Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Nyheter ur SEKO-magasinet

Maj 1997

100 heltidsjobb försvann till Tjeckien Rederierna flyr från Sverige - snabbutredning före sommaren Strejkvarsel för städarna Hotad säkerhet i tunnelbanan Många vill dela ut post Flygmotorunderhåll flyttas? SJ fortsätter att banta Karensregel tas bort Konkurrens till varje pris JK friar FMV och försvaret Jätteprojekt mot trafikdöd Ny SGI-tolkning för sjöfolk Små flygplatser räddas Kritik mot Stoppa Barsebäck-lagen UTRIKES: Sjömän fick 600.000 Tror inte på kärnkraft EU vill ha Internet-poliser ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV

100 heltids- jobb försvann till Tjeckien Leif Andersson

Försvaret lägger ut ombyggnaden av 350 pansarbandvagnar till ett företag i Tjeckien. Ordern motsvarar 100 heltidsjobb under tre års tid. Samtidigt tvingas anställda i försvarets egna verkstäder sluta på grund av arbetsbrist. Seko-magasinet berättade i februarinumret att försvaret gått ut med en upphandling av ombyggnaden av 350 pansarbandvagnar som köpts från Tyskland. Bandvagnarna, som i Sverige kallas pbv 501 och som kommer från det tidigare Östtyskland, ska genomgå en grundrenovering innan de sätts in i det svenska försvaret. Därför begärde försvarsmakten hos regeringen att FMV skulle få i uppdrag att göra en upphandling av ombyggnaden. För dyrt Erbjudandet gick förutom till ett tjeckiskt och ett tysk företag även till ett svenskt konsortium med Hägglunds i Örnsköldsvik som huvudentreprenör och med försvarets egna underhållsverkstäder som underleverantörer. Av de tillfrågade företagen tog det tjeckiska hem ordern då man var klart billigast. Frågan är dock hur billigt det blir för samhället i längden eftersom försvaret samtidigt säger upp personal vid verkstäderna i Ystad, Borås, Linköping, Växjö och Umeå på grund av arbetsbrist. Kompetenshöjning Från Sekos sida är man mycket kritisk till hur frågan har hanterats. - Hade vi fått göra jobbet i Sverige hade vi kunnat erbjuda personalen som sägs upp i sommar nya jobb, säger Lars Holm, ombudsman vid Seko försvar. Dessutom hade jobbet inneburit en ordentlig kompetenshöjning för personalen. Får gynna sig själv Enligt EU-reglerna får inte ett land gynna den egna inhemska industrin, men det gäller inte försvarsupphandlingar. Där har staten rätt att gynna inhemska leverantörer. Därför hade det inte funnits något formellt hinder för att lägga jobben i Sverige. - Hade vi fått jobben hade vi på ett bra sätt fått en hög kompetens bland personalen när det gäller bandvagnarna. Vagnarna ska ju ändå repareras och underhållas i Sverige och därför måste personalen kunna dem, säger Lars Fransson, teknisk handläggare vid miloverkstaden i Linköping. Ett av skälen till att försvaret la ut ordern till Tjeckien var enligt Lars Holm att man påstod att man saknade ritningsunderlag i Sverige, ett argument som han inte ger mycket för. - I så fall är det oerhört konstigt att man har köpt bandvagnar utan att få med ritningarna. Vi ska väl inte behöva skicka dem till Tjeckien varje gång de behöver repareras i framtiden, säger han.

Skade- stånd: 25.000 kronor

Vid en tvisteförhandling i april erkände försvarsmakten att frågan hade hanterats felaktigt och i en förlikning gick man med på att betala 25 000 kronor i skadestånd för att man inte förhandlade med facket innan beslutet om att lägga ut ordern togs. I överenskommelsen förbinder sig försvarsmakten att i framtiden alltid ta upp förhandlingar innan en order läggs ut på externa företag istället för att använda försvarets egen personal.

Rederierna flyr från Sverige - snabb- utredning före sommaren Anita Fors

I dag hotas redan ett tiotal fartyg av utflaggning från Sverige. Hur många fler som står på kö är oklart. Optimismen för svensk sjöfart från i fjol har snabbt bytts ut mot pessimism. Orsaken är den snabba utvecklingen i Europa. - Konkurrensförutsättningarna har ändrats dramatiskt för svenskflaggad sjöfart inom Europa. Framför allt är det förändringarna i Holland och Norge som ligger bakom snedvridningen, säger Seko Sjöfolks ordförande Tomas Abrahamsson. Han ser med oro på utvecklingen, behoven av snabba åtgärder från statens sida är uppenbara. Nettoinflaggningen från 1995 och 1996 har i år bytts mot en nettoutflaggning på fyra fartyg under årets första tre månader, och fler utflaggningar är alltså att vänta. Holland värsta konkurrenten Holland och Norge är de nationer som driver utvecklingen mot statsstöd snabbast. I Holland har man växlat skattesystem. Rederierna kan numera själva välja mellan den traditionella företagsbeskattningen och en ny, symbolisk, tonnageskatt. Det krävs bara att en enda man ombord, befälhavaren, är av holländskt ursprung. Resten av besättningen kan utgöras av lågkostnadsbesättningar på lokala avtal, betydligt lägre än ITF:s standardavtal för bekvämlighetsflaggade fartyg. De redare som ändå anställer holländskt sjöfolk får såväl skatt som sociala avgifter återbetalda. Dessutom subventionerar den holländska staten nybyggnation av fartyg, utbildning och forskning på sjöfartsområdet. Svenska stödet urholkat - Holland har på kort tid fått in inflaggning på runt 70 fartyg sen de ändrade sina regler, säger Tomas Abrahamsson. Norge har gått en liknande väg. Också här slipper rederierna den vanliga företagsbeskattningen. Numera ges dessutom statligt stöd till det norska andraregistret, NIS, och nu står de norska fartygsägarna på kö för att få flagga tillbaka sina fartyg. I Sverige har utvecklingen gått åt andra hållet. - Det statliga sjöfartsstödet har urholkats såväl i reella pengar som i värde. Rederistödet har i princip halverats sedan det infördes för tio år sedan. En medelstor bulkbåt är nu 1,5 till 2 miljoner dyrare per år under svensk flagg än under holländsk. Så ser situationen ut när EU nu fastställer hur medlemsstaterna får stödja sin nationella sjöfartsnäring - för stöd behövs, det menar det annars så subventionsfientliga EU. - Allt det Norge och Holland nu gjort är tillåtet. Men att EU tillåter stöd ger inte den svenska sjöfarten en enda krona med någon automatik. Hur stödet ska utformas lämnar EU till medlemsländerna. Nu är det en svensk politisk fråga. Önskar sig fartygsfonder På Redareföreningens årsmöte i mitten av april stod återinförandet av fartygsfonder, som ger en möjlighet att avsätta vinsterna från en fartygsförsäljning till dess att en nyanskaffning görs, och kontraktsavskrivningar högst upp på önskelistan. - Att i Sverige tala om total skattebefrielse för en hel näring är väl som att svära i kyrkan, suckade Redareföreningens ordförande Christer Ohlsson. Skatteminister Östros har redan sagt nej till fartygsfonder under en frågestund i riksdagen i slutet av april. Annars är såväl fartygsfonder som kontraktsavskrivningar stödformer som Seko ställer sig bakom. Tomas Abrahamsson hoppas nu på att finansminister Åsbrink och skatteminister Östros ska inse att dagens sjöfartsstöd inte räcker. Utredning aviserad De svenska politikerna är trögstartade. I höstas aviserades en utredning som ännu inte tillsatts. Men nu har kommunikationsminister Ines Uusmann lovat att snabbutreda branschens villkor före sommaren, skriver Dagens Industri. - I Norge lyckades de ändra sin sjöfartspolitik på tre månader. Efter sex månader har vi i Sverige inte ens fått till stånd en redan beslutad utredning, suckar Tomas Abrahamsson.

Strejk- varsel för städarna Mats Andersson

Seko och Fastighets vill ha 600 kronor mer i månaden till lokalvårdarna som går på städentreprenadavtalet. Man anser det vara en helt rimlig ökning för denna låglönebransch. Arbetsgivarna ville ge 300. Medlarnas bud var 370 kronor. Förbundens svar blev en blockad mot nyanställningar och olika former av övertid. 650 städföretag med cirka 25.000 anställda omfattas av konflikten. Det är inte bara lönenivån man är oense om. En mycket viktig fråga för de båda förbunden är införandet av månadslön och ett tillägg för branschvana. De fortsatta förhandlingarna gav inget resultat och Seko/Fastighets varslade om strejk till den 16 maj. Arbetsnedläggelsen gäller vid LKAB och Åsby industriområde i Arboga, där bland andra FFV Aerotech finns. För närvarande (den 12 maj) har inga nya kontakter tagits.

Hotad säkerhet i tunnel- banan Mats Andersson

SL vill säga upp 82 anställda på sin centralverkstad. Seko-klubben hävdar att dålig säkerhet blir sämre om uppsägningarna genomförs. Man pekar på en rad bränder i tunnelbanetåg den senaste tiden. Tunnelbanetågen i Stockholm ska bytas ut, och nya tåg kräver mindre underhåll. Så resonerar SL och vill göra sig av med 90 anställda på centralverkstaden, åtta av dem tjänstemän. Sekos klubb 24 påpekar att gamla tåg kommer att rulla en bra bit in på nästa sekel. Men framför allt är det säkerheten som används som argument mot uppsägningarna. Bolagiserat SL är bolagiserat sedan ett par år. SL Tunnelbana AB heter bolaget som bedriver trafik på tre av banorna. Varje bana har en depå för viss översyn. Centralverkstaden ägs av SL Bansystem AB, på verkstaden görs alla större reparationer, bland annat av säkerhetssystem. Det är tjänster som trafikutövaren får köpa. På centralverkstaden lagar eller byter man inte längre det som är trasigt, bara det som är beställt och betalt. Enligt klubb 24 beställer trafikutövaren allt mindre arbete från centralverkstaden, utan att motsvarande arbete utförs på depåerna. Klubben hänvisar också till järnvägsinspektionen som vid flera tillfällen riktat hård kritik mot underhåll och säkerhetsarbete inom SL. I den första förhandlingsomgången krävde klubben att företaget skulle dra tillbaka sina varsel och att man istället skulle diskutera organisationen på verkstaden. Det blev nej och på ett möte bestämde medlemmarna - inte klubben - att säga nej till övertid. Framtidsdiskussion I en andra förhandling gick företaget med på att lägga bemanningsfrågan åt sidan, men bara tills vidare. Man accepterade fackets krav på en seriös diskussion om framtiden. Medlemmarna i klubb 24 har beslutat att fortsätta avstå från frivillig övertid tills man vet mer om framtiden. Vid SL:s nästa styrelsemöte ska klubben hålla en demonstration. I styrelsen finns politikerna och man anser att de har en stor del av ansvaret för bristerna inom SL, bland annat när det gäller säkerheten.

Många vill dela ut post Eva Strinnholm

Nya postföretag växer som svampar ur jorden. I början av maj hade totalt 70 företag tillstånd att bedriva postverksamhet och 45 av dem var i full drift. Dessutom väntade cirka 25 hugade postoperatörer på att få godkänt av Post- och telestyrelsen. I början av 1996 fanns det bara fyra företag som delade ut post i Sverige. Det var Posten, City Mail, Svensk Direktreklam och City and Financial, som numera heter Financial Distribution Service AB. Den senare förmedlar främst post mellan finansföretag i Stockholm, samt mellan dessa företag och utländska dito. Posten i särklass Mångfalden till trots, enligt senast tillgänglig statistik från Post- och telestyrelsen delar Posten ut nästan 98 procent av alla adresserade försändelser. City Mails andel är 1,5 procent. Svensk Direktreklam, som främst delar ut oadresserad post, har 0,14 procent av den adresserade marknaden och de övriga delar på 0,44 procent. Dessa siffror, som offentliggjordes i början av maj i år, baseras på de tre största operatörernas uppgifter om situationen 1996 och de nya postföretagens prognoser för 1997. De flesta nya postföretag är fåmansföretag som arbetar mycket lokalt, men också större företag ger sig in i branschen. Företag som redan distribuerar tidningar inom större geografiska områden har också börjat dela ut brev. Franchising Det finns också exempel på företag som på franchisingbasis driver samordnad verksamhet på flera orter. Upplägget med franchising har oroat folk inom postbranschen. Man säger att en del små företag som ingår i franchisinggrupper inte är seriösa. För att komma tillrätta med eventuella "lycksökare" har de privata postföretagen bildat ett branschförbund, Fria postoperatörers förbund, som ska hålla koll på postoperatörernas kvalitet. Post- och telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet för alla postföretag, har dock inte funnit några oegentligheter. I sin redogörelse för utvecklingen på postmarknaden skriver den, det gäller då alla slags postoperatörer, att "verksamheten ... bedrivs seriöst och med god kunskap om de regler som gäller".

Flyg- motor- underhåll flyttas? Leif Andersson

FMV har begärt anbud på motorunderhållet av flygvapnets skolflygplan SK 60. Det kan innebära att underhållet som idag görs av försvarsanställda i framtiden förs över till privat industri. Enligt försvarsbeslutet skulle underhållet, som idag bedrivs på F5 i Ljungbyhed, flyttas till F10 i Ängelholm i samband med att F5 lades ner. Men enligt ett personalmeddelande från flottiljchefen Sven Sjöling på F5, har det kommit ett "spontananbud" från ett privat företag som ville ta över underhållet. Enligt uppgifter skulle det vara flygbolaget Nyge från Nyköping. Intresset har inneburit att försvarsmakten beställt en utredning med uppgift att titta på möjligheterna att göra en civil upphandling, och den sista april gick man ut med en anbudsinfordran till ett antal företag. Lars Holm, ombudsman på Seko försvar, är förvånad. - Enligt ÖB:s och flygvapenchefens omstruktureringsorder som vi förhandlade om i januari var det klart att underhållet skulle till F 10 i Ängelholm. Fler förhandlingar har vi inte haft. Därför har vi begärt nya förhandlingar. Man kan undra vad det är för mening med att förhandla när arbetsgivaren ändå gör som han vill innan bläcket på överenskommelsen hunnit torka, säger Lars Holm.

SJ fort- sätter att banta Mats Andersson

Bantningen av SJ går vidare. På verkstadssidan är det klart var nedläggningar och neddragningar hamnar. Nu återstår lokala förhandlingar. Inom gods och persontrafik har man kommit olika långt på olika ställen. Det finns ett strukturbeslut för SJ:s verkstäder. Enligt det blir det nedläggning av lokverkstäderna i Hallsberg och Helsingborg. Godsvagnsverkstaden Ånge läggs ner och den i Boden avvecklas och flyttar in på den bantade lokverkstaden i Luleå. Neddragningar blir det på godsvagnsverkstäderna i Hallsberg, Norrköping och Helsingborg, liksom på lokverkstäderna i Hagalund och Nässjö, på personvagnsverkstaden i Malmö och på verkstaden i Gävle. 150 bort SJ:s utgångspunkt är att det finns en övertalighet på 150 personer inom maskindivisionen. Det lär inte bli någon större förändring av den siffran. Men först efter de lokala förhandlingarna vet man hur de olika orterna drabbas. SJ:s mål är att förhandlingarna ska vara klara efter sommaren. Inom godsdivisionen har inga förhandlingar kommit igång, med undantag för Helsingborg. Man väntar och ser hur många av företagets 56-åringar som (mer eller mindre frivilligt) antar erbjudandet om avtalspension. Enligt SJ finns det en övertalighet på 700 personer inom divisionen. Eller rättare sagt, drar man bort kostnaden för 700 personer så går budgeten ihop. Det innebär att övertaligheten även kan lösas med ökade intäkter. Det finns dock inget som talar för att intäkterna blir större. Väntar ut 56-åringar Även inom persontrafiken väntar man ut 56-åringarna, som inte verkar bli så många. Förhandlingar och uppsägningar på vissa områden har börjat. Vad gäller tågmästarna pågår förhandlingar i Göteborg, där man inte är överens. Service på tåg har fått ta en del av deras övertalighet genom att tågmästarna tar över deras uppgifter på vissa tåg. Inom biljettförsäljningen pågår uppsägningar, medan det ännu inte börjat för lokförarna. Från början gick SJ ut med att omkring 500 personer var övertaliga inom persontrafiken. I den siffran ingår ett par hundra arvodister och vikarier. 150 personer har redan försvunnit, med avgångsvederlag, pension eller uppsägningsbesked. Av fast anställd personal återstår alltså omkring 150 personer som är övertaliga.

Karens- regel tas bort Anita Fors

Den 1 juni i år försvinner den så kallade karensregeln i det statliga löneskyddet. Detta för att anpassa det svenska skyddet med EU:s regler. Karensregeln, som infördes 1994, innebär att en anställd som beviljats lönegaranti inte kunde få en ny utbetalning från lönegarantifonden de närmsta två åren, om han/hon arbetat inom samma verksamhet som tidigare. Undantag gjordes om arbetet anvisats genom arbetsförmedlingen. Skälet till karensregeln var att hindra missbruk vid konkurser. Ändrades efter kritik Efter kritik ändrades lagen året därpå, då den anställde också kunde få ersättning om det fanns "särskilda skäl". Nu tas regeln helt och hållet bort.

Kon- kurrens till varje pris Mats Andersson

Det är bra med konkurrens. Konkurrens skapar välstånd. Men bara så länge det inte handlar om konkurrens in absurdum, så som det gjort i Sverige de senaste åren. Så kan man sammanfatta LO:s syn på Konkurrensverket. Sverige fick en ny konkurrenslag 1993 och ett konkurrensverk skapades för att se till att lagen följdes. Två uppgifter är dominerande, att förhindra samarbete som hindrar konkurrens och att förhindra missbruk av dominerande ställning. Det är det sista som fått Posten att rasa och Seko att gå ut i annonser mot konkurrensverket. De första tre årens verksamhet har nu varit föremål för en utredning. LO har kommit med ett remissyttrande över utredningen, och man är inte nådig i kritiken. Inledningsvis konstaterar LO att konkurrens givetvis är bra. Sedan lämnar man en rad exempel på hur illa det kan gå när konkurrens blir den allt överordnade ideologin, som LO menar att den blivit i konkurrensverkets tappning. Exempel hämtas från postområdet och elmarknaden. Ifrågasätter kollektivavtal I remissyttrandet riktar LO också stark kritik mot att konkurrensverket lägger sig i och ifrågasätter kollektivavtal på arbetsmarknaden. Det gäller framför allt många av de försäkringar som finns och där Konkurrensverket har synpunkter på hur de sköts. LO:s slutsats är att verket mer tar till vara de stora försäkringsbolagens intresse att sälja dyra försäkringar än till konsumenternas/medlemmarnas intressen av låga premier. LO:s två viktigaste slutsatser är att konkurrensverket ska hålla sig borta från kollektivavtalen och att politikerna ska tala om för verksledningen att konkurrenslagen inte får tillämpas så stelbent att den går ut över välfärd och demokrati.

JK friar FMV och försvaret Leif Andersson

Varken försvarsmakten eller FMV gjorde något fel i samband med att FMV och Volvo Aero slöt ett avtal om flygmotorunderhåll. Det slår justitiekanslern, JK, fast. Det var den 20 december förra året som FMV och Volvo Aero skrev på avtalet om underhåll av motorer till Viggenplanen. I avtalet ingick ett strukturavtal som skulle reglera de extrakostnader som Volvo Aero fick på grund av minskade beställningar från flygvapnet. Av strukturavtalet framgick det klart att Volvo Aero tänkte flytta hela flygmotorunderhållet från Arboga till Trollhättan liksom att Volvo skulle få 600 miljoner kronor från FMV i samband med flytten. Men när avtalet blev känt hävdade den dåvarande försvarsministern Thage G Peterson att han inte kände till strukturavtalet trots att han själv å regeringens vägnar skrivit på överenskommelsen mellan Volvo Aero och FMV. Försvarsministern gav JK i uppdrag att granska innebörden av och syftet med strukturavtalet. Senare fick JK även i uppdrag att granska försvarsmaktens befattning med avtalet mellan staten och Volvo. Men på samtliga punkter friar JK såväl FMV som försvarsmakten. JK påpekar till och med att regeringen borde ha förstått att man faktiskt godkänt flytten från Arboga. JK har också granskat om det aktuella avtalet på något sätt bryter mot EU:s regler men inte heller på den punkten har JK funnit något fel. Den dåvarande försvarsministern Thage G Peterson har också hävdat att "Arbogaaffären" var ett angrepp på regeringen "från det försvarsindustriella komplexet". Men inte heller på den punkten får han rätt av JK som helt friar försvarsmakten. "Det finns inte anledning att på något sätt ifrågasätta försvarsmaktens agerande", skriver JK. Inte sanning Frågan som nu återstår är om Thage G Peterson inte visste vad han gjorde när han skrev på avtalet mellan FMV och Volvo Aero, eller om han inte talade sanning när han i efterhand påstod att han inte visste vad avtalet innehöll. Frågan granskas nu av riksdagens konstitutionsutskott som går igenom Thage G Petersons agerande i Arbogaaffären.

Jätte- projekt mot trafik- död Mats Andersson

Inga fler dödsoffer i trafiken. Det är målet när nu den största trafiksäkerhetskampanjen sedan högertrafikomläggningen drar igång. Initiativtagare är Seko och Transport. 1995 dödades närmare 600 människor i trafiken. Samhällets kostnader för trafikolyckorna var 15 miljarder kronor, mänskligt lidande oräknat. Nu vill Seko och Transport starta en folkrörelse mot trafikdöden. Med hjälp av 10.000 specialutbildade alu-anställda ska budskapet spridas från "nollvisions"-stationer längs vägarna. Arbetsmarknadsdepartementet har satsat pengarna och projektet har välsignelse från kommunikationsdepartementet. Stig Edvinsson från Seko leder tillsammans med Lotta Drougé från Transport.

Ny SGI- tolkning för sjöfolk Anita Fors

Kostersättningen men inte det fria vivret - fri kost och logi ombord - ska ingå när försäkringskassan räknar fram den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, för sjöfolk. Det beskedet ger nu Riksförsäkringsverket. Men hur det ska gå till är ännu oklart. Det är inte reglerna i sig som nu ändras, de är som de är i lagen om allmän försäkring. Istället görs en ny tolkning av reglerna: Inte inkomst - Riksförsäkringsverket gör bedömningen att kostersättningen kan ingå vid beräkningen av SGI. Det är ju en ersättning i pengar som den anställde får när han inte är i tjänst och kan utnyttja det fria vivret ombord, säger Ulla-Britt Forsberg-Blasco som är handläggare på verket och fortsätter: - Däremot har vi gjort tolkningen att värdet av det fria vivret ombord inte kan ingå, det är inte en inkomst i pengar. Varken i lag eller förarbeten har lagstiftaren uttalat att man ska göra undantag för någon speciell yrkesgrupp. Slår hårt Detta har Riksförsäkringsverket, RFV, i månadsskiftet april/maj meddelat försäkringskassorna. Men på försäkringskassans sjöfartskontor i Göteborg är man fundersam över beskedet: - Man talar inte riktigt ur skägget, talar inte om hur stor del som ska räknas in när SGI ska beräknas. Det här slår ju väldigt hårt mot sjöfolk. RFV har lovat återkomma med mer precisa anvisningar, säger Jan Cato som är chef för sjöfartskontoret. Rätta till ersättningen Ulla-Britt Forsberg-Blasco menar att det är omständigheterna i det enskilda fallet som ska vara avgörande, någon schablonberäkning är inte aktuell. När RFV rett ut hur den nya tolkningen ska tolkas lovar man att rätta till ersättningen för alla som fått ut för lite pengar under årets första månader. Enskilda fallet - Det är den enskilde som själv måste begära att få sin sjukpenninggrundande inkomst rättad. Det går inte att leta upp dem som är sjömän genom någon datakörning, säger Ulla-Britt Forsberg-Blasco som uppmanar de som drabbats att ta kontakt med försäkringskassan. På Seko sjöfolk vill man inte kommentera förändringen förrän det står klart hur reglerna skall tillämpas.

Små flygplatser räddas Anita Fors

Stora flygplatser ska även i fortsättningen få subventionera små regionala flygplatser. EU har därmed gått ifrån sin tidigare linje, att förbjuda sådan korssubventionering. När EU-kommissionen nu justerat sitt förslag om flygplatsavgifter drar Luftfartsverket och kommunikationsminister Ines Uusmann en suck av lättnad. - Vi har inte fått det officiella utkastet från EU än, men som det verkar se ut är vi hyggligt nöjda. Man har delvis gått oss till mötes, säger Urban Trygg som är prischef på Luftfartsverket. Tre kriterier EU har satt upp tre kriterier för att tillåta korssubventionering: Man ska i första hand använda kommersiella intäkter från annan verksamhet på flygplatsen, det vill säga hyresintäkter från försäljning med mera. Avgifterna på de små regionala flygplatserna måste vara rimliga. För att få stöd får inte flygplatsen vara större än att de har högst 300.000 passagerare per år, alternativt hantera högst 30.000 ton flygfrakt. För att kunna ge stöd måste minst fem procent av den stora nationella flygplatsens passagerare vara transfererade från de mindre flygplatserna i landet. Slopad taxfree Uppfylls dessa kriterier har den största flygplatsen rätt att sätta sina trafikavgifter så att de täcker kostnaderna även för de mindre, om detta behövs. Systemet liknar det som redan tilllämpas i Sverige. Ett orosmoln är emellertid beslutet att stoppa taxfreeförsäljningen inom EU sommaren 1999. Då kommer intäkterna av kringverksamheterna på flygplatserna att sjunka. - Det pågår redan ett arbete med hur man ska kunna axla det inkomsttappet, all försäljning på flygplatserna är ju inte taxfree, konstaterar Urban Trygg. EU-direktivet är ännu inte slutbearbetat. Det ska under hösten upp i EU:s ministerråd.

Kritik mot Stoppa Barse- bäck- lagen Leif Andersson

Det är en mördande kritik som Svenska kraftverksföreningen riktar mot regeringens förslag till lag för att stoppa Barsebäck. Lagen kommer att motverka sitt syfte att avskaffa kärnkraften och den strider mot såväl regeringsformen som Europakonventionen, skriver föreningen i sitt remissvar. Kraftverksföreningen, som består av samtliga statliga, kommunala och privata kraftbolag i landet, går till hårt angrepp mot regeringens lagförslag som man anser har "mycket grava brister". Enligt nuvarande lagstiftning är det förbjudet att bygga nya kärnkraftverk samtidigt som avregleringen av elmarknaden medfört att ingen vill investera i så långsiktiga projekt som kärnkraften innebär. Detta, menar föreningen, kommer att leda till att kärnkraften avvecklas av sig själv när reaktorerna inte längre är lönsamma att driva. Därför är lagen helt onödig. Ökad import av el Föreningen hävdar att en förtida avveckling av kärnkraften kommer att medföra en ökad import av elkraft från Danmark och Tyskland där elen produceras med kol, olja eller gas vilket får till följd att utsläppen som drabbar Sverige ökar. Enligt Kraftverksföreningen kommer framför allt södra Sverige att drabbas av ökat nedfall oavsett om det är god tillgång på vattenkraft eller ej. Anledningen är att elledningarna mellan norra och södra Sverige inte klarar av att kompensera för elbortfallet från Barsebäck, även om det är god tillgång på el i norr. Juridiskt menar föreningen att lagförslaget bryter mot såväl regeringsformen som EG-rätten. "Återkallelse av tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet är att se som ett ingrepp i enskilds rätt till egendom" skriver föreningen. Därmed skulle den föreslagna lagen bryta mot såväl svensk grundlag som EG-rätten.

Sjömän fick 600.000 Anita Fors

En indrivningsblockad gav i slutet av april drygt 600.000 kronor till besättningen på panamaflaggade m/s Wallona. Den estniska besättningen ombord på torrlastfartyget Wallona skulle enligt alla papper omfattas av ett tyskt standardavtal för arbete till sjöss. Redaren hade emellertid konsekvent brutit mot avtalet under hela deras tid ombord. Två dygns väntan Besättningens lönefordringar upptäcktes när fartyget lastade i Varbergs hamn. Där fick hon därför två dygns extra liggetid på grund av den indrivningsblockad som Seko lade. Ägare till fartyget är officiellt ett fransk bolag. Detta bolag har dock c/o-adress i Sydsverige. Det kan tyda på att ägaren i själva verket är svensk.

Tror inte på kärn- kraft AnneMarie Awes

Kärnkraften har ingen omedelbar framtid som energikälla inom EU. Det tror varken kommissionen eller Ecosoc, den ekonomiska och sociala kommittén. Kommittén består av folk från olika intresseorganisationer i medlemsländerna, till exempel fackförbund och arbetsgivare, men även konsumenter. Bara i Finland och Frankrike finns det förutsättningar för att ersätta uttjänta kärnreaktorer med nya. Istället pekar utvecklingen mot att kärnkraften ersätts av framför allt kol och gas. Harry Albinsson sysslar med energifrågor på Industriförbundet och han påpekar att i EU-kommissionens policy-uttalanden har kärnkraften sin plats. - Men det som händer nu är att i ljuset av den opinion som finns så blir det inga nya kärnkraftverk. De ska pris- och miljömässigt konkurrera med andra typer av kraftverk och då är gasen mest intressant, i alla fall just nu.

EU vill ha Internet- poliser AnneMarie Awes

Hur ska man komma åt avarterna med Internet? EU-kommissionen har ett förslag som riktar in sig på leverantörer av Internettjänster och utesluter inte lagstiftning på EU-nivå för att reglera deras ansvar. EU-parlamentet har debatterat kommissionens förslag om hur man skall komma till rätta med olagligt och skadligt material på Internet som till exempel recept på narkotika och sprängämnen samt pornografi och pedofili. Kommissionen konstaterar i sitt förslag att medlemstaterna har lagar mot olagligt material på Internet men också att det är nästan omöjligt för ett enskilt land att komma åt utländska sajter på nätet. I betänkandet från utskotttet för medborgerliga fri- och rättigheter föreslås att Europol skall ges befogenhet att övervaka www-nätet. Tyskland är en av de länder som har en "cyberstyrka" bestående av fem poliser. De jobbar ungefär som vanliga surfare och försöker framför allt spåra pedofilgrupper. Direktör åtalad Ett första test på möjligheten att åtala Internetleverantörer är på väg. Verkställande direktören för företaget Compuserve i tyska Bayern har åtalats för att ha tillhandahållit tillgång till pornografiskt och rasistiskt material. Rättegången har ännu inte hållits. I Sverige finns en en särskild utbildad grupp poliser som utreder IT-relaterad brottslighet. Det rör sig både om ligor som stjäl minnen och annan utrustning, "hackers" som bryter sig in i system och man tittar även på Internets innehåll.

Övriga nyhets- rubriker i april

Telefónica hoppar av smarbete med Unisource Vill jobba mer Seko vill ha besked om Telia Arlanda byggs om för en halv miljard? Längre lastbilar med EU Visste redan för ett år sedan Transport - en 100-åring i medvind Mer makt åt medlare Vattenfallkabel till Baltikum Straffa inte datorköp! Många motioner om utbildning och kompetens Telaris säljs på börsen En tiondel går till LO Krångligt för småföretagare Ett obesegrat Posten UTRIKES: Högfartståg tar marknad Visumfritt till Litauen Arbetslösa från EU på marsch Får inte träffa avtal Växer och blir äldre

Nyhets- arkiv

Webnyheter april Saxat ur aprilnumret av Seko-magasinet. Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Allt webpublicerat material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet05.htm