Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Nyheter ur SEKO-magasinet

Januari 1997

Miljoner i flygbonus spårlöst försvunna JK granskar FMV-avtal Tre nummerbyråer bort Uppsägningar och nedläggningar SJ:s medicin Sjöfolk i kläm - mister sjuklön Slut med gratisutdelad post Sjösäkerheten ses över Många mådde dåligt i Telias personalförsörjning Svårare få förtidspension Fick rätt till ersättning efter lång tid Seko satsar på arbetsledarna Dålig beredskap för katastrofer på fängelser Bättre löner med nytt bogserbåtsbolag UTRIKES: Lättare för konsumenter att få rätt England inför flytande fängelse Kanadas postverk sparkar tiotusen ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV

Miljoner i flyg- bonus spårlöst för- svunna Leif Andersson

Bonuspoäng för en miljon kronor för flygresor försvinner varje år vid Försvarets materielverk, FMV. Det kan vara så att en grupp tjänstemän samlar poäng vid tjänsteresor och sedan använder dem för privata resor. - Om poängen används privat är det helt klart fråga om mutbrott, säger Torbjörn Lindhe, sekreterare på Institutet mot mutor. Enligt FMV:s reseriktlinjer ska bonuspoäng som personalen tjänar in vid tjänsteresor tillfalla FMV. Men detta sker endast i ett fåtal fall. Enligt en genomgång av resandet under 1995 som Leif Nilsson vid FMV:s reseenhet gjort "försvann" det 11 miljoner resepoäng under året. Omräknat i pengar motsvarar det 1 miljon kronor. Vad det handlar om är det system som flygbolag, hotellkedjor och hyrbilsföretag tilllämpar för att knyta kunder till sig. Varje gång någon reser, bor på hotell eller hyr bil är det möjligt att samla rabatt-poäng. En viss mängd poäng berättigar till en ny resa eller en ny vistelse på hotell. Om resan företas i tjänsten eller privat bryr sig flygbolagen inte om. Förutsättningen är att man har ett särskilt kort som flygbolagen utfärdar. Omöjligt att kontrollera Kortet är personligt och för arbetsgivaren eller skattemyndigheten är det praktiskt taget omöjligt att kontrollera om en anställd har kort och samlar poäng. - Inom den offentliga sektorn är det förbjudet att använda poängen för privata resor. Det står på bland annat SAS:s anmälningsblankett när man ansöker om bonussystemet. Men det har aldrig prövats i domstol eftersom det är så svårt att bevisa, säger Torbjörn Lindhe vid Institutet mot mutor. Enligt honom förekommer det att personer som reser i tjänsten åker en längre väg eller reser en dag tidigare än nödvändigt bara för att få extra bonuspoäng. - Det är ett stort problem för många företag som får dyrare resekostnader för att personalen vill komma åt mer bonuspoäng, säger han. Beräkningarna som Leif Nilsson vid FMV gjort bygger på internationell praxis där man räknar med att ungefär 30 procent av resenärerna samlar poäng. - Resterande 70 procent är sådana som kanske inte reser så ofta och därför inte är intresserade av att ha plånboken full med kort, säger Leif Nilsson. För eget bruk Hur många människor som har kort vid FMV är det ingen som vet. - Det kan handla om relativt få personer. Det finns folk som har satt det i system att hämta in poängen för eget bruk i och med att det inte går att kolla, säger Leif Nilsson. Han menar att det är angeläget att personalen följer reglerna och rapporterar till arbetsgivaren hur många poäng man samlat in så att dessa kan användas vid nästa tjänsteresa. Skattepliktig förmån - FMV är ju med och betalar flygbolagens administration för systemet och den kostnaden ligger på 10-15 procent av biljettpriset, säger han. Sedan årsskiftet räknas det som en skattepliktig förmån att använda sig bonusresor. Enligt Lars Wigert, informationschef vid FMV, kommer det att bli en skärpning så att intjänade bonuspoäng enbart används till tjänsteresor. - Uppenbarligen har reglerna inte efterlevts som de ska. I fortsättningen kommer man att hantera det här med större fasthet, säger han. Den som flyger mycket i tjänsten kan samla bonuspoäng, som så småningom räcker till en gratisresa. Inom den offentliga sektorn är det förbjudet att använda poängen för privata resor. Trots det har bonuspoäng värda en miljon kronor försvunnit vid Försvarets materielverk, FMV.

JK granskar FMV- avtal Leif Andersson

Justitiekanslern JK har fått regeringens uppdrag att utreda det så kallade strukturavtal som FMV och Volvo Aero Corporation AB slutit. Regeringen vill att JK undersöker varför FMV ingick avtalet och om man fick göra det. Avtalet, som har hemligstämplats, kan ha påverkat Volvos beslut att lägga ner verksamheten i Arboga och därmed ställa 650 personer utan jobb.

Tre nummer- byråer bort Leif Andersson

Telia lägger ner nummerinformationen i Karlstad, Trollhättan och Falköping. Sammanlagt berörs 136 personer av nedläggningen. Av dessa finns 69 i Trollhättan, 34 i Falköping och 33 i Karlstad. - Vi hade ingen aning om det här, säger Jenny Ström, sektionsordförande vid Seko Göteborg. Verksamheten ska var borta till den första april i Falköping, i Karlstad till den första maj och i Trollhättan till den första maj.

Uppsäg- ningar och nedlägg- ningar SJ:s medicin Anita Fors

Uppsägningar, neddragningar och rationaliseringar. Så ser den närmaste framtiden ut för SJ. Företaget har presenterat sitt åtgärdsprogram för att lösa de ekonomiska problemen. En effekt är att cirka 1.500 anställda riskerar att bli arbetslösa. Seko kräver att politikerna agerar. Trafiken minskar på en rad sträckor från juni 1997, bland annat försvinner många natt-tåg. SJ hotar också med att helt lägga ner trafiken mellan Karlstad och Göteborg och på Mittlinjen, Östersund och Sundsvall - "om inte en finansiering kan åstadkommas". Det sistnämnda en hälsning till politikerna. Störst förändringar blir det inom godstrafiken. Fler av de internationella godstågen ska sättas samman i Mellansverige, istället för Skåne. Det blir rationaliseringar inom bangårdsarbetet, i övrigt inga förändringar för vagnslasttrafiken. Matartrafik egen enhet Matartrafiken för gods ses över i ett särskilt projekt och lär bli en egen resultatenhet för att inte belasta godsdivisionens resultat. Trafikneddragningarna får också följder för verkstäder och administration. De biljettexpeditioner som inte klarar av att sälja biljetter för minst tio miljoner kronor om året försvinner, åtminstone från SJ. Man hoppas att andra ska vilja ta över försäljningen. Nu inleds förhandlingarna med Seko och de andra förbunden. Cirka 10.000 anställda får ett pensionserbjudande, enligt SJ:s gd Stig Larsson. Han lovar också att SJ ska hjälpa till med utbildning, omskolning och ge stöd till dem som vill starta eget. Hela åtgärdsprogrammet är presenterat för kommunikationsminister Ines Uusmann. Det är ju politikerna som bestämmer reglerna. Bland annat att SJ ska vara lönsamt. SJ:s åtgärder kan alltså ses som en naturlig konsekvens av den förda trafikpolitiken, så frågan är om regeringen gör så mycket mer än att öka upphandlingen av olönsam trafik. Sparar 850 miljoner Genom åtgärdsprogrammet hoppas SJ spara 850 miljoner kronor om året från 1998, förra året låg förlusten strax under den summan. Seko/SJ kräver av politikerna att de snarast fattar beslut som förbättrar järnvägsbranschen konkurrensvillkor.

Sjöfolk i kläm mister sjuklön Anita Fors

Personalen på ColorSeacat är vanligt sjöfolk, anställda av en svensk arbetsgivare. Men de riskerar ändå att ställas utan såväl sjukersättning, föräldraförsäkring som pensioner. Den 1 januari 1996 bildade ägarna till svenska Seacat AB tillsammans med norska Color Line ett gemensamt bolag som skulle fortsätta driva katamarantrafiken mellan Göteborg och Fredrikshamn. Seacat AB ombildades då till ColorSeacat AB, men personalen var kvar. När det nya bolaget förhandlade om kollektivavtal för 1996-97, uppgav de att personalen var "anställda i bolaget på av bolaget inchartrade fartyg". Så var emellertid inte fallet. Istället hyrdes personalen ut till det norska företaget ColorSeacat KS. Hade de nu tjänstgjort på ett svenskt, norskt eller annat EU/EES-lands fartyg hade allt varit frid och ro, men ms Seacat Danmark för Bahamasflagg. I december, när sjömansskattenämnden gått igenom alla omständigheterna kring bolagsombildningen, kom chocken för de 50 anställda. Trots att företaget hela året dragit skatt och betalat in såväl skatt som sociala avgifter i Sverige ville nämnden nu riva upp alltihop. Nämnden fann att förhållandena nu är sådana att de anställda skulle ha betalat skatt i Norge hela 1996 istället. När det gäller socialavgifterna är situationen än mer komplicerad. Några socialavgifter skulle inte ha betalas till Sverige, men inte heller till något annat land. EU-reglerna är inte tilllämpliga eftersom fartyget de arbetat på inte är registrerat i något EU/EES-land. De nordiska samordningsreglerna gäller inte heller, eftersom de hänvisar till EU-reglerna. Faller utanför Så de anställda faller utanför alla sociala skyddsnät. De ska "nollklassas" hos försäkringskassan och mister rätt till sjukpenning, föräldrapenning, sjukvård och pensioner i Sverige. Trots det skall de tvingas betala skatt till Norge. Än är inte sista ordet sagt. Osäkerheten kring konsekvenserna av ett sådant beslut gjorde att sjömansskattenämnden bordlade ärendet på sitt decembermöte. Frågan om ColorSeacats personal ska behandlas i slutet av januari igen.

Slut med gratis- utdelad post Eva Strinnholm

Kommunservice inom Arboga kommun har slutat att dela ut post åt ideella föreningar. Detta efter protester från de postanställda i Arboga. Kommunservice fortsätter dock att distribuera en del av kommunens egen post. Kommunservice sysselsätter personer med alu-jobb, beredskapsarbete, arbetsplatsintroduktion och dylikt. Mellan tre och fem av cirka 80 är sysselsatta med postdistribution.

Sjö- säker- heten ses över Anita Fors

Sjöfartsverket måste bli bättre på sitt analysarbete. Sjöfartsinspektionen ska se över tidsplanen för ISM-koden för svenska färjor. 25 procentsmålet för hamnstatskontroller bör göras flexibelt. Det är några av de saker som Sjösäkerhetskommittén lade fast i sin rapport, som lämnades till kommunikationsminstern i mitten av december. I samband med Estoniakatastrofen kritiserades sjöfartsverket för att ha känt till brister i fartygskonstruktionen på liknande fartyg utan att vidta åtgärder. Nu sätts press på verket att förbättra såväl incidentrapportering som säkerhetsanalyser. ISM-koden, sjöfartens kvalitetssäkringssystem, skulle skyndas på i Sverige som fick en snabbare tidsplan än de internationella reglerna medger. Nu menar kommittén att tidsplanen måste ses över - kanhända är den inte realistisk om man vill nå bra kvalitet. 25-procentsmålet för hamnstatskontroller bör stå kvar som huvudregel, men ett enskilt land ska, med hänvisning till gjorda erfarenheter, kunna välja en annan inriktning. Den linjen ska Sverige driva gentemot nästa ministermöte om den europeiska hamnstatskontrollen. Därigenom skulle man kunna komma tillrätta med den kritik som riktats mot sjöfartsinspektionen om att de av tidsskäl avstår att kontrollera misstänkta undermåliga fartyg, för att istället prioritera kvantitetskravet. Internationell samordning Tanken på att delegera införandet av ISM-koden till något klassningsbolag avvisas helt i inledningsskedet, men utesluts inte för framtiden. Internationell samordning ska vara grundregeln för det svenska sjösäkerhetsarbetet, menar sjösäkerhetskommittén, men väjer inte för att regionala överenskommelser kan vara nödvändiga för att uppnå ökad säkerhet i vårt närområde. Frågor om livräddningsutrustning och utbildning drivs uteslutande på ett internationellt plan.

Många mådde dåligt i Telias personal- försörj- ning Anita Fors

Telias satsning på division personalförsörjning är stor och ovanlig. Men tillkomsten var snabb - kanske för snabb för att personalen skulle hinna begripa hur bra tanken är. Istället mår många dåligt. De slutsatserna kan man dra av de två förstudier som gjorts om Telias Personalförsörjning av Stockholms Universitet. Nu ska hela projektet studeras löpande, inte minst för att fortlöpande kunna korrigera kursen. I januari i år inrättade Telia division personalförsörjning för att anpassa personalstyrkan till nya behov. Tidigare lösningar med olika typer av avgångsvederlag och avtalspensioner ansågs för dyra och rörde upp för mycket oroliga känslor. Ingen sägs upp på tre år Av Teliakoncernens 32.000 anställda flyttades 21.000 till nyskapade division personalförsörjningen. Ingen skulle sägas upp under den treårsperiod som projektet omfattar. En satsning på två miljarder kronor per år. Före 1998 års slut beräknas omkring 5.000 anställda, under kortare eller längre tid, antingen genomgå kompetensutveckling eller lånas ut inom organisationen för att hitta en ny plats inom eller utanför företaget. Lever inte upp till idén Monika Holmgren har studerat den nya metoden. I korthet lyder hennes omdöme: Visionen är föredömlig och har hög moral. På papperet. Verkligheten lever inte upp till idén. Christof Borgström och Carin Frölander har studerat varför den rörliga personalen inom division personalförsörjningen inte sökte de interna platser som fanns tillgängliga. Intervjuerna med dem som fanns inom den rörliga delen av personalförsörjningen visar att 40 procent har dålig eller ingen kontakt med projektet, 35 procent tror inte på en framtid inom Telia och 30 procent uppger att de är likgiltiga för eller negativa till sin situation. Vill inte flytta 35 procent hade inte ens sökt något arbete, medan hela 88 procent sa sig vara intresserade av ett nytt arbete utanför sitt eget kompetensområde. Samtidigt sa lika många att de inte ville flytta för att få ett nytt arbete. Nytänkande idéer - med en gammalmodig hierarkisk organisation som upplevs rörig och kortsiktig. Många oklara direktiv från ledningen. Det är några av förklaringarna. Oavsett säkrad inkomst så mår man dåligt. Företagsrådet positiva En som tror på den nya modellen för att lösa övertaligheten inom Telia är Kjell Olofsson på Seko Tele Mitt i Sundsvall, som har ett övergripande ansvar för division personalförsörjningen i företagsrådet. - Studien är gjord i inledningsskedet, då mådde många dåligt. Innan sorgeprocessen är avklarad är man inte mottaglig för kompetensutveckling. - Omvärlden ger inte bidrag till de som inte är uppsagda. Det bidrar till att skynda på uppsägningar, men vi har lyckats motverka det. Vi har lyckats garantera trygghet för de anställda i tre år. Och förmodligen är det här ett billigare sätt, både för företaget och samhället, än att bara säga upp folk. I undersökningen säger hälften av de intervjuade att facket inte har något att säga till om, en tredjedel menar att facket rentav blivit svagare. - Går man tillbaka i tiden blev vi plattnästa av att bli stoppade hela tiden, arbetsgivaren bara lyssnade och sedan gjorde de som de ville. Nu har vi betydligt större inflytande, inte minst på grund av samverkansavtalet med Telia, säger Kjell Olofsson.

Svårare få förtids- pension Eva Strinnholm

Från årsskiftet är det lika svårt för den som är mellan 60 och 64 som för alla andra att få förtidspension. De så kallade äldrereglerna slopades då. Även denna åldersgrupp bedömas nu endast efter medicinska kriterier. Arbetsmarknad, bostadsort och andra sociala förhållanden spelar inte längre någon roll. De nya reglerna gäller också vid förnyad prövning, det vill säga för den som haft förtidspension men fått den indragen. Samma sak med sjukbidrag. Tar sjukbidragsperioden slut utan att omedelbart ersättas av en ny sjukbidragsperiod eller förtidspension gäller de nya reglerna. Den som har sjukbidrag och vill behålla detta gör alltså klokt i att ansöka om förlängning i direkt anslutning till att den nuvarande perioden går ut.

Fick rätt till ersätt- ning efter lång strid Eva Strinnholm

Birger Dahlberg jobbade med mangangas. Han blev sjuk. Arbetsskada, sa försäkringskassan. AMF sa att sjukdomen uppstått oberoende av jobbet. Birger Dahlberg tog strid och har efter flera års processande fått rätt. Under åren 1941 till 1976 arbetade Birger Dahlberg med svetsning på SJ-verkstaden Notviken i Umeå. Han exponerades då för mangangas. Med tiden blev han mycket sjuk. Han drabbades av ataxi, oförmåga att samordna muskelrörelser. Även talet förstördes. 1987, då Birger Dahlberg var 70 år, anmälde han sin sjukdom som arbetsskada. Hos försäkringskassan var det inga problem, men på AMF (Arbetsmarknadsförsäkringar) menade man att sjukdomen inte uppstått på grund av exponeringen för mangangas. Senare medgav dock AMF att mangangasen kan ha bidragit till utvecklingen av sjukdomen och tillerkände Dahlberg en invaliditetsersättning på 30 procent. Fick rättshjälp 1992 vände sig Birger Dahlberg till Statsanställdas förbund och fick rättshjälp. LO:s Rättsskydd överklagade AMF:s beslut. Ärendet gick till den statliga skiljenämnden. Den gick på Dahlbergs linje; sjukdomen hade uppstått på grund av exponering för mangangas i arbetet. Graden av medicinsk invaliditet fastställdes då till 60 procent. Det var otillräckligt, ansåg LO:s Rättsskydd, och drev frågan vidare. Med hjälp av nya läkarintyg, och det faktum att Birger Dahlberg blir allt sämre, har den medicinska invaliditetsgraden höjts till 80 procent. Det är en seger, men det är möjligt att Birger Dahlberg och hans ombud går vidare och kräver 100 procent. Framgången i skiljenämnden har hittills givit Birger Dahlberg drygt 100.000 kronor.

Seko satsar på arbets- ledarna Mats Andersson

Den som bestämmer över dig på jobbet kan samtidigt vara din förbundskamrat. Seko har över 5.000 medlemmar som är chefer och arbetsledare. Ofta i kläm mellan ledningen och dem på golvet. I praktiken ofta utan facklig organisation som talar för dem. Nu ska det bli en ändring - genom Sekos chefs- och arbetsledarprojekt. Det finns många som inte gillar att dela facklig tillhörighet med sin chef eller arbetsledare, och de ställs ofta utanför det fackliga arbetet. Ändå är många med, än så länge. Marie -Louise Norin håller i projektet och hon gissar att många av cheferna och arbetsledarna lämnar förbundet, om de inte får en service som är anpassad just till deras behov. Hon tillägger att å andra sidan är det många som är med i Seko av ideologiska skäl, de har stått kvar när de avancerat i jobbet. Marie-Louise Norin kan förstå att en del reagerar över att vara med i samma fack som chefen. Men hon säger att man har olika roller, som Seko-medlem och som chef/arbetsledare. Marie-Louise tycker att avdelningar och klubbar ska släppa in arbetsledarna och cheferna i sina led, det har alla nytta av. Bra klimat Facket kan dra nytta av arbetsledarnas/chefernas kontakter och inflytande i organisationen och därmed deras möjligheter att påverka uppåt. För att de ska göra det, krävs ett bra klimat och att arbetsledarna ser fördelarna med att ha bra kontakt med sitt fackförbund. Men visst kan det finnas tillfällen när de båda rollerna kolliderar och en anställd inte riktigt vet om det är chefen eller Sekomedlemmen som står bredvid och kanske inte heller chefen vet vilken roll han ska inta. Sådana frågor är viktiga att diskutera för alla, anser arbetsgruppen. Ingen central lönepolicy Gruppen lär inte föreslå någon central lönepolicy för chefer/arbetsledare, därtill är brancherna allt för olika. Den olikheten gör det också svårt att definiera vad en chef eller en arbetsledare är. Arbetsgruppen kommer att föreslå en deffinition, som sedan får tillämpas lokalt. Någon gång under våren ska det finnas ett färdigt handlingsprogram som bland annat innehåller speciella åtgärder riktade till den här gruppen. Marie-Louise Norin fastslår dock att det inte ska råda någon ensidighet, att Seko inte bara ska mata cheferna med stöd, utan att de satsar tillbaka genom fackligt engagemang.

Dålig bered- skap för kata- strofer på fäng- elser Eva Strinnholm

Bara vid två av tio fängelser testas de beredskapsplaner som finns för katastrofer av olika slag. Vid var fjärde anstalt finns över huvudtaget inga beredskapsplaner. Detsamma gäller 42 procent av häktena. Ansvarsfrågan - det vill säga vem som ska göra vad i händelse av gisslantagan, uppror, myteri och liknande - är otydlig vid sex av tio anstalter och häkten. Stödverksamheten, inklusive kamratstödet, för personal som utsätts för hot och våld fungerar tillfredställande på åtta av tio anstalter och häkten. Detta framgår av en snabbenkät som Seko vård genomfört med anledning av ett dramatisk gisslandrama på Örebrohäktet i december förra året. Hur situationen ska förbättras diskuteras nu bland annat i en arbetsgrupp med representanter både från arbetsgivare och fack.

Bättre löner med nytt bogser- båts- bolag Anita Fors

Ett rejält lönelyft och bättre avlösningssystem. Det blev konsekvensen för de anställda när bogserbåtsbolaget Röda Bolaget tog över bogserbåtsverksamheten i Uddevalla hamn. Den 1 januari gick de tre anställda över från Uddevalla Terminal till Röda Bolaget. - De är nöjda. Alla garanteras jobb och lyfts upp till Röda Bolagets lönenivå. Det innebär närmare 2.000 kronor mer i månaden och ett bättre avlösningssystem, säger klubbordförande Knut Lien i Röda Bolaget som är nöjd med förhandlingarna. Kan ta över fler Då en av de två bogserbåtarna i Uddevalla, bb Ted, i samband med övertagandet säljs till Finland kommer bara två av de anställda att fortsätta sin tjänstgöring i Uddevalla, medan den tredje ska tjänstgöra i andra driftsområden inom företaget. Röda Bolaget för även diskussioner om att överta bogserbåtsverksamhet på andra orter i landet.

Lättare för konsu- menter att få rätt AnneMarie Awes

Visst kan man köpa dyra kapitalvaror där det är billigast, även om det inte är i Sverige. Det mest omskrivna är handeln med begagnade bilar, som är betydligt billigare i Tyskland än i Sverige. I och med EU-inträdet slipper man både tullar och besvärliga blanketter. Men om varan man köpte går sönder eller inte fungerar, kan det vara svårt att hävda sin rätt. Det finns idag en uppsjö av lagar som reglerar konsumenttvister i de olika medlemsländerna. Men det ska bli lättare. EU-kommissionen har lagt ett förslag om att underlätta för konsumenter att hävda sina rättigheter mot företag i annat EU-land. Förslaget går bland annat ut på att en enhetlig blankett utarbetas och införs i alla medlemsstater. Blanketten fylls i av konsumenten och går sedan till det aktuella företaget. De kan sedan föreslå en lösning. Om de inte svarar kopplas behörig myndighet in.

England inför flytande fängelse AnneMarie Awes

Trängseln i brittiska fängelser har nu blivit så stor att man återinför fångskepp. På skeppet Resolution, som ska ankras upp, kan 500 fångar avtjäna sina straff. Skeppet har redan använts i USA som fängelse. Tidigare användes det under Falklandskriget då soldaterna hade sina logement där. Storbritannien har flest antal fångar per capita i Västeuropa. Just nu sitter 58 516 fångar i brittiska fängelser. Fångskeppet är inte tänkt att bli permanent. Man undersöker möjligheterna att omvandla nedlagda militärbaser till fängelser för att lösa krisen.

Kanadas postverk sparkar tiotusen AnneMarie Awes

Tiotusen anställda i Canada Post, det kanadensiska postverket, har sagts upp. Orsaken är att den kanadensiska regeringen uppmanat verket att sluta dela ut oadresserad reklam och istället överlåta det till den privata sektorn. Detta är bara början. Går man vidare med planerna på att släppa ifrån sig snabbutdelning av oadresserad reklam, kan ytterligare tusentals arbetstillfällen försvinna. PTTI, Post-, telegraf- och telefoninternationalen, har protesterat hos den kanadensiske premiärministern och uppmanar den kanadensiska regeringen att dra tillbaka beslutet och annullera uppsägningarna.

Övriga nyhets- rubriker i januari

Posten diskuterar avgift för brev till sommarstugan Skiljenämnd avgör strid om sjuklön A-kassan höjer avgiften Seko tecknar sjukförsäkring Sydkraft köper tyskt Halvfärdiga visioner Arbetsrätt: Trygg och kompetent Verksamhet och organisation: Spridda i geografin Lönebildning: Osäker bild av år 2001 UTRIKES: Kortare arbetstid mot uppsägningar Pensionskrav vid 55 franskt krav

Nyhets- arkiv

Webnyheter januari 1996 Webnyheter december Saxat ur decembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter november Saxat ur novembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter oktober Saxat ur oktobernumret av Seko-magasinet. Webnyheter september Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet.

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO

http://www.seko.se/MAGASINET/1997/nyhet01.htm