Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Nyheter ur SEKO-magasinet

Oktober 1997

Sjuka av att arbeta på Posten i Norrbotten "Vi vill ha en rättvis trafikpolitik" A-kassepensionär kan förlora pengar Avtalskraven är spikade SL-anställda blev sexuellt utnyttjade Ett utvecklingsavtal för statliga sektorn Flygunderhållet blir kvar på Ljungbyhed Dyr riksservice för Posten Brandmännen vid Forsmark ska bort Drömmen är noll döda i trafiken Bisyssla kan ge lägre a-kassa Asfaltarbetare klämdes mellan en lastbil och en mur Hopp om bättre villkor vid Telias callcenter UTRIKES: EU står fast: taxfree försvinner Höjda löner påverkar inte antalet jobb 100 procent Telia i Finland ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV Webnyheter - senaste nytt Webnyheter - september

Sjuka av att arbeta på Posten i Norrbotten Mats Andersson

Den som är mån om sin hälsa ska inte arbeta på Posten i Norrbotten. De flesta postkassörer har ont i nacke och axlar. Arbetet är stressigt och stressen ökar. Yrkesinspektionen i Norrbotten kräver åtgärder. Men chefen säger att det inte är annorlunda där än på andra arbetsplatser. Under våren har fyra yrkesinspektörer specialgranskat Posten i Norrbotten. De har besökt 42 postkontor och genomfört en enkät med postkassörskorna. Resultatet är uppseendeväckande. Två tredjedelar uppger att de har besvär i nacke och axlar. 60 procent uppger att arbetet är stressigt, eller mycket stressigt. 80 procent uppger att stressen och arbetsbelastningen ökat de senaste tre åren. Christer Nordlund, huvudskyddsombud, är inte förvånad. Han säger att rapporten bekräftar vad de redan visste och försökt föra fram till Posten. - Många är slitna, nedkörda, men kämpar på ändå. Stressigt och monotont Posten har minskat sin personal, för mycket, av rapporten att döma. I den framgår att kassörskorna nu är nästan helt bundna till kassan och att de har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter. När de arbetar tvingas de sitta i olämpliga och påfrestande arbetsställningar, eftersom kassorna inte går att anpassa efter den som sitter där. När detta kombineras med stress ökar risken ytterligare för värk i nacke och axlar. Stress och oro gör att man spänner sig. Yrkesinspektionen i Norrbotten kräver nu att Posten gör något åt problemen, både med den fysiska och den psykiska arbetsmiljön, hur arbetsplatsen är utformad och hur postkassörskorna mår. Yrkesinspektionen har skickat ett inspektionsmeddelande till varje arbetsplats de besökt och begärt att de ska redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att anpassa arbetsmängd och arbetsinnehåll till den bemanning som finns på respektive kontor. Det innebär att Posten måste nyanställa om de inte kan ändra sin organisation så arbetsbelastningen minskar. Dessutom ställer inspektionen en rad konkreta krav på arbetsplatsernas utformning och avkräver Posten ett mål för arbetsmiljöarbetet, något som saknas. Christer Nordlund anser att problemen har sin grund i Postens omorganisationer och nedskärningar. Det sätt som de genomförts på har förvärrat problemen. - Det behöver inte vara fel att skära ner, men frågan är hur man gör det. Fasta kassor har vi haft i 30 år, men det är först nu det blivit så stora problem. Det beror på att kassörskorna tidigare kunde gå mellan olika uppgifter. Några småsaker bara Olof Burström är chef för postregionen. Han säger att det framför allt är den fysiska arbetsmiljön som Yrkesinspektionen kritiserat. - Men den är ju inte annorlunda på Posten än hos andra. Därför tycker jag att man med viss rätt kan höja på ögonbrynen när man läser rapporten. - Det finns en del småsaker, men de ska snart lösas. Det gör vi i samarbete med Previa och Yrkesinspektionen. Men Yrkesinspektionen har ju också pekat på att många av kassörskorna utsätts för stress. - Vi tittar på det med Previa. Det är för tidigt att säga vad vi ska göra, det blir ett helt spektrum av åtgärder. Inte hört av sig Olof Burström säger också att man självklart har kontakt med facket i frågan. Det påståendet förvånar den som Posten då skulle ha kontakt med, huvudskyddsombudet Christer Nordlund. - Rapporten kom i slutet av augusti och än i denna dag har ingen kontaktat mig. Det är anmärkningsvärt.

"Vi vill ha en rättvis trafik- politik" Björn Forsberg

Miljöanpassade transporter. Det slåss en ny påtryckargrupp inom järnvägstrafiken för. Bakom Falköpinsgruppen, som den heter, finns bland annat en rad miljöorganisationer och företagsfacken inom Banverket och SJ. - Vi vill att de positiva förslagen för järnvägen som finns i Komkom inte försvinner i den riksdagsbehandling som väntar i vår, säger Stig Fahlgren, teleförman vid Banverket och en av initiativtagarna till Falköpingsgruppen. Hej Stig, vad gör du nu? - Just nu håller jag på och skarvar optokabel för Banverket efter järnvägsspåret mellan Grums och Säffle. Den här Falköpingsgruppen. Vad är det? - Det är en informell grupp som engagerat sig i frågorna kring den nya trafikpolitiken. Det började med att Ingmar Siby från Miljöpartiet, Mats Allansson lokförare från Falköping och jag träffades för att diskutera miljö och trafikpolitik. - Ganska snart så blev vi fler, och nu finns förutom företagsfacken vid SJ och Banverket, bland annat Jordens vänner, Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna tillsammans med företag som Adtranz och SJ med i gruppen. - I första hand var syftet med gruppens arbete att få fram ett remissvar till Komkom. Men nu fortsätter arbetet för att påverka riksdagsbeslutet i rätt riktning. Vad vill ni, mer konkret? - Vi vill vara någon form av motpol till de som jobbar för andra intressen, utan att för den skull förringa exempelvis behovet av bra vägar. Outnyttjad järnväg - De flesta av oss är naturligtvis också bilister. Men vad vi vill ha är en rättvis och rimlig trafikpolitik. Det handlar dessutom, för oss inom SJ och Banverket, om våra jobb. Vår åsikt är att järnvägen har en stor och outnyttjad potential. - Både när det gäller person- och godstransporterna så finns det förutsättningar att ta en större andel av det totala transportarbetet i landet. Hur ska ni uppnå ert mål? - Det vet vi inte. Ett delmål var remissvaret på Komkom. Sen gäller det naturligtvis att på olika sätt påverka framtidens trafikpolitik. Vi bygger nätverk och försöker skapa så mycket kontakter som möjligt. Inte minst handlar det om att sprida fakta. - Kollektivtrafiken sysselsätter 230 000 människor här i landet så vi borde ha alla möjligheter att bli en mäktig påtryckargrupp, säger Stig Fahlgren.

---

A-kasse- pensionär kan förlora pengar Leif Andersson

Många arbetslösa som fyllt 60 år söker och får tillfällig avgångsersättning. Men det finns skäl att se upp. Risken finns att man annars förlorar tiotusentals kronor. För att få fart på arbetsmarknaden har regeringen infört en tillfällig avgångsersättning. Den kan sökas av arbetslös som fyllt 60 år och betalas ut till det år man fyller 65. Ersättningen är densamma som a-kassan men det finns inga krav på att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Den tillfälliga avgångsersättningen är med andra ord en form av förtida pension, den kallas också a-kassepension. A-kassereglerna gör att vissa grupper förlorar på att bli a-kassepensionärer. Det gäller dem som när de senast arbetade tjänade mer än 15.510 kronor i månaden. Dagpengen från a-kassan ger nu 80 procent av lönen, men högst 80 procent av 15.510 kronor. De som tjänade mer får alltså mindre än 80 procent. Eller skulle ha fått, för på statens område går Trygghetsstiftelsen in och fyller ut ersättningen, så att den alltid blir 80 procent. Utfyllnad försvinner För den som antar erbjudandet om tillfällig avgångsersättning försvinner Trygghetsstiftelsens utfyllnad, eftersom den endast är till för dem som aktivt söker arbete. Den 60-åring som tjänat 18.000 kronor i månaden går därmed miste om drygt 100.000 kronor på fem år. Det kan vara svårt att få information om vilka regler som gäller. Det är inte alltid arbetsförmedlingar känner till eller informerar om hur det förhåller sig, trots att de borde göra det, enligt Trygghetsstiftelsens VD, Erika Thelning. Hon uppmanar alla som funderar på att söka tillfällig avgångsersättning att kontakta en av Trygghetsstiftelsens konsulenter.

Avtals- kraven är spikade Mats Andersson Björn Forsberg

Inför den kommande avtalsrörelsen har Seko ställt sig bakom den ram för löneökningar som LO beslutat om. Det innebär en ram på 300 kronor per månad plus 1,5 procent. Vidare ska förbundet driva frågan om arbetstidsförkortning. - Arbetstidsförkortningen är viktig för förbundet att driva. Nu blir det upp till varje avtalsområde att besluta om hur man ska gå vidare, säger Sven-Olof Arbestål, förhandlingschef på Seko. I sin finansplan angav regeringen den förväntade lönehöjningen till 3,5 procent. Och det är i stort sett den ram som först LO:s styrelse och nu Sekos förbundsstyrelse accepterat. Dock kompletterar man ett krav i procent med ett belopp i kronor och ören. Arbetstidsförkortningen ska drivas vidare. Men det finns områden som är tveksamma till kortare arbetstider. Det är bland andra sjömännen, de privatanställda vägarbetarna och poståkeriet. En arbetstidsförkortning för dem som vill ha en sådan ska naturligtvis betalas, och det blir ur det avsatta löneutrymmet som pengar ska tas. Vidare diskussioner Förbundet kommer också att kräva en garanterad lägsta semesterlön per dag. Garantibeloppet bör uppgå till minst 750 kronor för 1998. Avtalslängden blir två år. Det krävs minst ett tvåårigt avtal för att få utrymme att betala en kortare arbetstid, men också kompetensutveckling. Blir det ett treårigt avtal måste det finnas möjlighet att säga upp avtalet ett år i förtid. Förbundet ska driva frågan om kompetensutveckling. Det är viktigt för löneutvecklingen och även för tryggheten i jobbet. Nu går kravlistan vidare till konferenser inom de olika avtalsområdena.

SL- anställda blev sexuellt utnyttjade Mats Andersson

En turfördelare vid Stockholms Lokaltrafik, SL, har dömts för sexuellt utnyttjande. De drabbade är två timanställda kvinnor. De vågade inte säga nej, eftersom de var rädda att inte få några turer och var beroende av pengarna det gav. Mannen dömdes vid Nacka tingsrätt för tre fall av sexuellt utnyttjande och tre fall av sexuellt ofredande under 1994 och 1995. Enligt domen har han tvingat sig på kvinnorna i deras hem och på arbetsplatsen. Straffet blev tio månaders fängelse och skadestånd på närmare 50.000 kronor. Ekonomiskt beroende Kvinnorna säger själva att de gjorde helt klart för mannen att de inte ville ha sex med honom, när han ändå framhärdade gav de efter. Skälet var deras ekonomiska beroende av honom. De tordes inte stöta sig med den som de var beroende av för sin inkomst. Mannen själv säger att han är helt oskyldig till anklagelserna och menar att kvinnorna är del i en komplott för att få bort honom som turfördelare. Domen har överklagats till hovrätten.

Ett ut vecklings- avtal för statliga sektorn Birgitta Forsell

Nu är ett utvecklingsavtal för den statliga sektorn klart. Avtalet är ett centralt ramavtal som förutsätter att lokala parter sluter egna lokala avtal. - Avtalet är ett förverkligande av det goda arbetet. För första gången sätter vi nu verksamheten i centrum, säger ombudsman Per Insulander, som förhandlat fram avtalet. - Samverkansidén genomsyrar avtalet. Alla frågor ska behandlas på lokal nivå i ett så tidigt skede som möjligt. Det är ju på arbetsplatserna som man vet hur man ska förändra arbetet så att det blir bättre både för de anställda och för arbetsgivaren. Verksamheten i centrum All information, alla förändringar ska tas upp i den lokala samverkansgruppen. Istället för en traditionell förhandling ska arbetsgivaren tillsammans med det lokala facket komma fram till konstruktiva lösningar. - Verksamheten ska stå i centrum istället för villkoren för verksamheten som tidigare har varit tyngdpunkten i det fackliga arbetet, säger Per Insulander. Det nya avtalet ersätter tre andra avtal: (MBA-S), arbetsmiljö (AMLA-89), ATS och företagshälsovård (FHVA). Samverkansavtalet innehåller flera punkter som man tidigare inte har avtalat om, exempelvis ett avsnitt om etik, ett om yttre miljö och ett om kulturell mångfald. Nyordningen kommer att ställa stora krav på de lokala företrädarna och därför kommer de centrala parterna att via Utvecklingsrådet avsätta medel för att stöjda dem genom konferenser, partsgemensam utbildning, bildandet av nätverk och eventuellt konsultstöd. - Avtalet har försetts både med svångrem och hängslen. Om inte arbetsgivaren och facket lokalt kan enas om ett avtal eller om det visar sig att man inte alls begripit innebörden av ramavtalet kan det sägas upp och man återgår till den gamla ordningen, säger Per Insulander. De centrala parterna arbetar just nu på en Idéskrift/handbok som ska komplettera avtalet och stödja arbetet med att utarbeta lokala utvecklingsavtal. För att snabbt nå ut med information om avtalet kommer man att ordna konferenser redan under hösten. - Jag tror att man behöver hela nästa år på sig för att smälta avtalet och sätta sig in i det nya sättet att tänka, säger Per Insulander.

Flyg under- hållet blir kvar på Ljung- byhed Leif Andersson

Flygvapnet gör sig av med det egna underhållet av motorer till skolflygplanet SK 60 och lägger ut det på det privata företaget Nyge Aero. Det betyder att underhållet blir kvar på Ljungbyhed. Enligt det senaste försvarsbeslutet skulle motorunderhållet, som idag bedrivs på F5 i Ljungbyhed, flyttas till F10 i Ängelholm i samband med att F5 lades ner. Men enligt ett personalmeddelande i våras från flottiljchefen Sven Sjöling på F5 hade ett privat företag lämnat ett "spontananbud" på att ta över underhållet. Det företaget var Nyge Aero från Nyköping. FMV hävdar att man tillsammans med flygvapenledningen tagit "underhandskontakt" med ett antal civila företag för att höra om de var intresserade av att ta över motorunderhållet. Efter den undersökningen har FMV fått i uppdrag att göra upphandlingen av motorunderhållet till flygvapnets 106 stycken SK 60, en upphandling som slutade med att Nyge Aero vann. Privat företag - Man undrar vad dom har för sig. Den 16 januari förhandlade vi om att underhållet skulle flyttas till F10 i Ängelholm när F5 läggs ner. Men mindre än 60 dagar senare ska man lägga underhållet på ett privat företag. Det säger KG Persson, ordförande i Sekoklubben. Avtalet mellan FMV och Nyge Aero löper fram till och med år 2002 och innebär att verkstadsunderhållet blir kvar i Ljungbyhed då företaget övertar den verkstadskapacitet som finns där idag. Företaget räknar med att ta över underhållspersonalen från flygvapnet. I styrelsen för Nyge Aero sitter bland andra den förre flygvapenchefen Sven Olof Olson och chefen för SJ:s maskindivision Ragnar Hellstadius.

Dyr riks- service för Posten Anita Fors

Alla postföretag ska betala avgift för att bedriva postverksamhet. Posten AB ska få ha två portonivåer: riks- och lokalporto. Rabattfrimärken till privatpersoner försvinner. Det är huvuddragen i den departementsskrivelse om postverksamheten i landet som nu är ute på remiss. Däremot undviker man den kanske allra mest brännande frågan - den om Postens rikstäckande kassaservice. Kommunikationsdepartementet, vill istället tillsätta en särskild utredning. Över natten Den föreslagna avgiften ska användas för att bidra till den samhällsomfattande posttjänsten, det vill säga en rikstäckande postservice. 100 miljoner om året ska tas in, fördelat på alla postoperatörer - även Posten AB. För den rikstäckande servicen ställer staten krav på att 85 procent av posten ska distribueras över natten - om Posten AB vill leva upp till sitt nuvarande mål om att 97 procent av all post ska distribueras över natt är det något de själva får stå för. Åke Kihlberg, ordförande i Postens företagsfack, är inte riktigt nöjd med förslagen i skrivelsen: - Den nya prissättningen med ett lokal- och ett riksporto är hyfsad, även om vi gärna sett att Posten AB fått en friare prissättning. Men förslaget om koncessionsavgifter är riktigt dåligt. Posten ska betala 98 av de 100 miljoner kronor staten räknar med att ta in. Det är märkligt att den som ska stå för servicen också ska betala merparten. I Finland är det de som inte har riksservice som får betala avgiften.

Brand- männen vid Fors- mark ska bort Leif Andersson

Forsmarks kärnkraftverk ska göra sig av med den egna räddningstjänsten och istället lägga ut verksamheten på Östhammars kommun. Brandmännen protesterar mot förändringen och menar att räddningstjänsten bör finnas kvar inom Forsmarks kraftgrupp, men att den behöver omorganiseras. Effektivisering Under de senaste åren har det pågått diskussioner mellan Östhammars kommun och Forsmarks kraftgrupp om att slå samman kommunens räddningstjänst med den som finns vid kärnkraftverket. Enligt kommunens räddningschef skulle det innebära en effektivisering av räddningstjänsten i hela kommunen. Jan Edberg, VD för Forsmarks kraftgrupp, är positiv till förslaget och menar att företagets inriktning ska vara att "outsourca" verksamhet som inte är unik för kraftbolaget. Specialkunskaper Brandpersonalen vid Forsmark vänder sig mot planerna och i ett brev till Jan Edberg föreslår man istället att räddningstjänsten omorganiseras för att bli effektivare. De menar att de specialkunskaper som de har när det gäller kärnkraftverket kommer att splittras vid en sammanslagning. Många av de extra arbetsuppgifter som brandmännen vid Forsmark idag utför skulle inte vara möjliga att göra om styrkorna slås samman. Det gäller bland annat brandskyddsledare vid revisioner, en del förrådsarbete samt bevakningsuppdrag som skyddsvakter.

Drömmen är noll döda i trafiken Mats Andersson

Förra året dödades 550 personer i trafiken och 4 000 skadades svårt. Varje vecka kostar olyckorna 300 miljoner kronor. Trafiken är alltså ett stort folkhälsoproblem och det är utgångspunkten för projektet "Seko och Transport för nollvisionen". Vad Seko och Transport gjort är att man kopplat samman olyckorna med ett annat av tidens stora problem, nämligen arbetslösheten. När projektet startar efter årsskiftet ska varje kommun ha minst en nollvisionsstation, bemannad med 5 till 30 personer. Det skapar arbetstillfällen för omkring 900 arbetslösa under ett år. Att det just är Seko och Transport som tagit initiativet är ingen tillfällighet, båda förbunden har medlemmar som på olika sätt får sin försörjning på vägarna. Vägstationer Det konkreta målet är att antalet dödade och svårt skadade i trafiken minst ska halveras fram till år 2000. Vägen dit är stationerna som ska ligga vid bensinstationer, vägkrogar, och även vid kommunernas arbetslöshetscentra och kyrkorna. Man vill också att de privata och offentliga företagen tar fram handlingsplaner för den interna trafiksäkerheten, för transporter till och från företaget och för de anställdas arbetsresor. Och - kanske framför allt - vill man öka insikten hos medborgare och beslutsfattare om trafikens skadeverkningar. Projektet genomförs i samarbete med Vägverket och NTF. Sommaren 1996 drevs ett projekt kallat Zon 96 i Gävleborg och Dalarna. Erfarenheterna därifrån visade att det går att skapa ett engagemang hos medborgare, näringsliv och myndigheter. Och med den vissheten går man nu vidare.

Bisyssla kan ge lägre a-kassa Mats Andersson

Den som är arbetslös och har godkänd bisyssla riskerar minskad a-kasseersättning. Det är en följd av nya regler i arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt höjs ersättningen, från 75 till 80 procent. A-kassan har åter fått en del nya regler. Här är en kort genomgång av de viktigaste nyheterna, som trädde i kraft den 29 september. Många anställda har andra jobb vid sidan av. Blir man arbetslös kan man få behålla inkomsten från sitt extraarbete utan att det påverkar a-kassan. Då gäller att a-kassan ska ha godkänt extraarbetet som bisyssla. För det krävs att man har haft extraarbetet under minst sex månader, samtidigt med ett heltidsarbete och att inkomsten inte överstiger i genomsnitt 1.400 kronor brutto i veckan. Ökar inkomsten under arbetslösheten till mer än 1.400 kronor reduceras ersättningen. Enligt de gamla reglerna fanns inget tak för hur stora inkomster man kunde ha från sin bisyssla. Nivån på ersättningen från a-kassan höjs från 75 procent till 80 procent. Högsta nivå på dagpenningen är 564 kronor. Den som tjänar 15.510 kronor - eller mer - i månaden får maxbeloppet. Vid årsskiftet höjs det till 580 kronor. Den som har eget företag kan nu få ersättning från a-kassan under ett tillfälligt uppehåll. Företaget får då inte bedriva någon verksamhet över huvudtaget och uppehållet får inte vara av säsongskaraktär. En företagare som avvecklar sin verksamhet och därmed blir arbetslös får nu sin dagsförtjänst framräknad på ett nytt sätt. Ett genomsnitt av de tre senaste årens inkomst ligger nu till grund för a-kassan. De sista året, avvecklingsåret, räknas inte med. Det gör det däremot om verksamheten bedrivits kortare tid än tre år. Studier Nya regler gäller också den som är arbetslös och studerar. Huvudregeln är att a-kassa inte utgår till den som har någon form av studiestöd. Men undantag finns och reglerna är snåriga, därför är det bäst att kontakta sin a-kassa och fråga.

Asfalt- arbetare klämdes mellan en lastbil och en mur Anita Fors

Två asfaltsarbetare skadades då de klämdes mellan en fjärrmanövrerad lastbil och en mur. Nu manar Yrkesinspektionen till försiktighet med systemet, Reko Drive, och tillverkaren håller på att komplettera säkerheten. - Om det är ett konstruktionsfel eller om det är fel på instruktionerna för systemet, det får Arbetarskyddsstyrelsens utredning visa. Systemet är godkänt. Men tills vidare ska man vara väldigt försiktig och inte använda Reko Drive på lutande mark. Då bör chauffören sitta kvar i förarhytten, säger Leif Svantesson på Yrkesinspektionen i Borås, som utrett olyckan. Rullade bakåt Lastbilen, som var kopplad för asfaltsläggning, var utrustad med en fjärrstyrd manöverlåda - Reko Drive - och hade körts ner i en brant lutande garageinfart i Skövde. När chauffören släppte parkeringsbromsen för att köra bilen utifrån, kopplades inte fjärrstyrningen in. Istället började bilen rulla bakåt och klämde de två asfaltläggarna mot en stödmur. Nytt gränsläge - Vi ser mycket allvarligt på olyckan och har vidtagit åtgärder i systemet. Vi har tagit fram ett nytt gränsläge som gör det omöjligt att släppa parkeringsbromsen om inte kuggarna är i läge, säger Pekka Crook som äger företaget som tillverkar Reko Drive. - Vi kommer att gå ut med information till alla våra kunder och föreslå att de kompletterar de system som är monterade med detta nya gränsläge. Idag finns Reko Drive installerat i 57 fordon runt om i landet. Det fungerar lite olika beroende på vilket fordon det är monterat på. I instruktionerna varnar tillverkaren för att köra systemet i branta backar.

Hopp om bättre villkor vid Telias callcenter Leif Andersson

Det finns hopp om förbättring för de timanställda vid Telias callcenter i Sollefteå. Företaget har vänt sig till Seko för att omförhandla avtalet för den timanställda personalen. Seko-magasinet berättade i förra numret om de timanställdas situation vid Telias callcenter i Sollefteå. Lönen varierar De har en nästan obefintlig anställningstrygghet, osäkerheten är stor om de har jobb nästa vecka, lönen kan variera kraftigt från månad till månad och de måste kunna rycka in med kort varsel vilket gör det nästan omöjligt att planera för barnomsorg, familj och fritid. Samtidigt innebär den osäkra anställningsformen att få vågar protestera, utan tvingas till tystnad. Omförhandling Men nu kan det bli förändring då Telia vänt sig till Seko och begärt omförhandlingar av avtalet för timanställningar. Den 28 oktober ska parterna träffas för att diskutera anställningsförhållandena. - Det kändes jättebra att företaget nu vill ha ett nytt avtal. Det har vi kämpat för i flera år, säger Arianne Fahlberg, Seko i Sundsvall.

EU står fast: taxfree försvinner Anita Fors Björn Forsberg

I juni 1999 försvinner taxfreeförsäljningen från flygplan och båtar inom den europeiska unionen. Det beslutet verkar inte EU vara beredda att rucka på. - Beslutet kommer inte att ändras. Tiden har kommit för flygplan, flygplatser och färjerederier såväl som för företag som säljer tobak och sprit att inse verkligheten och investera sina pengar på ett så bra sätt som möjligt inför det som händer 1999, säger EU-kommissionären Mario Monti till den engelska tidningen the Guardian - Ni hade sju och ett halvt år på er att ställa om. Det är nu hög tid att ni använder den återstående tiden konstruktivt, säger EU-kommissionären Mario Monti, trots den mest intensiva lobbykampanj som Bryssel någonsin sett. Demonstration Men oavsett Mario Montis inställning så blir det en demonstration när EU:s finansministrar träffas 1 december. Då ska sjöfolket och övriga berörda EU-fack vara på plats för att demonstrera sitt missnöje med beslutet om att stoppa taxfreeförsäljningen från den 1 juli 1999. - Det handlar om våra jobb, enligt sjöfartsverkets beräkningar kommer 2.000 jobb att försvinna på de svenska färjorna om förbudet träder i kraft, säger Per Rollemark, som just nu är tjänstledig från sitt taxfreesäljarjobb på Stena för att på Seko sjöfolks uppdrag skapa opinion för taxfrees bevarande. Inkomstbortfallet från taxfreeförsäljningen drabbar inte bara jobben utan också biljettpriset för passagerare på flyg och färjor, liksom transportkostnaderna för de tåg och lastbilar som transporteras på färjor in och ut ur landet. - Vi hoppas att så många som möjligt ska kunna åka med ner och demonstrera i Bryssel och att Seko-medlemmar från alla branscher ställer upp. Den som tänkt åka kan anmäla sig till mig på Seko-sjöfolk i Göteborg. I Finland har man redan hunnit samla in över 100.000 namnunderskrifter och vi är inte långt efter, säger Per Rollemark.

Höjda löner påverkar inte antalet jobb Björn Forsberg

I den svenska debatten talas mycket om att hålla igen lönekraven för att inte öka arbetslösheten. Exemplet USA brukar framhållas. Nu visar en rapport att trots en drastisk ökning av minimilönerna så påverkas inte sysselsättningen negativt. I USA höjdes minimilönerna den 1 september med 40 cent i timmen till 5,15 dollar i timmen. Höjningen följde på en tidigare med 50 cent i oktober 1996. Därmed har minimilönerna drastiskt höjts från 4,25 till 5,15 vilket i svenska kronor motsvarar en höjning från 34 kronor till 41 kronor i timmen. I en rapport till arbetsmarknadsminister Margareta Winberg beskriver Roland Spånt, svenskt arbetsmarknadsråd i Washington, effekterna på följande sätt: Ingen märkbar förändring av sysselsättningen. Ingen märkbar effekt bland ungdomsgruppernas sysselsättning. Gynnade är i första hand låginkomsthushåll, heltidsarbetande och permanent lågöneanställda. Handelns anställda berörs mest. Betydande inkomsthöjningar för de lågavlönade. Obetydliga effekter på de totala lönekostnaderna. Obetydliga effekter på inflation och kostnadstryck. - Närmast i det tysta genomförs nu betydande förändringar av lönevillkoren för USA:s sämst betalda anställda. Utvecklingen går på tvärs mot vad som brukar ses som amerikanska kännetecken. Paradoxalt nog sker detta samtidigt som man i Europa alltmer verkar bländas av vad man uppfattar vara den amerikanska modellen och föreslår lägre löner för vad som brukar kallas "lågproduktiv" arbetskraft, skriver Spånt.

100 % Telia i Finland Björn Forsberg

l Telia har hittills ägt 75 procent av den finska teleoperatören Telivo. Men enligt ett preliminärt avtal förvärvar Telia även de sista 25 procenten från kraftleverantören IVO. Telivo byter därmed namn till Telia Finland AB.

Övriga nyhets- rubriker i oktober

Tunnelbygget som förgiftar Miljonbidrag till Telias callcenter "Stoppa Komkom" Arg på SJ Korsordet som inte gick att lösa Fyra blir ett på Stena En ensam lokalvårdare städare hela polishuset Brage - ett riktigt brevbärarlag Något färre arbetslösa Inga vita strumpor på loket säger SJ Nu ska Sis utredas UTRIKES: Tågräls i motorvägen Rörliga jobb regleras Chefen ska bevisa oskuld Delar av France Telecom bjuds ut till allmänheten JAS visar upp i Österrike

Nyhets- arkiv

Webnyheter september Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter augusti Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet. Webnyheter juli Förbundsmötet 16-18 juni Webnyheter juni Saxat ur juninumret av Seko-magasinet. Webnyheter maj Saxat ur majnumret av Seko-magasinet. Webnyheter april Saxat ur aprilnumret av Seko-magasinet. Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Allt webpublicerat material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet10.htm