Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Saxade nyheter ur SEKO-magasinet

Mars 1997

Nya dokument avslöjar regeringen Telia satsar på börsen - med pensionspengar Så ska regeringen klara elkraften SL hotas av åtal för dödsolycka 50 sägs upp när Uppsala rättspsyk läggs ner A-kassan höjs i sommar Anställd på heltid får betalt för deltid Havandeskapspenning även till sjöss Lyft för arbetslösa Avtal klart för Gotlandsfärjor Brottsmisstankar mot städbolag på Arlanda Sjuklönerna en tolkningsfråga EU godkänner statligt stöd till sjöfarten UTRIKES: Danska järnvägen delar sig Norska teleanställda organiserar småföretag Fortsatt strid om överlåtelse (Safe Service) ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV

Nya doku- ment avslöjar rege- ringen Leif Andersson Nedlägg- nings- hotet i Arboga känt i flera år

Att Volvo Aero i Arboga hotades av nedläggning har varit väl känt i regeringskansliet sedan flera år tillbaka. Det framgår av delvis hemliga handlingar som Seko-magasinet tagit del av. När beskedet kom om att Volvo Aero hade för avsikt att lägga ner verksamheten i Arboga och flytta till Trollhättan hävdade flera regeringsföreträdare att man inte kände till planerna. Men redan i september 1994, alltså två år tidigare, skrev ÖB Owe Wiktorin i Försvarsmaktsplan -95 att "Beläggningen på underhållsindustrin bedöms kunna bibehållas med hänsyn till Försvarsmaktens nuvarande krigsorganisation. I vissa fall (flygmotorunderhåll) är beläggningen på en miniminivå." Hemlig skrivelse I en senare, hemlig, skrivelse till regeringen daterad 94-09-30 skriver försvarsmakten om flygmotorunderhållet att "omstrukturering och förändringar sannolikt kommer att bli följden". Detta skrevs med det tidigare försvarsbeslutet, som innebar att det skulle finnas 16 flygflottiljer, som grund. Den 31 augusti 1995 presenterade försvarsberedningen sin rapport "Totalförsvaret utveckling och förnyelse". I rapporten föreslår man att flygvapnets 16 flygdivisioner ska minskas till 12. Om förslaget skulle bli verklighet innebar det att flygmotorunderhållet, som enligt ÖB redan var på en "miniminivå", skulle skäras ner ytterligare. Förslaget skulle medföra att grunden för alla tidigare beräkningar förändrats. I september 1995 lade regeringen sin försvarsproposition som i huvudsak byggde på försvarsberedningens förslag och innebar att antalet flygflottiljer skars ner från 16 till 12. Minskat underhåll Den 4 mars 1996 påpekade ÖB i en hemlig bilaga till försvarsmaktsplanen att en "reducering av krigsorganisationen" tillsammans med längre tider mellan "underhållsåtgärder" minskar underhållsvolymerna med 30 procent. Från den tidigare "miniminivån" försvinner ytterligare en tredjedel av underhållet. Ytterligare handlingar från försvaret till regeringen har tydligt understrukit vad som var på gång i Arboga. Koncentrera produktion I en hemlig utredning, "Fördelning av underhållskompetens" daterad 1996-06-20, skriver ÖB till regeringen: "För närvarande genomför i huvudsak flygvapnet allt gasturbinunderhåll vid två underhållsindustrier inom samma koncern. Framöver kommer dock flygvapnets underhållsbehov att minska varvid leverantören kan komma att koncentrera sin produktion till en ort." De båda orterna som avses är Arboga och Trollhättan. Det står alltså klart redan i juni att Arboga är nedläggningshotat eftersom Trollhättan, där det förekommer nyproduktion av motorer, knappast var den ort som skulle drabbas. Regeringen har sedan flera år tillbaka haft tillgång till handlingar som pekat på vilka konsekvenserna skulle bli för Arboga.

Telia satsar på börsen - med pensions- pengar Leif Andersson

Telia har börjat satsa de anställdas pensionspengar på börsen. Hittills har 1,4 miljarder kronor placerats i aktier i bland annat Ericsson, Astra-, SE-banken och Volvo. Lika mycket har satsats på utländska aktier. - Vi räknar med att minska pensionskostnaderna och bättre klara pensionerna genom det här, säger Leif Hållstedt, VD för Telias pensionsstiftelse. Under 1995 beslutade Telia att bilda en stiftelse med uppgift att placera pensionspengarna. 1996 sköt Telia AB till 4 miljarder kronor till stiftelsen och kapitalet har nu vuxit till 4,5 miljarder. - Starten har varit bra eftersom det varit ett fruktansvärt gott år, säger Leif Hållstedt. Pensionsstiftelsen omfattar åtaganden från den tidigare Televerkstiden. Den totala pensionsskulden för Televerkstiden uppgår till 10 miljarder kronor vilket betyder att Telia AB behöver skjuta till ytterligare drygt 5 miljarder under åren 1997 och 1998. Strategin för stiftelsen är att 30 procent av kapitalet ska placeras på den svenska börsen och 30 procent i utländska aktier. Resterande 40 procent placeras i räntepapper som exempelvis obligationer. Gemensam stiftelse För tiden från bolagiseringen av Televerket bildas det troligen ytterligare en koncerngemensam stiftelse med uppgift att förvalta pensionspengarna både för Telia AB och dotterbolagen. Hur är det då om börsen går dåligt? Kommer Telias pensionärer att bli utan pensioner på ålderdomen? - Nej, pensionsförmånen är reglerad i kollektivavtal och påverkas inte av om stiftelsens aktieförvaltning går bra eller dåligt. Ansvaret för att pensionerna betalas ut ligger hos Telia. Dessutom finns det statliga garantier och kreditförsäkringar som säkerhet, säger Leif Hållstedt. Utanför Norden Enligt stiftelsens regler får man inte köpa aktier i telekomoperatörer som finns på den nordiska marknaden. - Däremot skulle vi kunna köpa aktier i telekombolag som finns på exempelvis den spanska marknaden, säger Leif Hållstedt. Stiftelsens styrelse består av tre representanter från företaget och tre löntagarrepresentanter. Ronny Käck representerar Seko.

Så ska rege- ringen klara el- kraften Leif Andersson

Staten ska ta ett fastare grepp om Vattenfall och med hård styrning se till att framtida investeringar görs i förnyelsebara energikällor i Sverige. Det sa näringsminister Anders Sundström när han presenterade regeringens proposition för att avveckla kärnkraften. Någon återgång till affärsverksmodellen är inte aktuell och staten ska inte tvinga Vattenfall att göra sig av med nuvarande utlandsinvesteringar. Anders Sundström räknar med att Vattenfalls vinst ska användas i regeringens energipolitik och investeras i Sverige. Enligt regeringens proposition ska nio miljarder kronor satsas på besparingar av el, ökad elproduktion från förnyelsebara energikällor samt forskning och utveckling. - Vi har idag den kunskap som behövs för att börja avvecklingen och stänga den första reaktorn. Men det kommer att bli svårare och svårare för varje reaktor fram till stängningen av den tolfte, sa Anders Sundström. För att minska elanvändningen ska småhusägare med direktverkande elvärme stimuleras att ansluta sig till fjärrvärmenätet. Enligt beräkningarna finns det 800.000 villor som ligger inom två kilometers avstånd från ett fjärrvärmenät och som är möjliga att ansluta. Ungefär tio procent av dessa räknar regeringen med ska ansluta sig till fjärrvärmenätet. Ökad elproduktion För att öka elproduktionen ska staten ge bidrag till kraftvärmeproduktion med biobränsle. 450 miljoner är avsatta till det. Till vindkraft sätter regeringen av 300 miljoner och på småskalig vattenkraft satsar regeringen 150 miljoner kronor. För teknikupphandling av energieffektiv teknik, information, utbildning och kommunala energirådgivare satsar man 450 miljoner under fem år. Den största posten i regeringens förslag går till forskning och utveckling där regeringen satsar 5,5 miljarder kronor under de kommande åren. Besparingar De två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck ska stängas av. Den första före 1 juli 1998 och den andra till 1 juli 2001. En förutsättning för avställningen av den andra reaktorn är att bortfallet i elproduktionen kompenseras med ny el samt elbesparingar. Enligt regeringen ska man vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna att överföra el till Sydsverige. Med andra ord import av dansk el som ofta produceras i kolkraftverk. En annan punkt i propositionen är att den produktionsskatt på el som industrin idag betalar ska tas bort för att inte elkostnaderna ska öka allt för mycket för industrin. Regeringen räknar med att utsläppen av koldioxid kommer att öka under 1998 och det kommer att användas mer naturgas. Vad den totala kostnaden för stängningen av Barsebäck kommer att bli berörs inte i propositionen.

SL hotas av åtal för döds- olycka Mats Andersson

Åtal kan väckas mot SL bansystem för dödsolyckan i höstas. VD-n för SL Bansystem bör avgå, kräver Seko-klubben vid SL Bansystem. I höstas blev två banarbetare påkörda av ett tåg och dödade vid Blåsut i Stockholm. Efter olyckan riktade yrkesinspektionen kraftig kritik mot SL:s säkerhetsarbete. Nu har yrkesinspektionen lämnat ärendet till åtalsprövning. Man vill att åklagare ska avgöra om SL varit så försumliga i samband med olyckan att det kan väckas åtal för brott mot arbetsmiljölagen. Skyddsplanering Enligt Uwe Göpel på yrkesinspektionen borde arbetet aldrig ha utförts på det sätt som gjordes. Inspektionen anser att skyddsplaneringen varit för dålig och att SL inte vidtagit de säkerhetsåtgärder som krävdes för att undvika olyckor. Uwe Göpel säger att SL ändrat sitt säkerhetsarbete efter olyckan, men inte tillräckligt. Yrkesinspektionen vill också ha prövat om SL brutit mot arbetsmiljölagen när man inte rapporterat incidenter som inträffat innan dödsolyckan. Ingen enskild lastas Yrkesinspektionen riktar sig inte mot någon enskild person inom SL. När åklagaren avgjort om åtal ska väckas blir det hennes sak att hitta den ansvarige. Finns det ingen delegering är det den verkställande ledningen som får ta ansvaret. Gunnar Strömberg är ordförande för klubb 15. Enligt honom håller klubben VD-n och avdelningschefen ansvariga för olyckan. Och tills åklagare beslutat om åtal ska väckas bör de ställa sina platser till förfogande. - Enligt kollektivavtalet är det så att den som misstänks för brott inte får vara i tjänst. Men det gäller tydligen inte högsta ledningen. Klubben har inte fått någon reaktion från SL på sitt krav.

50 sägs upp när Uppsala rätts- psyk läggs ner Mats Andersson

Rättspsyk i Uppsala läggs ner. Drygt 50 anställda får sina uppsägningsbesked i sommar. Skälet är besparingar och dålig beläggning. Nedläggningen har hängt i luften en längre tid. Så när beskedet kom i slutet av februari var det inte någon överraskning. Beslutet om nedläggning togs bara några veckor efter att en utredning om straffansvar presenterats. Om förslagen i den genomförs, bedöms det leda till en betydligt ökad efterfrågan på rättspsykiatriska undersökningar. Bakom beslutet om nedläggningen ligger en annan utredning. Den ville i första hand skjuta upp beslutet om avveckling i Uppsala ett år, så man hann se hur det gick med tankarna i straffansvarsutredningen, innan den specialkompetens som finns sprids för vinden. Men så visade det sig att den rättspsykiatriska kliniken i Göteborg får nya platser 1999. Därför beslutade man om nedläggning av Uppsalaavdelningen från sommaren 1998. Ett halvårs resursbrist Det här innebär ett halvår med brist på resurser, från det att Uppsala läggs ner till att Göteborg utökas. Skälet är rent ekonomiskt. Fortsatt drift i Uppsala under hösten 1988 skulle kosta 7 miljoner kronor som inte finns. Sannolikt uppstår platsbristen tidigare, eftersom de anställda knappast väntar med att söka nya jobb tills uppsägningstiden går ut. Neddragningarna inom rättspsykiatrin äger rum samtidigt som det blir allt fler psykiskt störda lagöverträdare på anstalterna. I Huddinge finns en stödavdelning för dem. Uppsala skulle kunna bli ytterligare en. Behov saknas inte, men väl pengar. Lennart Wallström är klubbordförande på den rättspsykiatriska avdelningen i Uppsala. Han tror det blir svårt att upprätthålla verksamheten efter årsskiftet, folk slutar och hos dem som är kvar minskar motivationen. - Man har tragglat det här så länge att man är trött på det, man är inte ens upprörd längre, säger Lennart Wallström ett par veckor efter beskedet.

A-kassan höjs i sommar Mats Andersson

Regeringen har nu presenterat förslaget till ny arbetslöshetsförsäkring. I höst höjs ersättningen i a-kassan till 80 procent. Från årsskiftet blir högsta belopp 580 kronor om dagen. Margareta Winberg kallade förslaget en ideologisk vattendelare och enligt henne visar det att regeringen inte vill ha något låglönesamhälle. Förslaget skiljer sig inte stort från den överenskommelse mellan socialdemokraterna, centern och LO som vi presenterade i förra numret av Seko-magasinet. Längre arbetsvillkor Vad gäller arbetsvillkoret så föreslås det bli sex månader, jämfört med nuvarande fem. Under dessa månader ska man ha arbetat minst 70 timmar i månaden. Eller så ska man ha jobbat minst 450 timmar under en sammanhängande period av 180 dagar. Ramtiden är tolv månader. Arbetsförmedlingarna får i uppdrag att öka insatserna för de deltidsarbetslösa. Den som har avgångsvederlag kan inte få a-kassa i fortsättningen. Samma gäller för den som är permitterad - ingen a-kassa. För att finansiera den höjda ersättningen kommer att krävas en höjd medlemsavgift från den 1 juli på 20 till 25 kronor. A-kassorna ska också få möjlighet att ta ut olika avgifter av olika medlemsgrupper.

Anställd på heltid får betalt för deltid Anita Fors

I slutet av oktober i fjol fick brevbäraren Maria rätt i AD. Postens uppsägning var ogiltig. Ändå erbjöds hon inte mer än fyra timmars betalt arbete per dag. Nu stämmer Posten Seko för att man krävt att Maria ska ha betalt för den heltid hon faktiskt är anställd på. Hösten 1989 blev Maria nedslagen på stan, efter en tids sjukskrivning gick hon tillbaka till jobbet trots att hon ännu hade problem med sin skada. Sedan följde år av sjukskrivningar, arbetsträning och rehabilitering. I juni 1995 blev Maria uppsagd av Posten, som menade att de hade uttömt sina möjligheter att rehabilitera henne. Seko stämde Posten till arbetsdomstolen, AD. I slutet av oktober i fjol gav AD Maria och Seko rätt. Hennes uppsägning var ogiltig och Maria fick 30.000 kronor i skadestånd. Men grundfrågan - om Posten uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar - hade domstolen däremot inte tagit ställning till, eftersom Maria ännu var sjukskriven på halvtid. Friskskriven När domen kom var Maria åter helt friskskriven. Men Posten gav henne bara arbetsuppgifter för halva dagen, fyra timmar, och betalning därefter. Posten menar att det inte finns arbetsuppgifter för resten av dagen som Maria klarar. Maria och Seko hävdar motsatsen och när det var dags för den första löneutbetalningen krävde Seko Post att Maria skulle få betalt för den heltid som hon faktiskt är anställd på. Till hösten Sedan dess har man förhandlat såväl lokalt som centralt om Marias lönekrav. Tills nu. I början av mars stämde Posten Seko inför arbetsdomstolen för lönetvisten. Ett mål vars huvudförhandling troligen inte kommer upp förrän till hösten. Då måste AD ta ställning till sakfrågan: stora företags rehabiliteringsansvar enligt den nya lagstiftningen. Tills dess har Maria sin halvtidslön att leva på.

Havande- skaps- penning även till sjöss Anita Fors

Gravida kvinnor i den svenska handelsflottan ska ha samma rätt till havandeskapspenning som kvinnor som arbetar iland. Det föreslår regeringen på initiativ från sjöfartsverket. Den nya föräldraledighetslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1995, anpassades till EG-direktivet om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för den som är gravid, nyss har fött barn eller ammar. Med ett undantag - lagstiftaren kopplade den nya lagen enbart till arbetsmiljölagen och inte dess motsvarighet till sjöss, fartygssäkerhetslagen. Nu rättar man till luckan i lagen. Samma nivå För att de nya reglerna ska kunna tillämpas krävs nu att sjöfartsverket utfärdar föreskrifter om vilken typ av arbete som ska förbjudas för gravida kvinnor, ett arbete som just ska påbörjas. Sjöfartsverket vill inte på förhand säga vad som kommer i föreskriften, men det kommer sannolikt i första hand att handla om arbeten med kemiska ämnen. Då kommer det att beröra motormän liksom tankmatroser. I enstaka fall kan reglerna även tillämpas för andra saker, som vibrationer. Det slutliga beslutet tas i varje enskilt fall av Försäkringskassan, efter rekommendationer från företagshälsovården. Från det att lagen trädde i kraft den 1 januari 1995 till oktober 1996 har totalt 39 kvinnor fått havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön.

Lyft för arbets- lösa Mats Andersson

Nu finns en rejäl chans för den som är arbetslös och har dålig utbildning att förbättra sina kunskaper. Kunskapslyftet heter satsningen som ska ge möjligheter till utbildning till och med gymnasienivå för samma ersättning som a-kassan ger. I Seko Dalarna har de tagit det här på allvar. 700 av länets 900 arbetslösa har blivit uppringda, resten hittade man inte telefonnumren till. Det är en arbetslös förtroendeman inom Väg & Ban som stått för alla samtal. Av dem han fått tag på är hälften intresserade av att studera, eller åtminstone få mer information. Uppsökare Nu håller man som bäst på att utbilda 15 uppsökare, en för varje kommun, som ska arbeta vidare. Yvonne Hansson på Seko Dalarna säger att det är viktigt att det är facket som står för uppsökeriet. En del kommuner försöker själva, med sämre resultat. Det är ett drygt jobb, först att hitta alla intresserade, sedan att hjälpa dem få ihop studieplaner som berättigar till ersättning. Man kommer att ta hjälp av kommunernas yrkesvägledare. Det blir också prova-på-kurser för dem som inte riktigt vet var de står i olika ämnen. Och det blir orienteringskurser för dem som inte riktigt vet vad de vill. De flesta är intresserade av datautbildning, sedan kommer de vanliga ämnena, som svenska och matte. När allt är klart skickar kommunerna in ansökningarna och Centrala studiestödsnämnden avgör vilka som får. Regeln är att lägst utbildad går först. Pengarna styr De flesta av dem man pratat med säger att ekonomin haft stor betydelse för att de avstått från studier. Och med hänvisning till den säger Yvonne Hansson att de arbetslösa som vill studera bör ta chansen nu. Hur det blir med ersättningen nästa år är nämligen oklart, även om själva projektet håller på fem år. Kunskapslyftet ger även möjlighet för dem som har arbete att studera för samma ersättning, om det finns en långtidsarbetslös som kan ta deras plats. Av de 600 man pratat med är 100 intresserade av det. Återstår att se hur intresserade arbetsgivarna är.

Avtal klart för Gotlands- färjor Anita Fors

Först till årsskiftet kommer färjetrafiken på Gotland att tas över av nybildade Gotlandstrafiken AB, men redan nu finns ett nytt specialanpassat avtal klart. De flesta i JBT, som driver trafiken i dag, följer med över till det nya bolaget. - Vi är nöjda så här långt. Det nya avtalet liknar rätt mycket ett Europaavtal, som finns för utesjöfarten, säger klubbordförande Bosse Gabrielsson som lät avtalsförslaget gå ut på medlemsomröstning innan förhandlingarna slutfördes. Med en överväldigande majoritet, 74-3, valde medlemmarna att säga ja till avtalet som bland annat innebär att man inför årsarbetstid.

Brotts- miss- tankar mot städ- bolag på Arlanda Mats Andersson

Åklagare utreder nu om åtal kan väckas mot personer med anknytning till Hygienstäd, det bolag som sköter en stor del av lokalvården på Arlanda. Enligt kammaråklagare Ingegärd Ek är det en omfattande härva med luftfakturor och momsfiffel som omfattar flera bolag. Sammanlagt har fem personer suttit häktade, de är släppta men misstankarna kvarstår. De är på sannolika skäl misstänkta för grovt bokföringsbrott och skattebedrägerier. Huvudmannen har reseförbud. Hur mycket pengar bolaget svindlat till sig kan inte åklagaren säga, men det rör sig om "betydande belopp" under åren 1991 till 1996. De misstänkta kan fortsätta sitt arbete i väntan på att utredningen blir klar. Enligt Ingegärd Ek finns det ingen misstanke om att Hygienstäd idag bedriver brottslig verksamhet. Egen regi Från Sekos sida vill man att Luftfartsverket säger upp avtalet med Hygienstäd och sköter städningen i egen regi. Roal Nilsen, ombudsman på förbundet, säger att stora, fasta lokaler som Arlanda inte lämpar sig för entreprenadstäd. Man har begärt förhandlingar med Luftfartsverket men har i skrivande stund inte fått svar. Före sommaren blir det sannolikt klart om åtal kommer att väckas.

Sjuk- lönerna en tolk- nings- fråga Anita Fors

Ett steg på vägen. Så definierar Eva Karlsson-Aldvin på Sekos förhandlingsavdelning förslaget om att upphäva samordningen mellan sjuklön och AGS i sjuklönelagen. Nej, socialförsäkringsutskottets förslag - som när detta läses ska ha behandlats i riksdagen - löser inte helt frågan om sjukersättningens storlek från den 15:e sjukdagen. När ändringen i lagen om sjuklön trädde i kraft den 1 januari i år blev arbetsgivarna skyldiga att betala sjuklön för de första 28 dagarna, istället för som tidigare de första 14 dagarna, av sjukperioden. Då sänkte arbetsgivarna ersättningen till 75 procent för hela perioden. Seko liksom övriga LO-förbund protesterade och menade att arbetsgivarna även i fortsättningen skulle höja ersättningen till 85 procent från den 15:e dagen, antingen genom gruppsjukförsäkringen AGS eller genom de särskilda sjuklöneavtalen. Till stöd för sin uppfattning hävdade arbetsgivarsidan sjuklönelagens regler, som säger att sjuklön och AGS skall samordnas. Medan facken menade att riksdagens avsikt inte hade varit att sänka ersättningen - en uppfattning som socialförsäkringsutskottet nu stöder. Svårtolkat - Ett ja till att upphäva samordningen mellan sjuklön och AGS innebär att man förenklar AGS-hanteringen. Men om det är tillräckligt vet vi inte än, säger Eva Karlsson-Aldvin och fortsätter: - Hela frågan är problematisk. Sjuklönerna regleras också i kollektivavtalen. Tolkar man bara avtalen, så som de är skrivna idag, kan man få olika sjuklöneregler inom förbundets avtalsområden. Vi kommer att få avgöra tolkningen i ett antal tvister inom de olika branscherna.

EU god- känner statligt stöd till sjö- farten Anita Fors

Ingen inkomstskatt. Inga sociala avgifter. Lägre skattetryck på rederier. Så långt är EU-kommissionen beredd att låta de statliga stöden till sjöfarten i medlemsländerna gå - om rederierna anställer EU-medborgare ombord. Trots en allmän motvilja mot statliga stöd anser EU:s transportdirektorat att statliga stöd till sjöfarten är befogade. 1970 var 32 procent av världshandelstonnaget under någon EU-flagg, 1995 var motsvarande siffra 14 procent. En utveckling som inte ses med blida ögon inom unionen. Nu ligger ett förslag klart till EU-parlamentet om en ny gemensam inriktning. I första hand handlar det om att tillåta att man reducerar inkomstskatter och sociala avgifter för sjöfolk som är anställda i medlemsländernas handelsflottor och tillika medborgare i något EU-land. - Förslaget i stort är bra, kommissionen har lyssnat på fackens ståndpunkter och kräver att det finns en genuin länk till flaggan för att tillåta statliga stöd, säger Tomas Abrahamsson, ordförande i Seko Sjöfolk. Ta bort skatt I förslaget menar man att såväl inkomstskatt som sociala avgifter ska tillåtas att helt tas bort, för att arbetsgivarens kostnad ska närma sig världssjöfartens kostnader. Hur man löser detta skattetekniskt, genom lägre skatt eller återbetalning av skatt, lämnar EU till medlemsländerna att avgöra. Bättre skatteklimat Men kommissionen vill också förbättra skatteklimatet för rederierna. Genom åtgärder som att tillåta skattefria fartygsfonder vid försäljning av fartyg, om pengarna ska användas till nya fartyg, samt att tillåta bolagen att välja mellan en vanlig företagsbeskattning eller en särskild tonnageskatt, räknar de med att behålla fler fartyg under EU-flagg. Avkastningen på rederiaktier ska dock även i framtiden beskattas som all annan aktieutdelning. Utbildning Statliga stöd ska också tillåtas för utbildning av sjöfolk och för att förbättra sjösäkerheten. Däremot är kommissionen tveksam till att stödja den löpande förnyelse av flottan som måste till. Varvsstöd, eller lättnader vid inköp av fartyg från utlandet, tenderar att skapa en överkapacitet, vilket leder till svårigheter inom branschen och påskyndar utflaggningen, menar kommissionen. De föreslagna åtgärderna ska förbehållas de delar av rederiernas flotta som seglar under nationell EU-flagg. Det skulle innebära att det system som idag tillämpas av Holland, där stödet till sjöfarten riktas till alla de rederier som har sitt huvudkontor i landet oavsett vilka flaggor fartygen seglar under, kommer att granskas av kommissionen. Riktlinjer Hur stora de statliga stöden slutligen kommer att bli avgörs från nation till nation. Det förslag som EU-kommissionen nu presenterat är endast riktlinjer. Stödet till sjöfarten får emellertid inte överstiga de skatteintäkter, inklusive avgifter för sociala avgifter, som branschen normalt skulle ha bidragit till staten med. Grundkravet som ställs på medlemsländerna är att de håller sig med "transparenta system", det vill säga med en öppen redovisning, över stödformerna. Börja konkurrera Genom sitt förslag menar EU-kommissionen att man kan säkerställa arbetstillfällen inom unionen liksom det sjöfartstekniska kunnandet. Därtill kommer sjösäkerheten att förbättras. EU-parlamentet förväntas behandla förslaget under april-maj i år. - Får vi det här paketet rätt av kan vi få en plattform att arbeta ifrån, då kan vi börja konkurrera med lågkostnadsländerna, säger Tomas Abrahamsson.

Danska järn- vägen delar sig AnneMarie Awes

De danska statsbanorna, DSB, har delat upp sig i två delar. Sedan årsskiftet har man en infrastrukturdel, Banestyrelsen, och en trafikoperatörsdel. Konstruktionen liknar den svenska, men är mer långtgående. - Det ska konkurreras om användningen av spåret. Och det förutsätter alltså att vi säljer vår produkt - utrymmet på spåret - till både nuvarande och nya operatörer, säger Banestyrelsens direktör Erik Elsborg till tidningen Banebryderen. - Förhållandet mellan Banestyrelsen och operatörerna kommer från starten att regleras genom kontrakt. Vi ska leverera en framkomlighet på spåret av en bestämd kvalitet, och trafikoperatörerna ska betala för den. - Det är skillnaden mot Sverige, där startade man förvisso med en viss form av infrastrukturavgifter men de var mycket låga och skulle betalas till kommunikationsdepartementet, inte till Banverket. Så i Sverige är det inte tal om en naturlig affärsuppgörelse mellan två parter, på så sätt som det är i Danmark, säger Erik Elsborg.

Norska tele- anställda organi- serar små- företag Björn Forsberg

I Norge har svenska Telia ambitionen att vara det näst största telebolaget. 1998 ska man ha 2.000 anställda och kunna erbjuda tjänster inom data, telefoni och mobiltelefoni. Det är bara en av flera stora förändringar i samband med avregleringen av den norska telemarknaden. Telia Norge är inte längre ensamt. - Det finns naturligtvis en del större företag men de allra flesta är mindre. Ofta bara med ett par anställda, säger Tove Johansen, förbundssekreterare i Tele- och dataförbundet. Förbundet har cirka 16.000 medlemmar och har de senaste åren utsatts för stora påfrestningar. Orsaken är naturligtvis avregleringen och bolagiseringen av det norska televerket. Börja om igen För de fackliga funktionärerna har det varit som att börja om från början med organisation som huvuduppgift. - Vi har kartlagt vilka företag som finns i branschen och gjort undersökningar om vad de anställda tycker i dessa mindre företag. - Många har exempelvis haft svårt att se behovet av facket. De har ofta tyckt att de är sina egna lyckans smeder. Men vi har inte gett oss. Och långsamt har vi sett en förskjutning av attityderna. Från fackets sida har organiseringen flera syften. Man vill naturligtvis ha fler medlemmar, men det handlar också om att förhindra lönesänkningar. Från arbetsgivarnas sida har det funnits ambitioner att sänka lönerna och man har bland annat pekat på att lönerna i Telia Norge AS, det före detta norska televerket, skulle vara för höga. - Kan vi få upp lönenivån i de här nya företagen är det naturligtvis bra för dem som är anställda i dessa, men lika viktigt är att en sån utveckling också medverkar till att hålla uppe lönerna i Telia Norge. Tove poängterar att några fackliga problem har man inte haft med svenska Telia. Tvärtom, företaget tog själva kontakt med det norska facket när de planerade att etablera sig i landet.

Fortsatt strid om över- låtelse (Safe Service) Anita Fors

Konflikten om överlåtelsen av Safe Services bostadsplattformar går nu in i en tredje rond. Än är det oklart vilken betydelse EU:s övertaganderegler har för offshoreverksamheten. Efter två prövningar i Storbritannien går facken nu vidare: - Vi har lagt in en begäran om prövningstillstånd i nästa instans, tillsammans med Fartygsbefälsföreningen, säger Seko Sjöfolks ordförande Tomas Abrahamsson. I första ronden vann arbetstagarparten. Den lokala arbetsdomstolen i Aberdeen gav facken, Seko och Fartygsbefälsföreningen, rätt på alla punkter utom en. Det innebar att alla de formella kraven för den brittiska lag som reglerar EU-direktivet uppfylldes - alla utom ett, det att kontinentalsockeln där själva oljeutvinningen sker skulle omfattas av EU:s arbetsmarknadslagstiftning. Plattformarna låg utanför EU, menade rätten, alltså kunde reglerna trots allt inte tillämpas. Såväl facken som arbetsgivaren, det brittiska bemanningsbolaget Denholms, överklagade då de punkter i domen som gick dem emot. Rätten ändrade Nu har domen fallit i andra instans. På flera punkter ändrar sig rätten till fackens nackdel eller skickar tillbaka frågorna till den första domstolen. Kärnpunkten står sig dock även här. The Employment Appeal Tribunal, arbetsdomstolen, menade även den att kontinentalsockeln inte är en del av EU, trots att oljan som pumpas upp därifrån är brittisk. Därför går facken nu vidare. Inom kort kan man vänta besked om och när nästa instans kommer att ta upp frågan. Frågan om EU-reglerna om företagsöverlåtelse ska tilllämpas eller inte är avgörande för om de 150 tidigare Safe-anställda ska ha rätt till ekonomisk ersättning för att de sades upp när bolaget såldes.

Övriga nyhets- rubriker i mars

Avtal klart med elektrikerna Ingen skatt på datorlån Sekohandboll i Karlstad Lokförare bildar nytt fack Sjömän fick 265 miljoner efter ITF-kampanj En fläkt av världen på facklig ledarskapskurs 50-åring får nya kläder Drick, njut, skölj och posta Byggjätte bildad Analys om försvarsindustri hemlig Åk samman Servicen blir sämre när civilanställda sägs upp Enkät till arbetslösa Jämställdhetspolicy på väg att sättas i sjön Fler svenska handelsfartyg Arbetslös postkonkurrent i Göteborg Ny sjöbefälsskola på Tjörn invigd Nytt tåg Kalmar-Stockholm UTRIKES: Sydafrika säljer sitt televerk Inga lastbilar i tunneln

Nyhets- arkiv

Webnyheter mars Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Webnyheter december Saxat ur decembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter november Saxat ur novembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter oktober Saxat ur oktobernumret av Seko-magasinet. Webnyheter september Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet.

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet03.htm