Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

Februari 1997

Det hänger på håret för SJ:s anställda "Staten har ansvar för Posten" Till salu: extra prima postkontor - Slarvigt, sa Uusmann Friad från stöld - fick sparken ändå Jätteföretag hyr ut Telias övertaliga Ombyggnad av pansarvagnar kan hamna utomlands SJ börjar banta Taxan för ett telefonsamtal olika från ort till ort Särskilda väjningsregler för höghastighetsfärjor Populär Vård för fångar räddad Fängelset i Västervik får leva vidare UTRIKES: Ljusare för Finland Tele Danmark sparkar var sjätte Färjor stoppade i svensk hamn ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV

Det hänger på håret för SJ:s anställda Mats Andersson

SJ satsar på sitt designprogram, tågen ska vara blå, alla skyltar ska se likadana ut. Och de anställda får inte ha hår som räcker längre än till axlarna. Det här med håret ingår i SJ:s nya uniformsreglemente. Nya och fina uniformer, det ser alla fram mot. Men SJ nöjer sig inte med att reglera klädseln för de anställda. På Stockholms central är många upprörda över att SJ, som de tycker, lägger sig i sådant de inte har med att göra, nämligen hårlängden. Räcker håret längre än till axlarna ska det vara uppsatt, och det med "enkla och klassiska hårsmycken i passande färg". Dessutom ska håret hålla sig inom "naturlig färgskala" - Genomför man det här så har man kört över personalen med ångvält, sagt att du duger inte som du är och vi ska stöpa dig i SJ-form. Ann-Marie Nordbäck arbetar på kundservice och hon är lindrigt sagt upprörd över de nya reglerna. Tycker att SJ lägger sig i sådant de inte har med att göra. Hon är inte ensam i sina åsikter. Ring i örat - Skorna är nog det man reagerat mest över, säger Susanne Holm, också hon på biljettförsäljningen. Det nya uniformsreglementet är tämligen utförligt och tar upp det mesta från färg och utseende på skor och strumpor till smycken, hår och typ av väska man får ha till uniform. När förhandlingarna om det nya reglementet inleddes kom SJ med krav på att män inte får ha ring i örat, även antalet smycken för kvinnorna var reglerat i förslaget, som över huvud taget var väldigt könsuppdelat. Så var till exempel snörskor förbehållna manlig personal. Efter förhandlingarna återstod det här med håret, och facket reserverade sig på den punkten, utom när det gäller dem som håller på med livsmedel. Kan bara bli sämre Det nya reglementet gäller även på X2000 och för personalen där blir det en lindring, de kan nu få ta av västen om det blir varmt. Det finns arbetsledare på X2000 som tycker att det är för slappt. Att Ann-Marie, Susanne och deras kamrater opponerar sig, betyder absolut inte att de vill släppa allt fritt, men de tycker att SJ gått över gränsen till det personliga. - En SJ-uniform kan man ju hänga av sig när man kommer hem. Det kan man inte med en SJ-frisyr, konstaterar Ann-Marie. På Stockholms central är en lokal tillämpning av reglerna på väg. Joakim Kardell som är ordförande för klubb försäljning hoppas att man bland annat ska slippa reglerna om hårlängd och att den som sitter inne hela dagen ska få ha sandaler. Hans chefer säger dock att den enda anpassningen man tänker göra är att ytterligare strama upp reglerna. Ett strängare reglemente tänker Joakim inte skriva under. - Vad blir då nästa steg, att man inte får vara orakad, ha skägg, vara för tjock eller för lång?

"Staten har ansvar för Posten" Anita Fors

Knappt har de senaste förändringarna i postlagen trätt i kraft den 1 januari i år, förrän nya ändringar aviseras. - Resultatet av den ekonomiska analys av Posten som vi gör nu kommer att bli en ny postproposition, en revidering inte minst vad gäller kassanätet, sa kommunikationsminister Ines Uusmann när hon i mitten av februari träffade företrädare för Seko Post Väst. Den analys av Postens ekonomi som utförs av en utomstående revisionsbyrå, ska vara klar senast den 6 juni. Två utredningar Postens kassanät utreds för närvarande såväl internt inom kommunikationsdepartementet, en utredning som ska vara klar i vår, som av statssekreterarna i finans- och kommunikationsdepartementen. De senare ska titta på de politiska konsekvenserna av eventuella beslut kring kassanätet. Än finns inga färdigtänkta tankar, menade Ines Uusmann, men ställde själv frågan om hur postkontoren ska finansieras: Kan man tänka sig någon form av skatte- eller fondfinansiering? Bolagiseringen av Posten och konsekvenserna därav var också på tapeten: - Vi måste ha ett hållbart system för posthanteringen. Jag tror inte på återställare, en återgång till det gamla, men idag är jag mer tveksam. Det kanske är det man måste göra. Välkomnar facket - Vattenfall får ju en ny roll nu i samband med energiöverenskommelsen. Kanske blir det något liknande för Posten, sa Ines Uusmann och välkomnade samtidigt fackets medverkan i framtidsdiskussionerna för Posten. Mot bakgrund av den senaste tidens rationaliseringar ville Postklubben ha svar på vad som egentligen är Postens kärnverksamhet. Ska Posten bli ett nytt Banverk? Ska Posten stå för hela kedjan i posthanteringen, från brevlåda till brevlåda eller bara från postterminal till postterminal - Vi har inte fört diskussionen om vad som ingår i infrastrukturen för Posten än. När man väl definierat något till infrastrukturen, måste staten också ta ett ansvar. Det finns en omvänd tro mot åttiotalet, när hela landet trodde att allt gick att lösa företagsekonomiskt. Vad som är det nationella ansvaret diskuteras i hela Europa idag.

Till salu: extra prima post- kontor Eva Strinnholm

Ska postkontoren betalas via skattsedeln? Eller kanske med någon form av fondfinansiering? Kommunikationsminister Ines Uusman nämnde de möjligheterna vid mötet med Seko post väst i mitten av februari (se ovan). Det är möjligt att den analys av Postens kassanät som nu görs av Öhrlings Coopers & Lybrands utmynnar i något förslag åt det hållet. - Vi måste ha en beredskap för att lägga nya förslag, kommenterar departementsrådet Connie van der Capellen. Hon säger också att "det var kanske lite tidigt att prata om det nu", men förnekar inte att det finns sådana tankegångar. Åke Kihlberg, Sekos representant i koncernfacket på Posten, är öppen för alla förslag. - Vi får inte spola några möjligheter att kunna behålla ett vettigt kontorsnät och kan man få någon utifrån att betala så är det mycket intressant. "Någon utifrån" kan exempelvis vara banker, kommuner eller storföretag med intresse av bygden ifråga. Skattefinansiering tror han däremot inte på. - Jag tror det skulle vara svårt att få politikerna att prioritera postkontor i konkurrens med till exempel sjukvården.

Slarvigt, sa Uusmann Anita Fors

- Det var slarvigt av mig. Det säger kommunikationsminister Ines Uusmann, på frågan om varför hon deltog i regeringsbeslutet om det bostadsområde i Helsingborg där hon tänkte bosätta sig. Bostadsområdet Norra Hamnen i Helsingborg är ett omstritt ärende. I våras överklagade Hyresgästföreningen ett planärende för bostadsområdet hela vägen upp till regeringen. Deltog i beslutet När regeringen i juni behandlade ärendet - och avvisade överklagan - deltog Ines Uusmann i beslutet, trots att hon själv hade intresse av hur utfallet skulle bli. - Jag hade gått ut från regeringssammanträdet om jag varit uppmärksam på att det berörde min man. Det var min man som hade tecknat ett bokningsavtal med HSB om en lägenhet och jag var inte uppmärksam på att ärendet rörde just det området. - Jag bodde inte i Helsingborg då, utan flyttade dit först i oktober. Kan vara jäv Rättschefen på statsrådsberedningen har inte velat säga om det rör sig om jäv eller inte, eftersom han inte känner till alla detaljerna i ärendet.

Friad från stöld - fick sparken ändå Eva Strinnholm

En brevbärare anklagas för stöld på sin arbetsplats och får sparken. I tingsrätten frias han, men får ändå inte tillbaka sitt arbete. Seko ska driva frågan till arbetsdomstolen. Brevbäraren lade undan ett postförskott adresserat till honom själv. Han lade det i sitt klädskåp. Det noterades av en överordnad, som därefter höll ögonen på honom. När det var dags att gå hem tog brevbäraren sitt paket, utan att betala avgiften. Arbetsledningen ingrep och polisanmälde händelsen. Paketet innehöll CD-skivor och postförskottsavgiften var på 760 kronor. Enligt Posten försökte brevbäraren att stjäla paketet, medan Sekos representanter anser att han tänkte betala senare. Tingsrätten motiverar sin friande dom med att det var praxis på detta utdelningskontor att ta hem egna postförskottspaket och betala senare. Det sa försvarets vittne i tingsrätten och det säger flera brevbärare både på den aktuella arbetsplatsen och utdelningskontor i grannskapet. Arbetsledningen förnekar dock detta. Brevbäraren är i 50-årsåldern och har arbetat på Posten i 33 år.

Jätte- företag hyr ut Telias över- taliga Leif Andersson

Personaluthyrningsföretaget Manpower administrerar sedan årsskiftet uthyrningen av personalen vid Telias personalförsörjning i Stockholm. Personalen kan som tidigare hyras ut inom Telia-koncernen men numera även till externa företag. I Stockholm är det cirka 100 personer som för närvarande berörs. De anställda som inte vill bli uthyrda externt har rätt att tacka nej eftersom de endast har arbetsplikt inom Telia. Genom överenskommelsen får övertalig personal möjlighet att utnyttja den rekryteringsverksamhet till fasta jobb som Manpower bedriver. Nytt jobb för var fjärde Enligt Manpowers egna uppgifter får var fjärde anställd nytt arbete hos någon kund. - Att bli uthyrd externt kan vara ett bra sätt att prova sig fram samtidigt som man har kvar sin anställning hos oss, säger Gunilla Gunnarsson, förmedlingschef vid Telias personalförsörjningsdivisionen i Stockholm. Även Roland Hansson, doktor i företagsekonomi som är i färd med att undersöka hur Telias personalförsörjningsdivision fungerar, är positiv. - Det här kan vara mycket bra för personalen. Manpower tar fram en personalprofil över vad man kan. På så sätt blir man synliggjord och det är viktigt när man saknar arbete. Syns du inte så finns du inte. Än så länge är det bara i Stockholm som Manpower har tagit över men Göteborg och Malmö står på tur och kommer troligen med i mars eller april. 345.000 anställda Manpower är ett världsomspännande företag med 345.000 helårsanställda i ett 40-tal olika länder. Årligen strömmar 2 miljoner människor ut och in i företaget. Från årsskiftet köpte man det svenska personaluthyrningsföretaget Teamwork som nu gått upp i koncernen. Manpower har 7.000 anställda i Skandinavien. I Norge har företaget bildat ett bolag tillsammans med Den Norske Bank för "outplacement" av personal vilket betyder att man tar hand om övertaliga från banken. Den Norske Post har också köpt in sig i bolaget.

Ombyggnad av pansar- vagnar kan hamna utom- lands Leif Andersson

Försvaret ska bygga om 350 pansarbandvagnar som man köpt från före detta Östtyskland. Men ordern kan hamna i Tyskland eller Tjeckien samtidigt som försvaret lägger ner sina egna verkstäder. - Det är märkligt att man går utomlands när vi behöver arbeten i Sverige, säger Lars Holm, ombudsman på Seko. Var och en av de 350 pansarbandvagnarna beräknas kräva 1.000 timmars arbete vilket betyder 350.000 arbetstimmar totalt. För verkstäderna i Ystad, Borås, Linköping, Växjö och Umeå skulle det innebära sysselsättning i mellan tre och fyra år istället för nedläggning. Ingen upphandling krävs För försvarsmateriel är det enligt EU-reglerna tillåtet att gynna verksamhet i det egna landet då det inte krävs någon vanlig upphandling. Förutom företagen i Tyskland och Tjeckien har FMV även begärt in offerter från svenska Hägglunds.

SJ börjar banta Mats Andersson

Nu har förhandlingarna börjat om uppsägningar på SJ. Ännu är det för tidigt att säga hur det går. För SJ-verkstädernas del finns det ett färdigt förslag som innebär att lokverkstäderna i Hallsberg och Helsinborg försvinner medan de får behålla visst vagnunderhåll. Hela vagnverkstaden i Boden riskerar att försvinna. Seko har anlitat en löntagarkonsult som dels ska undersöka andra lösningar och dels se om SJ:s ekonomiska beräkningar stämmer. I början eller mitten av mars ska han presentera sin utredning. Ledningen för maskindivisionen väntar med att lägga fram sitt eventuellt förändrade förslag tills dess. Totalt ska maskindivisionen spara 230 miljoner kronor genom neddragningar och geografiska förändringar av reparationer och underhåll. Alla verkstäder berörs på ett eller annat sätt. Hoppas på pension På persontrafikens område händer för närvarande ingenting. Där avvaktar man för att se hur många som utnyttjar erbjudandet om förtida pension. SJ vill inte hamna i situationen att de får för få kvar på något ställe. Som det ser ut nu är det färre som går än vad man trott. Anledningen är att de inte har jobbat ihop till full statlig pension, därmed blir det ett glapp mellan 60 år, då förmånerna i pensionserbjudandet löper ut, och 65 år, då de får full statlig pension. Osthyvel Godstrafiken är redan hårt rationaliserad och där handlar det om många bäckar små, ett par personer här och ett par där som får gå. Sammanlagt handlar det om många personer. Ett undantag finns och det är Helsingborg, som ska slås samman med Malmö. Där lär fler få gå, hur många är nu föremål för lokala förhandlingar. Även inom gods hoppas man på pensionserbjudandet. Nu är det så - i stort sett - att på vissa orter vill alla gå, på andra orter inga. Någon månad före sommarens tidtabellskifte bör allt vara klart.

Taxan för ett telefon- samtal olika från ort till ort Leif Andersson

Regeringen vill göra det möjligt för teleoperatörerna att ha olika teletaxor på olika orter i landet. Dessutom ska den dominerande operatören i framtiden särredovisa kostnaderna för samtrafiken med andra teleföretag. Post- och telestyrelsen får också ökade befogenheter för att övervaka telemarknaden. Det framgår av den lagrådsremiss som ligger till grund för den proposition om ny telelag som regeringen tar ställning till den 6 mars. Enligt lagrådsremissen ska det bli möjligt med "geografiska variationer i taxorna ..." för telefonitjänster. Kostnaden för telefoni kan alltså variera från en ort till en annan. Det är något som Daniel Johanesson, VD för Telias konkurrent Telenordia, inte är förtjust i. - Med det här förslaget öppnar regeringen en farlig väg. Om vi investerar på en ort så kan Telia som dominerande operatör sänka sitt pris just på den orten för att slå ut oss. Därmed kan vi hamna i samma situation som det ständiga bråket mellan Posten och Citymail, säger han. Fruktar nya monopol Daniel Johannesson menar också att förslaget till ny telelag endast omfattar "historiska teletjänster" som telefoni och låghastighetsmodem och inte den nya tekniken. - Telia får med lagen möjlighet att bygga nya monopol på det nya bredbandsområdet som inte omfattas av lagen, säger han. En annan förändring är att Post- och telestyrelsen får vidgade befogenheter och ska ha ett övergripande ansvar för att telemarknaden fungerar effektivt ur konsument -och konkurrensperspektiv. Regeringen föreslår också skärpta krav på den dominerande operatören när det gäller kostnadsredovisning. Alla operatörer som bedriver samtrafik och som har "ett betydande inflytande på marknaden" ska ha separat redovisning av kostnader och intäkter för samtrafik. Lag ersätter avtal Det avtal som hittills funnits mellan staten och Telia och som gällt särskilda åtaganden ska inte förlängas utan ersättas av lagstiftning. När det gäller telekatalogen så ska teleoperatörer vara skyldiga att lämna ut publicerad abonnentinformation till andra operatörer. Registret ska göras tillgängligt för allmänheten via nummerupplysningstjänsten. Andra operatörer ska inte tvingas att trycka kataloger som Telia gör idag. Post- och telestyrelsen får också i uppdrag att utreda hur en gemensam nummerdatabas kan skapas. En databas för elektroniska postadresser på Internet avvaktar regeringen med. Frågan om försäljning av Telia dyker ständigt upp och med den nya lagen har en del av förutsättningarna för en privatisering skapats. Frågan om en privatisering av Telia behandlas dock inte i lagrådsremissen och det är oklart om den nu blir aktuell. Telia hävdar att man behöver ett kapitaltillskott på mellan fem och tio miljarder inom några år och det är pengar som ägaren staten måste skjuta till eller krävs det att nya ägare kommer in med friskt kapital. Seko-magasinet har talat med flera bedömare, bland andra fondkommissionärer, men ingen av dessa tror på någon privatisering just nu. Tror på privatisering Telias styrelseordförande Bengt Westerberg säger att frågan om privatisering är en ägarfråga och att han inte vet hur tongångarna går i regeringen. - Det beror på vad ägarna vill göra med Telia. Men med den affärsinriktning som företaget har nu skulle en privatisering vara positiv, säger han. Daniel Johannesson på Telenordia tror att det kommer en privatisering men inte just nu. - Det är sannolikt att den kommer, men den behöver inte hänga ihop med propositionen, säger han.

Särskilda väjnings- regler för höghas- tighets- färjor >Anita Fors

Särskilda väjningsregler för höghastighetsfärjor i begränsade områden. Det kan bli resultatet av mötet mellan de nordiska sjösäkerhetsdirektörerna i Göteborg. - De internationella sjövägsreglerna är gjorda för segelfartyg och ångfartyg, inte för fartyg som gör 30-40 knop. Samtidigt är det den mest accepterade konventionen på sjöfartens område. Vi kan inte vänta på förändringar i de internationella reglerna. Höghastighetsfärjornas navigationssäkerhet måste lösas lokalt, säger den svenske sjösäkerhetsdirektören Johan Fransson. Höghastighetsfärjorna har blivit allt fler och allt större de senaste åren. Det är orsaken till att man nu diskuterader höghastighetstrafikens effekter på sjösäkerhet och miljöpåverkan. Utgångspunkten för resonemanget var den samnordiska probleminventering som presenterades i mitten av januari. Andra frågor som sjösäkerhetsmyndigheterna snabbt vill ha svar på är: Kan muddereffekten av vattenjetaggregaten förändras med ny design? Hur kan man begränsa den störande vågbildningen? Och hur påverkas havets ekologiska system av färjornas framfart? Enormt vattenflöde Att frågorna är berättigade bevisas av det faktum att genom vattenjetaggregaten på de största höghastighetsfärjorna, Stena Lines HSS 1500, flödar hela 100 kubikmeter vatten per sekund. Ett vattenflöde motsvarande en tredjedel av hela Göta Älvs. Den forskning som hittills gjorts kring trafiken med höghastighetsfartyg är fragmentarisk. Trots en hel del forskning på området har ingen tidigare satsat på att ta fram en helhetssyn på problemen. En av orsakerna är de skilda kustkaraktärer som finns kring de olika linjer som trafikerar de nordiska länderna. Det har gjort att forskningsresultaten inte blivit allmängiltiga, utan begränsats till lokala förhållanden. Enligt den optimistiska tidsplanen skall svaren på de nordiska frågorna vara klara redan i sommar. Sjösäkerhetsdirektörerna ska också träffa de nordiska redareföreningarna för att diskutera problemen med höghastighetsfartyg.

Populär Björn Forsberg

Förtroendet för Seko-magasinet är stort. Det visar en nyligen genomförd medlemsundersökning. 93 procent tycker att tidningen är trovärdig. 95 procent uppger också att de läser något i tidningen eller åtminstone ögnar igenom den. Nästan en tredjedel säger att de läser allt. Det är opinionsföretaget Demoskop som har gjort en stor undersökning om vad Sekos medlemmar tycker i olika frågor. Bland annat har man frågat efter inställningen till Seko-magasinet. 93 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att tidningen är lättläst. 84 procent instämmer på samma sätt i att den har en tilltalande layout. 40 procent att den inspirerar till facklig aktivitet. 83 procent tycker att tidningen skulle skriva mer om viktiga händelser inom Seko. Några större skillnader mellan medlemmarna finns inte. Oavsett bransch, facklig aktivitet, kön och ålder har man i stort sett lika positiv inställning. 794 personer har deltagit i undersökningen.

Vård för fångar räddad Mats Andersson

På kriminalvårdsanstalterna har man svårt att klara alla dem med olika psykiska störningar som nu döms till fängelse. Därför var oron stor när en vårdavdelning för just dessa hotades av nedläggning. Men avdelningen lever kvar, om än i något annan form. Sedan 1992 döms människor till fängelse som tidigare dömts till psykiatrisk vård. Det har skapat problem på anstalterna, både för personal och intagna och det har funnits stort behov av att ge de psykiskt störda fångarna mer adekvat behandling. - Under en procent av alla dömda döms till psykisk vård. Det skulle rent statistiskt betyda att brottslingarna har tio gånger bättre psykisk hälsa än befolkningen i övrigt, säger professorn i rättspsykiatri Lars Liedberg och konstaterar att naturligtvis inte är så. Han anser att de psykiskt störda lagöverträdarna måste tas om hand. Det gjorde man på bland annat avdelning 114 på rättspsykiatriska kliniken i Huddinge. Men avdelningen hotades av nedläggning, de anställda av uppsägning och de intagna av att berövas sin vård. Avdelning 114 fick dock leva vidare, som en stödavdelning knuten till kriminalvårdsanstalten Beateberg i Huddinge. Avdelningen har sju platser för patienter som psykiatrin bedömer som icke behandlingsbara. Säkerheten är densamma som på klass 3-anstalter, det vill säga "Kumla-standard". Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.

Fäng- elset i Väster- vik får leva vidare Eva Strinnholm

Fängelset i Västervik blir kvar. Kriminalvårdsstyrelsen har strukit Västervik från listan över anstalter som ska läggas ner under året. Detta efter förhandlingar med Seko, som påpekat att de planerade nedläggningarna kommer att öka trängseln på de fängelser som blir kvar. Med ökad trängsel - KVS säger själv att medelbeläggningen kommer att stiga från 87 till 91 procent - blir säkerheten sämre liksom arbetsmiljön och kvalitén på arbetet, inte minst kontaktmannaskapet. Lättade och överraskade - Vi är givetvis mycket lättade, men undrar samtidigt om man får behandla människor hur som helst. Det säger Seko-klubbens kassör Janne Andersson och berättar att såväl glädjebeskedet som det tidigare chockbeskedet kommit som totala överraskningar. - Den gången, det var i november förra året, ringde arbetsgivaren hem till oss alla på en söndagskväll och kallade till personalmöte på måndagsmorgonen. Där fick vi beskedet att Västervik skulle bort istället för Mariestadsanstalten, som man tidigare sagt. Litar du på detta besked? - Ja, nu blir vi nog kvar till år 2002, då vi ska försvinna tillsammans med flera andra gamla cellfängelser. Beslutet att behålla Västerviksanstalten räddar jobben för ett 40-tal personer, varav drygt 30 Seko-medlemmar. 130 i farozonen Kvar på den nedläggningslista som KVS ska överlämna till regeringen finns kriminalvårdsanstalterna i Ödevata, Mäshult, Majorshagen, Orretorp och Djupvik. Nedläggningarna ska ske under 1997 och runt 130 personer riskerar att bli av med sina arbeten. Vid de åtta anstalter (Hildero, Singeshult, Valla-Sjöboda, Ytterby, Vångdalen, Bergsåker, Härlanda och Visby) som är under avveckling berörs ungefär 400 personer. Seko och KVS förhandlar nu om pensionsavgångar, flytthjälp och andra åtgärder i samband med detta.

Ljusare för Finland AnneMarie Awes

Ekonomin i Finland pekar uppåt igen. Men utgångsläget är förfärligt, bortåt en halv miljon finländare, 15 procent, går utan jobb och statsskulden överskrider 400 miljarder mark. Den fortsätter dessutom att växa med beräknade 20 miljarder mark i år. Det som går bra är tillväxten. Industrins och arbetsgivarnas centralförbund spår i sin alldeles färska konjunkturbarometer fortsatt snabb tillväxt, särskilt inom byggindustrin. Siffror från Statistikcentralen visar också att produktionen nu äntligen kommit upp i samma nivå som i början av 90-talet, då den ekonomiska krisen slog till, skriver Dagens Politik. Energisektorn visar också ett bra resultat, mycket tack vare ökad export till Sverige samtidigt som man slutat importera elkraft och istället producerat själva. Sänkt skatt För att stimulera ekonomin och nyanställningarna vill en expertgrupp, tillsatt av den finska regeringen, bland annat sänka skatterna för låginkomsttagare. Tanken är att företagen ska kunna betala en lägre lön och därmed "ha råd" att anställa. Den anställda ska kunna överleva på sin låga lön genom att skatten också är låg.

Tele Danmark sparkar var sjätte Leif Andersson

Tele Danmark planerar att skära ner sin personalstyrka med 2 500 personer. Samtidigt expander Telias danska dotterbolag och räknar med att ha mellan 25 och 30 procent av den danska marknade år 2005. Det är avregleringen och de därmed följande rationaliseringarna som nu gör att var sjätte anställd vid Tele Danmark tvingas gå. Beskedet har skapat stor oro bland personalen och inneburit strejker och protestaktioner. Avregleringen av telemarknaden har inneburit att Svenska Telias dotterbolag Telia Danmark tillsammans med Tele2 och Global One idag slåss om marknadsandelar i Danmark. Uppstickare - Vi agerar som nya uppstickare gör på den svenska marknaden, säger Thomas Boe Bramsén, marknadsdirektör vid Telia Danmark. Företaget startade i februari 1995 och har idag 140 anställda. Från början koncentrerade man sig på att sälja stora företagsväxlar och utlandstelefoni. - Vi har inget eget nät, därför kunde vi bara gå till stora företag. Idag har vi ett 60-tal storföretag som kunder och av Danmarks tio största företag är fem kunder hos oss. Vi har sju procent av utlandsmarknaden, säger Thomas Boe Bramsén. Prefixtelefoni I oktober 1996 började Telia Danmark dessutom marknadsföra prefixtelefoni och den marknaden har idag vuxit till 15.000 kunder med 75.000 telefoner anslutna. Enligt Thomas Boe Bramsén ska Telias danska företag bli ett fullservicebolag och inte ett "nischbolag" som exempelvis Tele2 är i Sverige. Målet är att Telia Danmark ska ha mellan 25 och 30 procent av den danska marknaden år 2005. Hittills har företagen inte gett någon vinst på grund av de stora investeringar man gjort, men 1997 räknar Thomas Boe Bramsén med att det ska vara slut med förlusterna.

Färjor stoppade i svensk hamn Anita Fors

13 av 199 kontrollerade utländska fartyg var så dåliga att de belades med nyttjandeförbud i svenska hamnar under sista kvartalet 1996. Däribland två färjor i regelbunden trafik på svenska hamnar. Tyska rorofärjan Kahleberg, som går i trafik för TT-Line mellan Trelleborg och Rostock, låg med nyttjandeförbud tre dagar i december efter en kollission. Kahleberg ersätts i februari av Stena Traveller som kommer att få svensk bemanning. Bahamasflaggade men svenskbemannade Delphin, som går i trafik för TR-Line mellan Trelleborg och Rostock, låg med nyttjandeförbud tre dagar i november. Brister noterades på utrymningsvägar, länsportar, brandisolering, branddörrar, utrustning för brandpersonal och passagerarlarmsystemet. Under september-november fastnade två svenska kemikalietankers i utländska hamnar; CT-Star, efter en kollision i Kielkanalen, och Dalì på grund av brister i pumprummet. Totalt fick 160 fartyg nyttjandeförbud i de hamnar som omfattas av den europeiska hamnstatskontrollen under det sista kvartalet i fjol. 714 kontrollerades Under hela året kontrollerades 714 fartyg i svenska hamnar. 312 av dem hade brister, varav 30 så allvarliga att de fick nyttjandeförbud. I Australien görs också hamnstatskontroller. Under fjolåret kontrollerades 2.901 fartyg, varav tre svenskflaggade. Totalt hade 248 av de kontrollerade fartygen så allvarliga brister att de fick nyttjandeförbud. Sämsta flaggstat var Malta, som fick nyttjandeförbud för 20 procent av de 50 fartyg. Tätt följt av Kina, på cirka 16 procent.

Övriga nyhets- rubriker i februari

Slutet för Glufs-Glufs 1.000 på Amu mister jobbet Minskad satsning på trafikleder i Stockholm Seko stöder nya portosystemet Annica blev klokare med Athena E-post till alla Sänkt skadestånd för misshandlad vårdare UTRIKES: Avregleringen ska rädda telejobb Mera bråk på franska vägar

Nyhets- arkiv

Webnyheter februari Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Webnyheter december Saxat ur decembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter november Saxat ur novembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter oktober Saxat ur oktobernumret av Seko-magasinet. Webnyheter september Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet.

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet02.htm