Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Nyheter från förbundsmötet / ur SEKO-magasinet

16-18 juni 1997

Jane Åberg är ett av 200 ombud som har slitit med 260 motioner och ett framtidsprogram. Det var få heta debatter. Kanske beroende på att den centrala nivån minskar i betydelse? Ett faktum som också brukar innebära ökad kvinnorepresentation, men på förbundsmötet var bara en fjärdedel av delegaterna kvinnor. En rad beslut om Sekos framtid har fattats och ska nu omsättas i praktiken. För de läsare som inte vill vänta, redovisar vi beslut, debatter och tal här nedan. Tid för ett nytt fack LO vill ha mer än prat Gamla proggare underhöll Järnvägstrafiken allt mer global "Viktigt att bråka ordentligt" Göran istället för Göran Framtiden den stora frågan Gamla klubbar får vara kvar... ... men avdelningarna ändras Ja till ett privatiserat Telia Jämställdhet i vissa delar "Lagstifta om kortare arbetstid" Vad är viktigast för Seko just nu? Beslut i korthet Uttalanden Endast på webben: Medlemsavgiften Sist in - först ut har starkt stöd Bryt upp koncentrationen av utbetalningar VU-post hålls vakant ÖVRIGT: NYHETSARKIV

Tid för ett nytt fack Mats Andersson

Vi är på väg från industrisamhälle till informationssamhälle. Från trygga statliga monopol till avreglering och privatisering. Från en invand arbetsrätt till en mer föränderlig. För att möta detta krävs en ny facklig linje. Det slog Gunnar Erlandsson fast i sitt inledningsanförande. Det är inte något fel på målen, solidaritet och rättvisa, men en ny tid kräver nya vägar för att nå dit. Men inte bara nya vägar, enligt Gunnar Erlandsson handlar det om ett nytt fack. Det finns ett grundläggande problem, arbetslösheten. - Misslyckas vi med den kommer vi med säkerhet att misslyckas även i andra frågor. Gunnar Erlandsson återkom till alla förändringar som varit och som kommer. - Vi måste pröva nytt, värdera och ifrågasätta. Men han påminde om behovet att behålla den ideologiska kompassen, att inte glömma den klassiska frågan om var makten ligger, hos oss eller kapitalet. Ett område för facklig omprövning gäller synen på avreglering och bolagisering. Apropå de borgerligas krav på en privatisering av större delen av Telia sade Gunnar Erlandsson att Sekos uppfattning styrs av verksamhetens art och mål och förutsättningarna för att skapa trygga jobb. I höstas var det strid om arbetsrätten och enligt Gunnar Erlandsson förlorade arbetarrörelsen kampen, delvis beroende på att man förlorade oponionsbildningen. Men han konstaterade också att förändringarna inte är större än att Seko kan leva med dem. Konflikträtten Desto oroligare är han inför kraven på ingrepp i konflikträtten. Gunnar Erlandsson sa att rätten till sympatiåtgärder är helt avgörande för att få fram uppgörelser som gagnar de ombordanställda på bekvämlighetsflaggade fartyg. Lönebildning är ytterligare en fråga som varit ute i debatten. Gunnar Erlandsson sade att Seko nu för diskussioner med arbetsgivare och andra fackförbund (bland andra SIF och ST) för att få fram ett stabiliseringsavtal. Ett citat från Gösta Rehn avslutade inledningsanförandet. "Vingarnas trygghet". Gunnar Erlandsson använde det istället för "kompetensutveckling" och avsåg det fackliga arbete som ger medlemmarna kunskap och kompetens och gör dem rustade att möta morgondagens arbetsmarknad.

LO vill ha mer än prat Anita Fors

Det räcker inte med att prata om att sysselsättningen är den viktigaste frågan i dag, det måste till konkreta åtgärder för att sätta människor i arbete igen. Det var kärnan i LO-ordförande Bertil Jonssons tal till Sekos förbundsmöte. LO vill höja barnbidragen, återinföra flerbarnstillägget, bygga ut sjukförsäkringen och finansiera den med arbetsgivaravgifter. LO vill också se bostadsbyggandet som en motor för ökad tillväxt. Vidareutbildning i yrkeslivet och mer arbetsmarknadsutbildning är andra åtgärder. Däremot fanns inte förkortade arbetstider eller arbetsdelning med i den uppräkning av vägar som enligt LO leder till fler jobb. Istället vill man se att EU används som en kraft mot arbetslösheten: - Det är svårt för ett enskilt EU-land att föra en ekonomisk politik som avviker för mycket från de andras. Därför måste regeringen bygga allianser med likasinnade EU-länder, sa Bertil Jonsson som också förklarade sig nöjd med det socialdemokratiska beslutet att inte rekommendera ett svenskt EMU-medlemsskap från starten 1999.

Gamla proggare under- höll Birgitta Forsell

Göteborgaren Kent Andersson och company stod för kulturen när förbundsmötet öppnades. Församlingen fick se smakprov på revyn "Under aftonstjärnan" och stifta bekantskap med bland annat flickan från alu och andra moderna företeelser. Ståuppkomikern Margareta Abrahamsson från samma gäng roade publiken under förbundsmötets andra dag. Det som började lite trevande blev en succé, i alla fall bland kvinnorna. Hushållsnära - Jag såg att ni har en LO-ekonom med det poetiska namnet Dan Andersson. Att han verkligen är en poet det förstod jag när jag såg att han uppfunnit ett nytt uttryck, hushållsnäratjänster. Det är så vackert. Jag var gift med en man en gång som jobbade med det. Han var så nära, så nära att diska flera gånger. På den tiden var jag lite grinig, inte förstod jag att det var yrke han hade... Blues till buffén Anders Wällhed som stod för kulturinslagen hade dragit ihop ett program med nästan bara gamla "proggare". Kent Andersson och hans gäng, Lasse Tennander, Totta Näslund och Rolf Wikström som underhöll under öppningsbuffén. Under avslutningsdagen fick publiken som allra sista inslag Evabritt Strandberg och Berndt Andersson.

Järnvägs- trafiken allt mer global Anita Fors

- Seko, som har en lång stolt tradition av internationellt arbete, måste spela en nyckelroll i framtiden för att skapa en integrerad internationell fackföreningsrörelse som möts med respekt av arbetsgivare och regeringar - inte bara för att den är skicklig utan också för att den är stark. Den uppmaningen riktade Internationella Transportarbetarefederationen, ITF:s, generalsekreterare David Cockroft till förbundsmötet. - Det är fackets uppgift att stoppa arbetsgivarna när de flyr från sina sociala skyldigheter. Vi måste möta de multinationella företagen som växer i styrka och samtidigt motarbeta den besatthet som nu verkar finnas att överföra allting från samhället till privata ägare. Växande hot Länge har sjöfarten stått i fokus för ITF:s kamp mot globaliseringen. Nu växer hoten mot den europeiska järnvägstrafiken. - Om vi nu får ett nytt sätt att bedriva järnvägstrafik, måste vi utan tvivel bedriva arbetet i järnvägsfacken på ett nytt sätt också. Om de förslag som nu finns inom EU blir verklighet kommer det att innebära slutet för nationella järnvägsnät och regeringarna kommer att ha mycket litet inflytande över trafiken. ITF företräder över fem miljoner medlemmar i 490 fackföreningar i 125 länder.

"Viktigt att bråka ordent- ligt" Leif Andersson

Bullra och bråka så mycket som möjligt. Starta aktivitetsgrupper som kan driva opinionsfrågor och se till att ha ett gott förhållande till massmedia. Om ni anlitar löntagarkonsult, kräv delrapporter så att ni kan rätta eventuella fel. Det var några av de erfarenheter som representanter för Seko i Arboga delade med sig av vid ett seminarium i samband med förbundsmötet. Bakgrunden var den så kallade Arboga-affären som innebar att Volvo beslutade att flytta flygmotorunderhållet från Arboga till Trollhättan och ställa 500 personer utan jobb. Börje Sturk, Seko-ombudsman i Örebro, underströk att det är oerhört viktigt att bråka ordentligt när någonting sådant här inträffar. Att inte tyst accepterar utan att göra motstånd. - Jag satt i Volvos koncernråd när Kalmarfabriken skulle läggas ner. Metallfacket ville att nedläggningen skulle skötas tyst och utan bråk. På så sätt skulle svensk bilindustri säkras för framtiden ansåg man, sa Börje Sturk. Men det visade sig inte vara någon framgångsrik linje. Volvos Kalmarfabrik dog tyst och stilla utan att kommunen eller de arbetslösa fick något istället. Ersättningsjobb I Arboga valde man en annan linje. Genom att bråka höll man frågan om nedläggningen levande i massmedia. Även om man inte lyckades hindra flytten så tvingade man i alla fall fram det så kallade Arbogapaketet som bland annat ger 150 ersättningsjobb. - Det var viktigt att vi startade aktivitetsgruppen med folk från olika fackförbund och andra som inte är fackligt aktiva, berättade Marie Larsson från Arbogas aktivitetsgrupp. Hon underströk hur viktigt det är att gruppen inte är en del av facket för att den ska kunna agera friare med demonstrationer och andra aktioner.

Göran istället för Göran Birgitta Forsell

När statsminister Göran Persson fastnade på EU-mötet i Amsterdam dök en annan Göran från Vingåker upp. Författaren och debattören Göran Greider kom och förvånade kanske en och annan i församlingen. - Jag ska börja med att avliva en myt som till och med spritt sig till Sekos framtidsprogram , den seglivade myten om det globala informationssamhället. Den går ut på att nu kopplas datorerna samman till en ny skön värld och antingen är du med eller inte. Allt syftar till att vi ska anpassa oss. Samma råa klassamhälle - En annan populär myt är den om att världen är så annorlunda nu. Inte heller det är sant, snarare är det en återgång till den nakna kapitalismen från 1800-talet vi ser igen. Samma råa klassamhälle växer fram. - Jag vill se mer debatt om den ekonomiska demokratin; makten över vinsterna, makten över våra pensionspengar. Den frågan måste upp på dagordningen och det ska bli något klös i fackföreningsrörelsen. Han avslutade med sin dikt om den härskande klassen.

Framtiden den stora frågan Mats Andersson

Den stora frågan på förbundsmötet var vision 2000, Sekos framtidsprogram. I snabb takt kommer förändringar som på ett eller annat sätt påverkar Sekos medlemmar. Såväl medlemmarna som deras förbund har ibland haft svårt att hänga med. Framtidsprogrammet, som spänner över Sekos hela verksamhetsfält, ska ändra på det. När Gunnar Erlandsson inledde debatten sa han att Seko ska bli ett förbund som agerar och inte bara reagerar. För det krävs att man ser möjligheterna bakom hörnet. - Framtiden finns inte i att försöka ropa tillbaka det som varit. Målet och ideologin är desamma som tidigare. Men vägarna blir andra. De blir fler och föränderliga och dessutom lättare att påverka lokalt. Ansvar och befogenheter förs ut till arbetsplatserna. Undersökningar visar att 80 procent av dagens teknik är ersatt till år 2005. Det säger en del om behovet av både anpassning och ständig nyorientering och det gör det lätt att förstå huvudtemat i framtidsprogrammet, trygghet och utveckling. Det vill säga att det är just utvecklingen - av den egna kompetensen - som skapar trygghet.

Gamla klubbar får vara kvar... Anita Fors

Klubbarna inom Seko ska även i fortsättningen kunna omfatta anställda hos flera arbetsgivare. Förbundsmötet gick därigenom mot förbundsstyrelsens förslag om att renodla klubbarna till att omfatta bara en lokal förhandlingsmotpart. Ett sådant beslut hade inneburit att flera av dagens klubbar skulle ha tvingats ändra sammansättning eller ombildas till sektioner. - Vi har klubbar med tio olika motparter och har delegerat förhandlingsrätten inom klubben. Det fungerar bra idag, varför skulle vi inte få fortsätta med det? frågade Lars Gustavsson från civil i Göteborg. Andra företrädare, som Jörgen Lindström från väg&ban i Stockholm, menade att klubbarna har en identitet även vid sidan om förhandlingsrätten och att de kan hantera den interna konkurrensen med anställda från flera arbetsgivare. De som ville behålla de gamla klubbarna fick gehör för sin vädjan till förbundsmötet om att gå på samma mjuka linje som när det gäller den beslutade förändringen till geografiska avdelningar.

... men avdel- ningarna ändras Mats Andersson

Hur ska Seko vara organiserat i framtiden. Frågan vållade en delvis känslosam debatt. Länsvisa avdelningar som omfattar alla branscher eller branschvisa avdelningar, det var frågan. Framtidsprogrammet talar om en regional organisation som är förbundsgemensam. Från post- och trafikbranscherna vill man snarast ha ett beslut om sådana gemensamma Seko-avdelningar. Motiven var bland annat att det skulle ge ökade resurser och mer kompetens. Starka motståndare till förslaget var väg&ban, energi och sjöfolk. De anser alla att de har ett fungerande arbete och att det vore olyckligt med en ny förändring så snart efter den förra. Anna Olsson, sjöfolk, påpekade bland annat att det vore att svika ett löfte om sjöfolket tvingades in i gemensamma länsavdelningar. Förbundsmötet valde slutligen att anta förbundsstyrelsens förslag. Men det betonades att man ska gå varligt fram, ingen ska tvingas in i någon ny avdelning och alla beslut ska fattas regionalt.

Ja till ett privati- serat Telia Leif Andersson

Sekos förbundsmöte sa ja till en privatisering av Telia. Förbundsmötet öppnade även för möjligheten att privatisera andra statliga företag med likartade problem som Telia. Flera motionärer hade krävt att Seko skulle säga ja till ett breddat ägande av Telia och på den linjen gick utskottet utan debatt. Förbundsstyrelsen menade i sitt yttrande att staten även i fortsättningen borde vara ensam ägare för att på så sätt kunna använda Telia som instrument i telepolitiken. Men om staten inte längre vill använda Telia på det sättet var förbundsstyrelsen positiv till en privatisering. Förbundsstyrelsen gick till och med längre och menade att även andra statliga företag kunde bli aktuella för privatisering. Ett krympande Telia Bland förbundsdelegaterna med anknytning till Telia märktes en tydlig tillfredsställelse med beslutet. Det är Telias framtida kapitalbehov på mellan fem och tio miljarder kronor för investeringar som man inte tror att staten kommer att stå för. Får inte företaget pengarna är alternativet ett kraftigt krympande Telia med mängder av uppsägningar som följd. Alternativet är nya ägare som kan bidra med investeringskapital och därmed säkra jobben i framtiden, menar Seko tele. - Ägandet är inte den stora frågan utan det viktiga är att företaget får ekonomiska resurser att utvecklas. Det är en förutsättning både för att personalen ska ha kvar sina jobb och för att Telia ska orka med att ta ansvar för teleservicen i glesbygden, sa Elof Isaksson från Seko tele i Luleå.

Jäm- ställd- het i vissa delar Mats Andersson

Christina Johnstone fick en av de längre applåderna på förbundsmötet. Hon ansåg att jämställdheten inte genomsyrar framtidsprogrammet. För att komma till rätta med det så ville hon inte ha något kapitel eller några punkter om kvinnor. Hon ansåg att det just borde genomsyra hela programmet och att det därför borde skrivas om. Slutligen blev det så att jämställdheten fick genomsyra några sidor i programmet. Bland annat står det nu inskrivet att "Vi måste också kunna se både kvinnlig och manlig kompetens och förstå både kvinnliga och manliga förhållningssätt." Dessutom ska "löneskillnader baserade på kön åtgärdas av både de centrala och lokala parterna".

"Lag- stifta om kortare arbets- tid" Mats Andersson

Med röstsiffrorna 101 mot 99 beslutade förbundsmötet att kravet på en arbetstidsförkortning inte bara ska drivas i förhandlingar. Det ska även drivas politiskt för att få till stånd en lagstiftning. Efter omröstningen sa Gunnar Erlandsson att "det är ingen tvekan om att vi vill driva en arbetstidsförkortning". Men han undrade hur många av medlemmarna som ville ha den - när ledigheten ska betalas med minskat löneutrymme. Seko ska nu prioritera arbetstidsfrågan och driva på för en arbetstidsförläggning på de arbetandes villkor. Seko ska även arbeta för minskat övertidsuttag.

Vad är viktigast för Seko just nu? AnneMarie Awes

Anna-Karin Bodin, 33 år, Örebro - Vi har tappat grunden, och det viktigaste nu är att få en stark organisation, så att vi kan ta hand om medlemmarna. Ingen vet riktigt vart de hör hemma. Elisabet Almqvist, 48 år, Sundsvall - Oj. Rätt organisation, så att vi kan ta hand om medlemmarna på bästa sätt. Det är ju på deras uppdrag vi jobbar. Arianne Fahlberg, 28 år, Sundsvall - Det är att vi förbereder oss för framtiden och följer med i utvecklingen. Vi måste försöka se med nya ögon och inte fastna i det gamla. Göran Pettersson, 59 år, Kil - Vi måste få en organisation som gör att vi kan nå ut till medlemmarna. Många vet fortfarande inte vad Seko är eller vem som är ordförande.

Beslut i korthet

Framtidsprogrammet Sekos fackliga uppdrag är att Arbeta för bra och rättvisa löner. Stärka individens trygghet på arbetsmarknaden och i samhället. Förstärka inflytandet över arbetet. Ge individen möjligheter att utvecklas i arbetet. Seko ska vara ett förbund som Är medlemsnära. Arbetar med tydliga mål genom verksamhetsplanering. Stärker den lokala organisationen. Breddar det fackliga uppdraget genom utbildning och kompetensutveckling. Seko behöver En lokal organisation som på ett slagkraftigt sätt kan hantera ett delegerat förhandlingsansvar. En avdelningsstruktur som klarar de förbundsgemensamma frågorna och utgör ett stöd för den lokala organisationen. En central organisation som ansvarar för de strategiska frågorna. Bra och rättvis lön Sekos främsta lönepolitiska uppgift är att skapa reallöneförbättringar för medlemmarna. Lönesystemen ska bidra till en lönesättning som uppfattas som både rättvis och rationell. En betydande del av löneutrymmet ska tas ut i centrala förhandlingar. Inom alla områden måste möjlighet finnas att lokalt utöka och fördela utrymmet. Individuell löneutveckling ska ske på lokal nivå. Trygghet i anställningen. Seko kommer att I samband med övertalighet arbeta för att äldre medlemmar får möjlighet till pensionering, i syfte att ge yngre medarbetare möjlighet att behålla sin anställning. I kollektivavtal stärka den enskildes rätt att själv förfoga över sin uppsägningstid, och kunna välja utbildning och kompetenshöjning framför att fortsätta sin anställning tiden ut. Seko vill verka för att Ge deltidsanställda möjlighet till utökad arbetstid. Ge vikariatsanställda möjlighet till tillsvidareanställning. Samhället förändras i syfte att undanröja den diskriminering som man som visstidsanställd utsätts för. Seko föreslår att Lönesystem skapas som stimulerar utveckling av arbetsorganisationen. Arbetsorganisation, kompetensutveckling och lönesystem ska ses som en helhet. Den produktivitetsökning som blir följden av ett utvecklingsarbete på arbetsplatsen kan öppna för lokala förhandlingar. Avtal om kompetensutveckling och förändring av arbetsorganisation ska träffas på företagsnivå och arbetsplatsnivå. Individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas för alla anställda på arbetsplatsen. Samverkansavtal mellan arbetsgivare och fack tecknas. Arbetstid Seko ska verka för en lagstiftning om kortare arbetstid, förutom att driva frågan i avtalsförhandlingar. Det framtida ekonomiska utrymmet avgör takten i arbetstidsförkortningen. Övertiden måste minskas både ur anställdas och arbetslösas intresse. Organisation/stadgar Seko ska tillsammans med LO jobba med att få fler politiskt aktiva från LO-leden. Försäkringar/avgifter Stadgarna ska skrivas om så att det återigen blir möjligt för klubbar att ta ut medlemsavgift av pensionärer. Förbundsstyrelsen ska få mandat att teckna en TGL-fortsättningsförsäkring för långtidsarbetslösa när förbundets ekonomi så tillåter. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att utreda frågan om dels ett försäkringspaket för pensionerade medlemmar och dels en tandvårdsförsäkring. Studier/information Sekos utbildningar skall på alla nivåer lägga en betydligt större tonvikt än idag på att belysa och integrera ideologin i utbildningarna. Sekos sektioner/klubbar/avdelningar ska samordna kurser och studiecirklar över branschgränserna där detta är möjligt utifrån ämnet. En utförlig ram och mall ska sammanställas för respektive kurs omfattande hela utbildningen, dock med utrymme för personliga inlägg. Ung&Aktiv-satsningen ska återigen starta och ekonomiska medel för detta ska tilldelas ungdomsrådet. Människan i fokus ska bli en profilfråga för hela förbundet som också ska tydliggöra sina värderingar beträffande vad detta innebär. Förbundet ska även genomföra en kampanj med syfte att vrida samhällsdebatten så att den åter fokuserar på människan och dennes behov. Seko ska, genom alla led, aktivt delta i kunskapslyftet. Förbundet ska aktivt arbeta för att människor som sägs upp från sina anställningar på grund av ekonomi eller arbetsbrist ges möjlighet att studera mot a-kasseersättning. Förbundsstyrelsen ska lägga fast en strategi som årligen uppdaterar, reviderar och anpassar förbundets utbildningar till de mål som satts för verksamheten. Det ska bli en viktig målsättning och profilfråga för Seko att stimulera spridningen av datorer och datautbildning till bredare grupper i samhället. Avtal/löner Avtalskonferenser ska genomföras löpande under avtalsperioderna. Krontalsökningar ska eftersträvas i förbundets löneavtal. Arbetsrätt Förbundet ska verka för att lärlingsplatser inrättas som efter utförd utbildning leder till en fast anställning. Försäkringar enl lag Seko ska verka för att häva de inskränkningar i den fria förhandlingsrätten avseende sjukersättningen för medlemmarna. Seko ska också driva frågan om bättre sjukersättningsnivå genom kollektivavtal. Sjukpenningsreglerna ska rivas upp och göras om, så att man inte kan vara för sjuk för a-kassa, men för frisk för sjukpenning. Seko ska verka för en återgång till en sjuklöneperiod på 14 dagar. Seko vill förändra arbetsskadeförsäkringen så att den skadade får ersättning för inkomstförlust och kostnader oavsett vem som vållat skadan. Miljö/arbetsmiljö Förbundet ska verka för att konkurrensutsättning av statlig verksamhet ska ske på lika villkor och förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för en översyn av nuvarande lagstiftning. Övrigt Förbundsmötet begär av regeringen att en utvärdering snarast ska ske av konsekvenserna av avregleringen av statlig verksamhet. Mötet ställde sig också bakom kravet att infrastrukturen i landet ska bygga på god tillgänglighet, god service, rättvisa avgifter och taxor i hela landet. Förbundet ska verka för att Järnvägsinspektionen organisatoriskt ej ska lyda under Banverket eller järnvägstrafikutövare, samt att de personer som sitter i Järnvägsinspektionen ej samtidigt innehar poster eller uppdrag hos Banverket eller järnvägstrafikutövare. Förbundsstyrelsen Till förbundsstyrelsen omvaldes Peter Lundmark, trafik nord, Staffan Fareld, civil Stockholm, Tom Tillman, post väst, Lisbeth Magnusson, tele väst, Karl-Erik Jansson, väg&ban Värmland, Jan Rudén, energi syd. Ulf Svensson omvaldes till förbundskassör och Sten Lönn till vice ordförande. Samtliga är valda till år 2000.

Uttal- anden

Försämra inte arbetstidslagen Förslaget till ny arbetstidslag innebär en maktförskjutning till arbetsgivarens förmån. Så heter det i ett uttalande från förbundsmötet. Om arbetstidskommitténs förslag genomförs innebär det bland annat slopat förbud för nattarbete, minskade viloperioder och ökad makt för arbetsgivaren. Det blir försämringar för den enskilde både privat och på arbetsplatsen. Uttalandet kräver att arbetstidslagen ska fortsätta att vara ett skyddsnät och att kollektivavtal ska styra en flexibel arbetstid. Fler tåg på spåren I ett uttalande från kongressen sägs att "mer järnvägstrafik ger stora samhällsekonomiska besparingar..." För att uppnå det krävs att "järnvägsbranschen får rimliga och rättvisa konkurrensvillkor. Så länge alla trafikslag inte behöver bära sina egna kostnader för exempelvis olyckor och miljöpåverkan måste järnvägen kompenseras. Det kan ske genom sänkta banavgifter eller ökade anslag till upphandling av olönsam gods- och persontrafik. Förbättra sjukförsäkringen "Vi kräver en återgång till tidigare gällande sjukdomsbegrepp samt att ersättningsnivån vid sjukdom motsvarar minst 90 procent av inkomsten." Så avslutas förbundsmötets uttalande om sjukförsäkringssystemet. I uttalandet påpekar man bland annat att reglerna för sjukpenning innebär att den som av medicinska skäl inte kan återgå till sitt vanliga arbete, men har förmåga att sysselsättas i annat arbete inte har rätt till sjukpenning. Tolkas reglerna strikt kan det innebära att bara den som är medvetslös ges rätt till hel sjukpenning. Rädda jobben - behåll taxfree Enligt ett beslut i EU ska den skattefria försäljningen upphöra den 1 juli 1999. Ett sådant förbud kommer att få oerhörda konsekvenser. Bara i Sverige kommer tusentals anställda att mista sina arbeten enbart inom sjöfarten. Uttalandet kräver att skattefri försäljning på färjor och inom flyget ska få vara kvar till dess att harmoniseringen av priser och skatter slagit igenom fullt ut inom EU, samt att konsekvenserna av ett förbud utreds inom EU.

Medlems- avgiften Eva Strinnholm

Från den 1 april 1998 tar de lokala Seko-organisationerna över ansvaret för att medlemmarna placeras i rätt avgiftsklass vad beträffar fackföreningsavgiften. Lägsta avgiften till förbundet förblir 50 kronor. Den högsta höjs från 150 till 160 kronor i månaden. Avgiftsklasserna för aktiva medlemmar blir sju istället för 15 och intervallerna 2.000, mot nuvarande 1.000 kronor. Förflyttningar mellan avgiftsklasserna sker under hela året. Seko sjöfolk behåller tills vidare sin enhetliga medlemsavgift. Intervallgränserna och beloppen i avgiftsklasserna kan justeras med hänsyn till inflationen. Det får bara ske vid årsskiften och det är förbundsstyrelsen som bestämmer om detta. Vill man avvika från denna relativa nivå krävs förbundsmötesbeslut. Avgifterna till avdelning, och i förekommande fall till klubb, beräknas på samma inkomstintervall som förbundsavgiften. För vuxenstuderande medlemmar inrättas en särskild avgiftsklass. Deras medlemsavgiften till förbundet, inklusive a-kassan, blir till att börja med 64 kronor i månaden. Pensionerade medlemmar ska även i fortsättningen betala en fast avgift till förbundet. Avgiften till avdelning och eventuellt klubb fastställs på samma sätt som för de aktiva medlemmarna. Detta beslöt förbundsmötet när det biföll förbundsstyrelsens förslag till nytt avgiftssystem. Därutöver beslöt mötet också att Seko ska erbjuda ungdomar på gymnasium och högskolor ett billigt medlemsskap. Man talade om 100 kronor om året, alternativt 30 kronor i månaden. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att titta närmare på detta. Förbundsstyrelsen ska också se över informationsfrågan vad gäller medlemsavgiften. Någon form av självstudiematerial om var pengarna går ska tas fram.

Sist in- först ut har starkt stöd Anita Fors

Principen om "sist in - först ut" har en mycket stark förankring och ställning hos Sekos medlemmar. Och undantag från turordningen är möjliga just utifrån den starka förhandlingsposition som denna grundregel utgör. Med de justeringarna ändrades förbundsstyrelsens vagare beskrivning av LAS betydelse och ställning i Framtidsprogrammets avsnitt "Trygghet i arbetet", som för övrigt fick byta namn till "Trygghet för arbete" för att understryka att tryggheten inte bara ska omfatta de som redan har arbete. De arbetslösas rätt till trygghet förstärktes ytterligare genom tillägg i programmet.

Fördela utbetal- ningarna Anita Fors

Koncentrationen av utbetalningarna av barnbidrag, bostadsbidrag, pensioner och andra samhällstransfereringar vid månadsskiftet har blivit ett problem, konstaterade det näringspolitiska utskottet. Efter en livlig debatt fick de förbundsstyrelsen att lova att driva frågan om en förändring av det statliga systemet både i samverkan med andra förbund och genom Landssekretariatet.

VU-post hålls vakant Anita Fors

Det tillsätts ingen ny andre förbundssekreterare efter Lena Wreder, som själv lämnade sitt uppdrag strax före förbundsmötet. Förbundsstyrelsen förklarade att de vill minska antalet ledamöter i verkställande utskottet, men att tiden var för kort för att ändringen skulle kunna genomföras på årets möte.

Nyhets- arkiv

Saxat ur juninumret av Seko-magasinet. Webnyheter maj Saxat ur majnumret av Seko-magasinet. Webnyheter april Saxat ur aprilnumret av Seko-magasinet. Webnyheter mars Saxat ur marsnumret av Seko-magasinet. Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Allt webpublicerat material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO