Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Nyheter ur SEKO-magasinet

September 1997

Statskontoret handlar med ökänd telejätte Seko kräver kortare arbetstid Eskilstuna drabbas värst av minskad försvarsindustri 150 jobb flyttas till Arboga TGOJ lägger ner i Malmö SL friat för dödsolycka - åklagaren JO-anmäld Salta rullar om handelsflottan Posten stämmer City Mail Stora problem för Amu-gruppen Nej till nollpensionärer "Käka mer gröt och träna" Vanligt med belastningsskador UTRIKES: "Vi bör lära av andra länder" Officiellt erkända till sist - 50 år efter krigets slut Tåg över Bält ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV Webnyheter - senaste nytt Webnyheter - augusti

Stats- kontoret handlar med ökänd tele- jätte Björn Forsberg Kvinnorna fick inte ens dricka vatten på jobbet

De fick inte ens dricka vatten. Så var det på det multinationella teleföretaget Sprint i San Francisco. När 200 kvinnor trotsade förbudet avskedades de. Nu finns Sprint i Sverige som delägare i teleföretaget Global One, ett företag som svenska Statskontoret skrivit avtal med. - Jag kände inte till detta om Sprint, säger Peder Törnvall, generaldirektör på Statskontoret. Men vi har ett fastställt schema att följa när det gäller upphandling. - Det är naturligtvis otillständigt att staten inte har möjlighet att beakta social dumpning och antifacklig verksamhet i Global Ones ägarföretag, säger Gunnar Erlandsson, förbundsordförande i Seko. - Lagen om offentlig upphandling borde ändras så att man också kan väga in etiska och moraliska värden. För tre år sedan avskedade Sprint 200 kvinnor i San Francisco. De flesta av latinamerikanskt ursprung och alla medlemmar av det amerikanska fackförbundet för kommunikationsarbetare - UWC. Inte gå på toaletten För ett halvår sedan tvingades Sprint till en offentlig hearing om avskedandena. Då kom närmast ofattbara detaljer om anställningsförhållandena fram. Bland annat fick kvinnorna inte dricka vatten på arbetstid eftersom de då skulle behöva gå på toaletten, vilket i sin tur innebar avbräck i arbetet. Överklagat domen Sprint ålades att återanställa kvinnorna. Men istället för att göra det har man överklagat domen. Kvinnorna är utan arbete och en internationell facklig opinion kämpar för att få företaget att ändra uppfattning, bland annat genom att uppmana till bojkott av företagets tjänster. I Sverige finns Sprint representerat som en av tre delägare, tillsammans med Tyska telecom och Franska telecom, till teleföretaget Global One. Ett företag som Statskontoret godkänt att statliga myndigheter, kommuner och landsting kan göra affärer med. Uppfyller krav - Vi har skrivit avtal med, Global One Services AB, ett svenskt företag. Och de uppfyller alla de krav som vi ska ställa, säger Nils Qwerin, enhetschef för informationsteknologi på Statskontoret. Vi har att följa de upphandlingsförordningar som finns bland annat i EU-bestämmelser och lagen om offentlig upphandling. Till skillnad från generaldirektör Peder Törnvall hade Nils Qwerin en viss kunskap om Sprint. - Jag visste att det var en del turbulens kring bolaget i USA. Men några mer detaljerade kunskaper hade jag inte. Dessutom får sådant här inte påverka oss i vår bedömning. - Vi ska strikt följa lagen om offentlig upphandling. - Jag utgår från att Statskontoret delar vår upprördhet över Sprints behandling av sina anställda, säger Gunnar Erlandsson.

Seko kräver kortare arbets- tid Mats Andersson

Med få undantag är nu avtalen för 1997 undertecknade. Och med det börjar 1998 års avtalsrörelse att dra igång. Kortare arbetstid lär bli en av huvudpunkterna. Löneökningarna 1998 hamnar på mellan 2 och 3,5 procent, det motsvarar ungefär 250 till 300 kronor, i genomsnitt. Avtalet innebär arbetstidsförkortning för de flesta och en överenskommelse om kompetensutveckling. Avtalsperioden är minst tre år. Samma krav i alla branscher Så kan det komma att se ut när den kommande avtalsrörelsen summeras om något år, allt enligt Sven-Olof Arbestål, Sekos förhandlingschef. Men än finns inga yrkanden, än mindre några förhandlingar. Vad gäller arbetstiderna säger Sven-Olof Arbestål att det finns en rad beslut från kongresser och förbundsmöten om arbetstidsförkortning och att man inte bara kan glida ifrån dem. Han säger att förbundet borde driva kravet över alla branscher - med vissa undantag. Förhandlingschefen menar också att arbetsgivarna alls inte är så negativa till kortare arbetstid som man får intryck av i tidningar och TV. Enligt honom säger många arbetsgivare att kortare arbetstid leder till att produktivitet och effektivitet ökar och att det därför inte blir några kostnadsökningar. Men arbetsgivarna vill ha något i utbyte mot en arbetstidsförkortning, flexibla arbetstider. Det kan Arbestål acceptera, om de anställda får inflytande över arbetstidens förläggning och det inte ger för långa arbetspass. Sven-Olof Arbestål har inga synpunkter på avtalsperiodens längd, den bestäms av vilka yrkanden man har. Och om man yrkar på en märkbar förkortning av arbetstiden talar det för långa avtal, annars är det svårt att få utrymme även för löneökningar. Ljusare tider på gång De senaste veckorna har det kommit ett antal rapporter som talar om ljusare tider för ekonomin. Det går bättre för Sverige och dess företag. Men enligt Arbestål betyder inte det att löneökningarna kan bli större än tidigare. Skälet, säger han, är att höga lönelyft skapar inflation och blir det inflation förvandlas en del av löneökningarna till luft. Till årsskiftet löper några avtal ut, bland annat storsjö- och färjeavtalet. De flesta löper ut den sista mars, bland annat avtalen på post- och teleområdena. Lönepolitiska konferenser ska hållas över hela landet. Deltagare är de lokala förhandlarna. Det som kommer fram på konferenserna hamnar på förbundsstyrelsens bord. De ska ta ställning till löneutrymme, avtalslängd och andra mer speciella frågor, som arbetstiden. Sedan blir det de bransch-visa avtalsråden som fastställer sina krav. Fack och arbetsgivare tror på rekordlåga löneökningar. Enligt en rapport som gjorts på riksbankens uppdrag bedömmer arbetsgivarna att löneökningen blir 2,6 procent och facket att den blir 2,9 procent. Enligt samma rapport blir inflationen under 2 procent och reallöneökningen därmed 1 procent.

Eskils- tuna drabbas värst av minskad försvars- industri Leif Andersson

Staten minskar bidraget till olönsam tågtrafik, den trafik som inte kan drivas på företagsekonomiska grunder, men som anses vara "samhällsekonomiskt motiverad". Det betyder att sovvagnarna från Malmö till Norrland försvinner. Nattåget från Göteborg går bara till Ånge, där delas tåget och en del går till Storlien och den andra till Kiruna. Under högsäsong finns utrymme för att upphandla kompletterande trafik. Kortsiktiga vinster Sträckan Göteborg-Karlstad upphandlas inte, eftersom SJ kör den på uppdrag av trafikhuvudmännen. För första gången upphandlas sträckan Sundsvall-Östersund, den så kallade mittlinjen. Inte oväntat är SJ, bland andra, kritiskt till beslutet. SJ-chefen, Stig Larsson kritiserar regeringen för att de bara ser till kortsiktiga ekonomiska vinster och han säger att en bra samhällsservice betyder långsiktiga vinster för samhället. Stig Larsson passar också på att slå ett slag för Bottniabanan. Men han säger att man nog inte ska räkna med några privata pengar, något som regeringen hoppas på. Beslutet att skära ner på nattrafiken till Norrland kommer också att minska behovet av växlingspersonal, förutom i Ånge.

	Räknat i antal jobb och problempoäng kommer listan att se ut så här:
	ort	jobb	poäng
	Eskilstuna	200	6.471
	Karlskoga	700	6.432
	Örnsköldsvik	850	5.469
	Arboga	500	5.261
	Karlskrona	800	4.943
	Trollhättan	600	4.921
	Malmö	700	4.739
	Motala	300	3.960
	Göteborg	500	3.960
	Linköping	1.000	3.340
	Stockholm	1.500	2.337

150 jobb flyttas till Arboga Leif Andersson

Minst 150 nya jobb till Arboga. Det ska det bli enligt det förslag som på regeringens begäran utarbetats inom försvarsdepartementet. Men förslaget innebär samtidigt att jobb försvinner i Växjö, Linköping, Katrineholm och Stockholm. Det var i maj som regeringen tillsatte utredningen som skulle undersöka om det gick att flytta jobb vid FMV och försvarsmakten till Arboga. Anledningen var Volvo Aeros beslut att flytta hela flygmotorunderhållet från Arboga till Trollhättan. Beslutet innebar att 500 jobb gick förlorade i den redan av arbetslöshet hårt drabbade kommunen. I utredningen föreslår Dan Ohlsson, departementsråd i försvarsdepartementet, att 158 nya jobb ska skapas i Arboga. Av dessa kommer 51 från FMV, 9 från försvarsmakten och 31 från annan industri, medan 69 är nya tjänster som tidigare inte funnits. Få vill flytta Men det är inte alla som är glada åt förslaget. FMV har i en enkät bland de anställda som berörs av en eventuell flytt frågat hur många som kan tänka sig att flytta. Av de 400 tillfrågade är det endast 17 som accepterar att bryta upp och flytta till Arboga. Av de anställda som berörs är de flesta tjänstemän och tillhör Saco eller TCO. - Det är mycket få som vill flytta. Människor tvingas riva upp hela sitt sociala kontaktnät. Barnen har skolan och maken eller makan har sitt jobb som de måste säga upp för att kunna flytta, säger Bengt Olovsson, Saco-ordförande vid FMV. - De flesta har ingen förståelse för det här och man riskerar att få väldigt omotiverade människor. Risk för nedläggning Bengt Olovsson påpekar också att en del av de berörda har kommit upp i den åldern att de inte längre är så gångbara på arbetsmarknaden. Av jobben som ska flyttas berör sex Seko-medlemmar vid Mellersta underhållsregementet. Fyra från försvarets bok- och blankettförråd i Ursvik utanför Stockholm och två från förråd i Valla utanför Katrineholm. Vid anläggningen i Valla arbetar idag fem personer. Om två tvångsflyttas till Arboga finns risken att hela verksamheten läggs ner vilket skulle betyda att de övriga tre blir arbetslösa. Jobbflytten kommer inte att ha någon större betydelse för de Seko-medlemmar som förlorar sina jobb vid Volvo Aero då de flesta nya jobben är tjänstemanna- och akademikerjobb. Kostar miljoner - Det handlar bara om någon enstaka av våra medlemmar som kan tänkas komma i fråga för de nya jobben, säger Sven Olof Gustavsson från Seko. Den beräknade kostnaden för att flytta jobben till Arboga ligger mellan 63,5 och 78,5 miljoner kronor. Den högre summan är om ingen vill flytta med och den lägre är baserad på att 17 personer frivilligt kan tänka sig att flytta till Arboga. Den 1 juli nästa år ska flytten vara klar.

TGOJ lägger ner i Malmö Mats Andersson

Inga fler järnvägsvagnar ska byggas om i Malmö. Avdelningen läggs ner och samtliga 173 anställda sägs upp. TGOJ har tre avdelningar i Malmö. För ingen av dem är framtiden speciellt ljus, för Ombyggnad är det redan avgjort. Den sista maj nästa år stänger verkstaden. TGOJ drabbas när moderbolaget SJ satsar på nya tåg och vagnar. Det finns inte längre samma behov av att bygga om och renovera äldre vagnar. Verkstaden har haft problem under hela 90-talet och uppsägningar har varvats med återanställningar, när nya order kommit in. Den här gången lyckades man inte få tillräckligt med order och på TGOJ:s styrelsemöte i somras togs beslutet om nedläggning. Försöker hitta lösning Från Seko trafik syd arbetar man på att hitta en lösning som gör att verksamheten kan leva vidare, man raggar kunder och har politiska kontakter. Dessutom har man tankar om hur man kan serva den nya marknad som uppstår i och med Öresundsbron och den nya regionala trafiken.

SL friat för döds- olycka - åklagaren JO- anmäld Mats Andersson

För ett år sedan dödades två spårsvetsare på tunnelbanan i Stockholm. Ärendet hamnade hos åklagare, som nu beslutat att inte väcka åtal. Efter dödsolyckan vid Blåsut gjorde Yrkesinspektionen en utredning. Den riktade hård kritik mot SL Bansystem på en rad punkter. Den allvarligaste kritiken är att tågtrafiken inte stängdes av på det spår där arbetet pågick. Även från Järnvägsinspektionen riktades kritik. Med anledning av sin rapport begärde Yrkesinspektionen att en åklagare skulle utreda om SL gjort sig skyldigt till något brott. Chefsåklagare Tommy Lindstrand har nu lagt ner sin förundersökning. Han anser att brott inte kan styrkas. Yrkesinspektionen beslutade sig snabbt för att begära en överprövning av beslutet. I en sex sidor lång inlaga till överåklagaren går de igenom Lindstrands argument och visar hur SL på flera punkter brutit mot arbetsmiljölagen. Yrkesinspektionen anser att åklagaren i första hand sett till hur SL förhållit sig till sina egna regler, och inte till lagen. Långt ner i byrålådan Uwe Göpel på Yrkesinspektionen säger att polisen ofta saknar kompetens att utreda arbetsmiljömål. Något som den utredande polisen i det här fallet själv sagt att han gjorde. - Jag har en känsla av att arbetsmiljömål ofta hamnar långt ner i byrålådan. Under sina 14 år på Yrkesinspektionen kan Uwe Göpel bara minnas ett annat tillfälle där man begärt överprövning. Dick Rydås på Järnvägsinspektionen i Stockholm säger att han samtycker till Yrkesinspektionens begäran om överprövning. - Man bedriver inte ett sådant arbete på ett trafikerat spår, anser han. Orolig för konsekvenserna Rydås konstaterar att den vakt som fanns vid arbetet visade stopp för samtliga tåg. Enligt järnvägslagen får man bara göra det vid fara, nödsituation. Slutsatsen är att spårsvetsarna regelmässigt utsattes för fara, nödsituation, vilket är ett brott mot järnvägssäkerhetslagen. Dick Rydås säger att SL nu vidtagit åtgärder för att förbättra säkerheten, men att de inte är tillräckliga. När Sekos klubb 15 vid SL nåddes av beskedet att förundersökningen lagts ner reagerade de genom att JO-anmäla åklagaren. Klubbens kritik är i stort sett densamma som Yrkesinspektionens och klubbordförande, Gunnar Strömberg, är orolig för att åklagarens beslut ska få negativa konsekvenser för säkerhetsarbetet, såväl inom SL som på andra företag.

Salta rullar om handels- flottan Anita Fors

Under arbetsnamnet "Salta Rullen" pågår just nu ett projekt som går ut på att hitta all svenskproducerad spel- och dokumentärfilm som har anknytning till handelsflottan. Projektets första del har gett en lista på ett femtiotal spelfilmer: den äldsta, en stumfilm från början av århundradet, den yngsta en kalkonrulle, "Klaubatermannen", från 1969. - På 1920-talet gjordes det mycket smuggelhistorier på film. Runt 1930-40-talet gjordes det många spännande filmer med sjömanslivet som bakgrundsintrig. Tyvärr är det många filmer som gått förlorade, de har helt enkelt brunnit upp, säger Anja Moberg som är projektanställd på Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd, HKF. Nu pågår den andra delen - att samla in de dokumentärfilmer som gjorts under åren. Hela listan ska vara klar i november. Därefter hoppas man kunna vaska fram guldkornen för att föra över dessa till en serie säljvideor.

Posten stämmer City Mail Mats Andersson

Posten har stämt City Mails grundare för avtalsbrott och vill ha en miljon kronor i skadestånd. Först köpte Posten upp Citymail. Sedan köpte Citymails grundare, Bror Anders Månsson tillbaka större delen av sitt företag mot ett löfte att inte konkurrera med Posten de närmaste två åren. Nu anser Posten att Citymail återupptog sin verksamhet ett år för tidigt, den 1 januari 1996 och därför har man nu lämnat in en stämningsansökan mot Bror Anders Månsson.

Stora problem för Amu- gruppen Birgitta Forssell

160.000 i månadslön, fri bil, fri sjukförsäkring och en rejäl fallskärm. Det får AmuGruppens VD Peter Carrick. Efter ett år av headhunting hittade AmuGruppens styrelse en ny VD som skulle tvätta bort myndighetskulturen och ersätta den med en mer affärsmässig. Så var det i alla fall tänkt. Nu har ett år gått och nystarten har kantats av svårigheter. Avsaknad av enhetlig strategi, imageproblem, sviktande kundunderlag är bara några av problemen som riksdagens revisorer pekar på i sin stora genomgång av AmuGruppen. AmuGruppen bolagiserades den 1 juli 1993. Koncernen skulle ut och jaga nya kunder och bli affärsmässig. Men trots stora ansträngningar har man inte lyckats bredda sitt kundunderlag nämnvärt. En av förklaringarna är att koncernen har imageproblem Extra miljoner Det är fortfarande AMV (arbetsmarknadsverket) som är den stora kunden. AmuGruppen är den dominerande utbildningsanordnaren inom arbetsmarknadsutbildning men har successivt tappat marknadsandelar främst till privata utbildningsföretag. Riksdagens revisorer riktar kritik mot att styrelserepresentanterna från arbetsmarknadsdepartementet inte varit tillräckligt aktiva och inte heller slagit larm om hur dåligt det gick för AmuGruppen. Det slutade med att staten fick skjuta till 600 miljoner kronor. Departementet har inte gjort några egna analyser av bolagets verksamhet. Ingen strategi Enligt revisorerna har denna passiva hållning bidragit till att förvärra de problem som ledde till en situation där ett ägartillskott på 600 miljoner kronor blev nödvändigt för att koncernen skulle undvika konkurs. Det största problemet för koncernen under det första verksamhetsåret var avsaknaden av en enhetlig strategi. Planer och strategier gjordes upp men följdes inte i praktiken. Den interna ekonomiska redovisningen och kontrollen var otillräcklig och det var svårt att se vilka utbildningstjänster som var lönsamma eller olönsamma. Dessutom har inte styrningen från moderbolaget fungerat gentemot dotterbolagen. Ingen VD Det tredje verksamhetsåret blev mycket turbulent för koncernen. Den förra VD-n avgick och man hade stora svårigheter att hitta en ersättare. Det tog ett år att hitta en ny VD. En konsultfirma jobbade hårt och hade flera personer på förslag, men alla tackade till slut nej. De tyckte att det rådde för mycket osäkerhet om företagets framtida strategi. De tilltänkta kandidaterna hade dessutom högre lönekrav en vad styrelsen kunde gå med på. Den 1 november 1996 tillträdde Peter Carrick , tidigare vice VD för Sparbanken Sverige, på VD-tjänsten. Anställningsvillkoren innebär 160 000 i månadslön, fri bil, rätt till pension vid 60 års ålder, fri sjukvårdsförsäkring, telefon i hemmet, fri tidning, en uppsägningstid på 12 månader och 12 månaders avgångsvederlag, alltså totalt 24 månadslöner. Nya riktlinjer Bara månader efter Peter Carricks tillträde kom finansdepartementet med kompletterande och förtydligade riktlinjer rörande personer i företagsledande ställning i företag som var helägda av staten. De slår fast att lönerna ska vara konkurrenskraftiga, men att de inte ska vara löneledande i jämförelse med motsvarande privatägda företag vilket inte fanns med i riktlinjerna från 1994 som gällde när den nya VD-n tillsattes.

Nej till noll- pensionärer Mats Andersson

De så kallade nollpensionärerna får ingen hjälp av Seko att driva sin sak. Enligt förbundet stämmer det inte att de fått inbetalade pengar konfiskerade. I samband med att ATP infördes 1959 kom en uppgörelse om statlig pension. Statspensionärerna fick dels ATP och folkpension, dels en avtalspension - statlig tjänstepension, och ett särskilt belopp som var 75 kronor i månaden. Hela konstruktionen kallades statlig bruttopension och uppgick totalt till cirka 70 procent av den pensionsgrundande inkomsten. I den inkomst som ligger till grund för ATP ingår till exempel övertid och kilometerersättning. I den inkomst som ligger till grund för den statliga tjänstepensionen ingår endast löneplanslön. Därför blev ersättningen från ATP ibland större än den från tjänstepensionen. Dessutom hade en del medlemmar privata jobb vid sidan av sitt ordinarie, eller efter sin statliga pension. På så sätt ökade ATP-pensionen ytterligare. Om ersättningen i kronor från folkpension och ATP var större än ersättningen från den statliga tjänstepensionen, fick man inte del av den senare. Men den sammanlagda pensionen blev lika hög, vare sig man fick del av den statliga tjänstepensionen eller ej. Det man inte fick i statlig pension fick man alltså i högre ATP-pension. Staten betalade De personer som inte fick sin statliga tjänstepension kallades nollpensionärer. Det gäller bara dem som pensionerats före 1991. Nu har en del av dessa börjat höra av sig med krav på kompensation. De anser att pengar de betalt in eller avstått till sin framtida statliga pension blivit konfiskerade. Enligt Åke Backlund, dåvarande ekonomichef på förbundet, betalades det aldrig in och fonderades några pengar för framtida pensioner, utan staten betalade när tiden var inne. Sven-Olof Hellman, ombudsman på Seko, säger att förbundet inte har någon möjlighet att hjälpa nollpensionärerna att få mer pengar, eftersom de, enligt förbundet, inte har förlorat något på pensionssystemet.

"Käka mer gröt och träna" Ulf Ek

- Vi har ett machospråk på arbetsplatsen. Föreslår jag ett hjälpmedel för tunga lyft blir svaret att "käka mer gröt och träna". Med en enda kvinnlig arbetskamrat skulle det vara mycket lättare, säger Jan Salkert, vägarbetare i Stockholm. Han är en av tolv personer som uttalar sina tankar och erfarenheter om jämställdhet i en skrift utgiven av Utvecklingsrådet för den statliga sektorn. Några av de övriga är ÖB Owe Wiktorin, generaldirektör Stig Larsson vid SJ och jämställdhetsminister Ulrica Messing. Både kvinnors och mäns erfarenheter är viktiga för att få en bra arbetsorganisation. Det sägs i de flesta inlägg. Att jämställdheten även kan vara ekonomiskt lönsam nämns också. - Jag tror att det är nödvändigt för de företag som vill bli framgångsrika, att de lägger större vikt vid mjuka värden och frågor, säger Stig Larsson. En bättre värld Gunnel Färm, generaldirektör i rådet för arbetslivsforskning, är mer konkret och hänvisar till en studie som visar att frånvaron är lägre på arbetsplatser med jämn könsfördelning än på de mer enkönade. - Men ska vi behöva motivera jämställdheten med lönsamhet? Kan man mäta den allmänna rösträtten i lönsamhet? frågade hon vid en paneldebatt där skriften presenterades. Många inlägg handlar istället om jämställdhetens betydelse för samhället och framtiden. En av dem som går längst är Göran Lindberg, länspolismästare i Uppsala: - Alla vill vi överleva, alla vill vi lämna över en värld till våra barn som är värd att leva i. Då blir jämställdheten inte ett hot utan ett medel för att nå en bättre värld. Svårt att förstå varandra Ibland kan det vara svårt för kvinnor och män att förstå varandra. Det har Jan Salkert erfarenhet av: - Många gånger begriper vi killar inte hur tjejer kommer till beslut. Helt plötsligt är de överens, men det är ingen som har slagit klubban i bordet. Inga-Britt Ahlenius, generaldirektör för riksrevisionsverket, har liknande erfarenheter från finansdepartementet. Anne Wibble hade överläggningar med några kvinnor och en man. - När vi kom ut sa den ende mannen, "det här var det värsta jag varit med om". Han hade inte förstått vad som försiggått. Han hade varit utestängd på samma sätt som kvinnor kan vara från manligt "frimureri", berättar hon. I Utvecklingsrådet för den statliga sektorn sitter representanter för Arbetsgivarverket, Saco, TCO och Seko. Per Insulander är Sekos representant.

Vanligt med belastnings- skador Mats Andersson

Nu finns det svart på vitt, belastningsskador är fortfarande vanliga. Det visar en undersökning som SCB gjort på uppdrag av arbetarskyddsstyrelsen. Felaktiga arbetsställningar, tunga lyft och upprepade rörelser leder till skador, det är väl känt. Väl känt är också, att den kunskapen inte alltid, eller ganska sällan, leder till förändringar av arbetet. Arbetarskyddsstyrelsen har låtit Statistiska centralbyrån, SCB, undersöka hur vanliga belastningsskadorna är, och man konstaterar att de är vanliga och att det är viktigt att minska omfattningen av "ensidigt upprepat arbete, påfrestande arbetsställningar och tunga lyft". Arbetsgivarens ansvar I rapporten nämns bland annat yrkesförare som ofta har problem med ryggen, de sitter stilla, har svårt att byta arbetsställning och utsätts för vibrationer. Även städare har ofta ryggproblem, liksom problem med höftleder, knän, ben och fötter. Mats Bjurvald på Arbetarskyddsstyrelsen konstaterar att arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, men han säger också att även de som planerar produktionen bör tänka på dem som en gång ska arbeta där.

"Vi bör lära av andra länder" Björn Forsberg

Vi har cirka 100 nya postföretag i Sverige. Det berättade Sekos vice ordförande Ulla Olovsson, nyvald ledamot av Kommunikationsinternationalens styrelse på världskongressen i Montreal. I framtiden tror hon att olika arbetsgrupper tar över alltmer av kongressernas arbete. Vad har den här kongressen gett. De viktigaste frågorna. Förutom att ni bytt namn från post- och teleinternationalen? - Kongressens tema har varit harmonisering, globalisering och konvergens. Det är naturligtvis de helt dominerande framtidsfrågorna. På det sättet ligger också kongressen rätt i tiden. Att branscher närmar sig varandra och smälter samman, som ju konvergens betyder, har också inneburit att vi haft gäster från andra internationaler. - Philip Jennings från den grafiska internationalen sa exempelvis att han var beredd att närma sig oss. Det tycker jag låter mycket intressant. Men särskilt vill jag peka på ett möte som vi hade med postförbund i länder med en likartad utveckling som våran. Likartad diskussion - Med var bland annat representanter från Japan, Kanada, USA, Holland och Australien. Alla har vi en likartad diskussion när det gäller avvecklingen av posttjänsterna och ambitionen att hitta nya tjänster som vi kan komplettera vår postverksamhet med. Internettjänsterna är ett sådant exempel. - Holland har kommit längre än oss och deras postkontor har ett bredare utbud av samhällstjänster. Där har vi att lära. Det visar samtidigt på vikten av att bilda nätverk med andra som också har erfarenheter och kunskaper från allt det nya som händer. Många av medlemsorganisationerna - speciellt från tredje världen - verkar vara på konfliktväg mot internationaliseringen och den nya tekniken. Hur ser du på det? - Det känns tungt att våra grundförutsättningar är så olika. En del säger bara nej. Det är naturligtvis ingen framkomlig väg. Det är synd att vi inte istället tillsammans kan diskutera vilka krav vi ska ställa när post- och televerksamheterna förändras. - Vi, i Sverige, har exempelvis viktiga erfarenheter från att det behövs ett utvecklat regelsystem när man avreglerar. Nytta för medlemmen? Vad har den enskilde telearbetaren eller postisen i Sverige för nytta av PTTIs, eller Kommunikationsinternationalen som det nu heter, och deras arbete? - De är naturligtvis beroende av den övergripande politiken. Åtminstone i en förlängning. Men mer konkret kan man också ha nytta. Ta som exempel det stöd som PTTI och dess 4,5 miljoner medlemmar kunde ge till de avskedade kvinnorna vid teleföretaget Sprint. Det är säkert mycket betydelsefullt. Nästa gång kan det vara vi som behöver stöd. Vad hoppas du av PTTI i framtiden? - Självklart bör PTTI spela en ännu större roll i framtiden. Verksamheterna blir ju alltmer internationella. Sen förändras nog arbetsformerna. Alltmer av det konkreta jobbet kommer säkert att ligga i olika arbetsgrupper, istället för på internationaler som den här, säger Ulla Olovsson.

Officiellt erkända till sist - 50 år efter krigets slut Anita Fors

Drygt 50 år efter andra världskrigets slut fick nu äntligen de svenska sjömän som seglade till sjöss under krigsåren ett offentligt erkännande, när ett krigsseglarmonument invigdes i Göteborg av kommunikationsminister Ines Uusmann. Omkring 900 åldrade sjömän som riskerade livet under andra världskriget hade samlats till en högtidsdag på Stenpiren i Göteborg den 6 september. Att det handlar om riktiga krutgubbar bevisades inte minst av dagens äldste deltagare, Eric Orrevik, som hunnit bli 101 år. Han seglade såväl under första som andra världskriget. De yngsta, nu i 70-årsålern, gick ut i de yngre tonåren i slutet av 1930-talet, början på 1940-talet. Stolt minister - Tack vare det mod och den uthållighet som sjöfolket visade kunde Sverige behålla sitt ekonomiska oberoende under krigsåren. Jag är stolt över att få träffa er och tacka er som är här. Det är med en stor känsla av djup respekt för de svenska krigsseglarna och deras insatser som jag inviger detta monument, sa Ines Uusmann och avtäckte det riksmonument som skapats av Stockholmskonstnären Lars Kleen. Personlig minnesbok Efter lovorden samlades alla krigsseglarna till en lunch där de också fick den personliga minneshandling som utlovades för drygt ett år sedan. Åt var och en fanns ett personligt dedicerat exemplar av en minnesbok - "Krigsseglare" - fylld av deras egna berättelser om hur krigsåren tedde sig ur sjöfolkets perspektiv. Under krigsåren miste uppskattningsvis 2.000 svenska sjömän livet till havs, när deras fartyg sänktes vid torpederingar och minsprängningar. Bland de överlevande var det många som aldrig hann få samhällets tack för sina insatser. På Sveriges sjömanshusmuseum i Uddevalla finns en särskild utställning över sjöfolkets insatser under andra världskriget.

Tåg över Bält Mats Andersson

Tågtrafiken över Stora Bält har öppnat. Redan nu har antalet tågresenärer ökat med 50 procent. Tåget går först i en åtta kilometer lång tunnel, som mynnar på Sprogö, mitt i Stora Bält. Därifrån fortsätter man på en bro de sista sju kilometrarna. Den nya förbindelsen har förkortat restiden med en timme. Om ett år invigs Östbron mellan Själland och Fyn.

Övriga nyhets- rubriker i augusti

Flerbarnsfamilj ekonomisk förlorare Växlare ihjälklämd i Göteborg - ur webnyheter augusti Örn granskar Estoniautredning Tåg till Öresundsbron Avtal klart på Posten - ur webnyheter augusti Fängelsemord analyseras - ur webnyheter september Vägavgifter utreds Uppsägningar flest i norr Seko-kritik mot nytt polisdistrikt i väst - ur webnyheter augusti SJ svår konkurrent Flexibla arbetstider - en maktfråga Stora skillnader i barnomsorgen Förhandlingar om tredje spåret Fängelseunion firar femtio En dator till varje medlem Telias aktier byter departement Elen klar till Botniabanan Vanligt med belastningsskador UTRIKES: Curt Persson avtackades av PTTI Ökad kontroll i Europas hamnar Enator uppköpt Tunnel under Finska viken Tjänstecykel? Vägpengar till Baltikum

Nyhets- arkiv

Webnyheter augusti Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet. Webnyheter juli Webnyheter juni Saxat ur juninumret av Seko-magasinet. Webnyheter maj Saxat ur majnumret av Seko-magasinet. Webnyheter april Saxat ur aprilnumret av Seko-magasinet. Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Allt webpublicerat material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet09.htm