Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Nyheter ur SEKO-magasinet

November 1997

Jag är offret, varför straffas jag? Telefonister i Sollefteå fick tillbaka a-kassa 400 blir av med jobbet vid Telia nättjänster Jubel på Posten i Ånge Tappen har gått ur Vänern SL-anställda misstänks för stöld av biljetter Tusen färre arbetslösa i Seko Särskild tabell för sjömansskatt SJ-succéer med sorgkant Telia Nära minskar med 200 Fackligt aktiva invandrare ska bli fler Renare fartyg får lägre avgifter Arbetslösa blir extra resurser UTRIKES: Kvinnliga sjöfarare möttes i Singapore EU-förbud mot akrylamid? Tele Danmark privatiseras ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV Webnyheter - senaste nytt Webnyheter - oktober

- Jag är offret, varför straffas jag? Mats Andersson

Några sekunder med en pistol mellan ögonen. Några minuter bakbunden, med tejpad mun. Det kan räcka för att totalt förändra ett liv. Anders Nilsson vet, han var postchaufför och blev rånad för några år sedan. Hans själ fick en törn och under sjukskrivningen blev han uppmanad att säga upp sig. Det var en tidig höstmorgon 1994, Anders Nilsson kommer till Posten i Alunda i Uppland. Allt är inte som vanligt när han ska backa in bilen till lastbryggan. I backspegeln skymtar han en man med pistol. Anders går ändå ut, varför kan han inte riktigt förklara. Snart får han en pistol mellan ögonen, en person med rånarluva tvingar ner honom på golvet och binder honom. Efter en stund får han sällskap av en lantbrevbärare. - Jag var inte rädd, men förbannad för att jag aldrig fick någon chans. Jag var väldigt uppstressad men höll på att somna. Nästa gång hellre dör jag än inte gör något, det är så otroligt förnedrande. Redan samma dag fick Anders träffa en psykolog. Samtalen fortsatte en tid. Efter ett par dagars sjukskrivning var det dags att börja arbeta. - Posten kör den varianten att man snabbt ska tillbaka. Det kändes inte bra, men jag blev övertalad. Klarade knappt dagarna Anders kände en längtan att komma bort och under 1995 gick han en mediautbildning på Brunnsvik. Han säger att han efter rånet tagit en del oförnuftiga beslut. Att börja på Brunnsvik var ett sådant. Det var då hans ekonomi brakade ihop. Dels fick han betala studier och uppehälle själv och dels kom han efter med underhållsbidraget. Studierna hade det goda med sig att mardrömmarna försvann. Efter året på Brunnsvik började han jobba igen. Det höll i två månader. - Arbetet gick tyngre och tyngre och jag trivdes sämre och sämre och jag kom på kant med cheferna. Jag fick sämre jobb. - Jag blev glömsk och slarvig, missade tider och blandade ihop möten, jag klarade knappt av dagarna och det började hända missöden i trafiken. Jag gick till en ögonläkare, men han hittade inget. I september 1996 blev jag sjukskriven, officiellt för en ond axel. Reaktion på rånet Anders Nilsson trodde att han höll på att bli senil och han berättade hela historien för sin handläggare på försäkringskassan. Hon var nyss hemkommen från en kurs där man talat om posttraumatisk stress och hon förstod att det var vad Anders led av, det vill säga en reaktion som hängde ihop med rånet. - Jag blev överlycklig, det kändes som en upprättelse gentemot min chef, som hade ställt samman en lista med allt som han tyckt jag slarvat med. Jag hade ingen tanke på att det hela hängde ihop med rånet, jag trodde jag höll på att bli knäpp. Efter ett tag fick Anders veta av sin chef, att han inte längre hade något jobb. Valet stod mellan att säga upp sig själv, eller att bli uppsagd. - Jag gav upp, orkade inte bråka, gå till arbetsdomstolen eller så. Och man kan väl säga att Posten och jag tröttnat på varandra. Anders Nilsson arbetade på Posten i 20 år. Ett rån som var över på fem minuter ändrade helt hans liv. Och sköt hans ekonomi i sank. Nu lever han på existensminimum, allt därutöver tar kronofogden. Därför har han tvingats söka socialhjälp ett par gånger det sista året, bland annat för att kunna lösa ut sin medicin.. Av socialassistenten blev han erbjuden en förmyndare och att göra dagliga alkoholtester. - Skulle jag, som är 44 år tilldelas en förmyndare och fråntas rätten att sköta min ekonomi? Jag har blivit förnedrad förr, men det här var nästan det värsta. Sjukskriven året ut Nu klarar sig Anders från det sociala, ända tills nästa tandläkarräkning kommer. Anders hoppas att få sina skador godkända som arbetsskada, men han vet att det är svårt och tar tid. - Jag vill inte se framåt, inte ta ut något i förskott, jag har blivit besviken förr. Jag tänker annorlunda efter rånet, mer dag för dag. Tänker mer på hur andra människor har det, kanske mer än på mig själv. Nu går Anders på arbetsmarknadsanpassning och lär sig multimedia. Han är sjukskriven till sista december och hoppas kunna jobba med något inom data sedan, om det inte blir fortsatt sjukskrivning. Anders Nilsson var anställd av Posten när han blev rånad. Vilket ansvar har de för det som hände efteråt? Chefen för poståkeriet i Uppsala heter Hans Eriksson. Han säger att de gjorde allt som stod i deras makt, att de följde de rutiner som finns och att han fått den uppfattningen att Anders var nöjd. Hans Eriksson förnekar att han givit Anders något ultimatum om att säga upp sig för att slippa bli uppsagd.

Telefo- nister i Sollefteå fick tillbaka a-kassa Leif Andersson

Fem före detta anställda vid Telias callcenter i Sollefteå har fått tillbaka a-kasseersättning efter att ha varit avstängda på grund av att de sagt upp sig själva. Det är Sifs och Sekos a-kassor som efter att ha granskat anställningsförhållandena vid Telias callcenter kommit fram till att de fem har rätt till ersättning trots att de sagt upp sig själva. Enligt a-kassornas bedömning kan anställningsformen betraktas som intermittent vilket betyder att det inte är någon stadigvarande anställning. De anställda arbetar då och då med perioder utan permanent arbetsskyldighet. - Det är viktigt att komma ihåg att varje fall bedöms för sig. För en person kan det finnas så starka skäl att vi kan bevilja a-kassa medan vi för en annan inte kan göra det, säger Anita Herda vid Sekos a-kassa i Stockholm. Seko-magasinet har tidigare berättat om förhållandena som den timanställda personalen tvingades leva under vid Telias callcenter i Sollefteå. Sällan visste de hur de skulle jobba, anställningen var mycket otrygg och lönen låg. De konstiga arbetstiderna gjorde det besvärligt med barnpassning och frestade på familjelivet. Kändes underbart Många ångrade att de börjat vid Telia då de därmed förlorade rätten till a-kassa under 45 dagar om de sa upp sig själva. De satt fast i en rävsax. Men trots det sa fem av de timanställda upp sig i somras utan att ha nya jobb. De stod helt enkelt inte ut längre utan tvingades ta avstängningen från a-kassan. - Det kändes underbart att få tillbaka pengarna. Sommaren var hemsk för familjen eftersom vi enbart levde på min mans lön och de små besparingar vi hade, säger en av kvinnorna som vill vara anonym.

400 blir av med jobbet vid Telia nät- tjänster Leif Andersson

Telia minskar personalstyrkan med 400 personer vid Nättjänster, den enhet som arbetar med drift och underhåll av nätet. Nedskärningen ska läggas till minskningen på 800 personer inom Nätbygg, där entreprenad- och byggverksamhet inom nätet bedrivs, och som Seko-magasinet berättade om i förra numret. Totalt kommer alltså personalstyrkan att minskas med 1200 personer inom nättjänster. En orsak till nedskärningarna är att utbyggnaden av AXE börjar bli färdig och att stora delar av nätet rustats upp i samband med den. Därför behövs det färre anställda. Enligt Sekos uppfattning är nedskärningarna för kraftiga och kommer att leda till sämre service för kunderna på många håll i landet.

Jubel på Posten i Ånge Anita Fors

Medan Posten drar in tjänster snart sagt överallt så jublar man på Postens paketterminal i Ånge. Minst 15 nya tjänster väntar inom ett par månader. - Det är ett enormt lyft! Det är många, många år sedan vi höll på med nyanställningar i Ånge. Det här ökar framtidstron i hela orten. Det var länge sedan jag hanterade så här positiva frågor, säger Sune Sjödin som är förhandlingsansvarig på Seko Post Logistik i Västernorrland. Paketterminalen i Ånge, som just firat 30-årsjubileum, var nedläggningshotad redan under byggtiden och har flera gånger kämpat mot hot om avveckling. Nu andas man ut och hoppas på lugn framöver. I Postens nya organisation, Brevnät 98, ska paketterminalen i Ånge få tillbaka de företagspaket som sedan 1993 hanterats i Sundsvall. Därmed ökar postmängden från 12.000-13.000 paket om dagen till 23.000. Det innebär att Ånge blir den största paketterminalen i Norrland. Pendlare kan återvända - Vi är väldigt nöjda med att få tillbaka företagspaketen. Särskilt som vi ser att efterfrågan krymper på tredagarspaketen, som var det enda vi hade kvar här. I dag arbetar omkring 50 personer på terminalen. I ett första skede räknar man med att behöva nyanställa 10-15 personer, sedan kanske ytterligare 5-10 personer. - I början är det fråga om internrekrytering. Vi har 14 postanställda som pendlar mellan Ånge och Sundsvall idag, det här innebär en möjlighet för dem att komma tillbaka till Ånge igen.

Tappen har gått ur Vänern Leif Andersson

Två stillastående kärnkraftreaktorer har lett till att vattenståndet i Vänern sjunkit så kraftigt att sjöfarten nu hotas. Vattenfall har tvingats att släppa igenom betydligt mer vatten i vattenkraftverket i Trollhättan för att kompensera bortfallet av kärnkraftsel. Det är en reaktor i Ringhals som reviderats samtidigt som en av Forsmarks reaktorer stått stilla. Det har lett till att vattenståndet i Vänern hittills har sänkts med 40 centimeter. Det har i sin tur fått till följd att sjöfartsverket beslutat att begränsa fartygens djupgående till max 5,34 meter. Det minskade djupgåendet innebär ekonomiskt bortfall för redarna. För varje decimeter mindre djupgående tvingas redarna minska lasten med 100 ton vilket i pengar betyder ungefär 10.000 kronor per last.

SL- anställda misstänks för stöld av biljetter Mats Andersson

Två anställda vid SL har anhållits, misstänkta för grovt häleri, eventuellt stöld. De misstänks ha sålt stulna färdbiljetter för 4,2 miljoner kronor. Det var i mitten av november som polisen grep de två, efter en längre tids spaning. Biljetterna kommer från SL:s centrallager och har sålts till intet ont anande biljettexpeditörer. Förtjänsten har de stoppat i egen ficka. Ola Bertilsson är klubbordförande och han säger att det som hänt är sorligt och beklagligt. Många blir misstänkta De anhållna är avstängda från sitt arbete och enligt Ola Bertilsson lär SL vilja säga upp dem. - Vi ställer inte upp på några förhandlingar om det innan en eventuell dom vunnit laga kraft. Det går en del rykten om vilka de anhållna är och många blir misstänkta. Ola Bertilsson tycker ändå att namnen inte ska avslöjas, innan de blivit dömda. - För om de blir frikända så är de ändå skyldiga i folks ögon. En av de två har häktats. Den andre är frisläppt, men misstankarna om brott kvarstår.

Tusen färre arbets- lösa i Seko Ulf Ek

I mitten av november var antalet arbetslösa vid Sekos a-kassa 12.033. Det är drygt tusen personer färre än samma tid förra året. En förklaring är att det nu är fler som går på olika utbildningar, i det så kallade Kunskapslyftet. källa: sekos arbetslöshetskassa

Särskild tabell för sjömans skatt Anita Fors

Sjöfolkets skatt kommer att beräknas enligt en särskild skattetabell som tar hänsyn till sjöinkomstavdrag och skattereduktion, utan att den enskilde behöver ansöka om jämkning. Det framgår av de riktlinjer för omläggningen från sjömansskatt till vanlig landskatt som nu kommit från Sjömansskattekontoret. Alla kontanta ersättningar och naturaförmåner - utom den fria kojplatsen ombord och vissa fria resor till och från tjänstgöringsfartyget - blir skattepliktiga för vanlig kommunal och statlig inkomstskatt. Skattepliktiga blir därmed de resor som sker till och från passagerarfärjor i tidtabellsbunden trafik om de betalas av arbetsgivaren. Svårt ge heltäckande råd Omläggningen till landskatt blir förhållandevis neutral för Sekos medlemmar om de bor i en kommun med genomsnittlig skattesats, menar Tomas Abrahamsson på Seko Sjöfolk: - Däremot finns det en risk att innestående fordringar som är tänkta att tas ut som engångsbelopp kan komma att beskattas kraftigare efter årsskiftet. Om det lönar sig att ta ut pengarna före årsskiftet beror naturligtvis delvis på den enskildes skattesituation, men även på andra faktorer som till exempel utfallet i avtalsrörelsen. Det gör det svårt att lämna några heltäckande generella råd. Fast skattesats utomlands De sjömän som arbetar i svenska fartyg, men är bosatta utomlands, får en fast skattesats på 15 procent. Det gäller till att börja med även de som är bosatta i annat nordiskt land, då det nordiska dubbelbeskattningsavtalet ger en övergångstid på tre år innan dubbelbeskattning kan ske. Från och med årsskiftet hänvisas den som har frågor om sin skatt till sitt lokala skattekontor istället för sjömansskattekontoret.

SJ- succéer med sorgkant Mats Andersson

Det verkar gå dåligt på SJ:s succébanor. På Kustpilen har SJ inte råd med tågmästare på alla avgångar. På Mälarbanan går gamla loktåg på en bana som inte är färdig, med upprepade förseningar som följd. Det ska bli bättre, lovar chefen. I höstas invigdes Mälarbanan. Kungen klippte bandet och tågen började gå. Banan blev omedelbart en publiksuccé, liksom tvillingen Svealandsbanan. Men många klagar över förseningar och gamla tåg. Enligt Jan Johansson, chef för SJ:s avtalstrafik, är bara tio procent av tågen på Mälarbanan X2000-tåg, mot 100 procent på Svealandsbanan. Efter årsskiftet blir det 50 procent. Att det inte blir mer har ekonomiska orsaker. Banverket har lättare att få pengar för investeringar än SJ. När Banverket kommit fram till att en investering är samhällsekonomiskt lönsam och fått sina pengar, så är det bara att bygga. SJ måste hela tiden väga kostnader mot intäkter och tänka på företagsekonomin. Risken finns att Banverkets samhällsekonomiska kalkyler inte håller om SJ inte har råd att investera i bättre tåg. Banan inte klar - Man skulle kanske ha tagit en del av banpengarna till investeringar i fordon, säger Jan Johansson. Han anser inte att tågen är det grundläggande problemet på Mälarbanan, det är banan som inte är helt klar, vilket var utlovat och vad SJ räknade med när de lade upp trafiken. Till exempel är det nedsatt hastighet på många sträckor. Kustpilen i Blekinge är, enligt Jan Johansson, en kanondundersuccé. Anatalet resande överträffar de mest optimistiska kalkyler. Och det ställer till probelm för SJ, eftersom kostnaderna för trafiken blir högre. Intäkterna ligger fast enligt avtal med Länstrafiken och det vägrar de att ändra. - De var skickliga förhandlare och vi gjorde en missbedömning, det måste vi erkänna säger Jan Johansson.

Telia Nära minskar med 200 Leif Andersson

Telia vill minska personalstyrkan med 200 personer inom Telia Nära, ett av företagets fyra marknadsbolag. Nedskärningen hänger samman med den omorganisation inom marknadsbolagen Megacom, Publicom, Företag och Nära som Telia ska göra. Förändringen innebär att man skapar en gemensam organisation för teknikerna så att de kan arbeta över gränserna mellan de olika bolagen. Det är med andra ord en återgång till det system som fanns före omorganisationen 1995. Klagomål på dålig service från kunderna är orsaken till att Telia nu backar och återgår till den tidigare organisationen för serviceteknikerna. Varnade - Det var så här vi ville ha det från början. När man omorganiserade så varnade vi för konsekvenserna av att dela upp serviceteknikerna på olika bolag, säger Bertil Nilsson från Seko som varit med i förhandlingarna.

Fackligt aktiva invand- rare ska bli fler Mats Andersson

Fackligt engagemang är ett sätt att komma in i det svenska samhället. Den utgångspunkten har nätverket för fackligt aktiva invandrare. De har nu genomfört en första "promenad för framtiden". Det finns många invandrare på de svenska arbetsplatserna. Få av dem är fackligt engagerade. Cyrus Pairawan sitter i ledningen för nätverket och han anser att såväl svenskar som invandrare har ett ansvar för att det är så. - Många invandrare har en fot kvar i hemlandet och har hopp om att återvända hem. Det är ett hinder för att engagera sig. Samtidigt är det många svenskar som inte tror på invandrarnas förmåga. Cyrus säger också att många invandrare saknar förtroende för politikerna och att de kopplar ihop facket med politiken. Optimist - Vår uppgift är att visa att vi är många och att det går att göra något. Det är också viktigt att invandrarungdomarna får förebilder. Enligt Cyrus är det många som är kritiska till att nätverket bara är för invandrare. Hans svar till dem är, att det är invandrarna som står utanför, det är de som måste engagera sig. Cyrus är optimist och tror på en utveckling till det bättre. Han kom hit för 23 år sedan och tycker att han kommit in i samhället. Men förutsättningen är ett arbete. För den arbetslösa invandraren är allt mycket svårare, därför ska nätverket även ägna sig åt dem som inte har jobb. I början av december bildar man förening med stadgar och styrelse.

Renare fartyg får lägre avgifter Anita Fors

Gävle hamn blir först med att ta beslut om miljödifferentierade hamnavgifter. Från den 1 januari 1998 kommer de fartyg som inte använder lågsvavligt bränsle att få högre hamnavgifter än de som kör renare. Också Stockholms hamn ligger långt fram med ett förslag om miljödifferentierade hamnavgifter. Det förslaget ger två olika rabatter, till de fartyg som kör på lågsvavligt bränsle samt de som sänker kvävehalten i avgaserna, men också ett påslag för dem som inte renar sina avgaser. Även detta förslag är tänkt att träda i kraft den 1 januari. Förslagen om miljödifferentierade hamnavgifter bygger på samma principer som förslaget till de nya farledsavgifterna som är tänkt att träda i kraft vid årsskiftet. Minska föroreningar De miljödifferentierade avgifterna är ett resultat av den principöverenskommelse som sjöfartsverket, Sveriges Hamn- och stuveriförbund och Sveriges Redareförening träffade i april 1996 om att minska sjöfartens luftföroreningar med 75 procent till början av 2000-talet.

Arbets- lösa blir extra resurser Mats Andersson

Arbetslösa ska kunna tas in som en extra resurs i något ordinarie arbete för att höja kvaliteten, den så kallade Kalmarmodellen. Nu finns ett centralt avtal som gör det möjligt med lokala överenskommelser om resursarbeten. Den som får ett resursarbete ska ha varit arbetslös i minst sex månader. Lika länge får resursarbetet pågå, men det kan förlängas till nio månader. Tio procent av arbetstiden ska avsättas för kompetensutveckling och aktivt arbetssökande. Resursarbetena får inte vara de vanliga uppgifterna som utförs på arbetsplatsen, de får alltså inte tränga undan ordinarie jobb. Tillsatt en delegation Lön utbetalas enligt gällande kollektivavtal, men den får inte vara högre än 90 procent av den dagpenninggrundande inkomsten. Lönen kan dock aldrig bli högre än 638 kronor om dagen (från årsskiftet). Det innebär att den som tjänar mer än drygt 13 000 kronor i månaden får mindre än 90 procent i ersättning. Regeringen har tillsatt en delegation som ska verka för att resursarbeten inrättas. Bland annat ska man försöka få med kommuner och statliga myndigheter. Som hjälp på traven får arbetsgivaren bidrag som motsvarar resursarbetarens a-kasseersättning.

Kvinnliga sjöfarare möttes i Singapore Lennart Johnsson

Ett 15-tal kvinnor deltog i transportarbetarinternationalen ITFs: första möte någonsin för sjöfarande kvinnor, Women at Sea. Kvinnomötet föregick ITF Seafarers Sections möte i Singapore i början av oktober. - Det kändes spännande att vara bland pionjärerna på ITFs första kvinnomöte för sjöfarande kvinnor, anser Susanne Willemo från Seko sjöfolk och Kim Hye Kyung från sydkoreanska sjöfacket Federation of Korean Seafarers' Union. Sexuella trakasserier - Kvinnomötet var intressant på många sätt. De problem kvinnor som arbetar till sjöss möter är ofta likartade över hela världen. Ett problem som tycks förekomma överallt är sexuella trakasserier mot kvinnor som seglar. Det säger Kim Hye Kyung. Hon är den enda kvinnliga ITF-samordnaren i världen och kommer från sydkoreanska sjöfacket. 35 procent av Seko sjöfolks medlemmar är kvinnor. En är Susanne Willemo som arbetar i servisen på passagerarfärjorna mellan Sverige och Tyskland. Susanne presenterade en resolution som enhälligt antogs av sektionen vid kvinnomötet i Singapore för ITF:s Seafarers' Section Resolution Resolutionen som hon presenterade behandlade saker som hur kvinnor skall integreras i sjöfartsindustrin, diskrimineringsfrågor, hur sexuella trakasserier skall bekämpas, hälsofrågor för kvinnor till sjöss och havandeskapsrättigheter för kvinnliga sjömän. - ITFs kvinnomöte var en start på något som säkert kan bli bra i framtiden, tror Susanne Willemo.

EU- förbud mot akryl- amid? Björn Forsberg

Totalförbjud akrylamid. Den uppmaningen riktar Europaparlamentet till EU-kommissionen och Ministerrådet. Akrylamid är det giftiga ämne som finns i det tätningsmedel - Rhoca-Gil - som användes i tunnelbygget vid Hallandsåsen. Tunnelbygget är en del i den så kallade Nordiska Triangeln, ett av EU:s prioriterade nätverksprojekt, och måste som sådant miljöprövas enligt EU-reglerna.

Tele Danmark privati- seras Björn Forsberg

l24 miljarder kronor. Så mycket pengar betalar det amerikanska telekomföretaget Ameritech för att bli största ägare i Tele Danmark. För Ameritech utgör köpet ett först avstamp för en fortsatt expansion i hela Nordeuropa. - Danmark blir en språngbräda för oss in på de nordeuropeiska telkommarknaderna, säger Richard Notebaert, styrelseordförande och VD för Ameritech, till tidningen Computer Sweden.

Övriga nyhets- rubriker i november

Tre postterminaler läggs ner - kortversion ur webnyheterna i november Brevbärarna på CityMail är också medlemmar Hotad vårdare får skadestånd - ur webnyheterna i oktober Fel om Telias bidrag Höjd säkerhet i Brofjorden Ringhals satsar på entreprenörer Regeringen ser över redarnas kostnader Lånedatorer skattebefrias - ur webnyheterna i oktober Ny handbok för dyslektiker Sjömansskatten definitivt borta - ur webnyheterna i november Nya krav på gotlandstrafiken - ur webnyheterna i oktober Längre långtradare med EU Ilska över betalbro Sekopostisar för finsk modell Fortsatt förlust för SJ Skånepolisen säger upp civilanställda Yrkesbevis efter tre år UTRIKES: Sänkt arbetstid i Frankrike Frisco-Per är död Elarbetare beskjutna i Colombia Krav på multisar Protestmarsch mot barnarbetet i världen Medelålders kan få EU-jobb Maj-Lis Lööw formar öppenhet Unisource godkänt av EU Telecom i Finland säljs

Nyhets- arkiv

Webnyheter oktober Saxat ur oktobernumret av Seko-magasinet. Webnyheter september Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter augusti Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet. Webnyheter juli Förbundsmötet 16-18 juni Webnyheter juni Saxat ur juninumret av Seko-magasinet. Webnyheter maj Saxat ur majnumret av Seko-magasinet. Webnyheter april Saxat ur aprilnumret av Seko-magasinet. Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Allt webpublicerat material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet11.htm