Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

SEKO-magasinet om Arboga-affären

21/3 - Flyttbeslutet klart 20/3 - Volvo står fast vid flyttplaner 10/3 - Nu blir det centrala förhandlingar om Volvo Aero 5/3 - Volvos flytt innebär storförlust enligt fackens analys 28/2 - Bidraget till Volvo Aero ingen flytthjälp 28/2 - Analysen om försvarsindustrin hålls hemlig 26/2 - Löntagarkonsulten rekommenderar flytt "Vi ger inte upp" (ur Sekomagasinet februari 1997) Öppet brev till FMV från Seko Örebro 20/2 - Turerna kring Volvo och FMV går vidare 30/1 - Strukturavtalet visar att FMV skall betala 30/1 - ÖB hade inte behövt regeringsbeslut 28/1 - Ord står mot ord i Arboga-affären Vad visste regeringen? Läs hela avtalet! 24/1 - Regeringen kände till Volvos flytt från Arboga JK granskar FMV-avtal (ur Sekomagasinet januari 1997) Vreden växer i Arboga (ur Sekomagasinet januari 1997) 9/1 - Volvo lägger ner - 650 får gå NYHETSARKIV

97-03-21 Flytt- beslutet klart Leif Andersson

Volvo Aero flyttar från Arboga. Det står klart sedan styrelsen fredagen 21 mars fattade det formella beslutet om att lägga ner flygmotorunderhållet i Arboga och flytta det till Trollhättan. De 650 anställda i Arboga erbjuds förtur till de 500 jobben i Trollhättan. 21 mars 1997

97-03-20 Volvo står fast vid flytt- planer Leif Andersson

De centrala förhandlingarna om nedläggningen av Volvo Aero i Arboga har avslutats i oenighet. Volvo håller fast vid sina planer på att lägga ner verksamheten och flytta den till Trollhättan, något som facken motsätter sig. Seko, Sif, CF och Ledarna, reserverade sig gemensamt mot Volvos beslut. De fyra facken menar att flygmotorunderhållet borde vara kvar i Arboga eftersom en fortsatt verksamhet där uppfyller Volvos avkastningskrav. Framför allt är det personalens stora kompetens och långa erfarenhet som talar till Arbogas fördel, menar facken. Facken påpekar att Volvos ekonomiska kalkyler inte är övertygande utan att det kan finnas andra skäl till att Volvo vill lägga ner i Arboga och flytta till Trollhättan. 20 mars 1997

97-03-10 Nu blir det centrala förhand- lingar om Volvo Aero Leif Andersson

De lokala facken i Arboga och Volvo Aero är oense om företagets planer på att lägga ner verksamheten i Arboga och flytta till Trollhättan. Det står klart efter de MBL-förhandlingar som genomfördes i helgen. Förhandlingarna om en eventuell nedläggning förs nu upp på central nivå. Seko i Arboga hade tidigare hoppat av den så kallade 10-grupp där även facken från Trollhättan och Bromma ingick. Istället genomfördes MBL-förhandlingarna mellan Volvoföretagen VAS/VAESA och Seko. Förutom nedläggning gällde överläggningarna en övergripande genomförandeplan samt principerna för det personalpolitiska programmet om flytten genomförs. Om flytten blir av är parterna överens om att produktionen i Trollhättan ska starta sex månader efter ett eventuellt beslut. Hela omstruktureringen ska i så fall vara klar ett år efter beslutet. Facken i Arboga hävdar fortarande att beräkningarna som ligger till grund för Volvos beslut är felaktiga, vilket förnekas av företaget. Volvo Aero vägrar att kommentera beräkningarna i den löntagarkonsultrapport som tagits fram och som på många punkter skiljer sig från företagets siffror. Inte heller vill man diskutera de siffror som facken i Arboga själva tagit fram och som visar att en flytt från Arboga till Trollhättan blir dyr för företaget. Volvo hävdar benhårt att de egna beräkningarna är riktiga. De central förhandlingarna kommer troligen att starta i början av nästa vecka. 10 mars 1997

97-03-05 Volvos flytt innebär stor- förlust enligt fackens analys Leif Andersson

Att flytta Volvo Aero från Arboga till Trollhättan innebär en förlust med 668 miljoner istället för den vinst Volvo räknat med, hävdar facken i Arboga som analyserat Volvos planerade flytt. Det är Seko, Sif, CF och Ledarna har gjort en egen analys av löntagarkonsulten Lars-Gunnar Lendenius rapport. Löntagarkonsulten har tidigare kommit fram till att Volvo skulle tjäna 124 miljoner kronor på att flytta medan Volvo i sin analys räknade fram en betydligt större vinst, nämligen 642 miljoner kronor. Det handlar alltså om en differens på 1,3 miljarder mellan Volvos siffror och fackens siffror! Uppfattningarna skiljer sig åt på flera punkter. En sådan är kostnaden för så kallade underabsorption. Med det menas att när man får mindre att göra så går det inte att sänka kostnaderna i samma utsträckning som inkomsterna sjunker. Hyran för lokalerna är ju till exempel konstant så länge man inte flyttar. Stannar Volvo i Arboga räknar företaget med en förlust på 313 miljoner, konsulten räknar med 260 medan facket endast kommit fram till 27 miljoner. De så kallade störningskostnaderna, alltså att folk tappar sugen och inte jobbar lika bra, beräknar Volvo den till 146 miljoner vid fortsatt verksamhet i Arboga. Konsulten har kommit fram till 120 miljoner medan facken inte räknar med någon förlust alls. Enligt facken har det inte uppstått några störningskostnade vid tidigare personalnedskärningar i Arboga och därför borde det inte inträffa nu heller. Vid en flytt till Trollhättan räknar däremot facket med att utbildningen av ny personal kommer att kosta 200 miljoner kronor medan löntagarkonsulten och Volvo beräknat 46 miljoner för utbildning. Fortsatt verksamhet i Arboga kräver inga större utbildningsinsats. Facket räknar dessutom att en flytt till Trollhättan kommer att kosta 125 miljoner i affärsförluster medan Volvo inte tror på några förluster alls. Sammantaget betyder det att Volvo räknar med att tjäna 642 miljoner på att flytta, löntagarkonsulten tror att vinsten endast blir 124 miljoner medan facken tror på 668 miljoner i förlust vid en flytt från Arboga till Trollhättan. 5 mars 1997

97-02-28 Bidraget till Volvo Aero ingen flytt- hjälp Leif Andersson

De 500 miljoner kronor som Volvo Aero ska få i ersättning från FMV i det så kallade strukturavtalet betalas ut oavsett om Volvo flyttar till Trollhättan eller stannar i Arboga. Pengarna är ingen "flytthjälp" från staten utan ersättning för de ökade kostnader i samband med att underhållet på RM-8 motorer minskar drastiskt. Det framgår av den rapport som löntagarkonsulten Lars-Gunnar Lendenius tagit fram på fackens uppdrag. "Även om företagets och FMV:s ståndpunkt skulle ha varit fortsatt verksamhet i Arboga skulle från de aktuella utgångspunkterna ett strukturavtal ha erfordrats" skriver löntagarkonsulten. I och med att inkomsterna är baserat på ett styckpris per motor, sjunker inkomsterna kraftigt när volymerna går ner. Däremot sjunker inte de fasta kostnaderna i samma utsträckning och det är för att kompensera för detta som strukturavtalet har träffats. I sin analys har Lendelius jämfört alternativen Arboga-Trollhättan. Slutsatsen är, precis som Volvos hävdat, att kostnaderna blir lägre om man flyttar till Trollhättan. Skillnaden mellan de båda alternativen är dock betydligt mindre än vad Volvo siffrot visat. Bland annat gäller det för kostnader för störningar i produktionen. Volvo Aero räknar med att Arbogaalternativet innebär en produktivitetsförsämring motsvarande 1,5 månad per år. Läget försämras ytterligare år 2001 då ytterligare nedskärningar kommer att krävas. Därför blir kostnaden dubbelt så hög om man stannar i Arboga jämfört med Trollhättan. Men det håller inte konsulten med om utan pekar på att vid tidigare uppsägningar har det inte uppstått några allvarligare störningar. Istället räknar han med att störningskostnaderna blir lika stora, 120 miljoner, i båda alternativen. Även när det gäller hur många som kan tänkas följa med till Trollhättan skiljer sig konsultens siffror från företagets. Volvo räknar med att 10 procent, 64 personer, medan konsulten tror det bli 20 procent. 28 februari 1997

97-02-28 Analysen om försvars- industrin hålls hemlig Leif Andersson

Arbetsmarknadsminister Anders Sundstöm vägrar lämna ut den analys som regeringen tog fram i maj förra året om vad som skulle hända vid bland annat Volvo Aero i Arboga. Rapporten hålls hemlig och ingenting får läcka ut om vad regeringen visste. Analysen som regeringen vägrar lämna ut heter "Regionalpolitisk analys och bedömning av 11 orter med försvarsindustri" och är daterad den 31 maj förra året. Promemorian togs fram av näringsdepartementet på uppdrag av försvarsdepartementet. Seko-magasinet har begärt att få ta del av analysen men regeringen säger nej. I ett regeringsbeslut från den 30 januari hävdar näringsdepartementet att promemorian är ett "internt arbetsmaterial" och därför inte kan lämnas ut. När Seko-magasinet istället vänt sig till försvarsdepartementet för att få rapporten säger man att den inte finns kvar. I riksdagen har miljöpartisten Annika Nordgren, som sitter i försvarsutskottet, begärt att få ta del av analysen men regeringen vägrar till och med att låta ledamöterna i försvarsutskottet läsa den. - Det här är bekymmersamt för trovärdigheten för det parlamentariska arbetet, säger hon. I en debatt i riksdagen den 25 februari hävdade Anders Sundström att det är av omsorg om företagen som han inte lämnade ut rapporten. - Ska regeringen kunna ha kunskap om vad som händer i ett företag på en ort måste man också ha en relation där företaget förtroligt kan lämna ut uppgifter om vad man tror om framtiden, sa han. När Annika Nordgren begärde att delar av rapporten borde bli offentliga ändrade Anders Sundström taktik. - När det gäller den allmänna handlingen har jag inte mer att tillföra. Den finns inte och ska inte lämnas ut, hävdade han i riksdagsdebatten. Annika Nordgren är mycket kritisk till Anders Sundströms agerande. - Det är ju uppenbart att regeringen sedan länge känt till vad som skulle hända vid Volvo Aero i Arboga. Frågan blir känsligare och känsligare och kommer sanningen ut faller ju regeringens hela argumentation i det här spelet, säger hon. Näringsminister Anders Sundström har inte tid att svara på några frågor om varför man inte vill offentliggöra innehållet i den regionalpolitiska analysen. Hans pressekreterare Peter Akinder säger till Seko-magasinet att man aldrig lämnar ut den typen av material. - Skulle vi lämna ut sådant som vi använder som beslutsunderlag så hamnar i vi en omöjlig situation. Då skulle vi inte få göra annat, säger Peter Akinder. 28 februari 1997

97-02-26 Löntagar- konsulten rekom- menderar flytt Leif Andersson

Volvo Aeros beslut att lägga ner verksamheten i Arboga och flytta den till Trollhättan får stöd av den löntagarkonsult som tittat på frågan. Samtidigt pekar konsulten på att Volvos beräkning är kraftigt överdrivna när det gäller hur mycket billigare det blir att driva verksamheten i Trollhättan jämfört med Arboga. Enligt löntagarkonsulten Lars-Gunnar Lendenius rapport krävs det stora anpassningsåtgärder eftersom behovet av underhåll på Viggenmotorn RM-8, sjunker snabbt. Rapporten pekar också på att volymerna kan komma att sjunka ännu mer än vad FMV räknat med. Minskningen av flygmotorunderhållet beror på det försvarspolitisk beslutet som riksdagen tog i december förra året och som innebär att tre flygflottiljer läggs ner. "Endast väsentliga förändringar i det säkerhetspolitiska läget bedöms kunna ge högre underhållsvolymer än nu förutseddas", skriver löntagarkonsulten i sin rapport. Samtidigt pekar han på att skillnaden mellan Arboga och Trollhättan när det gäller de "extraordinära kostnaderna" som hänger samman med att RM-8 underhållet försvinner, är betydligt lägre än vad Volvo Aero räknat med. Enligt Volvo skulle kostnadsskillnaden bli 640 miljoner kronor medan Lendenius kommit fram till den betydligt lägre summan 125 miljoner kronor. Sammantaget konstaterar dock löntagarkonsulten att den industriella strukturen blir mer "robust" om verksamheten flyttas från Arboga till Trollhättan och därför rekommenderar han att flytten genomförs. 26 februari 1997

Sekomagasinet februari 1997 "Vi ger inte upp" Leif Andersson Ulf Ek Bjön Forsberg

Fredagen den 7 februari 1997. Ute är det blåsigt och småregnigt. Det har nu gått en månad sedan chockbeskedet drabbade Arboga. Volvo Aero ska läggas ned och 650 anställda förlorar jobbet. Så är det sagt. Men de anställda har inte gett upp. De kräver att all produktion ska vara kvar. - Vi får inte glömma att det är en lönsam verksamhet som vi har här i Arboga, säger Jan Erik "Jajjen" Jansson, fackordförande. Både den militära och den civila produktionen ska vara kvar. Nu hoppas man att löntagarkonsulten ska komma fram till samma slutsats. Denne ska preliminärt lämna sin rapport den 24 februari. Tillsammans med Åke Svensson, klubbkassör, och Magnar Sivertsen, huvudskyddsombud berättar Jajjen om läget i Arboga. Det är dagen efter det välbesökta årsmötet. Bittra på Volvo Bitterheten är naturligtvis stark, och det är framför allt mot Volvo den riktar sig. Det stora företaget har spelat dubbelt. Och insatsen är Arboga. Ett cyniskt och smutsigt spel. Så tycker man. Samtidigt som den lokala företagsledningen i Arboga förhandlade om nya kontrakt så for verkställande direktören till Stockholm och la ned företaget. Kvarstår beslutet räknar Magnar med att bli avtalspensionär, Åke har ett resandejobb på lut. Jajjen får nog stämpla. För att pendla till Trollhättan känns inte som något verkligt alternativ. Så ser det ut på det personliga planet, men fortfarande hoppas man. Och det har varit många turer för Volvo Aero och dess föregångare FFV Aerotech. Hopp och förtvivlan har avlöst varandra i snart tio år. Aktörerna har varit många och en del vill säkert inte berätta om sina roller. Men en hel del är känt. Seko-magasinet har sammanställt några av de viktigaste händelserna. 1988 Man fruktar att det dåvarande FFV Aerotech ska tvingas till nedläggning. I Sverige finns tre dominerande företag på flygmotormarknaden. Volvo flygmotor i Trollhättan, SAS Lintaverken i Bromma och FFV Aerotech, och en minskad marknad kräver förändringar. - I Arboga handlar det om att rädda sysselsättningen, säger Börje Sturk, då avdelningsordförande. En bolagisering anses vara räddningen. 1990 Strid om kontraktet på flygmotorunderhållet. Två år tidigare har Volvo flygmotor i Trollhättan lämnat in ett anbud på underhållet av Viggenmotorn RM 8. Regeringen våndas. Lösningen blir att FFV och Volvo bildar ett gemensamt bolag med huvudkontor i Arboga. Till att börja med får FFV 49 procent i det nya företaget. Volvo får 51 procent samt rätt att öka sin andel till 90,1 procent. 1991 Vid årsskiftet startar det samägda bolaget sin verksamhet. 1992 Ett huvudavtal sluts mellan Försvarets materielverk, FMV, och Volvo Flygmotor AB, som reglerar det fortsatta flygmotorunderhållet. Volvo förbinder sig att driva verksamheten i Arboga under minst fem år. 1993 I nästan två år är det relativt lugnt. Åtminstone på ytan. Men Viggenmotorn slutar tillverkas och alla inser vad det betyder på sikt. De flesta bedömer att behovet av flygmotorunderhåll i Arboga finns kvar en bit in på nästa sekel. Man kommer därför att ha gott om tid att hitta ersättningsproduktion. 1994 1,5 miljard kronor. Så mycket kostar det att flytta flygmotorunderhållet från Arboga till Trollhättan, visar en utredning som Volvo gör. De flesta ser den höga kostnaden som en garant för fortsatt verksamhet i Arboga. 1995 , 21 september Regeringen avlämnar propositionen "Totalförsvar i förnyelse". Av denna framgår att ett antal flygflottiljer ska försvinna. Underhållsbehovet minskar naturligtvis samtidigt i samma omfattning. 1996 7 maj FMV-skrivelse till regeringen som begär undantag från lagen om offentlig upphandling för tekniskt produktstöd till RM 12 och RM 8. 19 juni Regeringen godkänner att FMV får rikta upphandlingen mot Volvo Aero Corporation. 16 oktober Kommunalrådet i Arboga Per-Olov Nilsson besöker på förmiddagen tillsammans med fackliga företrädare statssekreterare Peter Nygårds. Nilsson berättar vad det skulle innebära för Arboga om Volvo Aero läggs ned. På eftermiddagen får statssekreterare Peter Nygårds i näringsdepartementet besök av Volvo Aeros VD Arne Wittlöv, som säger att han var tydlig angående konsekvenserna för Arboga. Nygårds uppfattade det som en allmän information. 20 november FMV skickar ett brev till ÖB med ett förslag till produktstödsavtal med Volvo Aero om Viggen- och JAS-motorerna. Där står klart att företaget lägger ner i Arboga och att FMV vill betala flytt- och omstruktureringskostnaderna. 21 november ÖB skriver till regeringen och begär att få teckna produktstödsavtalet, trots att han själv hade mandat att ta beslutet. Regeringen fick alltså en extra chans att ta ställning till nedläggningen i Arboga. 11 december Volvo Aero undertecknar ett samarbetsavtal med den tyska flygmotortillverkaren MTU. Avtalet är värt cirka 4 miljarder kronor och innebär ett rekryteringsbehov på över 200 medarbetare till anläggningen i Trollhättan. 13 december Riksdagen tar Försvarsbeslutet -96. Enligt detta skall tre flygflottiljer läggas ned. Underhållsbehovet på Viggenmotorn RM 8 minskar naturligtvis i samma takt som planet försvinner. 19 december Ett regeringsbeslut undertecknas av försvarsminister Thage G Peterson. Avtalet med Volvo Aero får tecknas. Peterson hävdar att han inte läst FMV:s avtalsförslag och därför inte visste Volvo skulle lägga ned i Arboga och att flytten till Trollhättan skulle betalas med statliga medel. 20 december "Strukturavtalet" skrivs under av FMV och Volvo Aero. Avtalet gäller från den 1 januari 1997. Enligt en prognos från FMV sjunker behovet av verksamheten drastiskt i Arboga från och med fjärde kvartalet 1997. De stora översynerna beräknas helt upphöra. 1997 7 januari Volvo Aero har styrelsemöte. 8 januari De 650 anställda i Arboga får beskedet att Volvo Aero beslutat flytta verksamheten till Trollhättan. - Det känns tungt eftersom beslutet får så stor betydelse för en liten ort som Arboga, säger Volvo Aeros VD Arne Wittlöv. Tyvärr saknas det affärsmässiga alternativ och därför finns det inte någon anledning att dra ut på processen. 14 januari Volvo måste slå vakt om sitt goda namn och rykte. Och regeringen måste ta sitt samhällsansvar. Det kräver tiotusen arbogabor vid en demonstration. - Vi ska inte förlora slaget om Arboga, säger kommunalrådet Per-Olov Nilsson, en av talarna. 15 januari Thage G Peterson beslutar att ge justitiekanslern, JK, i uppdrag att granska FMV:s agerande i samband med tecknandet av produktstödsavtalet. Enligt Peterson får han först nu klart för sig att avtalet innehåller ett flyttstöd. 17 januari Folke Rehnström, försvarsdepartementet, säger i TV4 att regeringen var informerad redan i maj 1996 om att 500 jobb var hotade i Arboga. 20 januari Regeringen måste försöka övertala Volvo att stanna kvar i Arboga, kräver Västmanlands landshövding Jan Rydh, som gjort ett eget förslag till insatser. Jämförelser görs med Fagersta och Norberg i norra Västmanland, som ännu inte hämtat sig efter gruvföretagens stora omstrukturering för 15-talet år sedan. Sekos ordförande Gunnar Erlandsson kräver alla papper på bordet efter misstankarna om att staten via Försvarets materielverk (FMV) i ett strukturavtal lovat subventionera flyttningen av Volvo Aeros verksamhet i Arboga till Trollhättan. - Vi kan på inga villkor acceptera att regeringen ena stunden vill halvera arbetslösheten för att i nästa stund ytterligare spä på den med hjälp av eventuella statliga subventioner, säger Gunnar Erlandsson. 22 januari FMV:s skrivelse om avtalet offentliggörs på Seko-magasinets begäran. 27 januari Thage G Peterson beslutar att ge JK i uppdrag att även granska hela försvarsmaktens agerande i samband med avtalstecknandet. 30 januari Delar av strukturavtalet blir offentligt. 6 februari Arne Wittlöv sammanträffar med de lokala SIF och Seko-klubbarna vid Volvo Aero i Arboga. Han säger att han har svårt att tänka sig något som får företagsledningen att ändra sitt beslut. Fast om den halva miljarden som man enligt strukturavtalet ska få i flyttstöd är nödvändig för att det ska vara företagsekonomiskt möjligt att genomföra flytten vill han inte uttala sig om. Spelet går vidare Under våren granskar JK hur departementstjänstemännen skött sitt jobb, konsitutionsutskottet granskar ministrarna, EU granskar om flyttbidraget till Volvo Aero är lagligt och konkurrensneutralt, löntagarkonsulten granskar om det verkligen är lönsamt att flytta från Arboga. På fackexpeditionerna förbereder man nya aktioner. Seko samarbetar med SIF, nära och mot ett gemensamt mål. Säkert blir det nya demonstrationer, minst en gång i veckan och uppvaktningar. Om de anställda förlorar planerar man att slå sönder en Volvobil med slägga mitt på torget i Arboga. Var och en får betala en slant för nöjet att slå. Pengarna går sen till Cancerfonden. Kampen i Arboga fortsätter. Sekomagasinet februari 1997

97-02-20 Turerna kring Volvo och FMV går vidare Ulf Ek

Turerna kring Volvo Aeros flytt från Arboga fortsätter. Justitiekanslern och konstitutionsutskottet håller på att granska affären. Även EU-kommissionen undersöker om avtalet mellan FMV och Volvo strider mot EG:s förbud mot statsstöd. Här följer några aktuella datum. 30 januari Delar av strukturavtalet mellan Volvo och FMV blir offentligt. Det innehåller en nedläggning i Arboga och ett "flyttbidrag". 6 februari Volvo Aeros VD Arne Wittlöv träffar de lokala SIF- och Seko-klubbarna. Han har svårt att tänka sig något som kan få företagsledningen att ändra beslutet att flytta till Trollhättan. 18 februari Seko Örebro skickar ett öppet brev till FMV. Där ställs tio frågor med anledning av att FMV och Volvo Aero inte kan se att "kvalitet och leveransförmåga" kan säkras i Arboga. 24 februari En löntagarkonsult lägger fram en analys av verksamheten i Arboga och beslutet att flytta denna. 27 februari Preliminärt datum då Volvo Aeros styrelse planerar att definitivt besluta om flytten. 20 februari 1997

97-01-30 Struktur- avtalet visar att FMV skall betala Leif Andersson

I det tidigare hemligstämplade så kallade strukturavtal mellan Försvarets materielverk och Volvo Aero framgår att FMV ska betala Volvo för flytten från Arboga till Trollhättan. Avtalet, som på Seko-magasinets begäran delvis blev offentligt under torsdagen, är undertecknat 96-12-20. Enligt avtalet är det försvarsbeslutetet från förra året som drastiskt minskat behovet av underhåll av Viggens RM 8-motor vilket sköts i Arboga. I avtalet skriver Volvo Aero och FMV att den kraftiga nedgången för RM 8 innebär att "...övriga militära och civila program ytterligare påverkas beträffande förutsättningarna för att i Arboga bedriva en lönsam verksamhet för dessa." Därför gäller det för Volvo Aeros övriga verksamheter att de "... antingen måste upphöra eller flyttas till Trollhättan." Volvo Aero och FMV skriver vidare att "Kostnaderna för avvecklingen i Arboga och uppmonteringen i Trollhättan understiger avsevärt kostnaden för fortsatt verksamhet i Arboga på nu planerad nivå." Eftersom stora delar av avtalet fortfarande är hemligt framgår det inte hur mycket staten ska betala till Volvo Aero för att flytta från Arboga till Trollhättan. 30 januari 1997

97-01-30 ÖB hade inte behövt regerings- beslut Leif Andersson

Första steget i beslutet om nedläggning av Volvo Aero i Arboga togs de facto redan den 19 juni i somras. FMV fick då regeringens tillstånd att göra undantag från lagen om offentlig upphandling och teckna avtal med Volvo Aero. Men när det stod klart vad konsekvenserna skulle bli för Arboga sände ÖB avtalet till regeringen så att politikerna fick titta på frågan ännu en gång, trots att det formellt inte var nödvändigt. - Försvarsmakten förstod att det var en kontroversiell fråga och därför ville man ha ett särskilt regeringsbeslut i frågan, säger en källa med god inblick i spelet bakom nedläggningen i Arboga till Seko-magasinet. Försvaret hade mandat att på egen hand besluta om det produktstödsavtal som FMV förhandlat fram med Volvo Aero vilket ÖB skriftligt bekräftar på Seko-masinet fråga: "Ett produktstödsavtal behöver normalt inte underställas regeringen om det inte fordras enligt t ex gällande regleringsbrev. På grund av ärendets särskilda art och omfattning beslöt myndigheterna Försvarsmakten och Försvarets materielverk ändå att den politiska ledningen skulle underställas avtalet.", skriver ÖB. Grunden för ÖB:s mandat är det regleringsbrev som regeringen ger ut i början av varje budgetår och där myndigheternas verksamhet regleras. Genom att ÖB skickade ärendet till regeringen fick politikerna en extra chans att bedöma konsekvenserna för Arboga. I skrivelsen till regeringen framgår det klart att verksamheten i Arboga kommer att läggas ner och flyttas till Trollhättan och att FMV ska betala en del av flyttkostnaden. Trots det klubbade regeringen igenom beslutet den 19 december. Men det var alltså långt tidigare som frågan i praktiken avgjordes. Den 19 juni förra året beslutade regeringen att tillåta FMV att göra undantag från lagen om offentlig upphandling i sina förhandlingar med Volvo Aero. Tillståndet gälde upphandling av "..tekniskt produktstöd och underhåll för motor RM 12 och RM 8." Orsaken till FMV:s begäran om undantag från lagen är de särskilda regler som gäller för upphandling av försvarsmateriel då varje land inom EU har rätt att "gynna" den egna industrin. Enligt skrivelsen från FMV som låg till grund för regeringsbeslutet, daterad 96-05-07, var Volvo Aero den enda tänkbara leverantören inom landet av tjänsterna. FMV klargör att övergången från Viggen till Jas kommer att medföra en kraftig minskning av flygmotorunderhållet. Orsaken är att Jas-planets RM12-motor inte är lika underhållskrävande som den äldre Viggen-motorn med beteckning RM 8. Samtidigt innebär det senaste försvarsbeslutet att antalet flygdivisioner minskar och därmed också flygmotorunderhållet av den äldre RM 8-motorn. FMV påtalade också för regeringen att den minskade volymen skulle leda till omstruktureringar inom industrin. Den 19 juni tog regeringen beslut om att låta FMV göra "..upphandling av tekniskt produktstöd och underhållsproduktion med reservmaterialhantering ..." för Viggen och Jas-motorerna. Efter det att regeringen gett sitt tillstånd och förhandlingarna mellan Volvo Aero och FMV tog vid har såväl närings- som försvarsdepartementen informerats om konsekvenserna. Enligt Volvo Aero har det skett vid ett flertal tillfällen under hösten, både på tjänstemannanivå och på politisk nivå. När det började stå allt mer klart hur drastiska konsekvenserna för de anställda i Arboga skulle bli valde ÖB, trots att det inte var nödvändigt, att skicka avtalet till regeringen för beslut. - Det är vanligt att man gör så när det är en fråga som på ett påtagligt sätt berör det civila samhället som exempelvis uppsägningar. Så har man alltid gjort, säger en av Seko-magasinets källor med mångårig erfarenhet från försvarshögkvarteret. På så sätt tvingades regeringen att "hålla i yxan" när Arboga skulle läggas ner istället för tjänstemännen inom FMV och försvarshögkvarteret. 30 januari 1997

97-01-28 Ord står mot ord i Arboga- affären Ulf Ek

Turerna har varit många kring beslutet att lägga ner Volvo Aero i Arboga. Vilka har känt till det? Har regeringen godkänt att betala Volvo för flytten? Här är det viktigaste som hänt de senaste månaderna. 30 augusti 1996 Statssekreterare Lars Rekke i försvarsdepartementet besöker Volvo Aero i Trollhättan. Enligt företagets vd Arne Wittlöv lämnas då information om vilka följder försvarsbeslutet skulle få för Arboga. Rekke uppfattade det som ett inlägg i diskussionen. 16 oktober Statssekreterare Peter Nygårds i näringsdepartementet får besök av Wittlöv, som säger att han var tydlig angående konsekvenserna för Arboga. Nygårds uppfattade det som en allmänn information. 20 november FMV skickar ett brev till ÖB med ett förslag till produktstödsavtal med Volvo Aero om Viggen- och JAS-motorerna. Där står klart att företaget lägger ner i Arboga och att FMV vill betala flytt- och omstruktureringskostnaderna. 21 november ÖB skriver till regeringen och begär att få teckna produktstödsavtalet. FMV:s skrivelse bifogas 19 december Ett regeringsbeslut undertecknat av försvarsminister Thage G Peterson godkänner att avtalet med Volvo Aero får tecknas. Peterson hävdar att han inte läst FMV:s avtalsförslag och därför inte visste att det innehöll att Volvo skulle lägga ned i Arboga och att flytten till Trollhättan skulle betalas med statliga medel. 7 januari 1997 De 650 anställda i Arboga får beskedet att Volvo Aero beslutat flytta verksamheten till Trollhättan. 13 januari Arbetsmarknadsminister Margareta Winberg besöker Arboga och påstår att hon inget visste om Volvo Aeros nedläggningsplaner. 15 januari Thage G Peterson beslutar att ge Justitiekanslern, JK, i uppdrag att granska FMV:s agerande i samband med tecknandet av produktstödsavtalet. Enligt Peterson har han först nu fått klart för sig att avtalet innehåller ett flyttstöd. 22 januari FMV:s skrivelse om avtalet, som tidigare varit hemlig, avhemligas. 25 januari FMV får självt skaffa fram flyttpengar, säger Peterson. Enligt FMV-chefen Birgitta Böhlin finns redan pengar avsatta. 26 januari Peterson upprepar att regeringen inte har godkänt något flyttstöd. ÖB Owe Wiktorin menar att regeringen helt klart har godkänt FMV-avtalet. 27 januari Peterson beslutar att ge JK i uppdrag att även granska hela försvarsmaktens agerande i samband med avtalstecknandet. 28 januari 1997

97-01-24 Regeringen kände till Volvos flytt från Arboga Leif Andersson

Regeringen visste om att Volvo planerade att flytta flygmotorunderhållet från Arboga till Trollhätta. Redan i november fick regeringen tillgång till produktstödsavtalet mellan FMV och Volvo Aero där planerna beskrivs. I avtalet, som är daterat 96-11-21, framgår det klart att flygmotorunderhållet i Arboga ska läggas ner. FMV skriver : "VAC (Volvo Aero Corporation red anm.) har som följd av detta informerat om att man avser flytta flygmotorunderhållet från Arboga och koncentrera verksamheten till Trollhättan." I avtalet framgår det även att Volvo räknar med att få ekonomisk hjälp av regeringen för att lägga ner i Arboga. "VAC har även meddelat FMV vilka ekonomiska konsekvenser som denna omstrukturering kommer att medföra och att man förutsätter att dessa frågor hanteras som en del i det kommande produktstödsavtalet för RM8". (Viggenmotorn reds. anm.) Hur mycket pengar regeringen ska skjuta till för att Volvo Aero ska kunna flytta från Arboga är ännu hemligt men enligt obekräftade uppgifter rör det sig om totalt 500 miljoner kronor under tre år. Försvarsministern undertecknade avtalet före jul Produktstödsavtalet som FMV och Volvo Aero förhandlat fram sa regeringen ja till den 19 december och på regeringens vägnar undertecknade försvarsminister Thage G Peterson beslutet. Regeringen hade då haft avtalet i en månad. Trots detta har fler regeringsledamöter påstått att regeringen inte kände till Volvos planer. - För mig är det obegripligt att arbetsmarknadsminister Margareta Winberg kan åka till Arboga och lägga skulden på Volvo när det är regeringen som ska klandras, säger Sven Olov Gustavsson, Sekos representant i FMV:s styrelse. Regeringen har ju varit fullt medveten om vad som var på gång under hela hösten utan att låtsas om något. Det måste utkrävas ett politiskt ansvar för det här. "Staten måste ta konsekvenserna" En annan som är upprörd över regeringens agerande är Börje Sturk, Sekos ombudsman i Örebro. - Det här är för jävligt. Jag är fruktansvärt besviken. Vi har en regering som säger att man ska bekämpa arbetslösheten, och så spelar man under täcket med industrin på det här sättet för att sparka 650 människor i Arboga, säger han. Sekos förbundsordförande Gunnar Erlandsson säger att man från Sekos sida kommer att ta upp det inträffade med regeringen. - Nu har vi fått bekräftat att staten var inblandad vilket vi misstänkt sedan länge. Det här politiska sjabblet måste staten ta konsekvenserna av, säger han. 24 januari 1997

Sekomagasinet Januari 1997 JK granskar FMV- avtal Leif Andersson

Justitiekanslern JK har fått regeringens uppdrag att utreda det så kallade strukturavtal som FMV och Volvo Aero Corporation AB slutit. Regeringen vill att JK undersöker varför FMV ingick avtalet och om man fick göra det. Avtalet, som har hemligstämplats, kan ha påverkat Volvos beslut att lägga ner verksamheten i Arboga och därmed ställa 650 personer utan jobb. Sekomagasinet januari 1997

Sekomagasinet Januari 1997 Vreden växer i Arboga Leif Andersson "Det är inte lätt att vara med om Volvo flyttar" "Arboga är därför ovanligt beroende av de stora industrierna "

När Volvo Aeros VD Arne Wittlöv kallade till informationsmöte trodde personalen att de skulle få beröm. Föregående års förlust hade vänts till en vinst på 16 miljoner kronor. Men istället för beröm fick de veta att hela verksamheten skulle läggas ner. Det är ingen överdrift att påstå att beskedet slog ner som en bomb. Alla satt som förlamade när Arne Wittlöv kungjorde att all verksamhet läggs ner i Arboga och flyttas till Trollhättan. Sammanlagt 650 personer förlorar sina arbeten i Arboga. - Det var pang på rödbetan bara. Alla blev fullständigt tagna på sängen, säger Åke Svensson, kassör i Seko-klubben på Volvo Aero support. Att förändringar var på gång när den nuvarande Viggenmotorn, RM 8, ersätts av Jas RM 12-motor, var väntat. Underhållet av den nya motorn skulle hamna i Trollhättan. Det var klart sedan länge. Men det var först under 1998 som det var aktuellt. Till dess fanns tid att förbereda sig för den nya situationen. - Vi hade räknat med att med hjälp av utbildningsinsatser kunna fasa ut folk från RM 8-motorn till gasturbiner, civila flygmotorer och miljöhus, säger Berne Jonsson, chef för arbetsförmedlingen i Arboga. Att dessutom underhållet av civila flygmotorer skulle flyttas till Trollhättan var för alla en total överraskning. Volvoledningens beslut hade till och med hållits så hemligt att en nyanställd tjänsteman som började på tisdagen fick beskedet på onsdagen att allt skulle läggas ner. En dag hann han vara på nya jobbet innan nedläggningsbeskedet kom! När den första förlamningen bland de anställda lagts sig ersattes den av vrede och kamplust. Arbogaborna samlade sig till demonstration. I januarimörkret ringlade ett jättelikt protesttåg med 10.000 människor genom de trånga gatorna med kravet att beslutet skulle ändras. 10.000 människor var på benen i en kommun med drygt 14.000 invånare! Beroende av Volvo Arbetslösheten i kommunen är idag 15 procent och den har ökat under senare år. Det är varsel som tidigare lagts som nu börjar falla ut. - Sista året har arbetslösheten ökat tre gånger snabbare än vad den gjort i övriga länet, säger Berne Jonsson, chef för arbetsförmedlingen. Många medelstora företag slogs ut när lågkonjunkturen vred åt tumskruvarna i början av 90-talet och 700 industrijobb försvann på fem år. Det har gjort att kommunen har en ovanligt ensidig näringslivsstruktur med små företag och några stora. Däremellan finns ingenting. Arboga är därför ovanligt beroende av de stora industrierna och var tredje sysselsatt arbetar inom någon form av försvarsindustri. Det är Enator, FFV, FMV, Volvo Aero och miloförrådet. Hur många personer som egentligen kommer att förlora sina jobb är det ingen som vet. Klart är att det inte stannar vid de 650 personerna på Volvo Aero utan det rör sig om minst det dubbla. Det är anställda hos underleverantörer, åkare, hantverkare, elektriker, affärer, kommunal servis som barnomsorg och så vidare. Kanske 1.600 jobb i en kommun på 14.000 invånare. Kent Wedin är delägare i elinstallationsföretaget Kraft och ljus som har sju anställda. Han är bekymrad över Volvos planer. - Under tre år har vi haft två killar som ständigt arbetat på Volvo. Det blir tungt att hitta något annat åt dem om Volvo slår igen, säger han. Ett annat företag som kommer att känna av nedläggningen är Skoogs maskin och svets. Det är en mekanisk verkstad som bland annat tillverkar verktygsutrustning till Volvo. Företaget har 15 anställda och av dessa sysslar fyra med tillverkning för Volvo. - Vi kommer naturligtvis att presentera oss för Trollhättan. Men det är inte lätt att vara med där om Volvo flyttar. Vi förlorar närkontakten med vår kund. Här utanför är det upptrampade stigar över gräsmattan till Volvo, säger Berthold Skoog och nickar ut mot Volvo Aero engine service utanför fönstret. Företräde till Trollhättan Volvo har erbjudit de anställda i Arboga företräde till de 500 tjänster som kommer till Trollhättan, men intresset är svalt. - Det är inte många som vill flytta med, säger Göran Munther, kontrollant på Volvo Aero support. - Jag tror inte heller att det kommar att fungera om bara en liten del av personalen flyttar. Vi är alla hårt specialiserade och arbetar i team. Därför är det svårt att flytta en del, säger han.

97-01-09 Volvo lägger ner - 650 får gå Mats Andersson

Volvo Aero lägger ner underhållet av flygmotorer i Arboga. Verksamheten flyttar till Trollhättan och 650 personer förlorar jobbet. Nedläggningen beräknas vara avslutad om ett år. Beslutet kom helt oväntat och de anställda är chockade. Det är två företag som ska flytta till Trollhättan, Volvo Aero Support som arbetar med underhåll av Viggenmotorer och Volvo Engine Service, som arbetar med underhåll av civila flygmotorer. Redan 1992 beslutades att underhållet av motorerna i det nya Jas-planet skulle utföras i Trollhättan. Samtidigt inleddes jakten på civil produktion i Arboga, i tron att man hade tid på sig till år 2010 - 2015, då Viggen skulle utgå. Enligt det senaste försvarsbeslutet försvinner Viggenplanen redan år 2003 och redan inom ett år tappar Arboga 80 procent av underhållet. Enligt företagsledningen är det därmed oundvikligt att flytta allt underhåll. 300 tjänster flyttas från Arboga till Trollhättan, där ytterligare 200 ny tjänster skapas. Till de 500 jobben har de anställda i Arboga förtur och företagsledningen utlovar stödpaket för dem som väljer att flytta. - Jag är helt chockad, säger Jan-Erik Jansson, klubbordförande, vi var inte informerade, inte företagsledningen, inte kommunen. Det här har de skött helt från Trollhättan, det är mycket dåligt. - MBL-förhandlingar pågår som bäst och Jan-Erik säger att han inte kastat in handduken, men han tror det blir svårt att ändra beslutet. 9 januari 1997

Nyhets- arkiv

Webnyheter februari Saxat ur februarinumret av Seko-magasinet. Webnyheter januari Saxat ur januarinumret av Seko-magasinet. 1996 Webnyheter december Saxat ur decembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter november Saxat ur novembernumret av Seko-magasinet. Webnyheter oktober Saxat ur oktobernumret av Seko-magasinet. Saxat ur septembernumret av Seko-magasinet. Saxat ur augustinumret av Seko-magasinet.

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO