Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Nyheter ur SEKO-magasinets

April 1997

Häkteschef köpte konst av frun Arbetslösheten ska pensioneras bort Räddade postkontor räddar inte personalen Teleavtalet klart Med tvekan ja till ny lönemodell Volvo skyller på Thage G Metallare kritiserar facket i Arboga Det ska bli bättre på A-kassan Höga svallvågor i skärgården Ömsom tåg och ömsom bil i Komkom-utredningen Byggsjömän får bra betalt Sverige drömland för utländska teleföretag 500 postisar demonstrerade Första egna sektionen för arbetslösa Fartyg som skitar ner får betala mer UTRIKES: Portugals män lever farligt på jobbet Motorvägar på räls 25 sjömän saknade efter en månad Bränsleavgifter för snabbfärjor Telia spinner nät på andra sidan kölen ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV

Häktes- chef köpte konst av frun Leif Andersson "De beskriver personer som försöker tänja på gränser"

När häktet i Norrköping skulle utsmyckas valde häkteschefen Gunnar Oldfeldt att köpa textilkonst som hans egen hustru tillverkat. Han sitter själv i styrelsen i hustruns bolag som sålde bilderna. - Man bör definitivt inte fatta ett sådant beslut själv, säger Göran Lekenstam vid riksrevisionsverket RRV. Det var när häktet i Norrköping skulle återinvigas 1994 som chefen Gunnar Oldfeldt tyckte att lokalerna behövde utsmyckas. Han valde då att köpa in fem väggvävnader som han hustru Margareta Oldfeldt gjort. Vävarna är gjorda på blå linbotten med figurer i ull och framställda i ryssväv. Kostnaden var 9 500 kronor. - Det är en bildserie som beskriver människans olika karaktärer. Bilderna är inte specifikt framtagna för kriminalvården. Det är ett känt mönster som används generellt för att beskriva olika personer eller karaktärer som försöker tänja på gränserna. Som försöker utöka sina domäner. Det är en utomordentligt god beskrivning både på intagna och andra. Det skulle kunna vara du och jag många av de där figurerna, säger Gunnar Oldfeldt. Med i bolaget Var det du själv som fattade beslut om att köpa tavlorna? - Ja, det gjorde jag. Jag beställde dem av min hustru av det enkla skälet att hon var den som hade upphovsrätten till bilderna. Företaget som sålt vävarna heter Vävverkstaden Margareta Oldfeldt HB. Som bolagsman i styrelsen sitter förutom Margareta Oldfeldt också Gunnar Oldfeldt. - I och med att det är ett handelsbolag så måste man ju vara två. Jag är inte delaktig i verksamheten. Jag gör ingen deklaration, jag har ingen vinning i bolaget utan det är min hustru som står för det, säger Gunnar Oldfeldt. Förnekar godkännande Tycker du inte att det ser konstigt ut att du i princip har beställt varor av dig själv? - Jo det håller jag med om. Därför tog jag en diskussion med Lars Heimersson som var ekonomiansvarig vid kriminalvårdsregionen innan jag gjorde beställningen. Och han tyckte det var okej? - Han tyckte det var okej, ja. Seko-magasinet har kollat med Lars Heimersson som bestämt förnekar att han gett något godkännande till affären. - Det stämmer att han ringde upp mig och vad jag kan minnas frågade han om inte kriminalvårdsregionen kunde köpa bilderna. Han ville inte köpa dem själv. Men det sa jag nej till, säger Lars Heimersson. Du har alltså inte gett något klartecken? - Nej, nej, nej. Men jag har inte förbjudit honom heller. Det är upp till varje myndighetschef att använda sitt goda omdöme och följa spelreglerna. Jag ville inte befatta mig med det, säger Lars Heimersson. Olämpligt handlande Enligt Gunnar Oldfeldt skulle han idag inte ha köpt bilderna av sin hustru. - Man kan ju alltid diskutera det lämpliga i det och med dagens diskussion med Marjasin-affären och sådant så kanske man skulle ha tänkt sig för en gång till. Du skulle inte ha gjort det idag alltså? - Nej, men jag tycker fortfarande att vävarna är väldigt passande, säger Gunnar Oldfeldt. Vid riksrevisionsverket arbetar Göran Lekenstam med att granska kriminalvårdens olika myndigheter. Han anser att kriminalvårdsstyrelsen, inte häkteschefen, skulle ha gjort upphandlingen i ett sådant här fall. - Det är olämpligt att häkteschefen eller någon under honom gör det. Det borde han ha överlåtit åt kriminalvårdsstyrelsen, säger Göran Lekenstam. Han menar att man först ska se om det över huvud taget finns ett behov av att köpa konstverk till anstalten. Sedan är det viktigt att avgöra vad som är lämpligast att köpa. Kommer man då fram till att det just är de här tavlorna som bör köpas måste man ta kontakt med kriminalvårdsstyrelsen och höra deras syn på detta.

Arbets- lösheten ska pensio- neras bort Mats Andersson

Mer satsningar och mindre besparingar i regeringens vårbudget. Många miljarder satsas på att ge arbete åt arbetslösa. Kalmarmodellen införs över hela landet i år. Den innebär att arbetslösa erbjuds jobb inom den kommunala sektorn för en ersättning något större än A-kassa. Äldre erbjuds pension i förtid om deras plats kan fyllas av någon som är arbetslös. Äldre långtidsarbetslösa får samma erbjudande, men utan villkor. Kommunerna får en höjning av bidragen med sex miljarder kronor. Skatten på elproduktion börjar avvecklas. De lättnader företagen får innebär högre kostnader för hushållen. Dessa kan dock glädja sig åt att försämringarna av bostadsbidraget blir något lindrigare.

Räd- dade post- kontor räddar inte perso- nalen Eva Strinnholm

- Vi måste få en rejäl politisk diskussion om Postens framtid. Det säger Seko posts ordförande Åke Kihlberg apropå postchefens utspel om postkontorsnätet. - Postkontoren går med stor förlust och ett aktiebolag, som Posten är numera, ska ju gå runt. Åke Kihlberg menar att politikerna bör bestämma nivån på postservicen och hur den ska finansieras. Posten kan inte leva upp till motstridiga krav - både lönsamhet och rikstäckande kassaservice. De 200 miljoner som staten idag betalar till Posten för kassaservicen räcker inte till. Efter hård kritik från press och allmänhet har Postens VD Ulf Dahlsten bromsat avvecklingen av postkontor. Han lovar dock inte att de riktiga postkontoren ska förbli så många som idag, utan säger att antalet serviceställen inte ska minska. I begreppet serviceställen ingår såväl post-i-butik som sametableringar av olika slag. Ökar trycket på kassörerna Dock, vissa postkontor kan komma att leva längre än det var tänkt. För de aviserade personalminskningarna innebär det dock ingenting, nedskärningarna fortsätter som planerat. - Jag befarar att det här ytterligare ökar trycket på de postkassörer som blir kvar, säger Åke Kihlberg som helst såg att samhället gick in med någon sorts garanti för en rikstäckande kassaservice på en acceptabel nivå.

Tele- avtalet klart Leif Andersson

Seko har slutit ett ettårigt teleavtal som innebär ett totalt löneutrymme på 2,8 procent. Avtalet gäller från den första april i år. - Man är väl aldrig riktigt nöjd men det här är den nivån som vi bedömt möjlig att nå fram till, säger Björn Lindh, ombudsman på Seko. Fördelningen av pengarna ska ske i lokal löneöversyn ska vara klar före sommaren. För heltidsanställda garanteras 190 kronor i löneökning för 1997 om inte de lokala förhandlingarna kommer fram till något annat. Den lägsta lönen höjs från 10.300 kronor i månaden till 10.600 kronor för tillsvidareanställda som är över 18 år. När det gäller sjuklönefrågan så avvaktar parterna en dom i arbetsdomstolen som kommer under sommaren. Frågan handlar om vad som ska gälla från den 15 till 28 dagen i sjukförsäkringen. Avtalsparten som Seko slutit avtalet med är Alliansen bransch tele, en del av Almega som ingår i SAF.

Med tvekan ja till ny löne- modell Mats Andersson

Nu har LO-förbunden, förutom Transport, enats om LISA, ett förslag om framtidens lönebildning. Seko står bakom, även om entusiasmen kanske inte är så stor. Det var med stor möda som förslaget pressades fram. Enlig ursprungsförslaget skulle det finnas ett centralt medlingsinstitut med makt att lägga ihop avtal från olika avtalsområden. Därmed blir frågan om att anta ett avtal inom ett förbund en fråga även för andra förbund. Seko sade helt nej till sådana sammanlagda förlikningsförhandlingar. Även Byggnads, Elektrikerna och Industrifacket var motståndare. I det dokument som man slutligen enades om var frågan om sammanlagda förhandlingar nerflyttade men inte avförd från dagordningen. Vill återinföra flyttbidrag Det är regeringen som krävt av parterna att de ska redovisa en modell för lönebildning som håller tillbaka inflation och arbetslöshet. LISA - som står för Lönebildning, Inflation, Sysselsättning och Arbetsmarknad - är LO:s bidrag. En viktig fråga är var lönebildningen, det vill säga förhandlingarna, ska ske. LO vill också öka rörligheten på arbetsmarknaden, bland annat med återinförda flyttbidrag. Man vill satsa på kompetensutveckling och talar för behovet av en nationell lönestatistik. LO säger nej till de inskränkningar i strejkrätten som arbetsgivarna vill ha. Summan av LOs förslag ska bli en "modern lönebildning för full sysselsättning". Opartiska ekonomer - Jag är tveksam om förändringar i lönebildningen enligt detta förslag ger fler arbeten, säger Sven-Olof Arbestål, Sekos förhandlingschef. Han säger också att samtalen fortsätter med arbetsgivarna inom Sekos område. Många är intresserade av en modell liknande den som industrifacken och deras arbetsgivare kommit överens om. Enligt avtalet ska det inrättas en kommitté med bland annat opartiska ekonomer som ska bistå vid förhandlingar. Sven-Olof Arbestål konstaterar att Sekos avtal talar för mer lokala förhandlingar, och inte bara om löner, men han säger också att man inte vill släppa det centrala inflytandet. Regeringen har nu fått svar från alla huvudorganisationer på arbetsmarknaden. De ska nu säga sitt och ett förslag kan ligga hos riksdagen i höst. Det betyder att de nya reglerna kan tillämpas från avtalsrörelsen 1998.

Volvo skyller på Thage G Leif Andersson

Försvarsminister Thage G Petersson fattade själv beslutet om strukturavtalet till Volvo Aero å regeringens vägnar utan att informera övriga departement. Det hävdade Volvo Aeros VD Arne Wittlöv vid Volvos koncernnämnds sammanträde den 13 mars. Strukturavtalet som slutits mellan FMV och Volvo Aero innebär att Volvo får 500 miljoner kronor från staten vid nedläggningen i Arboga. Enligt Arne Wittlöv borde strukturavtalet egentligen kallas produktionskostnadsbidrag eftersom staten står för kostnader för icke utnyttjad produktionskapacitet. Fattade själv beslutet Arne Wittlöv berättade att det var vid årsskiftet 95-96 som Volvo fick signaler från försvaret om att antalet flygdivisioner skulle minskas från 16 till 13, en minskning som skulle slå direkt mot motorunderhållet i Arboga. Nedskärningen var en direkt följd att det kommande försvarsbeslutet som politikerna då diskuterade. Med anledning av de minskade beställningarna gick ett kompletterande avtal, alltså det så kallade strukturavtalet, till regeringen för beslut den 19 december förra året. "Thage G Petersson valde då att själv fatta beslutet å regeringens vägnar, utan information till övriga departement", sa Arne Wittlöv enligt mötesprotokollet. Risk för överhettning Arne Wittlöv berättade också att Volvo Aero gjorde en vinst förra året på 153 miljoner kronor, ett resultat som han var mycket nöjd med. Ett effektiviseringsprogram har gjort att antalet anställda sjunkit trots att volymerna ökat vilket medfört att omsättningen per anställd stigit med tolv procent. Enligt Arne Wittlöv växer Volvos affärsområde för civilt flyg kraftigt. Volvo finns med i sju av världens tolv stora flygmotorprogram och det totala behovet av motorunderhåll i världen är större än kapaciteten. - Det finns risk för överhettning och en ohållbar situation, sa Arne Wittlöv.

Metallare kriti- serar facket i Arboga Leif Andersson

De anställdas protester mot Volvo Aeros flytt från Arboga till Trollhättan har inte bara väckt vrede hos Volvoledningen. Även metallfacket i Trollhättan ser med oblida ögon på Arbogabornas kamp för att behålla jobben. - Protesterna är främmande för Volvos metallklubbar, menar metallklubbens ordförande i Trollhättan, Verner Pedersen. Det framgår av det protokoll från sammanträdet i Volvos koncernnämnd som hölls den 13 mars. Enligt protokollet hävdade Verner Pedersen att det finns "kulturskillnader i sättet att bedriva förhandlingar" mellan Volvos övriga klubbar och Arbogaklubbarna. Han sa vidare att "det sätt som de fackliga organisationerna i Arboga valt är främmande för Volvos metallklubbar". Verner Pedersen framförde ingen kritik mot Volvos handlande i Arbogafallet utan det var endast Seko och de övriga facken i Arboga han kritiserade. Den enda anmärkning han hade mot företaget var att Volvo "inte lyckats integrera Arboga i Volvokulturen." Beröm från Gyll Det har tidigare framkommit att metallbasen försökt påverka Metall centralt för att den vägen få stopp på de anställdas protester i Arboga. Agerandet fick till följd att Seko fick påstötningar från Metall om det olämpliga i att protestera. Av protokollet framgår det vidare att Volvos VD Sören Gyll tackade de fackliga organisationerna för samarbetet som han ansåg vara av "hög klass". "De fackliga organisationernas företrädare är mycket rakryggade, och samarbetet sätter Volvo i en särklass bland företag", sa Gyll med adress till facken som inte protesterat.

Det ska bli bättre på A-kassan Ulf Ek

Att få vänta en månad på beslut, att inte komma fram på telefon, att inte få hjälp med alla intyg. Det är något av det som irriterar arbetslösa medlemmar i kontakten med Sekos a-kassa. Men nu ska det bli bättring, lovar a-kassans chef Orvar Johansson. Vid juletid varje år blir det problem vid a-kassan. Personalen överhopas med ärenden eftersom flera säsongsarbetare blir arbetslösa och många avslutar sina studier då. I januari i år kunde det ta fyra veckor att få ett beslut från a-kassan. - Januari och februari jobbade handläggarna 50 timmar övertid i månaden. Men nu är vi i kapp, säger Orvar Johansson som också lovar att det ska bli bättre till nästa år. Under våren ska fler av de anställda utbildas till handläggare. Målet är att alla på a-kassan ska kunna avgöra ärenden. - Vi måste själva utbilda eftersom det är omöjligt att få tag på färdiga handläggare idag. Vid topparna kan vi istället visstidsanställa kontorister som tar hand om brevöppning och sådant. De som redan är handläggare ska också få mer utbildning. - Den har varit eftersatt med tanke på att det hela tiden ändras i regelsystemet. Försök med talsvar Ett annat problem för de arbetslösa är att det har varit svårt att komma fram på telefon till a-kassan. Orvar Johansson tror och hoppas att det ska bli bättre. I maj börjar ett försök med ett 020-nummer, där man kan få svar på de vanligaste frågorna. - Vi måste lösa det på något sätt. Skulle vi tala personligt med alla som ringer skulle vi inte ha tid att göra något annat. Många som blir arbetslösa tycker det är jobbigt med alla intyg och papper som behövs för att få a-kassa. Här är det funktionärerna ute i avdelningarna som kan hjälpa till. - Efter sommaren ska vi satsa på att utbilda dem så att de bättre kan hjälpa medlemmar som blir arbetslösa tillrätta.

Höga svall- vågor i skär- gården Anita Fors

Katamaraner ger dubbelt så höga svallvågor som vanliga fartyg på grunt vatten. Men varken Stena Line eller Seacat som bedriver katamarantrafik på Göteborg sänker farten nämnvärt för det - istället lägger man om rutten i skärgården. Under en tvåveckorsperiod i november mätte SMHI vågorna från förbipasserande höghastighetsfärjor och konventionella fartyg i Göteborgs skärgård på uppdrag av Stena Line och Seacat. SSPA Maritime Consulting har därefter analyserat resultaten och gjort fortsatta modellförsök. Analysen visar att katamaranerna drar upp längre och kraftigare svallvågor än vanliga fartyg, och problemen blir större ju grundare vattnet är. Sänker inte farten Med dessa beräkningar som grund har SSPA och Stena Line tagit fram de kritiska farter som ska undvikas för varje delsträcka på linjen mellan Göteborg och Fredrikshamn i Danmark. Såväl för höga som för låga farter ger onödigt högt vågsvall. När Stena Line nu ska möta problemen med de höga svallvågorna är det inte i första hand med fartsänkningar. Istället drar man om rutterna till mindre känsliga områden i skärgården och i inloppet till den danska hamnen. Under sommarmånaderna lägger de också om trafiken från de fritidsbåtstätaste områdena. Konkurrenten Seacat anser att de redan anpassat rutter och fart. Några bestämmelser som anger hur höga svallvågor som kan accepteras i kustområdena finns inte. I Danmark finns förslag på att högst 30 centimeters våghöjd ska tolereras vid tre meters vattendjup i känsliga strandnära vatten. Modellförsök med Stena Lines nya höghastighetsfärjor, HSS, visar att de ger lägre svallvågor än katamaranerna. Några fullskaleprov har inte kunnat göras än, eftersom trafiken inleds först till sommaren.

Ömsom tåg och ömsom bil i Komkom- utred- ningen Mats Andersson

SJ:s generaldirektör är nöjd medan åkeriförbundets VD talar om dråpslag. Det säger en del om slutsatserna i den stora utredningen om framtidens kommunikationer, Komkom-utredningen. Utredningen trycker hårt på att trafikpolitiken måste bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. Medlet att göra det är att styra med avgifter. Den som idag tar bilen in till stan betalar i stort sett bara för bensin, men alla de som tar bilen in till stan förorsakar kostnader som fördelas jämnt på alla skattebetalare, det gäller olyckor, förslitning, trängsel och miljökostnader, så kallade externa effekter. Undantag för lastbilar Utredarna vill att de som förorsakar kostnaderna också ska betala dem. Det innebär en höjning av priset på bensin och diesel med tio öre till 2010 plus en höjning av energiskatten på diesel medan man inte vill ha någon sådan skatt alls på biobränslen. Även långväga bussar, lätta lastbilar, persontrafiken på järnväg, flyg och sjöfart ska betala för sina externa effekter. Utredarna vill göra undantag för regional och lokal busstrafik samt för tunga lastbilar. Om de fick betala alla sina kostnader skulle ingen ha råd att använda dem. Dock föreslås en fördubbling av skatten på den normala EU-lastbilen. SJ slipper banavgifter För att kompensera SJ för att lastbilarna inte behöver betala sina fulla kostnader föreslås att godstrafiken slipper banavgifterna. Utredningen vill också tydligare skilja mellan gods- och persontrafik, man nämner bolagisering och utförsäljning som en möjlighet. Godstrafiken ska också släppas helt fri. Banverket ska kunna ta över delar av det kapilära nätet, det vill säga industrispår, hamnspår etcetera. Dessa spår ska kunna få statsbidrag på samma sätt som enskilda vägar. SJ ska ges företrädesrätt till trafik på företagsekonomiskt lönsamma bandelar. Utredningen vill öka statens upphandling av olönsam trafik från 400 till 700 miljoner kronor om året på övriga delar av nätet. Sjöfarten ska inte behöva betala fullt ut för sina externa effekter, eftersom lastbilarna inte behöver det. I utredningen konstaterar man att branschen arbetar med ett förslag på miljöanpassade avgifter för sjöfarten. Utredningen vill att Luftfartsverket utreder frågan om en anpassning av avgifterna, exempelvis en tidsanpassad taxa på Arlanda. Vidare vill utredningen öka anslagen till landets små flygplatser. Oeniga partier Komkom innehåller en rad förslag som påverkar verk och myndigheter. I många fall handlar det om fler uppgifter för samma summa pengar. I Komkom har samtliga riksdagspartier varit representerade, men det är bara centern och socialdemokraterna som står bakom förslaget. Miljöpartiet och vänstern ville gå längre, medan de övriga ville motsatsen.

Bygg- sjömän får bra betalt Anita Fors

I skuggan av Öresundsbro-bygget startade ett helt nytt rederi i början av året, Sundlink Constructors AB. Redan har man 25 anställda, men siktar mot en fördubbling. Med en helt ny sorts trafik - arbetsbåtarna som trafikerar den konstgjorda ön Pepparholmen, där tunneln ska komma upp och förbindas med bron, med arbetskraft och maskiner - följer helt nya avtal. Löner och möjligen vissa arbetstidsbestämmelser plockas ur bygg- och anläggningsavtalet och bakas ihop med det vanliga sjöfolksavtalet. - Det handlar om löner i 20.000-kronors klassen, en rejäl bruttolöneökning jämfört med liknande sjöfart, säger Thomas Nilsson, ombudsman på Seko Sjöfolk. Arbetet i det nya rederiet kommer att pågå lika länge som brobygget - fram till år 2000 om inget oförutsett händer.

Sverige dr&oum- l;mland för utländska tele- företag Leif Andersson

- Inom de närmaste fem åren kommer callcenter-verksamheten att ge 50000 nya jobb i Europa. Det är en av få marknader som växer och vi ska försöka få så många som möjligt av jobben till Sverige. Det säger Magnus Caspar, projektledare vid ISA, Invest in Sweden, en statlig myndighet som ska locka utländska företag till Sverige. Hans uppgift är att hitta internationella företag som är intresserade av att lägga sin callcenter-verksamhet i Sverige. I framför allt USA är teletjänstcentraler, så kallade callcenter, en stor och växande bransch som sysselsätter nio miljoner människor. Vid ett callcenter utför man olika tjänster, antingen åt det egna företaget eller åt externa kunder. Det kan exempelvis vara att sköta en telefonväxel, göra undersökningar via telefon eller sälja varor eller tjänster via telefon. Av de beräknade 50.000 nya jobben i Europa räknar man med att 5.000 av dem får en internationell inriktning medan resterande 45.000 blir nationella. De internationella jobben hamna framför allt i Europas universitetsstäderna. Där finns det tillgång till språkkunnig personal med olika specialkompetens. Dessutom finns där studenter som kan arbeta kvällar och nätter. Många finns i glesbygden I Sverige är det Stockholm, Göteborg, Lund, Linköping och Malmö som är aktuella. För nationella callcenters är det några regioner som man kommer att marknadsföra. Göteborg, Karlskrona, Örebro, Boden, Älvsbyn, Norrköping/- Linköping och Västervik hör dit. Redan idag har många glesbygskommuner callcenter. Bland annat har Telia sedan drygt ett år ett callcenter i Sollefteå. I Ljusdal finns kurirföretaget DHL. I Arvidsjaur har Nyman & Schultz en bokningscentral som arbetar tillsammans med bokningscentralen vid Arlanda. Den som vill beställa en biljett från färjeföretaget Silja Line hamnar i Kalix. SJ har biljettbokning i bland annat Villhelmina, Ånge och Krylbo. På det gamla regementsområdet i Sollefteå finns, förutom Telia, även det amerikanska företaget Telit som utför olika teletjänster åt andra företag. När Telit skulle etablera sig i Europa tittade man bland annat på Berlin men valet föll till slut på Sollefteå. Flygbolaget Northbook sköter sina bokningar från Hagfors i Värmland. Bra på språk Andra företag har valt att etablera sig i storstadsområdena. Dit hör kontokortsföretaget American Express som har sitt callcenter i Stockholm varifrån man servar kunder i Sverige, Danmark och Norge. Microsoft har teknisk support i Stockholm för alla de fyra nordiska länderna. Varför är då Sverige attraktivt för nyetableringar? En viktig orsak är att vi är bra på engelska. Ett annat är att vi ligger bra till geografiskt mitt i Östersjöregionen. Vi koncentrerar oss på Norden och Östersjöregionen med de baltiska länderna, norra Polen och norra Tyskland. Låga teletariffer, bra telenät, låga lokalkostnader, statligt- eller kommunalt stöd vid etablering är också viktiga faktorer för att locka hit företag.

500 postisar demon- strerade Anita Fors

500 postanställda demonstrerade den 5 april i Göteborg för en daglig postservice över hela landet. En väl fungerande infrastruktur är ett gemensamt ansvar och en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. För detta måste staten ta sitt ansvar. Det var grundtemat i demonstrationen som arrangerades av Seko Post Väst. Postisarna är trötta på att se kontoren bli färre och servicen allt sämre. Trötta på att höra att det är de som kostar och inte är tillräckligt effektiva. På bara några år har antalet postkontor minskat från 2.000 till knappt 1.200 samtidigt som antalet kassörer minskat från 11.000 till 8.000. Istället vill de känna stolthet över att vara de som knyter ihop Sverige och som har jobbat ihop miljardvinster åt Posten under merparten av 1990-talet. - Riksdag och regering måste ta ansvar för en infrastruktur som fungerar över hela landet. Man kan inte tro att man kan skapa nya jobb i glesbygden om inte postservicen fungerar, sade Mikael Mossberg på Seko Post Väst, när han talade på mötet efter demonstrationen.

Första egna sektionen för arbets- lösa Ulf Ek

-Avskaffa alu och ge oss riktiga jobb. Det kräver arbetslösa i Örebro som har bildat en egen sektion inom Seko. För fem år sedan blev mer än 200 Seko-medlemmar arbetslösa när CV, SJ:s gamla centralverkstad, i Örebro drog ner på personalen. Många har gått utan jobb sedan dess och fortfarande finns cirka 100 av dem kvar som arbetslösa medlemmar. Men nu har de tröttnat på att inte ha något inflytande. - Vi betalar medlemsavgift till facket och har rätt att organisera oss och ställa krav som alla andra, säger José Torres-Perez som är ordförande i Kampen, CV-klubben, den första egna sektionen för arbetslösa inom Seko och förmodligen inom hela LO. Nej till övertid Ett exempel på vad facket kan göra är att säga nej till övertid och kräva kollektivavtal om övertiden med målet noll timmar. Det som upprör medlemmarna i Kampen mest är ändå hur arbetsgivarna utnyttjar alu, API och 55 plus. Att arbetslösa ersätter vanliga jobb, men utan att få lön eller samma försäkringskydd som de anställda. - Vi är trötta på att utnyttjas som gratis arbetskraft. Något som blir allt vanligare, inte minst i kommuner och landsting, säger José Torres-Perez och pekar på en undersökning av riksdagens revisorer som visar att 70 procent av dessa "jobb" trängt undan nya arbetstillfällen. - Här måste facket vakna och kontrollera att ordinarie tjänster inte ersätts med arbetslösa som går på alu eller liknande. Örebro satsar nu stort på att bli en miljökommun. 3 000 människor ska sysselsättas, framför allt som miljöinformatörer. - Men man satsar inte en enda krona på att anställa någon. Utan allt ska vara som alu-projekt, säger José Torres-Perez. Alla i Kampens nybildade styrelse är själva långtidsarbetslösa och har erfarenheter av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jaakko Kotilainen har just börjat jobba ett år på 55 plus. Han är mest orolig för att ersättningen efter det året ska räknas som 75 procent på 75 procent när riksdagen senare i vår fattar beslut om ny arbetslöshetsförsäkring. För gammal - Jag har ännu inte fått svar på om det blir så eller inte, säger Jaakko som också tycker att pensionsåldern borde sänkas till 60 år för att ge mer jobb åt yngre. Rolf Andersson, som är strax över 50, tror inte att han någonsin mer får ett jobb trots att han vidareutbildat sig i yrket. - De kunde lika gärna skriva att man är för gammal istället för att tacka för visat intresse när man har sökt jobb utan att få något, säger han. - Till mig var det en som sa rent ut att han nog hade tänkt sig någon yngre, säger Lennart Ljunggren. Lennart är den i styrelsen som har haft bäst kontakt med de arbetslösa medlemmarna. Han har under flera år hjälp till med intyg och kassakort varje vecka vid CV-klubbens kontor, ibland som alu men mest som frivillig under arbetslöshetsperioderna. - Det är många som tycker att det är trevligt att komma och snacka en stund. Man har verkligen fått reda på mycket om hur det är att vara arbetslös, säger han. Påverka sin alu Den av styrelsemedlemmarna som har bäst erfarenheter av alu är Ann-Marie Strömberg. - Jag har valt sådant som jag själv har velat göra och som givit mig nya intressen och aktiviteter. Det är alldeles för få som känner till att man har möjlighet att själv påverka sin alu. För att få fram fler erfarenheter, synpunkter och förslag har styrelsen nu skickat ut en enkät till alla medlemmar i sektionen. Den ska ligga till grund för de krav som ska riktas både inåt i facket och utåt mot politikerna.

Fartyg som skitar ner får betala mer Anita Fors

De fartyg som skitar ner miljön när de går i svenska farvatten ska få betala för det, medan de som renar sina utsläpp ska få lägre avgifter. Det fastslog regeringen redan förra året. Nu har sjöfartsverket ett klart förslag på hur det ska gå till. Systemet byggs i första hand upp kring de 370 fartyg som kommer till svensk hamn minst en gång i månaden. De fartyg som installerar reningsutrustning får rabatt på farledsavgifterna; ju bättre åtgärder desto större rabatt. En rabatt som betalas av tillägg från de som inte renar sina utsläpp. Installera katalysatorer Färjorna, tillsammans runt 120 stycken, svarar för 75 procent av den totala trafiken på svenska hamnar. Flera färjor har redan i dag installerat katalysatorer och kör på lågsvavligt bränsle. Inom fem år kommer hälften av färjorna att ha installerat katalysatorer, enligt verkets beräkningar. Resten av färjorna och de 250 lastfartyg som kommer hit minst en gång i månaden, räknar sjöfartsverket med kommer att införa någon form av motortekniska åtgärder inom en femårsperiod. Merparten av de omkring 3.300 lastfartyg som kommer hit är här mindre än 10 gånger per år. Även de kommer att differentierade avgifter. Nya avgifter De nya miljödifferentsierade avgifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Målsättningen är att minska sjöfartens luftföroreningar - främst av kväveoxid och svavel - med hela 75 procent till början av 2000-talet.

Portu- gals män lever farligt på jobbet AnneMarie Awes

Sverige har minst antal arbetsolyckor inom EU. Det visar ny statistik som Eurostat, EU:s statistiska byrå, tagit fram. Statistiken kommer från sex branscher som omfattar tillverkning, bygg, parti- och detaljhandel, hotell och restaurang, finansiell verksamhet, fastighetsverksamhet, uthyrningsverksamhet samt företagstjänster. Arbetsolyckor som lett till minst fyra dagars sjukskrivning ingår. Undersökningen visar att Sverige har minst antal sådana arbetsolyckor, 1.054 per 100.000 anställda, följt av Irland, 1.168; Storbritannien, 1.697, Danmark, 2.238; och Finland, 4.172. Dessa länder har färre antal olyckor än genomsnittet inom EU som är 4.505. Sämst-ligan Sämre än genomsnittet har Belgien, 4.516; Österrike, 4.621; Italien, 4.782; Nederländerna, 4.849; Tyskland, 5.031; Frankrike, 5.194; Spanien, 7.005; Luxemburg, 7.465; och Portugal, 9.532. Grekland ingår inte i statistiken. Undersökningen visar också att män oftare drabbas av arbetsolyckor än kvinnor, nästan fyra av fem som skadas i arbetet inom EU är män. Likaså skadas yngre oftare än äldre samtidigt som äldre får allvarligare skador.

Motor- vägar på räls Peter Rundqvist

Fyra länder förbereder ett pilotprojekt med "motorvägar" för godstransporter. Tyskland, Österrike, Italien och Nederländerna har annonserat att de ämnar undersöka de praktiska möjligheterna för järnvägsmotorvägar genom att starta pilotprojekt på ett antal sträckor. Detta skall vara igång innan årets slut. De sträckor som är aktuella kommer att binda samman Italien med norra Tyskland och Nederländerna. Samtidigt är ett antal stora europeiska transportoperatörer, medlemmar av FLLC (Freight Leaders and Logistic Club), igång med att undersöka möjligheterna för denna typ av transportsystem från Storbritannien till Ungern, eventuellt med förgreningar till andra destinationer i Östeuropa. Hotfullt Den politiska tanken med motorvägarna är att det skall vara öppet för privata operatörer och att dessa skall få transiträttigheter att själva hantera och frakta sitt gods. För vissa medlemsländer upplevs detta som ett hot och tangerar den yttersta form av liberalisering som de kan acceptera inom järnvägssektorn. Å andra sidan finns det de som vill gå ännu längre.

25 sjömän saknade efter en månad Anita Fors

25 sjömän saknas sedan det grekägda men Cypernflaggade bulkfartyget Albion Two bröts sönder och sjönk i Biscayabukten i mitten av februari i år. Det stod klart först en månad senare. Innan dess saknade inte ens ägaren sitt 22 år gamla fartyg. Först när lastägarna på Jamaica, dit fartyget var på väg, saknade sin last började man söka efter Albion Two. Spåret fick man upp då en fiskebåt på ekolodet upptäckte ett vrak som inte funnits där tidigare. Samtliga 25 ombord saknas ännu. En liknande olycka inträffade i slutet av förra året då Panamaflaggade m/s Cordigliera hastigt sjönk utanför Sydafrika. Den 29 man starka indiska besättningen drunknade, sju kroppar har bärgats. Internationella Transportarbetarefederationen undersöker omständigheterna kring de bägge fartygens förlisningar.

Bränsle- avgifter för snabb- färjor Anita Fors

Begränsa trafiken med höghastighetsfärjor så långt det bara är möjligt och inför särskilda bränsleavgifter för höghastighetsfärjorna och flyget. Det kräver det danska statliga energimiljörådet i ett förslag till den danska regeringen. Höghastighetsfärjor är stora energislukare, värre än flyget per passagerare räknat, och det gör att koldioxidutsläppen från trafiken blir höga. Så höga att energimiljörådet, vars huvuduppgift är att ge regeringen råd om hur man ska uppfylla EU:s krav på minskade koldioxidutsläpp, nu i princip vill förbjuda denna trafik. Miljö- och energiminister Svend Auken har sagt sig villig att arbeta för att sådana särskilda bränsleavgifter införs i hela EU. I dag är detta omöjligt på grund av EU:s egna regler.

Telia spinner nät på andra sidan kölen Leif Andersson

Telia ska bygga upp ett landsomfattande telenät i Norge. Det ska ske i samarbete med Statnett, Norges motsvarighet till svenska Vattenfall. Genom det nya nätet ska Telia ta upp konkurrensen med det norska telebolaget Telenor på den norska marknaden. Spinner kabel Avtalet innebär att man kommer att spinna en fiberoptisk kabel runt högspänningsledningarna mellan Sverige och Norge och på så sätt bygga upp ett alternativt nät till Telenors nät. Telenor har fortfarande monopol på telenätet men det upphör den 1 juli nästa år. - Genom det här avtalet får vi möjligheter att konkurrera på lika villkor med Telenor, säger Stein Dale, utvecklingsdirektör vid Telia Norge. Telenordia Idag finns det norska televerket på den svenska marknaden genom att de, tillsammans med British Telecom och de danska och finska telebolagen, ingår i Telenordia, som konkurrerar med Telia.

Övriga nyhets- rubriker i april

Alla betalar till Stockholmstrafiken Botniabanan byggs Färre lotsar i sikte Ny postlag redan gammal ID-kort för fartyg Tidningsbuden konkurrerar med brevbärarna Sista fången ut från Härlanda Förhörd kassör JO-anmäler polis Krimdirektören sa upp sig Banverket fick brouppdraget På jakt efter politiska talanger Trosell fick kulturstipendium Amu-anställda över 60 erbjuds förtida pension Seko riskerar skattesmäll Ny i koncernfackliga rådet UTRIKES: Olönsamt i Tyskland Piratöverfallen ökar Brittiska sossar vädrar valseger Privata pengar betalar finsk motorväg Postanställda protesterade

Nyhets- arkiv

Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Allt webpublicerat material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet04.htm