skanska och NCC är misstänkta för brott Mannen har varit projektledare för de flesta av Banverkets projekt i mellersta banregionen. Han har under 1996 och 1997 blivit bjuden på tre utlandsresor av Skanska och NCC. Mutresor, enligt åklagare Björn Lundberg. I åtminstone ett av fallen har entreprenadföretagen sett till att kostnaderna har hamnat hos Banverket. Den misstänkte attesterade själv den fakturan. En byggchef på Skanska och en på NCC är delgivna misstanke om brott, och på Banverket har ytterligare en person delgivits misstanke. Banverkschefen har låtit ett tredje entreprenadföretag utföra privata arbeten åt sig till ett värde av 25 000 kronor. Enligt åklagaren är det ett mindre företag men med stora åtaganden åt Banverket Grovt bedrägeri Chefen är också misstänkt för ett fall av grovt bedrägeri, det handlar om en stor tilläggsfaktura från Skanska till Banverket. När polisen säkrat bevis kommer mannen att släppas ur häktet i väntan på åtal, som sannolikt väcks i slutet av januari. Enligt åklagaren Björn Lundberg är mutbrott vanligare än man tror, och att de nog har ökat i takt med de ökade investeringarna i infrastruktur. Han säger att många inte känner till vad lagen säger, men att det i detta fall borde ha varit uppenbart. Från Banverket i Gävle vill man inte kommentera fallet. De avvaktar tills eventuellt fällande domar vunnit laga kraft.

Bottnia- banan byggs Mats Andersson

Om tio år invigs den 19 mil långa Bottniabanan mellan Nyland och Umeå. Så står det i det avtal som nyligen undertecknats om finansieringen av Bottniabanan. De utredningar om Bottniabanans lönsamhet som gjorts, visar olika resultat. Men regeringen och de aktuella Norrlandskommunerna vill ha den, men den har varit för dyr at finansiera över budgeten, så försök har gjorts att hitta privata finansiärer. Men ingenstans har man hittat de 8,2 miljarder kronor som banan beräknas kosta. Därför har nu fyra kommuner och två landsting kommit överens med staten om att bilda Bottniabanan AB, som ska finansiera bygget genom att låna pengar på öppna marknaden och sedan bygga. Bolaget ägs till 91 procent av staten och till nio procent av kommunerna. Pengar till ränta och amorteringar får man genom att hyra ut banan till Banverket, som alltså får betala kalaset, men under betydligt längre tid än om pengarna kommit från budgeten. 250 kilometer i timmen Målsättningen är att banan ska trafikeras med minst sex dubbelturer dagligen. De regionala politikerna utlovar trafik för 30 miljoner kronor om året i 15 år. Största hastighet blir 250 kilometer i timmen och högsta axellast 25 ton. Byggstart för den första etappen, mellan Örnsköldsvik och Husum är planerad till sommaren 1999. Bottniabanan kommer att bli en stor arbetsplats under de närmaste tio åren. Och när den är färdigbyggd kommer den att ha stor betydelse för alla som bor och verkar i anslutning till den, liksom för miljön. Det anser statens förhandlingsman, Bengt Owe Birgersson, som förhandlat fram avtalet. För att detta ska bli verklighet krävs att riksdagen godkänner avtalet - och att den ekonomiska kalkylen inte spricker.

Staten vill in i löne- rörelsen Mats Andersson

Staten får i framtiden mer att säga till om i lönerörelserna. Enligt ett förslag ska ett nytt medlingsinstitut bildas med makt och myndighet att ingripa i konflikter på arbetsmarknaden. Sedan i våras har Svante Öberg utrett framtidens lönebildning. Utgångspunkten var att lönebildningen fungerade dåligt och uppdraget var att lägga fram ett förslag som minskar arbetslösheten utan att inflationen ökar. Nu har ett delbetänkande kommit där utredaren föreslår ett medlingsinstitut med stora resurser att göra samhällsekonomiska analyser. Institutet ska ledas av en generaldirektör som också är riksmedlare. Delbetänkandet tar inte upp medlingsinstitutets befogenheter. Förslag om det kommer hösten -98. SAF vill ha tvångsmedling SAF vill gärna att institutet ska kunna tvångsmedla och skjuta upp stridsåtgärder. LO ser gärna att medlarna ska kunna lägga ihop olika avtalsområden under medlingen, något som Seko inte är så intresserat av. Utformningen av förslaget lär påverkas av den kommande avtalsrörelsen. Enligt delbetänkandet ska också lönestatistiken förbättras. Bland annat ska det på statens område införas en månadsvis lönestatistik. Varje år ska medlingsinstitutet ge ut en rapport om löneutveckling, lönebildning och avtalsförhandlingar.

SJs stations- vakter priva- tiseras Mats Andersson

I januari blir SJ:s stationsvakter på Centralen i Stockholm uppsagda. Verksamheten läggs då ut på ett privat vaktbolag. De anställda som vill får anställning i det nya bolaget. I mer än hundra år har SJ själv skött bevakningen av Centralstationen. Enligt Elisabet Asplund, som är chef för försäljning ingår inte bevakning i SJ:s kärnverksamhet. De anställda som vill kan följa med till Cesab, som det nya bevakningsföretaget heter. Det har varit ett krav från SJ och på Cesab säger man att de är välkomna. Däremot är det inte säkert att de får just Centralen som bevakningsområde. Det är inte så många av de anställda som följer med över. Några söker andra jobb, i eller utanför SJ och några börjar studera. De som väljer att bli anställda av Cesab kommer att arbeta under Transports avtal. Övriga är lovade nya jobb inom SJ. Jämn könsfördelning Christer Eriksson är VD på Cesab och han välkomnar SJ stationsvakter, bara de klarar den säkerhetskontroll som gäller för väktare. Han säger att man kommer att ha 18 väktare på Centralen och att man strävar efter en jämn könsfördelning. För många av stationsvakterna har förändringen inneburit en förevändning att söka sig därifrån. Stämningen på arbetsplatsen har inte alltid varit den bästa, därför ser en del fram mot en ny ägare, även om man inte tycker om att behöva bli uppsagd i samband med bytet.

Seko vill ha neutral konkurrens om posten Anita Fors

Staten måste betala för den service man önskar vad gäller den samhällsomfattande tjänsten. Bara då kan den eller de postoperatörer som utför samhällstjänsten få full kostnadstäckning utan att det utgör ett etableringshinder för mindre postföretag. Det skriver Seko i sitt yttrande över förslaget till en ny postlag. Därmed går man ifrån den tidigare uppfattningen som förordade en koncessionsavgift för alla postoperatörer. Situationen på postmarknaden har helt enkelt förändrats så mycket att en koncessionsavgift skulle riskera att snedvrida konkurrensen inom branschen och missgynna kunderna. Tre grundprinciper Sekos uppfattning om den nya postlagen bygger på tre grundprinciper: Brevtjänsten ska ha hög kvalitet. Det måste råda konkurrensneutralitet på postmarknaden. De elektroniska alternativen kommer på sikt att starkt påverka inriktningen och därmed sysselsättningen inom postbranschen. Förslaget om att Post- och telestyrelsens, PTS, roll förstärks är bra, menar Seko. Inte minst idén om att PTS ska få i uppdrag att utreda hur den postala infrastrukturen ska se ut i framtiden. Vill inte ha prisreglering Likaså är det bra att staten fastställer en miniminivå för den samhällsomfattande tjänsten - något som inte finns idag. Anpassningen till EU-direktivet för miniminivån är också rimlig. Seko vill däremot inte se någon prisreglering - det hör inte hemma på en avreglerad marknad. Slutligen instämmer Seko i att man måste utreda statens ansvar för den rikstäckande betaltjänsten, då med inriktning på att ta med hela betalmarknaden - både post och bank. Men betonar samtidigt att det är bråttom. Såväl utredning som åtgärder måste komma snabbt.

Noll- vision på väg Mats Andersson

Nollvisionen, det är visionen om noll döda och svårt skadade i trafiken. Projektet har dragits igång av Seko och Transport, eller snarare av Stig Edvinsson och Lotta Durgé från respektive förbund. Projektet ska dra igång den första februari men redan har en rad försöksstationer startat. Man räknar med att omkring 3.000 arbetslösa kommer att få arbete inom projektet. För den som vistas på vägarna kommer det att bli svårt att undvika Nollvisionens informatörer. De ska finnas vid bensinstationer och vägkrogar. På badplatser, systembolag och arbetsplatser, med flera ställen. Meningsfull sysselsättning Syftet med projektet är att skapa ett brett engagemang för nollvisionsidén och en efterfrågan på säker trafik. En viktig del är också att det skapas "meningsfull, samhällsnyttig" sysselsättning för tusentals arbetslösa, utan att andra jobb trängs undan. Nollvisionen genomförs i samarbete med kommunikationsdepartementet, NTF, Vägverket, Ams och flera privata sponsorer.

Beman- nings- bolag i konkurs Anita Fors

Bemanningsbolaget Lido Management har på egen begäran gått i konkurs. I början av december uppgick skulderna i konkursboet till närmare 13, 4 miljoner kronor. - Det är fortfarande mycket oklarheter kring konkursen och vi ska snart träffa konkursförvaltaren för att försöka få klarhet i anställningar och lönefordringar, säger ombudsman Leif Wallin på Seko sjöfolk. I våras förhandlade bolaget om uppsägning av de 23 anställda på grund av att de tre fartyg som de bemannade skulle säljas. Bara ett av dem, m/s Stella Atlantic, såldes snabbt. Därefter blev det tvist om uppsägningarna. Staten störst fordringsägare När konkursen i höst var ett faktum, seglade fortfarande m/s Stella Nordic och m/s Stella Pacific kvar - bemannade med vikarier. Först den 1 december bytte Stella Nordic ägare, då hon flaggades om och bytte besättning i Köpenhamn. Störst bland fordringsägarna är staten, genom sjömansskattekontoret, som har fordringar på drygt 7 miljoner kronor.

Telecom Italia ny Telia- partner Leif Andersson

Det italienska telebolaget Telecom Italia ska köpa in sig i alliansen AT&T-Unisource. Affären sker genom att Unisource minskar sin andel från 60 till 40 procent samtidigt som AT&T minskar sin andel från 40 till 30 procent. Därmed blir det möjligt för italienarna att ta över 30 procent av alliansen. Eventuellt kommer Telecom Italia senare att gå in som partner i Unisource där svenska Telia idag är en av delägarna.

EU-ja till nytt Stena- bolag Björn Forsberg

Fritt fram för ett nytt samägt färjebolag som ska trafikera den engelska kanalen. Det beskedet har bolagets ägare Stena P&O fått. Både EU och den engelska regeringen har preliminärt lämnat sitt godkännande. - Vi välkomnar beskedet från EU och den engelska regeringen. Det här är bra nyheter inte bara för Stena Line och P&O utan också för konsumenterna som får ett starkt och livskraftigt konkurrensalternativ med ännu bättre servicekvalitet. Vi hoppas att det nya bolaget P&O Stena Line ska kunna starta sin verksamhet i början på nästa år, säger Stena Lines VD och koncernchef Bo Lecenius, i en kommentar. Tillståndet omfattar färjeverksamhet inom det så kallade Short Sea-området över Engelska kanalen. EU-beskedet klargjorde också att det formella beslutet i ärendet fattas på nyåret 1998.

Interna- tionell solida- ritet fick stöd på Iskra- kongress Björn Forsberg

Den offentliga sektorns privatisering och internationell solidaritet. Det var huvudfrågorna när internationalen för stats- och kommunalanställda - Iska - höll sin 26:e världskongress i den japanska staden Yokohama. - Från Sekos sida arbetade vi för att inrätta en speciell desk för solidaritetsfrågor vid sekretariatet i Genève. Förslaget utgick från behovet av en global samordning av olika stödaktioner som det gällde att få Iska att ställa upp på, säger Sekos vice ordförande Sten Lönn. - Kongressen beslutade också som vi ville. Iska har sammanlagt 23 miljoner medlemmar. Huvudfrågan för organisationen är globaliseringen och privatiseringen inom tjänste- och servicesektorn. Många kritiserar också den utvecklingen. Från norska Kommunal drev man exempelvis tesen om ett statligt och offentligt ägande hårt. Andra hade en mer öppen attityd till den förändringsvåg som sveper fram och såg också möjligheter i allt det nya. Hur man ska komma tillrätta med barnarbetet i världen diskuterades liksom en strategi för fackligpolitisk solidaritet med medlemsorganisationerna i de mest utsatta länderna som Burma, Sri Lanka, Malaysia och Thailand. - En av delegaterna från Bangladesh fick först inte utresetillstånd för att åka på den här kongressen. Men efter påtryckningar från Iska kom han iväg. Det är ett praktiskt exempel på nyttan av en stark international. Kontakter - Kortare arbetstid, hur man ska förbättra sysselsättningen och klara energiförsörjningen i ett globalt perspektiv var andra viktiga frågor. - Från Seko knöt vi även många värdefulla internationella kontakter. Och inte minst det sista är ju en av huvuduppgifterna med sådana här internationella sammankomster, säger Sten Lönn.

Övriga nyhets- rubriker i december

Tre fängelser läggs ner Avskedad brevbärare fick jobbet tillbaka Avtal klart för privata järnvägar Högakustenbron öppnad Höjda avdrag för sjöfolk Bengt Göransson: Etik inget regelsystem The Union of Service and Communication Employees Utredning föreslår höjt rederistöd Posten överens med konkurrensverket Nervskador hos tunnelarbetare Plattform för Seko-magasinet UTRIKES: Norsk lönepolitik har problem Fartrekord ger magnettåg ny chans Snabbare godståg i Europa Större Europa blir bättre EU vill ha säkrare skepp Många nya gröna jobb Fri telefoni i nytt supernät Ramprogram för energin

Nyhets- arkiv

Webnyheter november Saxat ur novembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter oktober Saxat ur oktobernumret av Seko-magasinet. Webnyheter september Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter augusti Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet. Webnyheter juli Förbundsmötet 16-18 juni Webnyheter juni Saxat ur juninumret av Seko-magasinet. Webnyheter maj Saxat ur majnumret av Seko-magasinet. Webnyheter april Saxat ur aprilnumret av Seko-magasinet. Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Allt webpublicerat material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet12.htm