Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan
Nyheter ur SEKO-magasinet


Augusti 1997


Pensions-
bråk i
för-
svaret

Leif Andersson





ÖB

vill inte

ha krig

mellan

civil-

anställda

och

militärer

När försvaret skär ner får officerarna erbjudanden om att gå i pension vid 55 år ålder. De civilanställda får ingenting.
- Jag är djupt bekymrad om detta leder till en polarisering mellan civil- och militär personal. Går det att hitta individuella pensionslösningar för de civilanställda så ska vi ha en positiv inställning, säger överbefälhavaren Owe Wiktorin.

Drygt 4.000 officerare och 2.000 civilanställda ska bort under den kommande femårsperioden. För att lösa övertalighetsproblemen har försvarsmakten erbjudit de officerare som vill att gå i pension vid 55 års ålder.
- De äldre officerarna har som regel fullmakt vilket betyder att de inte kan sägas upp. Det innebär att de unga officerarna får sluta och de behöver vi för värnpliktsutbildningen. Därför var vi tvungna att minska antalet anställda med hjälp av pensionserbjudanden, säger ÖB Owe Wiktorin.

Många äldre
Åldersstrukturen är mycket ogynnsam bland de civilanställda med få unga och väldigt många äldre.
- Både ur kompetenssynpunkt och ur förnyelsesynpunkt är det viktigt att få in yngre människor. Därför försöker vi hitta liknande lösningar som för officerarna och diskuterar möjligheten för civilanställda att gå vid 58 år, säger Owe Wiktorin.
- Jag tror att Seko och försvaret hade kunnat komma överens men då ställde sig TCO och de andra centrala organisationerna på tvären. Jag beklagar verkligen att vi inte nådde fram till ett avtal.
Vad var det som hindrade er att komma fram?
- I fjol hade vi förhandlingsmandatet från arbetsgivarverket. Sedan hände det en massa på SJ bland annat. I år har vi inte haft mandat från arbetsgivarverket att förhandla.
Är det arbetsgivarverket som säger nej nu?
- Frågan har varit uppe i arbetsgivarverkets styrelse, där jag själv sitter, och styrelsen säger nej till en generell sänkning av pensionsåldern. Man anser att det är ett sätt att kringgå tidigare avtal om pensionsförmåner och det vill man av principiella skäl inte gå med på.
Har man inte gjort liknande uppgörelser vid polisen och SJ?
- SJ gjorde det, men det ledde till en stor debatt och upprördhet efteråt inom arbetsgivarverket. Polisen frågade först - men fick nej av arbetsgivarverket.
Är du inte rädd för att många civilanställda anser sig som väldigt orättvist behandlade?
- Jag är djupt bekymrad över om det blir en polarisering mellan civilt- och militärt anställd personal. Det skulle vara mycket olustigt. Jag hoppas och tror att vi inte ska hamna i den situationen.
Vad tänker ni göra från försvarsmaktens sida för att undvika det?
- Vi måste ta hand om våra anställda, civila och militärer, på ett sådant sätt att inte den situationen uppstår. Men 58+ är inte längre en framkomlig väg.
Är den möjligheten borta?
- Ja. Den vägen är stängd i och med att vi inte fick med TCO. Det gick inte att teckna avtal enbart med Seko. Nu måste vi hitta andra lösningar för de civilanställda.
Vad skulle det kunna vara?
- Det kan jag inte konkretisera nu men det finns mycket man kan göra när man kommer fram till de som successivt ska gå i pension. Det finns massor av olika instrument för att mildra konsekvenserna.
Ska jag tolka det så att försvarsmakten ska ha en mer öppen attityd när det gäller individer som vill gå tidigare i pension? Istället för att lägga ut ett generellt erbjudande så kan man se mer generöst på enskilda individer som vill gå i förtid?
- Jag är öppen för att titta på alla möjligheter eftersom vi i försvarsledningen principiellt har sagt ja till ett generellt hanterande av de som är över 58 år. Kan man på individbas hitta lösningar utan att bryta mot gällande pensionsregler så säger vi inte nej till det.
Kan det bli så att istället för ett generellt erbjudande så erbjuds varje individ pension, men att det omfattar lika många personer?
- Går det att hitta sådana lösningar så är vi positiva. Ska vi komma vidare får vi försöka hitta nya trådar att dra i av det slag som du pekar på.

Konstruktiva förslag
Lars Holm är ombudsman vid Seko och den som skött förhandlingarna med försvarsmakten om de civilanställda.
- Idén om individuella lösningar har man inte sagt något om vid förhandlingsbordet och jag förutsätter att ÖB återkommer med konstruktiva förslag.


Jobben
flyger
fram
och
tillbaka

Leif Andersson

Regeringens försök att ordna ersättningsjobb till Söderhamn kan innebära att 150 Teliaanställda förlorar sina arbeten i Kalmar.
I oktober presenteras utredningen som kan avgöra hur det ska gå.

Som en del av det senaste försvarsbeslutet bestämde riksdagen förra året att lägga ner flygflottiljen i Söderhamn. Så snart beslutet var fattat for arbetsmarknadsminister Margareta Winberg och näringsminister Anders Sundström till Söderhamn och lovade att regeringen skulle ordna ersättningsjobb istället för de som försvann vid flygflottiljen.
Som en del i arbetet med att hitta statlig verksamhet som är möjlig att flytta till Söderhamn har det kommit förslag att upprätta en nummerdatabas på orten.
För att utreda frågan har regeringen utsett Post- och telestyrelsens chef Jan Freese till utredare. Enligt regeringens riktlinjer ska han lämna förslag till hur verksamheten ska finansieras och organiseras. Utredaren ska även föreslå var den ska ligga och då ta "regionalpolitisk hänsyn" enligt regeringens direktiv.

Hundra personer
- Problemet är bara att mycket av den verksamhet som regeringen vill placera i Söderhamn redan finns, fast i Kalmar, säger Roland Johansson, ordförande Seko tele sydost.
Det är Telia Infomedia Partner AB som har en databas där sju av landets nio teleoperatörer idag ingår.
Om verksamheten ska byggas upp i Söderhamn tvingas operatörerna betala för den och då är det knappast troligt att Telia fortsätter i Kalmar, säger Roland Johansson.
Om Kalmar läggs ner skulle det innebära att cirka 100 personer direkt förlorar sina arbeten. Dessutom försvinner ytterligare 50 personer som är beroende av verksamheten, totalt 150 personer.
Jan Freeses utredning ska vara klar till den 1 oktober men han vill inte avslöja något av vad han kommit fram till.
- Telia har ett par hundra personer anställda i Kalmar men så många är det ju inte fråga om i det här fallet. Det är inte allt som görs i Kalmar som kan bli aktuellt att flyttas till Söderhamn, säger han.

Absurd rundgång
För Roland Johansson, som tidigare arbetat vid den nedlagda flottiljen F12 i Kalmar, är frågan om att flytta Telias verksamhet till Söderhamn lätt absurd.
- Ett av mina sista fackliga uppdrag vid flyget var att ingå i en statlig arbetsgrupp som hade till uppgift att ta fram statliga jobb till Kalmar för att kompensera för nedläggningen av F 12. Resultatet blev Teleskolan och Televerkets datacentral som sedan blev grunden för den verksamhet som nu hotas.


Natt-
tåg
för-
svinner

Mats Andersson

Staten minskar bidraget till olönsam tågtrafik, den trafik som inte kan drivas på företagsekonomiska grunder, men som anses vara "samhällsekonomiskt motiverad".

Det betyder att sovvagnarna från Malmö till Norrland försvinner. Nattåget från Göteborg går bara till Ånge, där delas tåget och en del går till Storlien och den andra till Kiruna. Under högsäsong finns utrymme för att upphandla kompletterande trafik.

Kortsiktiga vinster
Sträckan Göteborg-Karlstad upphandlas inte, eftersom SJ kör den på uppdrag av trafikhuvudmännen. För första gången upphandlas sträckan Sundsvall-Östersund, den så kallade mittlinjen.
Inte oväntat är SJ, bland andra, kritiskt till beslutet. SJ-chefen, Stig Larsson kritiserar regeringen för att de bara ser till kortsiktiga ekonomiska vinster och han säger att en bra samhällsservice betyder långsiktiga vinster för samhället. Stig Larsson passar också på att slå ett slag för Bottniabanan. Men han säger att man nog inte ska räkna med några privata pengar, något som regeringen hoppas på.
Beslutet att skära ner på nattrafiken till Norrland kommer också att minska behovet av växlingspersonal, förutom i Ånge.


Tony
dog av
hjärt-
infarkt

Leif Andersson

Akut hjärtinfarkt. Det var orsaken till att Tony Eriksson vid postens Årstaterminal avled på jobbet.

Seko-magasinet berättade i juninumret om Tony Eriksson som den fjärde juni segnade ner på sin arbetsplats vid Årstaterminalen.
Tony var ansvarig för programmering och inkörning av Postens nya ALA-maskin (automatiska lådlastare). Maskinen krånglade mycket och för Tony, som var en mycket samvetsgrann person, blev maskinen något av ett skötebarn vilket innebar att arbetet tog allt mer av hans tid.

Jobbade mycket
Enligt arbetskamrater och arbetsledning hade han under månaderna före sin död arbetat extremt mycket, men ingen vet exakt hur mycket tid han la ner på jobbet. Han satt hemma och arbetade med programmet till ALA-maskinens dator och han stannade ofta kvar flera timmar efter jobbet för att se till att allt fungerade. Många arbetskamrater har vittnat om att han ofta arbetade 16-17 timmar per dygn. Vid ett tillfälle ska han ha arbetat 27 timmar i sträck. Men den 4 juni föll han ihop på jobbet.
Enligt dödsorsaksintyget från den rättsmedicinska undersökningen var det en akut hjärtinfarkt som orsakade Tonys död. Han hade förkalkningar i hjärtats kranspulsådror. Dessutom hade han sarkoidos, en sjukdom som ger vävnadsförändringar men som man kan leva med i många år utan att märka den.


Nytt
bolag
i Väst-
sverige
för
vatten-
fallare

Anita Fors

Den 1 september startar verksamheten i nybildade Vesab, Vattenfall Elnät Service AB, i Västsverige. Innan 1998 är slut ska totalt 700-800 Vattenfall-anställda i hela landet ha förts över till det nya bolaget.

- I västra Sverige kommer 280-300 montörer, tekniker med flera att flyttas över från de lokala nätbolagen till det nya bolaget. Hittills har det gått bra här i väst och ingen har sagts upp med anledning av det nya bolaget. Resten av landet följer efter successivt, säger Ramon Romgård som är ordförande i Seko Energi Syd.
Vesab ska arbeta med nyinvesteringar och underhåll på elnät och transformatorstationer. De två första åren med stora jobb åt Vattenfall, sedan ska företaget stå på egna fötter.

Dåliga erfarenheter
- Det blir förmodligen ganska hård konkurrens. Vi har en del dåliga erfarenheter av tidigare bolagsbildningar i Vattenfall. Det har inte varit smärtfritt och vi har fått många arbetslösa.
I övergången till Vesab ingår ett trygghetsavtal för de anställda som innebär att den som eventuellt sägs upp på grund av arbetsbrist under de första fem åren har återanställningsrätt i det nätbolag han/hon kom ifrån.
Förhandlingarna om nya stationeringsorter är ännu inte avslutade.


Lots-
utkiken
i
Lysekil
blir
ensam
kvar

Anita Fors

Lotsutkiken i Lysekil blir ensam kvar efter att sjöfartsverket i slutet av juni beslutat lägga ner utkikarna på Vinga, Marstrand, Söderarm, Sandhamn och i Landsort.

Likaså försvinner farledsgänget i Västervik, medan de i Kalix och på Nordkoster blir kvar tills vidare. Den enda bemannade fyrplatsen som blir kvar är Holmögadd, då den finansieras av andra än sjöfartsverket.

Falsterbo
Däremot avvaktar sjöfartsverket med planerna på fjärrmanövrering av Falsterbo-kanalen och beslut om framtiden för trafikinformationscentralen Oxelösund. Vidare utredning skall till innan beslut fattas.
Bemanningen på Vinga kommer att försvinna redan den 1 december i år, medan Landsort avbemannas den 1 januari 1998.
- I första hand kommer verket att försöka lösa neddragningarna med naturlig avgång och berörd personal över 60 år kommer få erbjudande om pension. Det kommer varsel om uppsägningar också, fast först måste de försöka omplacera personalen, säger Göte Karlsson i företagsfacket på sjöfartsverket.


Försvars-
skolor
slås
samman

Leif Andersson

Slå samman försvarsgrenarnas olika skolor för officersutbildning till gemensamma enheter.

Det föreslår den utredning som på regeringens uppdrag utrett försvarets skol- och utbildningsverksamhet.
Utredaren, landshövding Gunnar Björk, föreslår att armén, marinen och flygvapnet ska samordna sin utbildningsverksamhet. De nya skolorna kommer att ligga i Halmstad, Stockholm och Östersund.
Förslaget innebär att flygvapnets och marinens officers- och krigshögskolor samt arméns krigsskola upphör.
Arméns brigadskola inrättas i Skövde med underavdelningar i Kvarn och Boden. Stridsskolan Nord i Umeå försvinner helt.
Dykutbildningen koncentreras till Berga och Karlskrona vilket betyder att dykverksamheten i Vaxholm läggs ner.


Olön-
samt
rusta
inlands-
banan

Mats Andersson

Det är olönsamt att rusta inladsbanan. Det hävdar Institutet för regional forskning i en rapport.
Trafiken på inlandsbanan drivs sedan några år av ett bolag, IBAB, ägt av kommunerna längs banan. När bolaget bildades lovade staten stöd under fem år. 1997 är det femte och sista året.

I den nu publicerade rapporten görs en värdering om det är lönsamt att rusta upp banan så man kan köra godstrafik på sträckan Mora-Gällivare. Rapportens slutsats är att det inte är lönsamt. Vissa delar av banan går bra men som helhet blir det minussiffror.

100 miljoner
Man konstaterar dock att inlandsbanan består av 100 mil järnväg, något som skapar förutsättningar för att attrahera trafik från framför allt Norge, men även Ryssland.
I höst ska regeringen komma med besked om man är beredd att satsa ytterligare på inlandsbanan. Statskontoret har tidigare föreslagit att staten ska hålla inne pengarna för upprustning och underhåll av inlandsbanan. Riksdagens revisorer har kritiserat beslutet att stödja trafiken på banan.
Utan statligt stöd har inte kommunerna råd att driva trafiken vidare.


Lantbrev-
bärarna
vill
bevaka
fritids-
hus

Anita Fors

Vi bevakar ditt fritidshus när du inte är där. Det erbjudandet har lantbrevbärarna i Svärdsjö i Dalarna gått ut med till sommarhushållen i området.

Omkring 250 hushåll har fått erbjudandet från lantbrevbärarna. En gång i veckan är det tänkt att brevbärarn ska gå runt och kontrollera att allt ser bra ut, att inga fönster och dörrar är sönderslagna eller uppbrutna. Dessutom tömmer de brevlådan på reklam och annat som inte Posten redan har eftersändning på.
- Än har vi inte fått några avtal om tillsyn, men det är många som har hört av sig och är intresserade. Polisen är också positivt inställd, det har varit mycket inbrott i Svärdsjöområdet de senaste åren, säger Kenneth Momqvist som är tillförordnad chef på Posten Brev i Falun.

250 kronor
250 kronor i månaden, eller 70 kronor i veckan, vill lantbrevbärarna ha för översyn av hus som ligger inom 200 meter från deras ordinarie färdväg.
Idén kommer från lantbrevbärarna i Sunne i Värmland, som gått ut med ett liknande erbjudande. Inte heller där finns några avtal klara.


Kritik
mot
Komkom-
utred-
ningen

Anita Fors

Komkom-utredningens förslag kan påskynda utflaggningen av svenska fartyg. Istället för att ta gods från lastbilarna kommer järnvägen att ta gods från sjötransporterna.
Det hävdar tre transportforskare i Växjö.


I början av augusti sågade de Kommunikationskommitténs betänkande. De varnar för att lägga Komkoms utredning och förslag som grund för kommande riksdagsbeslut.

Inte analysera
De tre forskarna, med Lars O Rask, chef för Institutet för Transportekonomi och Logistik, i spetsen menar att då Komkom saknat transportlogistisk kompetens har de inte kunnat analysera effekterna av sina förslag. Förslag som kommer att leda till en ökad skattefinansiering av godstrafiken på järnväg - utan att vare sig de önskvärda effektivitets eller miljömålen uppnås.
Mycket talar för att det är de nya miljövänligare, men dyrare, fartygen som drar kortaste strået. Risken finns då att utflaggningen av svenska fartyg påskyndas.

Storstäder gynnas
Dessutom gynnas storstäder och storföretag på glesbygdens och småföretagens bekostnad, eftersom det krävs stora volymer och närhet till järnväg för att kunna utnyttja fördelarna i det nya transportsystemet.

Plussidan
På plussidan i den kritiska granskningen står egentligen bara Komkoms princip om att användarna ska stå för kostnaderna, något som på sikt kan vara positivt för Sverige om principen får fäste inom hela EU.
Initiativet till den kritiska granskningen kommer från sjöfartsbranschens intressenter.


Miss-
brukar-
vården
skärs
ner
kraftigt

Leif Andersson

Antalet vårdplatser för tunga missbrukare skärs ner kraftigt vilket betyder att cirka 300 anställda blir övertaliga vid landets institutioner.

Det är den så kallade LVM-vården som ska minskas kraftigt och därför ska nästan 200 vårdplatser bort.
LVM står för lagen om vård av missbrukare, och vårdformen innebär att en person kan dömas till tvångsvård i upp till sex månader. Det är personer som är så nedgångna och i så dåligt skick att de inte kan ta vara på sig själva som kan dömas till LVM-vård.

Rusta upp
- Under vårdtiden är det meningen att vi ska rusta upp personerna fysiskt och psykiskt så att de kan gå vidare till frivilliga vårdformer, säger Sture Korpi, generaldirektör för Sis, statens institutionsstyrelser.
Det är kommunernas besparingar som gjort att efterfrågan på vårdplatser för tunga missbrukare minskat kraftigt under senaste åren.
Så sent som under förra året skars 145 platser bort, vilket innebar att 240 fast anställda och 110 timanställda förlorade sina jobb.
De institutioner som ska avvecklas är främst sådana som har alkohol och blandmissbrukare som målgrupper.

Sista december
Det är vårdhemmen Älvgården, Nordsjöhemmet, Ekebylund, Romanäs, Salberga och LVM-delen vid Öxnevalla som Sis vill lägga ner. Till det kommer några avdelningar på Frösön och Karlsvik. Totalt försvinner 182 vårdplatser om planerna ligger fast efter MBL-förhandlingarna.
Senast den sista december i år ska all vårdverksamhet vara avslutad vid de aktuella institutionerna.


Reha-
bilite-
ringen
ska
ses
över

Anita Fors

Nu ska arbetsgivarens ansvar för åtgärder och kostnader vid rehabilitering utredas.

Regeringen har utsett Ingvar Söderström, kanslichef på Arbetarskyddsnämnden, till särskild utredare.
Ingvar Söderström ska bland annat komma med förslag på när arbetsgivarens ansvar börjar och slutar och vilka påföljder som ska vidtas mot den som inte uppfyller sitt ansvar. Allt med hänsyn till de olika förutsättningar stora och små företag har.

Försäkring
Till det ska han också titta på varför allt färre företag ansluter sig till den särskilda försäkring för småföretags kostnader för sjuklön som inrättades i samband med att sjuklönen infördes.


Facklig
veteran
får
heders-
nål

Anita Fors

Den 30 juni fick Malte Lindborg, pensionerad telearbetare i Malmö, den tyska delstaten Schleswig-Holsteins finaste utmärkelse: en hedersnål i silver.

Utmärkelsen fick han för sina mångåriga insatser för att främja ett tysk-svenskt samarbete - främst på det fackligt-politiska området.
- Det känns utomordentligt att upptäcka att det man gjort har betytt något för ett mycket stort antal människor, säger Malte Lindborg.
Att Malte är en man med många järn i elden märks inte minst på att såväl ordföranden i den tyska LO-sektionen, före detta överborgmästaren i Kiel, ordföranden i det tyska personalrådet för mobiltelefonindustrin samt ordföranden i den socialdemokratiska partiorganisationen i Kiel gemensamt undertecknat förslaget att ge honom denna utmärkelse. Ett hederstecken som är få icke-tyskar förunnat.


25
anställda
följer
med i
teleköp

Leif Andersson

Telecom Finland har köpt Enators nät för 75 miljoner kronor.

Avtalet mellan de båda företagen innebär att Telecom Finland tar över ägandet och ansvaret för Enators nät med 500 kunder, huvudsakligen inom den offentliga sektorn. 25 av de anställda följer med till Telecom Finland i samband med köpet.
I framtiden ska de båda företagen erbjuda datakommunikation, telefoni och informationstjänster i Sverige. Samarbetet innebär också gemensam satsning på exempelvis statsnät, Internet och call-center.


Facklig
såp-
idol

Anita Fors

Svenska såpoperor har väl aldrig väckt någon entusiasm ur facklig synvinkel - annat är det i Norge.

Den stridbare fackföreningsledaren Thorbjørn Lindbæk i den norska såpan "Offshore", som kunnat ses i svensk TV i somras, är idol på den norska oljeborrplattformen Saga Petroleum. Och det så till den milda grad att Norsk Olje- och Petrokjemisk Fagforbund, Nopefs, fackklubb på plattformen har hans idolporträtt på sin fackliga hemsida på Internet.


Övriga
nyhets-
rubriker
i augusti


Nyhets-
arkiv

1996

Senaste nytt Nyheter Reportage Debatt Redaktionen Om tidningen Startsidan SEKO

Web-redaktör MAGASINET
22 augusti 1997
Av och till har vi drabbats av bekymmer med SEKOs mail-server. Alternativ adress om inte posten går fram.

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyheter.htm